You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
#4 JUNI <strong>2009</strong> – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen direkt<br />
GoTech visar upp<br />
teknikjobb för unga<br />
KOMPETENS Växjöföretagens gemensamma<br />
projekt GoTech ska öka teknikindustrins attraktionskraft<br />
hos ungdomarna på orten.<br />
Framtida kompetens måste säkras för industriföretagens<br />
överlevnad. SIDAN 3<br />
Foto: Stig-Göran Nilsson/scania<br />
Nästa avtalsrörelse<br />
handlar om jobben<br />
KRISMEDVETANDE Avtalsrörelsen 2010 kommer<br />
att handla om att rädda jobben. Höga<br />
löneavtal betyder hög arbetslöshet. Det<br />
säger Teknikföretagens nyvalde ordförande<br />
Leif Östling, Scanias koncernchef och vd, till<br />
Teknikföretagen <strong>Direkt</strong>. SIDAN 4-5<br />
’<br />
Besparingen måste vara<br />
ganska hög för att en utflyttning<br />
ska vara aktuell, helst<br />
över 30 procent.<br />
Jens Wernborg, expert sourcing/inköp,<br />
Exportrådet SIDAN 11<br />
Foto: Johan Eklund<br />
Rekrytera flickor säkrar<br />
en framtid efter krisen<br />
JOBB Olivia Fröjel, Sandra Larsson, David Olsson, Karoline Åslund,<br />
Hagfors teknikprogram kan få sommarjobb i industrin. SIDAN 8–9<br />
Fusionsproblem underskattas<br />
av företag<br />
RISK Företagsfusioner och förvärv kan<br />
innebära både risker och möjligheter. För<br />
ungefär hälften av alla företag går det bra,<br />
medan andra halvan misslyckas. Man måste<br />
också inse att det tar lång tid att ändra ett<br />
företags struktur. SIDAN 15
2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong><br />
REDAKTION<br />
Utgivare<br />
Teknikföretagens Förlag AB<br />
Ansv. utgivare &<br />
ledaravdelning<br />
Jonas Cohen<br />
jonas.cohen@teknikforetagen.se<br />
Redaktör<br />
Lotta Forsman<br />
Tfn: 08-22 15 77<br />
Mobil: 0706-32 03 66<br />
lotta@lofoinfo.se<br />
Skribenter i detta nummer<br />
Marita Andersson, Marie Dahlberg,<br />
Lotta Forsman, Annika Lindqvist,<br />
Tomas Nilsson<br />
Prenumerationsärenden<br />
Tfn: 08-782 09 20<br />
medlem@teknikforetagen.se<br />
Årsprenumeration: 200 kr + moms<br />
Grafisk form<br />
www.formetc.se<br />
Telefon, vxl.<br />
08-782 08 00<br />
Fax<br />
08-782 09 00<br />
Adress<br />
Box 5510, 114 85 Stockholm<br />
Besöksadress: Storgatan 5<br />
Hemsida<br />
www.teknikforetagen.se<br />
Utgivare<br />
Teknikföretagens Förlag AB<br />
på uppdrag av Teknikföretagen.<br />
Tryck<br />
Svenska Tryckcentralen, <strong>2009</strong><br />
ISSN <strong>nr</strong>. 1651-906X<br />
Upplaga<br />
13 000 ex.<br />
Teknikföretagen företräder de viktigaste<br />
företagen för Sverige och<br />
har mer än 3400 medlemsföretag<br />
med sammanlagt över 300 000<br />
medarbetare. Medlemsföretagen<br />
står för hälften av Sveriges export<br />
och hur det går för dessa företag<br />
är avgörande för hela Sverige.<br />
Teknikföretagen arbetar med att<br />
kombinera praktisk vardagsnytta<br />
med insatser som på sikt förbättrar<br />
villkoren för alla medlemmar.<br />
Tidningen Teknikföretagen <strong>Direkt</strong><br />
når befattningshavare i svenska<br />
teknikföretag och utkommer<br />
<strong>2009</strong> med 8 nummer.<br />
All redaktionell text lagras<br />
i elektroniskt arkiv och görs<br />
tillgänglig via hemsidan. Externa<br />
skribenter måste meddela eventuellt<br />
förbehåll mot att få sin text<br />
lagrad. I princip publiceras inte<br />
artiklar med sådant förbehåll.<br />
Ledaren<br />
Forskning och innovation – ljus i mörkret<br />
Allt är inte nattsvart i lågkonjunkturens<br />
tid. Här och var finns ljusglimtar<br />
och det gäller inte minst den allt<br />
större förståelse som näringslivet<br />
i allmänhet och industrin i synnerhet upplever<br />
sig få när det gäller högre utbildning,<br />
forsknings- och innovationspolitik.<br />
Redan förra året när regeringen presenterade<br />
sin FoI-proposition syntes de mer<br />
påtagliga tecknen i rätt riktning. Propositionen<br />
innehöll satsningar på strategiska<br />
forskningsområden liksom besked om att<br />
resurserna till forskning ska öka. Det finns<br />
visserligen alltjämt frågetecken kring hur<br />
industrin ska involveras i utformning och<br />
genomförande av de strategiska satsningarna,<br />
liksom hur forskningsinstituten på ett<br />
tydligare sätt ska få del av dessa. Men ändå,<br />
det skedde en vindkantring till det bättre.<br />
Gästkrönikan<br />
Socialdemokraterna försökte göra<br />
valet till Europaparlamentet till en<br />
förtroendeomröstning om regeringens<br />
jobbpolitik. Det gick väl sådär.<br />
Men faktum är att den borgerliga alliansens<br />
trumfkort från förra valet håller på<br />
att förvandlas till värsta lankan inför nästa.<br />
Vad gör man med en politik som bygger<br />
på ökat utbud av arbete när efterfrågan på<br />
arbetskraft försvinner?<br />
Det bäddar för den skräckpropaganda<br />
som vi nu kan se växa fram från socialdemokratiskt<br />
håll. De borgerliga i allmänhet<br />
och moderaterna i synnerhet är inte ett<br />
dugg bättre än 1800-talets besuttna i sin syn<br />
på det arbetslösa trasproletariatet. I alla fall<br />
om man får tro den bitande analys som görs<br />
av Anne-Marie Lindgren, utredningschef<br />
på Arbetarrörelsens Tankesmedja.<br />
Hon påminner om den gamla legostadgan<br />
som byggde på att det fanns en skyldighet<br />
att arbeta, att det var brottsligt att inte<br />
I propositionen fanns även kopplingar<br />
till EU-forskningen och också på detta område<br />
går det åt rätt håll. Det visade sig i det<br />
gemensamma seminarium som Teknikföretagen<br />
tillsammans med, Svenskt Näringsliv,<br />
Sveriges ständiga representation vid EU och<br />
VINNOVA i maj genomförde i Bryssel. Situationen<br />
för företagen ser ljus ut och vi har<br />
ett bra utgångsläge för att skapa ett starkare<br />
europeiskt innovationsklimat.<br />
Alltjämt krävs det tydligare och starkare<br />
länkar mellan forskning, innovation och<br />
utbildning. Detta gäller såväl för EUs satsningar<br />
som för det som görs nationellt.<br />
Också i på det internationella planet behöver<br />
industrin tidigt involveras i de prioriteringar<br />
som görs för kommande satsningar<br />
inom forskning och innovation.<br />
göra det. Särskilda kommunala tillsynsmän<br />
skulle se till att de arbetslösa tvångsanvisades<br />
ett arbete i kommunen eller staten.<br />
1800-talets tvångsarbetsi<strong>nr</strong>ättningar finns<br />
visserligen inte längre, men vi är inte långt<br />
ifrån enligt s-ideologen Lindgren. Hon hänvisar<br />
till att arbetsförmedlingen nu ackorderar<br />
ut långtidsarbetslösa gratis till alla arbetsgivare.<br />
Någon möjlighet att tacka nej<br />
finns inte för den som vill behålla ersättningen<br />
från det som kallas jobb- och utvecklingsgarantin.<br />
I s-propagandan blir de nya moderaternas<br />
hållning till arbetslösa snarlik den<br />
gamla överhetens syn på fattiga och arbetslösa<br />
som en sorts opålitliga barn. Att arbetslösheten<br />
egentligen bara beror på brist<br />
på arbetsvilja som kan botas med lite hårdare<br />
tag.<br />
De hårda formuleringarna säger nog<br />
ganska mycket om hur debatten kommer<br />
EU-kommissionen är inne på rätt väg i det<br />
samarbete som utvecklats med de av näringslivet<br />
ledda teknikplattformarna. Med<br />
rätta förutsättningar kan de i många avseende<br />
fungera som föredömen för samverkan<br />
mellan näringsliv och akademi men<br />
också för hur näringslivet kan vara med<br />
och utveckla forsknings- och innovationssatsningar<br />
så att de matchar faktiska behov.<br />
Men då är det viktigt att kommissionen<br />
koncentrerar sig på att underlätta teknikplattformarnas<br />
arbete och de strategiska<br />
forskningsstrategier som utarbetas där<br />
och inte – vilket det tyvärr finns tecken på<br />
– fokuserar på organisation och administration.<br />
Att föda nya byråkratiska strukturer<br />
är varken EU eller näringslivet betjänta<br />
av.<br />
Från Teknikföretagens perspektiv är<br />
det viktigt att Sverige lyckas bygga upp attraktiva<br />
FoU-miljöer som gör att stora multinationella<br />
koncerner väljer att lägga sina<br />
investeringar i landet. Men det är också<br />
viktigt hur EU agerar. Den 1 juli tar Sverige<br />
över ordförandeskapet i EU. Mycket av<br />
det som kommer att hända under det halvår<br />
som Sverige ”styr”, är redan bestämt på förhand<br />
och en del kommer att styras av yttre<br />
händelser som ingen idag känner till. Men<br />
som ordförandeland går det förstås att påverka<br />
en del. Med tanke på att det väljs ett<br />
nytt parlament och att det senare kommer<br />
att tillsättas en ny kommission, finns kanske<br />
ytterligare manöverutrymme för ordförandelandet.<br />
Om den svenska regeringen tar tillfället<br />
i akt och försöker förmå EU att i ökad<br />
utsträckning utforma sin forsknings- och<br />
inno vationspolitik mer koordinerat och<br />
med ett helhetsperspektiv, så kan den räkna<br />
med industrins stöd. •<br />
Skräckpropaganda(s) inför valrörelsen<br />
’<br />
I s-propagandan blir de nya<br />
moderaternas hållning till arbetslösa<br />
snarlik den gamla överhetens syn<br />
på fattiga och arbetslösa som en sorts<br />
opålitliga barn. anders jonsson<br />
att föras fram till nästa års riksdagsval.<br />
Den ekonomiska krisen har också vänt<br />
allt upp och ner för regeringen. När förra<br />
valet vanns på ”minskat utanförskap” pågick<br />
den utvecklingen redan. I nästa års valrörelse<br />
kommer utanförskapet att vara högre<br />
hur man än trixar med definitioner och<br />
beräkningar.<br />
Minskade ersättningar och skärpta regler<br />
för att öka drivkraften att söka jobb hjälper<br />
föga när det inte finns några jobb att få.<br />
Därför är det inte så konstigt att finansminister<br />
Anders Borg på sin nya blogg flaggar<br />
för fler åtgärder. Förslag om ytterligare aktivering<br />
och kortare arbetsmarknadsutbildningar<br />
kan komma i höstens budgetproposition.<br />
De insatserna hinner dock knappast påverka<br />
vardagen för särskilt många arbetslösa<br />
2010. För en regering som satsat allt på<br />
att den ska öka sysselsättningen borde därmed<br />
nederlaget vara givet.<br />
Om det inte vore för att krismedvetandet<br />
sitter djupt efter kriserna i början av 1980-<br />
och 1990-talet. Och för att oppositionen i<br />
alla fall hittills varit ganska usel.<br />
Alliansen hopp står till att det går att gå<br />
från utanförskaps- till ansvarskortet. •<br />
ANDERS JONSSON,<br />
POLITISK KOMMENTATOR, BL A AFFÄRSVÄRLDEN
TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong> 3<br />
GoTech sprider kunskap om teknikjobben<br />
Joacim Lundgren, en av åttondeklassarna<br />
som går<br />
runt på medicinteknikföretaget<br />
Getinge Disinfection<br />
i Växjö tycker att företagen<br />
måste ut och visa upp arbetsplatserna<br />
bättre för ungdomar.<br />
Men det här är ett<br />
bra sätt. Vad Getinge jobbar<br />
med hade han ingen aning<br />
om före studiebesöket. Nu<br />
vet han mer.<br />
YRKEN Studiebesöket i arrangemang<br />
av GoTech är upplagt så<br />
att de 21 eleverna från årskurs 8<br />
i närbelägna Norregårdsskolan<br />
först får en kort beskrivning av<br />
vad Getinge gör. En ung kvinna<br />
från personalavdelningen Martha<br />
Dahlqvist informerar om<br />
disk- och spoldesinfektorerna<br />
som används på sjukhus, läkarmottagningar<br />
och i läkemedelsindustrin.<br />
Hon berättar också om vilka<br />
yrken som finns på företaget<br />
som produktionstekniker,<br />
konstruktör, montör, ekonom,<br />
inköpare, ingenjör, logistiker.<br />
Och att man gör allt jobb i<br />
Växjö. Utvecklar, producerar,<br />
skruvar ihop och skeppar iväg<br />
till kunder i Sverige, övriga EU,<br />
USA och Asien.<br />
Arbetsplats för unga<br />
– Valet av en ung tjej som gör<br />
den första presentationen av företaget<br />
för eleverna är mycket<br />
medvetet, säger Joanna Kron,<br />
projektledare i GoTech. Vi vill<br />
visa att ett industriföretag kan<br />
vara en rolig arbetsplats för<br />
unga.<br />
Eleverna har inte så många<br />
frågor först, men rundvandringen<br />
i verkstaden i tre olika<br />
grupper får dem att bli mer intresserade.<br />
Vad har ni för arbetstider?<br />
Är det kul att jobba här? Vad får<br />
man i lön, är några av frågorna?<br />
Joacim Lundgren hör till de<br />
nyfikna, även om han själv har<br />
ett annat yrkesval än industrin.<br />
– Lastbilschaffis, säger han<br />
tvärsäkert.<br />
Foto: sofia ernerot<br />
Joacim Lundgren är en av<br />
eleverna som lär sig mer om<br />
Getinge med hjälp av GoTech.<br />
Lasermaskinen för 8 miljoner,<br />
där man programmerar in<br />
hur varje plåt ska skäras, väcker<br />
dock ett ganska stort intresse.<br />
– Vi visar att jobbet här<br />
är tekniskt avancerat och inte<br />
dammigt eller bullrigt, säger<br />
Arild Karlsson, som visar runt.<br />
Han ger besöket en personlig<br />
touch genom att berätta att han<br />
själv började arbeta på Getinge<br />
för 16 år sedan i maskinverkstaden<br />
och sedan fortsatte som<br />
montör, produktionsledare och<br />
nu projektledare på personalavdelningen.<br />
Mona Ottoson, personalchef<br />
på Getinge berättar varför man<br />
tar emot högstadieelever på<br />
studiebesök.<br />
– Getinge är ett medicintekniskt<br />
företag med stora krav på<br />
produkterna. Vi måste se framåt<br />
när det gäller rekrytering.<br />
Det behövs produktionstekniker,<br />
konstruktörer på utvecklingssidan<br />
samt montörer och<br />
svetsare.<br />
– Det ställs stora krav på<br />
montörerna hos oss, fortsätter<br />
hon. Tanken är att de ska<br />
rotera mellan uppgifterna, de<br />
ska vara med från bygget av<br />
maskinen tills den är klar att<br />
skickas iväg. Bland annat är<br />
kraven på dokumentation numera<br />
mycket stora inom medicinteknik<br />
framförallt för leveranser<br />
till USA. •<br />
<br />
LOTTA FORSMAN<br />
’<br />
Vi måste se framåt när det gäller rekrytering.<br />
Det behövs produktionstekniker,<br />
konstruktörer på utvecklingssidan samt montörer<br />
och svetsare. MONA OTTOSON, personalchef på getinge<br />
Växjöföretagen hade svårt<br />
att rekrytera den kompetens<br />
man behövde. Och man<br />
var för ett år sedan överens<br />
om att det som måste till<br />
var ett samlat arbete för att<br />
öka teknikindustrins attraktionskraft<br />
hos ungdomarna<br />
på orten. Det är bakgrunden<br />
till GoTech.<br />
AKTION Diskussionerna började<br />
långt tidigare i Teknikföretagens<br />
samarbetsgrupp, berättar<br />
Bengt Swanström, vd<br />
Willo Maskin och ordförande<br />
i Växjöföretagens projekt Go-<br />
Tech. Företagen såg kommande<br />
svårigheter att rekrytera den<br />
kompetens man skulle behöva,<br />
i synnerhet med stora pensionsavgångar<br />
framför sig.<br />
– Vi förstod att vi i industrin<br />
måste agera, säger han. Kostnaden<br />
var inget problem. GoTech<br />
kostar mindre per företag och<br />
år än ett vanligt rekryteringsärende.<br />
Projektformen blev det<br />
GoTech<br />
Projektet GoTech blev till hösten<br />
2008 när tolv av de största<br />
teknikföretagen i Växjöregionen<br />
gick samman för att<br />
trygga sin framtida tillgång på<br />
kompetent arbetskraft. Under<br />
året har tre företag tillkommit<br />
och ytterligare två har visat intresse<br />
att gå med.<br />
Alla är teknik- eller IT-företag<br />
med 25 till 610 anställda. Föreningen<br />
drivs helt av egna<br />
medel från medlemsföretagen.<br />
Bland aktiviteterna finns möten<br />
med alla åttor och nior i<br />
Växjö högstadieskolor, dialoggrupper,<br />
erfarenhetsutbyte och<br />
inspirationsdagar för tekniklärare<br />
samt utbildning av studievägledare.<br />
Företagen bakom GoTech är<br />
Andritz, Arcoma, Balco, Finnveden<br />
Powertrain, Getinge Disinfection,<br />
Micropower, IV-Produkt,<br />
Rottne Industri, Systeam,<br />
Sörman Information, Thorsman<br />
& Co, Wexiödisk, Willo<br />
Maskin, Volvo Construction<br />
Equipment, Växjöfabriken Produktions<br />
AB.<br />
Projektet varar i en första vända<br />
till hösten 2010 och ska<br />
sedan utvärderas. Projektledare<br />
är Joanna Kron.<br />
www.gotech.nu<br />
Foto: sofia ernerot<br />
Framtida kompetens måste säkras<br />
långsiktiga alternativ som behövdes.<br />
Det löper i en första<br />
omgång till augusti 2010 och<br />
ska då utvärderas.<br />
Läget i den industriberoende<br />
regionen är redan prekärt.<br />
2008 antogs bara 89 studenter<br />
till ingenjörsutbildningarna på<br />
Växjö universitet. Och endast<br />
15 elever, antogs till kommunens<br />
industriprogram.<br />
– GoTech genomför en bukett<br />
aktiviteter, säger Joanna Kron.<br />
Dagens studiebesök är en av dessa<br />
och hörnpelaren är samverkan<br />
mellan GoTech och skolan.<br />
– Skolan tar emot oss med<br />
öppna armar, fortsätter hon.<br />
Det senaste projektet är ett ”letter<br />
of intent” mellan kommunledning,<br />
rektorer, Komvux och<br />
GoTech om att skapa ett riktigt<br />
bra industriprogram i Växjö.<br />
Produktionscheferna på tre företag<br />
har deltagit med diskussioner<br />
om lokaler, maskiner<br />
och APU för ett sådant program.<br />
•<br />
LOTTA FORSMAN
4 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong><br />
Teknikföretagens nye ordförande:<br />
”Det är nivån på arbetslösheten vi kom<br />
Avtalsrörelsen 2010 kommer att handla om att<br />
rädda jobben. Höga löneavtal betyder hög arbetslöshet.<br />
Det säger Teknikföretagens nyvalde<br />
ordförande Leif Östling, Scanias koncernchef<br />
och vd, i en intervju för Teknikföretagen <strong>Direkt</strong>.<br />
Han förutspår vidare helt nya strukturer för arbetsmarknadens<br />
organisationer (arbetsgivareoch<br />
fack) i globaliseringens tidevarv, strukturer<br />
som inte nödvändigtvis följer nationsgränserna.<br />
Leif Östling kritiserar också industriföretagen för<br />
bristande insäljning till unga av teknikjobben.<br />
KRISAVTAL Trots den tuffa lågkonjunkturen<br />
är Scaniachefen<br />
inte uppgiven om framtiden.<br />
Även om han medger att han<br />
inte upplevt sådana fall i orderingången<br />
som under första<br />
kvartalet i år ( för Scanias del<br />
70 procent för vissa teknikföretag<br />
uppåt 85 procent) vill Leif<br />
Östling se möjligheterna.<br />
– Återställare kommer alltid,<br />
förr eller senare. Det positiva<br />
med kriser är att strukturomvandlingen<br />
i både företag<br />
och samhälle går fortare. Vi<br />
pushas att ta tag i frågor som<br />
inte hunnits med tidigare, säger<br />
han. Och detta är svenska<br />
företag bra på. De är pragmatiska<br />
och har ett bra diskussionsklimat<br />
med de fackliga<br />
motparterna.<br />
Hans eget företag Scanias<br />
sätt att möta den akuta situationen<br />
har vunnit mycket respekt.<br />
Ingen fast anställd har sagts<br />
upp och delar av arbetstiden<br />
har lagts på utbildning av de<br />
anställda. I mitten av maj blev<br />
ett så kallat krisavtal klart på<br />
företaget vilket innebär fyra dagars<br />
arbetsvecka och sänkt lön<br />
med tio procent. Avtalet gäller<br />
under ett halvår för alla personalkategorier,<br />
inklusive företagsledningen.<br />
(Se även sid 6)<br />
Fortsatt jobbiga år<br />
Leif Östling tror dock inte att<br />
vi kan lägga krisen bakom oss<br />
alltför raskt.<br />
– 2010 blir ett fortsatt jobbigt<br />
år och även 2011, gissar<br />
han. Vi har väl knappt nått ända<br />
ned till botten än och ingen<br />
vet hur långsträckt den blir.<br />
År 2010 kompliceras dessutom<br />
av att det samtidigt är valår<br />
och nya avtalsförhandlingar.<br />
’<br />
Väldigt lite<br />
är sig likt från<br />
när arbetsmarknadens<br />
organisationer<br />
växte fram under<br />
det senaste århundradet.<br />
LEIF ÖSTLING, VD SCANIA<br />
– Valrörelsens dramatik kan<br />
äventyra en vettig avtalsrörelse,<br />
befarar Östling. Han efterlyser<br />
en insikt hos politiker och fackförbund<br />
att löneökningarna de<br />
kommande åren ska hållas på<br />
en mycket låg nivå. Det är nivån<br />
på arbetslösheten vi kommer<br />
att förhandla om i nästa<br />
avtalsrörelse, säger han.<br />
I vågskålen för att detta ska<br />
lyckas ligger enligt Östling andan<br />
bakom krisavtalet mellan<br />
IF Metall och Teknikföretagen.<br />
– Den uppgörelsen tyder på<br />
ett nytt tänkande i den ekonomiska<br />
krisens spår. På Scania<br />
innebär avtalet om fyradagarsvecka<br />
att företaget kan behålla<br />
kärnkompetensen. Krisavtalet<br />
mellan Teknikföretagen och IF<br />
Metall har som helhet räddat<br />
jobben för tusentals människor<br />
i landet. När den nuvarande<br />
krisöverenskommelsen löper<br />
ut kommer det med stor sannolikhet<br />
att vara lika aktuellt<br />
att fortsätta i samma spår kommande<br />
år. Krisen är inte över<br />
2010, massor av varsel i teknikindustrin<br />
kommer att lösas ut<br />
och det allra viktigaste måste<br />
vara att rädda jobb. Och det gör<br />
vi inte med höga löneavtal som<br />
driver upp kostnadsläget för företagen<br />
och tvingar ut jobb från<br />
Sverige till lågkostnadsländer,<br />
understryker Leif Östling.<br />
Leif Östling talar mycket om<br />
behovet av att tänka nytt.<br />
– Det är dags att lämna de<br />
modeller vi jobbat efter i snart<br />
100 år, säger han och syftar i<br />
första hand på hur organisationerna<br />
på arbetsmarknaden ser<br />
ut. Han menar att dagens organisationsstrukturer<br />
speglar den<br />
tid då industrialismen konsoliderades<br />
under sent 1800-tal<br />
och början av 1900-talet.<br />
– I dag lever vi med en helt<br />
ny tidsanda. Världshandeln<br />
ökar snabbt, vi importerar och<br />
exporterar mycket mer än tidigare,<br />
den internationella konkurrensen<br />
ökar. Väldigt lite är<br />
sig likt från när arbetsmarknadens<br />
organisationer växte fram<br />
under det senaste århundradet.<br />
EU har kommit till, det kommunistiska<br />
systemet har brakat<br />
samman – och både marknad<br />
och ekonomi är globala.<br />
Leif Östling, ny ordförande<br />
i Teknikföretagen, tror att<br />
bilindustrins organisationer<br />
i Europa på sikt kan få<br />
strukturer som inte behöver<br />
följa nationsgränserna.<br />
Förändringsmotor<br />
– Arbetsgivarna och facken<br />
måste analysera hur ett konstruktivt<br />
samspel ska ske framöver<br />
och vilka modeller vi behöver<br />
arbeta efter. De slutna<br />
nationella systemens tid är förbi<br />
och nu måste vi hitta modeller<br />
som passar den öppna globala<br />
världen.<br />
På sikt, så där 20 – 30 år,<br />
skulle det inte förvåna Leif Östling<br />
om exempelvis den europeiska<br />
bil- och leverantörsindustrin<br />
har så stora<br />
gemensamma intressen att det<br />
kanske visar sig vettigt att ha<br />
övergripande starka intresseorganisationer.<br />
Det finns fler ”heliga” grän-
TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong> 5<br />
mer att förhandla om”<br />
KURSER <strong>2009</strong><br />
Foto: scania/Carl-Erik Andersson<br />
ser som behöver rivas, enligt<br />
Östling. Varför till exempel ha<br />
kvar de olika avtalsområdena<br />
för arbetare respektive tjänstemän,<br />
undrar han. Klassificeringar<br />
som bygger på att företaget<br />
för 100 år sedan köpte<br />
arbetarens tid och tjänstemannens<br />
kompetens. I dag köps<br />
kompetens/tjänster från alla<br />
medarbetare.<br />
Leif Östling tror att de havererade<br />
förhandlingarna om ett<br />
nytt huvudavtal kommer att tas<br />
upp igen.<br />
– Krisen, vi nu befinner oss<br />
i, kan ge oss insikt om att på<br />
nytt ta upp diskussionerna om<br />
ett nytt huvudavtal. Vi kan inte<br />
leva efter en avtalsmodell som<br />
formades på 1930-talet. Att hitta<br />
nya avtalsmodeller och -regler<br />
för arbetsmarknaden betyder<br />
att den ”svenska modellen”<br />
kan anpassas till den tid vi lever<br />
i.<br />
Nödvändig satsning<br />
Leif Östling menar slutligen<br />
att Teknikföretagens satsning<br />
på ungdom och teknik är helt<br />
nödvändig och måste fortsätta.<br />
– De ungas teknikintresse<br />
finns, men måste väckas. Det är<br />
Scanias industrigymnasium ett<br />
tecken på, dit vi under många<br />
år har haft upp till 500 sökande<br />
till de 48 platserna.<br />
– De unga är idag intresserade<br />
av teknik, exempelvis internet,<br />
bloggande, mobiltelefoni,<br />
men mer av att den finns<br />
och hur den fungerar än hur<br />
den är uppbyggd.<br />
Leif Östling har en rad idéer<br />
kring hur de ungas teknikintresse<br />
ska främjas. Förslaget om<br />
särskilda matte- och naturvetenskapsgymnasier,<br />
tycker han<br />
är bra. Om det finns idrottsgymnasier<br />
är det väl OK att<br />
etablera mattegymnasier?<br />
– Skolan kan skapa ett teknikintresse<br />
genom att bättre<br />
koppla ihop den tekniska funktionaliteten<br />
med hur tekniken<br />
tas fram.<br />
– Om eleverna förstår det<br />
bandet kan de bättre motiveras<br />
att lägga ned tid på att lära<br />
sig matematik och naturvetenskapliga<br />
ämnen.<br />
Leif Östling lägger en del av<br />
ansvaret på industrin.<br />
– Industrin måste engagera<br />
sig för att stötta skolan att intressera<br />
unga för teknik, säger<br />
han. Företagen kan bidra med<br />
mycket mer för att visa vad teknikjobb<br />
är. De måste ha en nära<br />
kontakt med skola, lärare och<br />
elever.<br />
– Årets Teknikutbildning<br />
är en bra dörröppnare, menar<br />
han. Men företag måste också<br />
lokalt på orten sälja in sig<br />
och visa vilka jobb som finns i<br />
industrin. Småföretag kan gå<br />
ihop några stycken och dela<br />
på att ta hand om 4-5 killar eller<br />
tjejer som får komma in på<br />
praktik/studiebesök. •<br />
<br />
lotta forsman<br />
Foto: scania/Carl-Erik Andersson<br />
En samhällsengagerad<br />
direktör<br />
Leif Östling är född 1945 i<br />
Luleå. Han är koncernchef<br />
och vd för lastbilskoncernen<br />
Scania, med säte i Södertälje.<br />
Östling är både civilingenjör<br />
(Chalmers) och civilekonom<br />
och kom redan 1972 till<br />
dåvarande Scaniadivisionen<br />
inom Saab-Scania, där han<br />
avancerade via en rad befattningar.<br />
1989 utsågs han<br />
till chef för Scaniadivisionen<br />
och 1994 till vd för Scania,<br />
som då bröts ut ur Saab-Scaniakoncernen<br />
och blev ett<br />
självständigt bolag.<br />
Leif Östling har gjort<br />
sig känd som en engagerad<br />
samhällsdebattör och 2008<br />
tilldelades han Veckans Affärers<br />
Social Capitalist Award<br />
för bland annat sitt samhällsansvar<br />
och sin långsiktighet.<br />
Under Scaniaåren har<br />
Leif Östling flera gånger höjt<br />
sin röst mot planerade fusioner.<br />
1999 lade värsta konkurrenten<br />
Volvo Lastvagnar<br />
ett bud på Scania, något<br />
som han motsatte sig. Fusionen<br />
stoppades året därpå av<br />
EU-kommissionen. 2006 var<br />
det dags igen då tyska MAN<br />
bjöd på hela Scania, vilket<br />
avvisades av båda storägarna<br />
Volkswagen och Investor<br />
Leif Östling blev hedersdoktor<br />
vid LTU 2002 och<br />
KTH 2003.<br />
Han utsågs till ny ordförande<br />
i Teknikföretagen<br />
<strong>2009</strong> och sitter också i fyra<br />
andra styrelser, som ordförande<br />
i SKF, vice ordförande<br />
i ISS samt i Svenskt Näringslivs<br />
styrelse. • lotta forsman<br />
*<br />
AFFÄRSJURIDIK<br />
Industriella<br />
anläggningskontrakt<br />
14-15 oktober, Stockholm<br />
Nya Offert-Order-Avtal<br />
24 september, Göteborg<br />
22 oktober, Stockholm<br />
19 november, Helsingborg<br />
ARBETSRÄTT<br />
Att förhandla med facket<br />
– arbetsrättslig analys och<br />
förhandlingsstrategi<br />
21-24 september, Båstad<br />
Att genomföra en<br />
lokal förhandling<br />
29-30 september, Stockholm<br />
4-5 november, Göteborg<br />
Att sätta lön<br />
17 november, Stockholm<br />
LA-dagen<br />
13 oktober, Göteborg<br />
12 november, Skövde<br />
18 november, Malmö<br />
Löneadministration 1<br />
1-3 september, Umeå<br />
24-26 november, Stockholm<br />
Löneadministration 2<br />
29 sep-1 okt, Göteborg<br />
24-26 november, Malmö<br />
Praktisk arbetsrätt<br />
8-10 september, Västerås<br />
15-17 september, Göteborg<br />
15-17 september, Stockholm<br />
15, 22, 29, sept, Linköping<br />
22, 23, 29, september, Luleå<br />
6, 7, 13, oktober, Umeå<br />
* FULLBOKAD<br />
13-15 oktober, Örebro<br />
13-15 oktober, Västerås<br />
20-22 oktober, Ludvika<br />
21-23 oktober, Lund<br />
3, 4, 10, november Sundsvall<br />
10-12 november, Karlstad<br />
17, 24 nov, 1 dec, Växjö<br />
17-19 november, Trollhättan<br />
24-26 november, Stockholm<br />
1-3 december, Västerås<br />
Praktisk arbetsrätt – TEKO<br />
10-12 november, Borås<br />
Teknikföretagens<br />
arbetsrättsdag<br />
15 oktober, Stockholm<br />
ARBETSMILJÖ<br />
Arbetsmiljöarbetet i företaget<br />
9-10 september, Lund<br />
15-16 september, Karlstad<br />
15-16 september, Piteå<br />
7-8 oktober Göteborg<br />
28-29 okober, Stockholm<br />
3-4 november, Linköping<br />
Sjukskrivning och<br />
rehabilitering<br />
13 oktober, Vallsta<br />
20 oktober, Linköping<br />
Systematiskt arbetsmiljö<br />
arbete och chefens<br />
arbets miljöansvar<br />
15 oktober, Gävle<br />
MILJÖ<br />
Kemikaliekunskap<br />
för teknikföretag<br />
8-9 september, Malmö<br />
25-26 november, Stockholm<br />
Komplett utbud och företagsanpassade kurser<br />
www.teknikforetagen.se<br />
Journummer för rådgivning<br />
08-782 08 80<br />
När du behöver rådgivning inom något av<br />
våra verksamhets områden kan du under<br />
kontors tid ringa jour numret<br />
För att få snabbare service<br />
är det bra om du har före tagets<br />
organisationsnummer<br />
till hands.
6 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong><br />
Klubbordföranden IF Metall, Ysuf Dini och<br />
produktions chefen Kristian Bussman på<br />
Dustcontrol i Norsborg har tecknat ett<br />
lokalt krisavtal.<br />
Foto: Kalle Segerbäck<br />
Krisavtal på Dustcontrol ger balans<br />
– Vi är hyfsat i balans, säger Kristian Bussman, produktionschef<br />
på Dustcontrol i Norsborg i södra Stockholm.<br />
Han talar om balansen mellan det arbete som finns att<br />
göra och den arbetsstyrka som finns tillgänglig nu när<br />
orderingången har krympt.<br />
LEDIGT Det är krisavtalet som<br />
möjliggör för företaget att<br />
minska arbetstiden, och därmed<br />
lönerna, med 20 procent.<br />
På Dustcontrol, som tillverkar<br />
mobila stoftavskiljare samt<br />
kompletta anläggningar för<br />
punktutsugning till industrin,<br />
arbetar 140 personer nu som<br />
förr. Men mellan maj och september<br />
är de kollektivanställda<br />
bara på plats fyra dagar i veckan<br />
med lediga fredagar.<br />
– En person jobbar kvar på<br />
utlastningen och lagret på fredagarna.<br />
Med en jourlista kan<br />
fredagsarbetaren ta måndagen,<br />
eller någon annan dag, ledigt<br />
i stället. Produktionsfolk<br />
kan också gå in och täcka upp<br />
på lagret de fullbemannade<br />
dagarna.<br />
Nedgång mobilsidan<br />
Ytterligare ett undantag har<br />
gjorts.<br />
– I maj hade vi folk ute på<br />
montage hos kunder och de fick<br />
naturligtvis jobba på för fullt,<br />
berättar Kristian Bussman.<br />
Företaget är också välvilligt<br />
inställt till uttag av sparad semester<br />
och kompledighet, men<br />
man stänger bara de vanliga<br />
tre veckorna i sommar.<br />
– Produkterna är av två typer.<br />
Dels mobila ”dammsugare”<br />
för byggen, grovstädning<br />
och golvslipning. Där har det<br />
blivit en mycket kraftig nedgång<br />
i order.<br />
– Inom den andra delen<br />
med fast monterade anläggningar<br />
för bland annat läkemedels-<br />
och livsmedelsindustri<br />
har det inte varit lika<br />
dramatiskt. Vi har också haft<br />
en hyfsat export, bland annat<br />
har vi en tid producerat mycket<br />
åt det tyska dotterbolaget.<br />
– Produktionen av order<br />
som inte ska levereras förrän<br />
senare, har tidigarelagts.<br />
Hur länge man kan fortsätta<br />
med fyradagarsveckan är<br />
inte gott att säga.<br />
– Den sista lediga fredagen<br />
är den 25 september och då<br />
måste vi förstås ha tagit ställning,<br />
säger Kristian Bussman.<br />
Att försöka klara sig på fyra,<br />
fem tusen kronor mindre<br />
i månaden är inte lätt och naturligtvis<br />
skulle Metalls fackklubbsordförande<br />
Yusuf Dini<br />
hellre se att han och arbetskamraterna<br />
kunde arbeta fem<br />
dagar i veckan.<br />
– Med det här hamnar vi på<br />
90-talets lönenivå och det har<br />
ju varit en viss inflation sedan<br />
dess, säger han.<br />
– Man kan tycka att företagen<br />
fått panik men nu är situationen<br />
så här. Det är trots allt<br />
bättre att ha arbetet kvar.<br />
Den lediga fredagen kommer<br />
att användas till intern<br />
utbildning. Man har kört en<br />
svetskurs med god uppslutning.<br />
Så småningom blir det också en<br />
utbildning i Lean Production.<br />
Exceptionellt läge<br />
Parterna har betonat att den<br />
centrala överenskommelsen<br />
tillkommit i ett exceptionellt<br />
läge. För att få till en överenskommelse<br />
ska varsel om uppsägningar<br />
vara alternativet.<br />
De uppgörelser som nåtts är<br />
också tämligen kortvariga, några<br />
månader i allmänhet, och<br />
skulle tiderna förbättras återgår<br />
man omedelbart till ordinarie<br />
arbetstider eller minskar arbetstidsförkortningen.<br />
Inkomstbortfallet blir därför<br />
också, utslaget på hela året, inte<br />
större än att man håller sig kvar<br />
över taket för maxbelopp från<br />
A-kassan.<br />
På Trima AB i Bergsjö, som<br />
tillverkar frontlastare för traktorer,<br />
får de anställda facklig<br />
KRISAVTAL<br />
Krisavtal mellan IF Metall och Teknikfarbetsgivarna med flera<br />
slöts den 2 mars <strong>2009</strong>. Uppåt 200 avtal har tecknats hittills<br />
och överenskommelsen gäller till den 31 mars 2010<br />
Innehåll: Möjlighet teckna lokalt avtal om arbetstids- och lönesänkning<br />
med maximalt 20 procent.<br />
utbildning av IF Metall på sin<br />
lediga dag, detta med ersättning<br />
från facket.<br />
– Vi har en tolvveckors kurs<br />
där IF Metall-avdelningen går<br />
in med ett stipendium som ungefär<br />
motsvarar inkomstbortfallet,<br />
berättar den lokale fackklubbsordföranden<br />
Bengt Ola<br />
Olsson.<br />
Scaniatjänstemännen med<br />
På tjänstemannasidan centralt<br />
finns inget avtal om möjligheten<br />
till arbetstidsförkortning.<br />
Arbetsdomstolen har dock slagit<br />
fast att tjänstemannaavtalen<br />
inte förhindrar att man förkortar<br />
arbetstiden. En lokal överenskommelse<br />
måste till om hur<br />
det ska utformas.<br />
Tjänstemännen inom Unionen<br />
och Sveriges Ingenjörer<br />
centralt har sagt nej till arbetstidsförkortning<br />
men sagt<br />
att det inte föreligger hinder<br />
för de lokala organisationerna<br />
att teckna avtal om arbetstidsförkortning.<br />
Ledarna har inte<br />
sagt något alls centralt eftersom<br />
man anser att frågan får<br />
lösas lokalt.<br />
På Scania finns ett krisavtal<br />
även för tjänstemännen. Det<br />
innebär att 20 procent av arbetstiden<br />
tas bort medan lönen<br />
sänks med tio procent.<br />
Dessutom skjuts lönerevisionen<br />
upp ett år, men nästa revision<br />
kommer då att omfatta<br />
fem månader av innevarande<br />
år retroaktivt. En tredje bit är<br />
att arbetstidsförkortningen enligt<br />
gällande avtal, 82 minuter i<br />
veckan, minskas med en halvtimme.<br />
Scanias avtal gäller fram till<br />
årsskiftet med undantag för julisemestern<br />
som man inte rör.<br />
– Vi tjänstemän har ju inte<br />
mindre att göra. Att administrera<br />
löner eller redovisa tar lika<br />
lång tid vare sig tiderna är<br />
bra eller dåliga. Vi får i stället<br />
försöka sänka ambitionsnivåerna.<br />
Lägga projekt i malpåse,<br />
åka på färre mässor med mera,<br />
säger Unionens ordförande på<br />
Scania, Håkan Thurfjell. •<br />
<br />
Tomas Nilsson/Textra
TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong> 7<br />
Pangjobb på Dynasafe<br />
Säkerhetsföretaget Dynasafe<br />
Engineering i Karlskoga expanderar och söker<br />
en utvecklings/projektingenjör i mekanik. Stor<br />
vikt läggs vid att den som anställs har erfarenhet<br />
från verkstadsarbete förutom lämplig högskoleutbildning.<br />
SKYDD – Även om vi vill ha en<br />
civilingenjör eller högskoleingenjör<br />
ska den vi söker inte sitta<br />
vid datorn hela tiden, säger<br />
Marianne Ohlson, personalchef<br />
Dynasafe. Han eller hon<br />
måste kunna ”skruva lite själv”.<br />
Och då syftar hon på att jobbet<br />
innebär mycket praktisk driftssättning<br />
och service av produkterna<br />
ute hos kunderna.<br />
Dynasafe är ett familjeföretag<br />
med 22 anställda och en<br />
omsättning på cirka 100 miljoner<br />
kronor. Man utvecklar och<br />
tillverkar produkter för skydd<br />
mot explosioner samt anläggningar<br />
för destruktion av ammunition.<br />
Produkterna är<br />
marknadsledande och kunderna<br />
är myndigheter, flygplatser,<br />
säkerhetsföretag runt om i<br />
världen. Bland annat polisen i<br />
många länder finns som kunder<br />
till Dynasafes bombvagn,<br />
använd vid ett antal OS-invigningr.<br />
Företaget grundades 1991<br />
som en avknoppning från Bofors<br />
och har sedan dess utvecklats<br />
åt säkerhetshållet<br />
samt<br />
med en tydlig miljöprofil.<br />
Den ingenjör<br />
som söks ska<br />
arbeta inom utveckling<br />
och konstruktion<br />
och ha<br />
en maskinteknisk<br />
utbildning. Jobbet<br />
kräver stor<br />
självständighet i<br />
att driva utvecklings-<br />
och eller<br />
kundprojekt, samt flexibilitet.<br />
Dynasafe har ingen egen tillverkning,<br />
utan är ett renodlat<br />
engineeringföretag med två<br />
ingenjörsavdelningar, en med<br />
mekanisk i<strong>nr</strong>iktning, den andra<br />
med eli<strong>nr</strong>iktning. Tillverkningen<br />
läggs sedan ut hos underleverantörer<br />
i regionen.<br />
ANSÖKAN<br />
DYNASAFE – safety is our business<br />
Dynasafe utvecklar och tillverkar produkter för skydd mot explosioner samt anläggningar för<br />
destruktion av ammunition. Produkterna är marknadsledande och erkända globalt för sin<br />
kvalité och tillförlitlighet. Företaget har sitt huvudkontor i Karlskoga, och ett dotterbolag i<br />
Tyskland. 90 % av tillverkningen går på export, och koncernen omsätter ca 100 miljoner SEK<br />
per år.<br />
Vi expanderar och söker medarbetare till Dynasafe Engineering i Karlskoga:<br />
• UTVECKLINGS-/PROJEKTINGENJÖR / MEKANIK<br />
Som utvecklings-/projektingenjör kommer du att arbeta med alltifrån utveckling och<br />
konstruktion av nya produkter till driftsättning och service av installerade produkter hos kund.<br />
Lämplig bakgrund är maskinteknisk utbildning, gärna från högskola eller motsvarande, och<br />
erfarenhet från användning av 3D-CAD. Dynasafe arbetar med Pro-Engineer som CADsystem.<br />
För tjänsten gäller att höga krav ställs på flexibilitet och samarbetsförmåga, både internt och<br />
externt, såväl med underleverantörer som med utländska kunder. Vi söker dig som har<br />
erfarenhet från att självständigt driva utvecklings- och/eller kundprojekt, med en god teknisk<br />
kompetens och kreativitet, samt en förmåga att leverera resultat. Goda kunskaper i både<br />
svenska och engelska är ett krav, eftersom arbetet innebär resor och kontakter med kunder i<br />
Sverige och internationellt.<br />
För mer information kontakta Marianne Ohlson /Personal mobiltelefon 070-363 40 97 eller<br />
VD Jörgen Björkman telefon 0586-77 12 72, mobiltelefon 070 - 536 07 49<br />
Din mejlansökan skickar du senast 090525 till marianne.ohlson@dynasafe.se<br />
Med dotterföretag i<br />
Tyskland och 90 procent av tillverkningen<br />
på export krävs goda<br />
kunskaper i engelska av den<br />
nye medarbetaren. Kunskaper i<br />
andra språk, exempelvis spanska<br />
är ytterligare ett plus, säger<br />
Marianne Ohlson. •<br />
Du som är intresserad av jobbet, kontakta personalchef<br />
Marianne Ohlson, 0703-63 40 97 eller vd Jörgen Björkman<br />
0705-36 07 49. Rekryteringen pågår under juni <strong>2009</strong>.<br />
lOTTA FORSMAN<br />
Daniel Lundin vinner forskarstipendiet<br />
VINST Daniel Lundin, forskare vid Linköpings<br />
Universitet, fick en kassaförstärkning<br />
med 100 000 kronor när juryn i IVAs<br />
och Innovationsbrons mentorprogram<br />
Mentor4Research, avgjorde vem av programmets<br />
över 30 forskare som lärt sig<br />
mest om näringslivets villkor.<br />
”Daniel Lundin vinner för att klart ha<br />
utvecklat sin förmåga att förstå, omvärdera<br />
och fokusera såväl sin forskning<br />
som sin kommersiella i<strong>nr</strong>iktning” heter det i motiveringen.<br />
Daniel Lundin forskar kring plasma och ytbeläggningsteknik.<br />
Hans forskning leder till starkare material hos exempelvis<br />
skärande verktyg, solceller och bränsleceller. Det i sin tur ökar<br />
livslängden på allt från borrar, till mobiler och solceller. Själva<br />
uppfinningen går ut på att under vakuum jonisera material och<br />
skapa tunna filmer.<br />
Tillsammans med sin mentor Johan Ahlström, entreprenör<br />
med fokus på att bygga företag sedan 15 år tillbaka, har Daniel<br />
Lundin upptäckt skillnaderna mellan den akademiska och<br />
den kommersiella världen. Mentorprogrammet har fungerat som<br />
gränssnittet mellan dessa världar. •<br />
Mats Lindoff, Sony Ericsson till Lunds<br />
universitets innovationssystem<br />
SAMORDNING Lunds universitets innovationssystem har under<br />
våren studerats och jämförts med internationellt ledande<br />
system i ett försök att förenkla och effektivisera för de forskare<br />
som vill nyttiggöra sina resultat. Arbetet har letts av vicerektor<br />
Carl Borrebaeck och resulterat i att man nu ska göra en rad<br />
förändringar för att skapa en tydlig ledningsfunktion för innovationssystemet.<br />
Det första steget togs redan nu i maj då Mats Lindoff, tidigare<br />
utvecklingschef för Sony Ericsson, anställs inom bolagsdelen<br />
för universitetets innovationssystem och blir övergripande chef<br />
för hela systemet. Från och med den 1 augusti kommer han att<br />
ha ansvar för att samordna och effektivisera de olika verksamheterna<br />
som ingår. •<br />
Foto: Pär Rönnberg<br />
Kemikaliekunskap<br />
för teknikföretag<br />
Inklusive förkurs 8, 9 september i Malmö<br />
Teknikföretagens<br />
årsberättelse 2008<br />
För varje företag är det nödvändigt att ha en samlad bild av det<br />
egna företagets kemikaliefrågor även om man uppfattar dem<br />
som små. Med en ny syn på kemikaliesäkerhet så är det viktigt<br />
att redan vid inköp ha en klar uppfattning om leverantörernas<br />
förmåga att uppfylla krav som annars kan bli dryga kostnader<br />
för det egna företaget.<br />
Utbildningen ger grundläggande kunskap om kemikaliefrågor i<br />
företagets verksamhet, både för produktion och tillverkade varor.<br />
Under kursens gång kommer du att lära dig om kemiska risker<br />
och kemikaliekontroll men även om olika uppgifter och ansvar<br />
inom företaget. Kursen ger en överblick av regelverk och myndigheter<br />
i Sverige och i EU.<br />
Kemikaliekunskap inkluderar en fristående förkurs på en halv<br />
dag som tar upp grunderna för dig som är ny på området.<br />
Förkursen ger grunderna kring kemi och toxikologi, klassificering<br />
och märkning, risk bedömning och myndigheter.<br />
Anmälan och information: www.teknikforetagen.se<br />
Ladda ned ditt egna exemplar på<br />
www.teknikforetagen.se
8 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong><br />
Tema: Kvinnorna i industrin<br />
Kvinnor tar stryk i krisen<br />
När teknikindustrin tvingas säga upp folk blir en<br />
mansdominerad bransch ännu mer mansdominerad.<br />
Kvinnorna är ofta sent anställda och får gå enligt<br />
principen ”sist-in-först-ut”.<br />
Kvinnorna har alltid varit i<br />
minoritet på verkstadsgolven.<br />
Men på senare år, innan<br />
botten gick ur ekonomin,<br />
var det många teknikföretag som anställde<br />
en hel del kvinnor. Några gjorde<br />
det i en medveten strävan till mångfald<br />
och andra tvingades helt enkelt<br />
rekrytera otraditionellt för att hitta arbetskraft.<br />
Kort anställningstid gör nu att<br />
kvinnorna, precis som de unga, hör till<br />
dem som först får lämna företagen när<br />
varslen löses ut.<br />
IF Metalls statistik visar att 7,5 procent<br />
av deras manliga medlemmar i Sverige<br />
förlorade sina jobb från årsskiftet till<br />
30 april. För de kvinnliga medlemmarna<br />
är siffran ännu högre: 9,6 procent.<br />
Anette Falk tar långs skogspromenader<br />
nästan varje<br />
dag sedan hon blev arbetslös<br />
– men skulle väldigt mycket<br />
hellre ha jobb igen.<br />
FOTO: annika lindqvist<br />
Konsekvens av LAS<br />
Erik Lundström är rådgivare på Teknikföretagen<br />
Region Mitt.<br />
– Det här blir ju en av konsekvenserna<br />
av LAS, konstaterar han.<br />
Han påpekar att det finns ytterligare<br />
ett skäl till att kvinnorna är överrepresenterade<br />
bland dem som blir uppsagda.<br />
Relativt få kvinnor har sådan specialutbildning<br />
eller annan spetskompetens<br />
som gör dem till nyckelpersoner.<br />
– Det är tråkigt att kvinnorna försvinner.<br />
Vi vill gärna ha en bra blandning<br />
på arbetsplatserna, säger Erik<br />
Lundström.<br />
Gert Nilson är forskningschef på<br />
Uddeholm Tooling i Hagfors och ordförande<br />
i styrgruppen för det värmländska<br />
kompetenscentret Stål & Verkstad.<br />
– Förhoppningsvis hittar de uppsagda<br />
sätt att övervintra så att man kan ta<br />
tillbaka dem in i företagen när konjunkturen<br />
vänder, säger han.<br />
Anette Falk lämnade handeln för att<br />
hon var trött på låg lön och dåliga<br />
arbetstider. Hon gillade jobbet som<br />
kärnsättare på Arvika Gjuteri, men<br />
sedan februari är hon arbetslös.<br />
NYSTART I tio år jobbade Anette Falk på<br />
Konsum. Hon trivdes bra med arbetskamraterna<br />
och tyckte det var kul att<br />
prata med kunderna, men var missnöjd<br />
med annat.<br />
– Jag tjänade dåligt och hade bara en<br />
deltid på 75 procent, det finns ju inga<br />
heltider inom handeln. Och jag var så<br />
trött på affärstiderna! Jag jobbade varannan<br />
helg, fredag-lördag-söndag.<br />
Så i september 2007 började hon, vid<br />
39 års ålder, en helt ny bana som kärnsättare<br />
på Arvika Gjuteri.<br />
– Då gick allt så jättebra, och de anställde<br />
massor av folk. Många kvinnor.<br />
På min bana var vi tio personer. Förut<br />
hade det bara varit gubbar där, men när<br />
vi nya kom in jobbade vi fyra kvinnor<br />
och sex män tillsammans.<br />
Fast jobb och heltid<br />
Hon fick en grundlig introduktion i arbetet.<br />
– Vi fick verkligen en bra förståelse<br />
för hela processen. Och det var så roligt!<br />
Jag fick borra och köra truck och göra en<br />
massa grejer som jag aldrig hade gjort<br />
förut. En del grejer var lite tunga, men<br />
det finns ju maskiner till hjälp.<br />
Till skillnad från inom handeln fick<br />
hon fast anställning och heltid på en<br />
gång.<br />
’<br />
Det är tråkigt att<br />
kvinnorna försvinner.<br />
Vi vill gärna ha en<br />
bra blandning på arbetsplatserna.<br />
erik lundström, TEKNIKFÖRETAGEN<br />
– Vi tror mycket på utbildning. Stål &<br />
Verkstad för diskussioner med universitetet,<br />
Region Värmland och med EUs<br />
sociala fond om utbildningsprogram<br />
som gör att de uppsagda kan komma<br />
tillbaka på längre sikt. • ANNIKA LINDQVIST<br />
Hon går gärna tillbaka<br />
till industrin<br />
– När första löningen kom tänkte<br />
jag: ”varför har jag inte gjort det här<br />
förut?”. Jag fick ut ungefär 5 000 mer efter<br />
skatt varje månad från gjuteriet än<br />
jag hade fått från Konsum.<br />
Visserligen hade hon obekväm arbetstid<br />
på gjuteriet också, men det var<br />
rejäla arbetspass med flera lediga dagar<br />
emellan.<br />
– Vi jobbade bara en lördag på tre<br />
veckor. Och tänk julledigheten...! Det<br />
är ju då man jobbar som allra mest i affären.<br />
Fast högkonjunkturen tog abrupt<br />
slut. Arvika Gjuteri har varslat personal<br />
i omgångar sedan i höstas. I december<br />
lämnade man in en ansökan om företagsrekonstruktion<br />
och i mitten av maj<br />
begärde företaget sig i konkurs.<br />
Anette Falk är formellt arbetslös sedan<br />
17 februari, men har i praktiken inte<br />
jobbat sedan i januari.<br />
Hon tror att många kvinnor drar sig<br />
för att söka jobb i verkstäder.<br />
– Det stora problemet tror jag är att<br />
det är skitigt och ser lite dystert ut.<br />
Nu när hon har prövat vill hon gärna<br />
tillbaka till branschen.<br />
Men konkurrensen är stenhård.<br />
Många mindre företag har sagt upp<br />
personal och på kommunens största företag<br />
Volvo VCE har 550 personer mist<br />
jobbet.<br />
Helst vill Anette Falk hitta ett arbete.<br />
– Men om jag ska läsa så vill jag helst<br />
utbilda mig inom kvalitetsdelen. Det<br />
tyckte jag var väldigt intressant på gjuteriet.<br />
•<br />
ANNIKA LINDQVIST
TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong> 9<br />
Sedan 2004 har Erica<br />
Danielsson jobbat på Uddeholm<br />
Tooling. Plattstången,<br />
hon fräser väger elva ton.<br />
Den hanterar varken kvinna<br />
eller man utan lyft.<br />
Medveten kvinnosatsning på Uddeholm Tooling<br />
Uddeholm Tooling i Hagfors har medvetet<br />
satsat på att få in fler kvinnor,<br />
både på verkstadsgolvet och bland<br />
tjänstemännen. Och på det teoretiska<br />
teknikprogram som företagen tillsammans<br />
med gymnasieskolan har<br />
lyckats göra attraktivt börjar flickorna<br />
bli i majoritet.<br />
KOMPETENS Någon könskvotering har<br />
Uddeholm Tooling inte ägnat sig åt, det<br />
är personalchefen Ulf Andersson noga<br />
med att framhålla.<br />
– Vi har gått strikt på kompetens när<br />
vi har anställt. Men det är väldigt positivt<br />
att fler kvinnor har börjat söka sig till industrin.<br />
– Kvinnorna orkar inte med de tunga<br />
lyften och använder de hjälpmedel som<br />
finns. Det smittar av sig på killarna. På så<br />
sätt blir det en bättre arbetsmiljö. Det är<br />
också bra med blandade arbetsplatser för<br />
att jargongen blir mjukare och kvinnor<br />
kanske ser saker från nya vinklar.<br />
Företaget har haft ett antal goda år.<br />
Mellan år 2000 och 2007 anställde ståltillverkaren<br />
370 personer netto.<br />
Dubbelt så många kvinnor<br />
– Vi ökade vår andel kvinnor på verkstadsgolvet<br />
med hundra procent. Det var<br />
i och för sig ingen större bedrift, med tanke<br />
på hur det hade sett ut innan. För fyrafem<br />
år sen hade vi bara två procent kvinnor<br />
bland de kollektivanställda.<br />
Nu ligger siffran på fem procent, vilket<br />
betyder 35 kvinnor.<br />
Det är dubbelt så många som 2005,<br />
men färre än före finanskrisen.<br />
Uddeholm Tooling har hittills klarat<br />
sig undan att varsla fast anställda. I slutet<br />
av februari, redan några dagar innan<br />
Ulf Andersson,<br />
Personalchef<br />
Uddeholm Tooling<br />
’<br />
Roland Wiklund,<br />
rektor Älvstrandsgymnasiet.<br />
Vi ökade vår andel<br />
kvinnor på verkstadsgolvet<br />
med hundra<br />
procent. Det var i och för<br />
sig ingen större bedrift,<br />
med tanke på hur det hade<br />
sett ut innan.<br />
Ulf andersson, personalchef<br />
uddeholm tooling<br />
IF Metall gick med på det centrala ramavtal<br />
som gör det möjligt att korta arbetstider<br />
och sänka löner, införde företaget<br />
ett konjunkturavdrag. Samtliga anställda<br />
sänkte sin lön med tio procent.<br />
Men även om de fast anställda har<br />
kunnat räddas kvar så var det 90 visstidsanställda<br />
som fick gå hem när deras kontrakt<br />
löpte ut i vintras.<br />
Erica Danielsson jobbar i maskinbearbetningen.<br />
– Det var tre tjejer som blev av med<br />
jobbet på min avdelning. Nu är vi bara fyra<br />
tjejer totalt på hela avdelningen. Det är<br />
synd. Det är bättre när det är blandat.<br />
Själv har hon varit på järnverket sedan<br />
2004.<br />
– Jag trivs jättebra. Det är rörligt. Vi<br />
alternerar mellan olika maskiner.<br />
Just nu står hon och fräser en obearbetad<br />
plattstång. Metallklumpen väger elva<br />
ton.<br />
– Det är inget som man tar under armen<br />
och bär i väg, det gör ju ingen man<br />
heller.<br />
Caroline Ejnermark, Lovisa Olsson<br />
och Emelie Johansson arbetar med en elmotor<br />
som ska förflytta en tyngd i bildsalen.<br />
FOTO: Johan Eklund<br />
Mer praktik efterlystes<br />
Uddeholm Tooling har ansträngt sig för<br />
att få in fler kvinnor på golvet. Lika viktigt<br />
är det att öka mångfalden bland tjänstemännen.<br />
Och att se till att det överhuvudtaget<br />
finns utbildade människor att anställa.<br />
Runt millennieskiftet var det bedrövligt.<br />
Det yrkesi<strong>nr</strong>iktade gymnasieprogrammet<br />
hade blivit en slags sista utväg<br />
för dem som hade allra sämst betyg och<br />
försöket att starta ett teoretiskt teknikprogram<br />
fick avbrytas eftersom inga elever<br />
sökte dit.<br />
Då satte sig gymnasieskolans ledning<br />
tillsammans med företrädare för<br />
Uddeholm Tooling och ett par andra<br />
företag och diskuterade med elever vad<br />
som skulle kunna göra utbildningen<br />
mer populär.<br />
Ett av svaren var mer praktik. Det<br />
har gjort att söktrycket fortfarande är<br />
starkt, trots dagens lågkonjunktur. På<br />
det praktiska programmet går än så<br />
länge bara killar.<br />
Det teoretiska teknikprogrammet har<br />
ända sedan starten haft Älvstrandsgymnasiets<br />
högsta antagningspoäng. På senare<br />
år är också den traditionella mansdominansen<br />
bruten. I årskurs ett är sex av<br />
de fjorton eleverna flickor och i årskurs<br />
två är de 65 procent, elva av sjutton.<br />
– Vi har sett till så att det är tjejer<br />
från programmet som är ute och talar<br />
med eleverna i åttonde klass inför gymnasievalet.<br />
Det gör att fler tjejer söker,<br />
förklarar gymnasieskolans rektor Roland<br />
Wiklund.<br />
Design lockar<br />
En annan sak som lockar flickor är ett<br />
nära samarbete mellan ämnena teknik<br />
och bild, och att det som förut på schemat<br />
kallades konstruktion nu heter design.<br />
Flera elever tänker läsa vidare på universitet<br />
till ingenjör, andra har valt programmet<br />
mest för att det ger en bred utbildning<br />
med förhållandevis många<br />
praktiska moment.<br />
Och så har teknikprogrammets elever<br />
en stor fördel gentemot sina jämnåriga<br />
i att några företag, som samarbetar nära<br />
med gymnasieskolan erbjuder sommarjobb<br />
till eleverna i samtliga årskurser.<br />
Erbjudandet har alltid varit bra, men<br />
blir extra värdefullt nu när det är så svårt<br />
att få sommarjobb på egen hand.<br />
– Och det är en bra chans att visa<br />
framfötterna på företaget, säger Emelie<br />
Johansson som går andra året på teknikprogrammet.<br />
Krisåret <strong>2009</strong> tar Uddeholm Tooling<br />
inte in några andra semestervikarier,<br />
men håller fast vid att erbjuda praktikplatser<br />
till teknikprogrammens gymnasieelever.<br />
– De är framtiden. Bara vi kommer<br />
ur den här svackan så vill vi ju att ungdomarna<br />
ska söka sig hit, säger personalchef<br />
Ulf Andersson. •<br />
ANNIKA LINDQVIST
10 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong><br />
foto: Sheila Galt<br />
Lund vann Teknik-SM<br />
FINAL Det blev tronskifte i Teknik-SM. Förra året dubbelsegrade<br />
Uppsala och Chalmers – nu kan Lund i ensamt majestät titulera<br />
sig svenska mästare i<br />
teknik efter finalen mot<br />
Luleå och Chalmers.<br />
Andreas Jönsson, Josef Ekman och Nils<br />
Bengtsson tog hem segern.<br />
Vinnarna från Lund –<br />
Andreas Jönsson, Josef<br />
Ekman och Nils Bengtsson<br />
– får både äran och<br />
en resa till Kina i förstapris.<br />
Det var tredje<br />
gången som ett Lundalag<br />
vann Teknik-SM. Förra tillfällena var 2004 och 2003.<br />
Teknik-SM (Svenska Mästerskapet i Framtida Teknik) instiftades<br />
år 2000 och är den enda tävlingen där landets blivande ingenjörer<br />
och naturvetare kan utmana varandra i framtida teknik.<br />
Den arrangeras av Sveriges Ingenjörer i samarbete med bland annat<br />
AkzoNobel, Saab, Sandvik, St Jude Medical, IVA och Vinnova.<br />
I år – det tionde Teknik-SM – deltog rekordmånga 525 studenter,<br />
fördelade på 175 tremannateam, från 21 tekniska högskolor<br />
och universitet runt om i landet. •<br />
KTH-forskare framgångsrikast i Europa<br />
EXCELLENS Forskningsanslagen från European Research Council<br />
(ERC) på mellan 2,5 och 3,5 miljoner euro under fem år går<br />
till enskilda etablerade och världsledande forskningsledare.<br />
KTH har hittills fått fem anslag som gått till Mikael Östling, ICT,<br />
Axel Brandenburg, Nordita/KTH, Johan Håstad, teoretisk datalogi,<br />
Börje Johansson, tillämpad materialfysik och Björn Ottersten,<br />
signalbehandling.<br />
KTH har även fått två anslag inom kategorin ”Starting Independent<br />
Researcher Grants”, som riktar sig till unga framstående<br />
forskare. ERC bildades år 2007 och har som syfte att stödja<br />
de bästa forskarna i Europa. Ett långsiktigt mål är att öka den<br />
vetenskapliga excellensen i Europa och höja dess profil på en<br />
global nivå. En skillnad mot andra anslag från EU är att ERCs<br />
anslag riktar sig till individuella forskare och inte avser nätverksbildande.<br />
•<br />
Halva företaget från yrkeslandslaget<br />
Det lilla automationsföretaget<br />
IAAB (Industrial Automation<br />
AB), Hillerstorp i<br />
Gnosjöregionen har haft tur<br />
mitt i tidernas största ekonomiska<br />
kris. Man tycks ligga<br />
precis rätt i konjunkturen.<br />
Dessutom består halva<br />
företaget av mästare från<br />
svenska yrkeslandslaget.<br />
BELÄGGNING – I stället för att<br />
investera i nya maskiner byter<br />
många kunder ut styrsystemen<br />
på sina befintliga maskiner, säger<br />
Magnus Albinsson, en av<br />
delägarna. Trenden bland företagen<br />
är att rusta upp sina anläggningar<br />
för att kunna möta<br />
de bättre tider, som kommer<br />
så småningom. Nya styrsystem<br />
IAAB<br />
Nio månader gamla IAAB i<br />
Hillerstorp (start i oktober<br />
2008) har som affärsidé<br />
att effektivisera, modernisera<br />
och serva sina kunders<br />
produktionsanläggningar. Man<br />
tillhandahåller komponenter,<br />
programmering, elkonstruktion<br />
och automationstjänster.<br />
IAAB har tre delägare, vd<br />
Lars-Göran Jönsson, Magnus<br />
Albinsson, Ola Kallfeldt<br />
och en anställd Jonathan<br />
Svensson Köhler.<br />
Hela kompetensen i IAAB, från vänster Jonathan Svensson-Köhler,<br />
Ola Kallfeldt, Magnus Albinsson och Lars-Göran Jönsson.<br />
gör maskinparken mer avancerad<br />
och ökar kapaciteten betydligt,<br />
något som vi sett hos flera<br />
av kunderna.<br />
IAABs kunder finns inom<br />
tillverkande industrier i regionen.<br />
Det finns också planer på<br />
projekt utomlands, bland annat<br />
i Tyskland.<br />
Det var i oktober 2008 som<br />
arbets- och skolkamraterna Ola<br />
Kallfeldt, Lars-Göran Jönsson<br />
och Magnus Albinsson startade<br />
sitt företag efter några månaders<br />
planering. Att krisen samtidigt<br />
blommade ut märks inte<br />
i IAAB. Vi har haft full beläggning<br />
från första dagen, säger<br />
Albinsson.<br />
En framgångsfaktor kan vara<br />
att IAAB till 50 procent består<br />
av medlemmar i yrkeslandslaget<br />
i automation. Det började<br />
med att Ola Kallfeldt tävlade i<br />
yrkes-VM i mekatronik 2005.<br />
Där lärde han känna Jonathan<br />
Svensson-Köhler – som vann<br />
VM för industrielektriker (automation).<br />
Svensson-Köhler erbjöds<br />
jobb av Kallfeldt och började<br />
den 1 april i år.<br />
Det betyder att yrkesskickligheten<br />
i företaget är väl dokumenterad<br />
med en svensk mästare<br />
bland grundarna och en<br />
världsmästare som anställd.<br />
Ola Kallfeldt släpper inte<br />
VM-drömmarna. Han reser till<br />
yrkes-VM i Calgary i september<br />
eftersom han tränar och leder<br />
landslaget i mekatronik. •<br />
lOTTA Forsman<br />
Industridagen– early warning!<br />
Sverige – industriland i Europa<br />
Industridagen <strong>2009</strong><br />
Måndagen den 19 oktober<br />
Medverkande bl.a.<br />
Leif Johansson, koncernchef AB Volvo<br />
Jan Swärd, VD Eka Chemicals<br />
Lena Gustavsson, tf. GD Vinnova<br />
Stefan Löfven, ordf. IF Metall<br />
Cecilia Fahlberg, ordf. Unionen<br />
Plats: Clarion Sign, Stockholm<br />
NOTERA I DIN ALMANACKA NU!<br />
www.industrikommitten.se<br />
Nya<br />
Offert-Order-Avtal<br />
24 september i Göteborg<br />
Nya Offert-Order-Avtal är en grundläggande kurs i avtalsoch<br />
köprätt. Nytt för <strong>2009</strong> är att kursen har ett mer internationellt<br />
perspektiv. Kursen hjälper dig att få upp ögonen<br />
för var de juridiska riskerna finns i köp- och försäljningsverksamheten<br />
och lotsar dig förbi de vanligaste fallgroparna.<br />
Leveransbestämmelserna ORGALIME S 2000 behandlas<br />
parallellt med NL 01. Vissa frågor som blir aktuella vid affärer<br />
utanför Norden tas upp särskilt.<br />
Kan en offert återkallas eller ändras?<br />
Vanliga leveransbestämmelser, deras ursprung och<br />
användningsområden<br />
Tillämplig lag på avtalet<br />
Kan köplagens/Internationella köplagens regler avtalas bort?<br />
Leveransförsening – viten och skadestånd<br />
Produktansvar<br />
Anmälan och information: www.teknikforetagen.se
TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong> 11<br />
Förtroende bra men kontroll är bättre<br />
Globala inköp är en självklar<br />
del av ett framgångsrikt företagande<br />
där många följer<br />
hjorden utan att tänka sig<br />
för. Val av land och leverantör<br />
för att optimera inköpen<br />
ur olika perspektiv kräver<br />
hårt arbete och analys.<br />
Jens Wernborg, expert på<br />
sourcing och inköp på Exportrådet,<br />
menar att fallgroparna<br />
kan bli många och dyra<br />
för dem som inte gör sin<br />
läxa ordentligt. Ofta ligger<br />
det bästa alternativet närmare<br />
än i ett annat land.<br />
HEMLÄXA Strömmen av svenska<br />
företag som flyttar till Kina<br />
har, enligt Exportrådet, klingat<br />
av och nu ser man ett läge som<br />
mer kan beskrivas som stilla<br />
avvaktande inför att delta på<br />
olika håll i världen.<br />
Vi har sett svenska företag<br />
flytta ut delar av verksamheten<br />
sedan 1970-talet. Då, var allt<br />
billigt ”made in Japan”. Senare<br />
förvandlades lågpris till ”made<br />
in Taiwan och Korea”. De senaste<br />
åren har den stämpeln<br />
hamnat i Kina.<br />
– Valet av länder förändras<br />
hela tiden, menar Jens Wernborg,<br />
tidigare stationerad i Kina<br />
och nu i Indien.<br />
Möjligen ligger framtidens<br />
lågprisstämpel i Indien, där det<br />
just nu sker en förflyttning från<br />
jordbruk till lättare industri.<br />
– Visst många svenska företag<br />
finns i Indien, men min<br />
analys är att svenska bolag nu<br />
befinner sig i ett avvaktande<br />
läge, man ser inte lika tydligt<br />
en massiv våg som förflyttar<br />
sig åt ett håll så som man<br />
gjorde åren 2004-2005 när hela<br />
hjorden galopperade till Kina,<br />
menar han.<br />
– Fallgroparna kan<br />
bli många om man<br />
inte gör sin läxa<br />
ordentligt, varnar<br />
Jens Wernborg,<br />
expert, sourcing och<br />
inköp, Exportrådet.<br />
Dåliga analyser<br />
Hemläxan som Jens Wernborg<br />
vill ge svenska företag är lång.<br />
Han menar att alltför många<br />
gör dåliga analyser och hamnar<br />
i ett läge där inköpspriset<br />
totalt blir högre än om företaget<br />
skulle vara kvar i Sverige.<br />
”Unit costs” är svårt att<br />
få fram. Rådande omständigheter<br />
förändrar löner, skatter,<br />
tullar, råvarupriser, valutor,<br />
kunskap, säkerhet och<br />
infrastruktur. Listan kan nästan<br />
göras hur lång som helst på<br />
faktorer som påverkar priset.<br />
– Ibland skulle jag vilja rekommendera<br />
svenska företag<br />
att tänka lokalt istället – att låta<br />
verksamheten ligga kvar i<br />
Sverige om möjligt. Geografisk<br />
närhet, språket och ordnade<br />
avtal är viktiga parametrar.<br />
Wernborg påpekar dock<br />
att i flera branscher finns tyvärr<br />
inget lokalt alternativ, då<br />
det inte går att hitta någon leverantör<br />
i närheten.<br />
Stora problem uppstod<br />
Fallgroparna för svenska företag<br />
är många och Jens Wernborg<br />
ser ut som en sträng magister<br />
när han sätter upp ett<br />
pekfinger och kort beskriver<br />
vad som kan hända om man<br />
inte gör sin läxa. Efter en sådan<br />
genomgång bör man som<br />
företagare tänka sig för, inte<br />
bara en gång utan flera.<br />
– När många svenska företag,<br />
utan någon större betänketid<br />
eller research, plötsligt<br />
skulle etablera sig i Kina, uppstod<br />
självklart problem. Stora<br />
problem. De flesta ekonomiska<br />
överraskningar kan undvikas<br />
om företagen gör sin läxa<br />
ordentligt. Så skedde inte när<br />
strömmen forsade mot Kina,<br />
menar Jens Wernborg.<br />
Vad ska man i stora drag<br />
tänka på innan man tar klivet<br />
ut?<br />
– Först och främst skulle<br />
jag vilja betona att man faktiskt<br />
inte gör affärer med ett<br />
land. Detta glömmer många<br />
bort. Affärer är en personlig<br />
relation med leverantörer.<br />
Man ska göra i ordning alla<br />
papper när man fortfarande<br />
är sams, ungefär som i ett äktenskap,<br />
betonar han. Ta även<br />
med i kalkylen vad en jurist<br />
kostar i landet.<br />
LOKALT Under 1990-talet misslyckades<br />
ABB med flera stora<br />
affärer i Indien. Det var inte<br />
förrän de byggde upp sin verksamhet<br />
där och vågade satsa på<br />
lokala resurser som de tog hem<br />
ett stort kontrakt från KPTCL<br />
(Karnataka Power Transmission<br />
Corporation Limited) i<br />
Bangalore för 13 driftcentraler.<br />
– Satsningen i Indien gällde<br />
lokala ingenjörer och mjukvarujobb,<br />
ett kontroversiellt beslut,<br />
konstaterar Pilling. Men<br />
priset var rätt och kunden blev<br />
mycket nöjd.<br />
– Många har svårt att förstå<br />
varför ABB satsar på Indien,<br />
men min bestämda uppfattning<br />
är att globaliseringen<br />
är nödvändig och att farhågorna<br />
om att jobb skulle försvinna<br />
i Sverige inte stämmer. Det<br />
’<br />
Först och<br />
främst skulle<br />
jag vilja betona<br />
att man faktiskt inte<br />
gör affärer med ett<br />
land. Detta glömmer<br />
många bort. Affärer<br />
är en personlig<br />
relation med leverantörer.<br />
Jens Wernborg, EXPERT<br />
sourcing/inköp Exportrådet<br />
Räkna noga<br />
Vidare ger han rådet att man<br />
måste räkna mycket noga och<br />
göra en realistisk analys där<br />
ledningen måste finnas med i<br />
projektgruppen när man planerar<br />
att flytta ut. Alla kostnader<br />
även resor fram och<br />
tillbaka måste finnas med. Besparingen<br />
måste vara ganska<br />
hög för att en flytt ska vara aktuell,<br />
helst över 30 procent.<br />
– Välj leverantörer noga och<br />
ta fram flera alternativ, låt inte<br />
dem välja dig. Kontrollera certifikat.<br />
Gör provserier och förvissa<br />
er om att företaget har resurser<br />
att gå från 40-40.000.<br />
Var försiktig med tomma löften.<br />
”Yes, we can do, no problem!”<br />
kan bli ödesdigert. Värdera<br />
bakåt och se till att ha<br />
kontroll över hela värdekedjan.<br />
Följ inte bara hjorden. Och gör<br />
alltid en ”flytta- alternativtstanna-analys”,<br />
avslutar Jens<br />
Wernborg. • Marie Dahlberg<br />
Outsourcing ett måste för ABB<br />
ABB har verksamhet i över<br />
’<br />
hundra olika länder med ungefär<br />
107 000 medarbetare.<br />
Just nu utökar man i<br />
Indien. John Pilling är Vice<br />
President för marknadsföring<br />
och försäljning av driftcentraler<br />
för elnät på ABB<br />
(Network Management).<br />
Foto: Lena Koller<br />
Foto: Lena Koller<br />
Min bestämda<br />
uppfattning är att globaliseringen<br />
är nödvändig<br />
och att farhågorna om att<br />
jobb skulle försvinna i Sverige<br />
inte stämmer. john pilling<br />
är dock viktigt att vi har kvar<br />
vår bas i Sverige nära hemmamarknaden.<br />
För oss är outsourcing ett<br />
måste, menar John Pilling, annars<br />
överlever vi inte när alla<br />
våra konkurrenter utnyttjar<br />
billig arbetskraft i lågkostnadsländer<br />
för att sänka sina<br />
priser. •<br />
marie dahlberg
12 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong><br />
Robotikforskning får högt betyg<br />
LOVORD Delar av robotikforskningen vid Örebro universitet håller<br />
världsklass. Det är en slutsats i statliga KK-stiftelsens utvärdering<br />
av universitetets forskningsmiljö AASS, (tillämpade autonoma<br />
sensorsystem). Rapporten slår fast att forskarna har varit<br />
framgångsrika i att finna samarbeten med både större och mindre<br />
företag och att forskningsmiljön har etablerat sig som en attraktiv<br />
samarbetspartner även i internationella sammanhang.<br />
Under perioden 2002-2008 fick AASS 36 miljoner kronor av<br />
KK-stiftelsen för att bygga upp en stabil forskningsmiljö på hög internationell<br />
nivå.<br />
Enligt rapporten har AASS ”fått ett högt vetenskapligt anseende<br />
både nationellt och internationellt”. Man har lyckats hålla kvar<br />
framstående forskare, samtidigt som nya rekryterats. Dessutom<br />
har man lyckats involvera de ledande svenska företagen inom automation,<br />
som ABB och Atlas Copco.<br />
– Bedömarna lyfter bland annat fram vår förmåga att arbeta<br />
nära industrin utan att kompromissa med den vetenskapliga inställningen,<br />
säger professor Dimiter Driankov, föreståndare för<br />
AASS. •<br />
Kerstin Denker<br />
Kerstin Denker ny föreståndare<br />
för KTH-DMMS<br />
AVANCERAT Kerstin Dencker är tidigare forskare<br />
och konsult inom produktionsteknik på<br />
Swerea IVF. Hon har även en aktiv roll i Svenska<br />
Produktionsakademiens presidium.<br />
Genom att göra KTH DMMS (Center for design<br />
and management of manufacturing systems)<br />
mer synligt vill Kerstin Denker öka intresset<br />
för avancerad teknik hos studenterna.<br />
Det täta forskningssamarbetet med industri och institut gör<br />
att KTH DMMS samtidigt fångar industrins behov av forskning<br />
med även ser den svenska industrins behov av teknik och kompetens<br />
både idag och imorgon. Ett nytt initiativ är FFI-projektet Digital<br />
factory buliding blocks där KTH DMMS partners samarbetar<br />
med Volvo och Chalmers. Kerstin kommer även i framtiden utföra<br />
konsultuppdrag med Swerea IVFs tjänst Strategisk Automatisering<br />
parallellt med tjänsten som föreståndare. •<br />
Nya medlemmar<br />
i Teknikföretagen<br />
Ageratec AB, Norrköping<br />
Angland Elteknik AB, Vikbolandet<br />
ElGoTech AB, Hisings Backa<br />
Gyromek i Kisa AB, Kisa<br />
Gästrike Härdverkstad AB, Åshammar<br />
Huges Marina Försäljning AB, Västervik<br />
Huges Marina, AB, Tranås<br />
JAFO AB, Lund<br />
Jobbfokus i Jönköping AB, Tenhult<br />
Lindéns Skyltar AB, Timrå<br />
LRS Agri AB, Burträsk<br />
Malmens Mekaniska AB, Grängesberg<br />
Medair AB (publ), Hudiksvall<br />
Prodimo AB, Motala<br />
Sternhammar, AB, Örebro<br />
Stirep AB Tullinge<br />
Stirep Stockholms, Tullinge<br />
SweMet Communication AB, Linköping<br />
Tiger Consulting i Västerås AB, Degerfors<br />
Tolerans AB, Tyresö<br />
Tolerans Intressenter AB, Tyresö<br />
V.K.M. Västkustens Marin AB, Göteborg<br />
Arbetsmiljö<br />
Friska företag under lupp<br />
I takt med att sjukfrånvaron i<br />
landet sjunkit ned till den lägsta<br />
nivån på 26 år (se nedan)<br />
blåser nya vindar i arbetsmiljödebatten.<br />
I stället för att leta<br />
efter skador och olycksfall<br />
letar man nu efter det som<br />
gör företag friska och kraftfulla.<br />
HÄLSA – Det friska företaget<br />
har blivit intressant i stället för<br />
det sjuka och olycksdrabbade,<br />
säger Björn Hammar, Teknikföretagens<br />
expert på arbetsmiljöfrågor.<br />
I den nya diskussionen<br />
betraktas god arbetsmiljö<br />
som något som främjar innovationskraft<br />
och hälsa men också<br />
kvalitet och produktivitet.<br />
Ett uttryck för den här trenden<br />
är forskningsprojektet Hälsa<br />
och Framtid (AFA) och Prevents<br />
bok ”Nycklar till friska<br />
företag”, som listar följande fyra<br />
”nycklar” till företag med friska<br />
medarbetare:<br />
Ledarskap och kompetensförsörjning<br />
Friska företag rekryterar i<br />
hög grad chefer internt. Så bevaras<br />
företagets värderingar<br />
samtidigt som man visar att det<br />
finns karriärmöjligheter i företaget.<br />
Delaktighet<br />
Friska företag arbetar mycket<br />
med att förankra värderingar<br />
och visioner. De anställda<br />
är delaktiga i förändringsprocesser<br />
och har ett tydligt handlingsutrymme.<br />
NEDÅT Den totala sjukfrånvaron<br />
i landet för tjänstemän<br />
och arbetare i privata företag<br />
är den lägsta på 26 år. Enligt<br />
preliminära siffror för första<br />
kvartalet <strong>2009</strong> är sjukfrånvaron<br />
för arbetare nere på 5,81<br />
procent och för tjänstemän på<br />
2,37 procent, sammanvägt 3,92<br />
procent av ordinarie arbetstid.<br />
Det kan jämföras med första<br />
kvartalet 1988 då rekordnivån<br />
i sjukfrånvaro för arbetare<br />
låg på 13,62 procent och första<br />
kvartalet 1989 då den för tjänstemän<br />
låg på 10,27 procent.<br />
Nedgången i sjuktalen förklarar<br />
Björn Hammar delvis<br />
med ökad arbetslöshet till följd<br />
av lågkonjunktur och ekonomisk<br />
kris, något som alltid<br />
Kommunikation och kännedom<br />
Öppenhet och möjlighet att<br />
uttrycka kritik och avvikande<br />
åsikter för utvecklingen framåt<br />
i friska företag. Det finns flera<br />
fungerande kommunikationsvägar.<br />
Synen på hälsa och sjukskrivning<br />
Företag med låg sjukfrånvaro<br />
har strukturer och system<br />
som gör det möjligt att tidigt<br />
fånga upp hälsoproblem.<br />
Företaget är aktivt under sjukskrivningsperioden<br />
och gör det<br />
möjligt att anpassa arbetet efter<br />
en nedsatt arbetsförmåga.<br />
Förtroende viktigt<br />
Ett av de undersökta företagen<br />
med mycket låga sjukskrivningssiffror<br />
bland sina 1 500<br />
anställda är motortillverkaren<br />
Volvo Penta, Göteborg. I rapporten<br />
sägs att ”förtroende är<br />
ett viktigt smörjmedel i Volvo<br />
Pentas maskineri. Motorn är<br />
medarbetarnas ansvar för jobbet<br />
och företagets ansvar för<br />
medarbetarna”.<br />
– Arbetet på Volvo Penta<br />
innehåller mycket variation.<br />
Varje montör måste behärska<br />
alla moment fram till färdig<br />
motor. Detta tar tid att lära sig<br />
och då är det viktigt att människor<br />
trivs och håller sig friska,<br />
säger Jimmy Andersson, IF<br />
Metall.<br />
– Inte minst i tider av ekonomisk<br />
kris behövs energi,<br />
Lägsta sjukfrånvaron på 26 år<br />
kompetens och innovationsförmåga<br />
mer än någonsin, påpekade<br />
organisationsforskaren<br />
Birgitta Södergren, Uppsala<br />
universitet, företagsekonomiska<br />
institutionen vid ett seminarium<br />
på Rosenbad i våras.<br />
Hennes slutsats var att sådana<br />
krafter kan mobiliseras med<br />
hjälp av god arbetsmiljö – och<br />
att det egentligen inte är så<br />
avancerade åtgärder som gör<br />
skillnad.<br />
Gott klimat<br />
Hon diskuterade konkreta åtgärder<br />
som ”till vardags” skulle<br />
kunna stärka den mellanmänskliga<br />
dimensionen i<br />
arbetsmiljön. Man borde enligt<br />
Södergren exempelvis vid rekrytering<br />
av ledare prioritera<br />
personer med god förmåga till<br />
relationsbyggande och med en<br />
drivkraft att hjälpa andra att utvecklas.<br />
Värden som att skapa<br />
tillit, respekt och ett gott klimat<br />
på arbetsplatsen borde ses som<br />
likvärdiga med kvalitet, lönsamhet<br />
och produktivitet, sade<br />
hon.<br />
Jörgen Eklund, KTH, skolan<br />
för teknik och hälsa, påpekade<br />
vid samma seminarium att arbetsmiljöåtgärder<br />
även ger effekter<br />
på kvalitet och produktivitet<br />
i organisationen/företaget<br />
och att de därigenom ger påtagligt<br />
större ekonomiska effekter<br />
än via personalekonomiska<br />
kostnadsminskningar. •<br />
lOTTA Forsman<br />
Sjukfrånvarovolym, 1:a kvartalen 1985-<strong>2009</strong><br />
sänker antalet sjukskrivna. En<br />
annan anledning är förändringarna<br />
i sjukförsäkringssystemet<br />
för några år sedan till<br />
följd av den alarmerande höga<br />
sjukfrånvaron. • Lotta Forsman
ARBETSGIVARORGANISATIONEN TEKNIKFÖRETAGEN I ALMEDALEN – FÖR SVERIGES VIKTIGASTE FÖRETAG<br />
Välkommen till vårt arbetsrättsseminarium<br />
”No size fits all”<br />
– möjligheterna heter lokal anpassning<br />
Tisdag den 30 juni kl 13.00 – 15.00, Hamngatan 3<br />
Medverkande: Anders Weihe Teknikföretagen, Niklas Hjert Unionen,<br />
Jonas Milton Almega, VeliPekka Säikkälä IF Metall och Nils Karlsson Ratio.<br />
”Från mörkret stiga vi mot ljuset”<br />
Varifrån kommer denna strof?<br />
Svara på frågan och skriv en bra motivering om varför Sverige som<br />
industrination går mot en ljus framtid – vinn mobiltelefonen W902<br />
från teknikföretaget Sony Ericsson. Mer info www.teknikforetagen.se<br />
– svara senast 25 augusti till info@teknikforetagen.se<br />
Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren<br />
Teknikföretagens övriga engagemang i Almedalen<br />
Sverige<br />
– en konkurrenskraftig<br />
kunskapsnation<br />
Måndag den 29 juni kl 09.00,<br />
Visby Strand kongress<br />
Anders Narvinger medverkar i<br />
Unionens seminarium.<br />
En ny tid<br />
– en ny lönebildning<br />
Måndag den 29 juni kl 14.15,<br />
Café Tidsfördriv,<br />
Hästgatan 12<br />
Anders Narvinger medverkar<br />
i Almegas arrangemang.<br />
Välfärd kostar<br />
– vem ska betala?<br />
Tisdag den 30 juni kl 10.00,<br />
Hamnplan 5<br />
Anders Rune medverkar i<br />
ett IF Metalls seminarium.<br />
Nya gymnasieskolan<br />
– hot eller möjlighet för<br />
industrin?<br />
Onsdag den 1 juli kl 11.30,<br />
Hamngatan 3<br />
Teknikföretagens samarrangemang<br />
med IF Metall<br />
och Teknikcollegeförbundet.<br />
Anders Narvinger medverkar.<br />
Teknikföretag är motorn i samhällsekonomin och dominerar den svenska exporten
14 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong><br />
Kunderna kräver REACH-information<br />
När den europeiska kemikalielagstiftningen<br />
REACH<br />
nu fyller två år i juni <strong>2009</strong><br />
står det klart att frågorna<br />
kring lagen fortfarande är<br />
många – och för teknikföretag<br />
kan det bli onödigt<br />
komplicerat.<br />
Använder ditt företag något av<br />
ämnena på SVHC-listan?<br />
INFORMATION – Främst gäller<br />
det företagens informationsskyldighet<br />
enligt lagens paragraf<br />
33 om speciellt farliga<br />
ämnen ”SVHC”, påpekar Kenny<br />
Kvarnström, Teknikföretagens<br />
kemikalieexpert. Den<br />
innebär att alla företag är skyldiga<br />
att informera sina kunder<br />
om förekomst av dessa ämnen.<br />
(Se faktaruta).<br />
– Kravet i REACH på en säker<br />
kemikalieanvändning berör<br />
hela näringslivet och i hög<br />
grad även teknikföretag, understryker<br />
Kvarnström. Beroende<br />
på typ av verksamhet har<br />
företagen olika ”roller” i näringskedjan,<br />
dels som tillverkare<br />
av kemiska ämnen, kemikalier<br />
eller material och dels<br />
som sluttillverkare av varor<br />
för industri eller konsumenter.<br />
– Det finns formella lagregler<br />
som företagen måste följa<br />
men en hel del är direkta<br />
kundkrav som ”leverantörsbrev”,<br />
enkäter eller frågor om<br />
leverantörens ”REACH – arbete”.<br />
Kundkommunikation<br />
Kommunikation i leverantörskedjan<br />
är en utmaning för<br />
teknikföretag att hantera. Företagen<br />
bör satsa sina informationsresurser<br />
där de verkligen<br />
förbättrar miljö och hälsa.<br />
Exempelvis gick Electrolux så<br />
FOTO: istockphoto.com<br />
tidigt som i juni 2008 ut till sina<br />
leverantörer och efterlyste<br />
nödvändig information enligt<br />
REACH.<br />
– Bristande information<br />
kan äventyra vår affärsförbindelse,<br />
heter det i brevet.<br />
Tyska Johnson Electric<br />
skrev redan för ett år sedan till<br />
sina kunder och informerade<br />
om listan på extra farliga substanser,<br />
innan den publicerades<br />
och lovade att återkomma<br />
till kunderna om det blir nödvändigt.<br />
Saab Space AB har meddelat<br />
sina kunder att man inte<br />
har någon tillverkning av kemiska<br />
ämnen/beredningar eller<br />
avser att tillverka produkter<br />
med sådana ämnen.<br />
– Varje företag måste identifiera<br />
sina arbetsuppgifter i<br />
REACH, summerar Kenny<br />
SVHC<br />
Speciellt farliga kemiska<br />
ämnen eller så kallade SVHC<br />
(Substances of Very High<br />
Concern) finns sedan 28<br />
oktober i fjol listade på den<br />
europeiska kemikaliemyndigheten<br />
ECHAs webbsida. Idag<br />
finns 15 ämnen publicerade<br />
på denna så kallade kandidatlista,<br />
bland annat en rad<br />
ftalater och flera cancerogena<br />
ämnen. Listan kommer att<br />
uppdateras med nya ämnen<br />
ett par gånger per år.<br />
För mer info:<br />
www.teknikforetagen.se eller<br />
www.kemi.se/reach<br />
Kvarnström. Det är inte rimligt<br />
att hela den europeiska industrin<br />
ska skicka frågeformulär<br />
om varje enskild vara som köps<br />
och säljs. I första hand bör man<br />
på företaget prioritera och göra<br />
riskbedömningar och anpassa<br />
interna regler (speciellt för inköp<br />
och utveckling). Vidare bör<br />
man se till att det finns tillräcklig<br />
kunskap om vilka speciellt<br />
farliga ämnen som finns publicerade<br />
på kandidatlistan för<br />
att få klart för sig vilka SVHC<br />
som kan finnas i företagets egen<br />
hantering. • LOTTA FORSMAN<br />
Praktisk arbetsrätt<br />
Med ökad kunskap kan de flesta konfliktsituationer förebyggas och<br />
uppkomna tvister rörande anställning, uppsägning, kollektivavtal,<br />
medbestämmande, diskriminering med mera lösas på arbetsplatsen.<br />
Vidare kan avtalens anställningsformer, arbetstids- och betalningsregler<br />
anpassas så att produktionen organiseras optimalt.<br />
Det för utsätter god kännedom om lagar och kollektivavtal.<br />
Kursen, på 3 dagar, ger en bred och grundlig kunskap om såväl<br />
gällande kollektivavtal som de väsentligaste lagarna såsom med<br />
bestämmande lagen, anställningsskyddslagen, förtroendemanna -<br />
lagen och ledighets lagarna. Under kursen anknyter vi till vardagliga<br />
problem och frågeställningar vilket ger deltagarna säkerhet vid<br />
hanteringen av arbets rättsliga frågor på arbetsplatsen.<br />
Att tänka på vid anställning<br />
När ska jag som arbetsgivarföreträdare förhandla med facket?<br />
Hur ska jag hantera misskötsamhet?<br />
Kan jag beordra övertid och skiftarbete?<br />
När måste jag bevilja ledighet?<br />
Anmälan och information: www.teknikforetagen.se<br />
Kurstillfällen <strong>2009</strong><br />
8–10 september, Västerås<br />
15–17 september, Stockholm<br />
15, 22, 29, september, Linköping<br />
15–17 september, Göteborg<br />
22, 23, 29, september, Luleå<br />
6, 7, 13, oktober, Umeå<br />
13–15 oktober, Örebro<br />
13–15 oktober, Västerås<br />
20–22 oktober, Ludvika<br />
21–23 oktober, Lund<br />
3, 4, 10, november, Sundsvall<br />
10–12 november, Karlstad<br />
17, 24 november, 1 december, Växjö<br />
17–19 november, Trollhättan<br />
24–26 november, Stockholm<br />
1–3 december, Västerås
TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI <strong>2009</strong> 15<br />
Att ändra företagskultur tar lång tid<br />
Företagsfusioner och förvärv kan innebära både risker och<br />
möjligheter. För ungefär hälften av alla företag går det bra,<br />
medan andra halvan misslyckas. För den som vill lyckas är<br />
det viktigaste att vara noga i planeringen. Det gäller också<br />
att inse att det tar lång tid att ändra ett företags struktur.<br />
STUDIE Det menar Johan Holtström,<br />
aktuell med avhandlingen<br />
”Synergi? – en studie av<br />
några industriföretag”, vid institutionen<br />
för ekonomi och industriell<br />
utveckling vid Linköpings<br />
universitet.<br />
Synergi, den effekten företagen<br />
vill uppnå med sina förvärv<br />
eller fusioner, kan enklast<br />
beskrivas som att 2+2=5. Helheten<br />
ska bli större än delarna.<br />
Och då handlar det inte enbart<br />
om det ekonomiskt mätbara utan<br />
också om teknik- och kunskapsöverföring.<br />
Men de flesta företag har en<br />
tendens att underskatta problemen,<br />
samtidigt som möjligheterna<br />
överdrivs.<br />
– Många underskattar vad<br />
RESA Inom BT Industries AB,<br />
numera Toyota Material Handling,<br />
har man erfarenhet både<br />
av att förvärva företag och<br />
att bli uppköpt. Håkan Schill<br />
har varit med under hela resan.<br />
1997 köpte BT den nordamerikanska<br />
trucktillverkaren The<br />
Raymond Corporation.<br />
– BT Industries AB blev<br />
störst i världen på lagertruckar<br />
och nådde skalfördelar med<br />
att vara stort. Köpet gav en hel<br />
del synergieffekter, berättar Håkan<br />
Schill.<br />
Cesab Carelli Elevatori Spa<br />
förvärvades 1999. Skälet var<br />
att kunna utöka erbjudandet<br />
till kunderna att också omfatta<br />
som sker i ett annat bolag när<br />
man går in och köper det. Vilka<br />
effekter det får på organisationen,<br />
säger Johan Holtström.<br />
Forskningen visar exempelvis<br />
att många chefer och mellanchefer<br />
i förvärvade företag, slutar<br />
efter en tid.<br />
Bra för 50 procent<br />
Antalet företagsfusioner och<br />
förvärv går i vågor. Från mitten<br />
av 1970-talet till slutet av<br />
1980-talet låg de i Sverige på<br />
mellan 600-800 om året. Under<br />
1990 talet gick de ned till<br />
under 400 för att vid sekelskiftet<br />
gå upp igen till 800-1000<br />
om året.<br />
– Nu är de återigen nere på<br />
400 under ett år, berättar Johan<br />
motviktstruckar, som kan användas<br />
både utom- och inomhus.<br />
När Toyota förvärvade BT<br />
år 2000 var skälen liknande.<br />
– Vi var störst i världen på<br />
lagertruckar, men små på motviktstruckar.<br />
För Toyota var<br />
förhållandena omvända, säger<br />
Håkan Schill. Vi hade även olika<br />
styrkor. BTs var distribution,<br />
försäljning och service. Medan<br />
Toyotas styrka låg på tillverkning<br />
och kvalitet.<br />
Risk felaktigt beslut<br />
– En av fallgroparna är att man<br />
ofta går för fort fram, då ökar<br />
risken för felaktiga beslut. Först<br />
2005 började BT och Toyota att<br />
Holtström. En viktig förklaring<br />
till svängningarna är bland annat<br />
att konjunkturen svänger.<br />
Skälen till att företag köps eller<br />
går samman är oftast strukturella.<br />
Företaget köper in sig<br />
på en ny marknad eller kompletterar<br />
en befintlig teknikbas.<br />
Man får kostnadsfördelar<br />
och blir mer konkurrenskraftig.<br />
Och för 50 procent av företagen<br />
går det också bra. Men de övriga<br />
uppnår inte de här positiva<br />
effekterna.<br />
– En av orsakerna är att man<br />
betalar alldeles för mycket för<br />
integrera sina verksamheter.<br />
Med Raymond och Cesab hann<br />
ingen större integration ske, eftersom<br />
Toyota så snabbt köpte<br />
upp BT Industries AB. Verksamheterna<br />
levde kvar som<br />
tidigare.<br />
Samgåendet mellan BT och<br />
Toyota har varit har varit lyckat,<br />
men företagskulturerna skiljer<br />
sig åt.<br />
– Det tar tid att förstå varandra,<br />
säger Håkan Schill. Det<br />
handlar om allt från språk till<br />
olika seder. Japanerna är bland<br />
annat mer långsiktiga än vi västerlänningar<br />
och det har sannolikt<br />
varit positivt. Receptet<br />
för en lyckad integration, menar<br />
han, är att ha gott tålamod.<br />
– Många misslyckanden beror<br />
på att man har för bråttom.<br />
Externa parter trycker också<br />
på och vill att det ska hända<br />
något och då är risken stor att<br />
man går för fort fram. •<br />
<br />
Marita Andersson<br />
det företag man köper, säger Johan<br />
Holtström. Det gör att det<br />
är svårare att räkna hem förvärvet.<br />
Synergieffekterna tar också<br />
lång tid att uppnå.<br />
Internt motstånd<br />
Ofta underskattas den organisation<br />
man köper.<br />
– Det tar lång tid att bygga<br />
ett företag från grunden. Men<br />
det tar också lång tid att ändra<br />
strukturerna på ett befintligt företag,<br />
menar Johan Holtström.<br />
För köparen är det viktigt<br />
att noga gå igenom bolaget<br />
Bråttom skapar många fallgropar<br />
Det finns inga patentlösningar för hur man ska bete sig vid<br />
en fusion eller ett förvärv.<br />
– Gå långsamt fram med förändringar om verksamheten<br />
går bra. Går den däremot dåligt gäller det att agera snabbt<br />
så att den inte riskerar att förblöda, råder Håkan Schill, vd<br />
för trucktillverkaren BT Products AB, ett företag inom Toyota<br />
Material Handling i Mjölby.<br />
’<br />
Det kan finnas ett internt motstånd mot<br />
förändringen som gör det svårt att få in en<br />
ny företagskultur. Många gånger kan det vara bäst<br />
att låta det uppköpta företaget få behålla sin företagskultur.<br />
Johan Holtström, linköpings universitet<br />
Trucktillverkaren BT<br />
har erfarenhet både<br />
av att köpa upp<br />
andra företag och bli<br />
uppköpt.<br />
och ta reda på de mjuka värdena,<br />
exempelvis hur företagets<br />
kompetens och struktur ser ut.<br />
– Det kan finnas ett internt<br />
motstånd mot förändringen<br />
som gör det svårt att få in<br />
en ny företagskultur. Många<br />
gånger kan det vara bäst att inte<br />
göra någon förändring utan<br />
låta det uppköpta företaget få<br />
behålla sin företagskultur, menar<br />
Holtström. Vill man göra<br />
en integrering måste man vara<br />
medveten om att det är en process<br />
som tar lång tid. •<br />
<br />
Marita Andersson<br />
’<br />
Det tar tid att förstå varandra. Det handlar<br />
om allt från språk till olika seder. Japanerna<br />
är bland annat mer långsiktiga än vi västerlänningar<br />
och det har sannolikt varit positivt. Receptet för en<br />
lyckad integration är att ha gott tålamod. håkan schill
Posttidning B<br />
PRESSGRANNAR<br />
Varför gör LO-basen så<br />
många fel?<br />
IF Metall och Teknikföretagen avtalade<br />
om lägre lön i utbyte mot utbildning/kortare<br />
arbetstid. LOs<br />
Wanja Lundby-Wedin har blivit<br />
överkörd. Därtill kom AMFs utbetalningar<br />
av sanslösa chefsförmåner<br />
för pensionsspararnas pengar.<br />
LO-basen har medgett att hon<br />
gjort misstag, men att hon vill ta ansvar.<br />
Övertygar detta LO-förbunden<br />
att Wanja Lundby-Wedin kan ta tillvara<br />
medlemmarnas intressen i nästa<br />
års garanterat tuffa avtalsrörelse?<br />
Svenska Dagbladet 27/05/09<br />
Industrin leder<br />
löneförhandlingarna<br />
Löneförhandlingarna pågår på<br />
många arbetsplatser men drygt 60<br />
lokalavdelningar har rapporterat<br />
in slutresultat till Sveriges Ingenjörer.<br />
Avtalet med Teknikarbetsgivarna<br />
är hittills löneledande och ger<br />
medlemmarna en genomsnittlig lönehöjning<br />
på 3,6 procent.<br />
– Samtidigt har många företag<br />
skjutit upp revisionen på grund av finanskrisen,<br />
säger Camilla Frankelius,<br />
chef för förhandlingssektionen<br />
industri.<br />
Ingenjören 27/05/09<br />
Avtalsrörelse i högt tonläge<br />
Privata arbetsgivare kräver lönepaus<br />
i förfäktningen till avtalsrörelsen.<br />
Facken protesterar men samtidigt<br />
funderar IF Metall över ett system<br />
med permitteringslöner och ett brett<br />
grepp mot ungdomsarbetslösheten.<br />
Sex ledande arbetsgivareförbund<br />
och Svenskt Näringsliv har positionerat<br />
sig med krav på nollbud inför<br />
nästa avtalsrörelse, då flertalet av<br />
landets fyra miljoner löntagare ska få<br />
nya löne- och anställningsavtal.<br />
Göteborgs-Posten 26/05/09<br />
Krisen höjer medelåldern<br />
i företagen<br />
När företagen skär ned blir det gamlingarna<br />
som blir kvar, vilket hotar<br />
fler jobb på sikt, enligt arbetsgivarna.<br />
De företag som har brått att skära<br />
får problem med en mindre bra åldersspridning,<br />
säger Tommy Lind,<br />
Teknikföretagens chef regional verksamhet. <br />
I värsta fall drabbas fler arbetstillfällen<br />
om facken inte vill gå<br />
arbetsgivarna till mötes och göra<br />
större avsteg från turordningslistorna,<br />
säger han.<br />
Smålandsposten 17/05/09<br />
Intervjun: Georg Möller<br />
Kaffekung expanderar globalt<br />
Kaffemaskintillverkaren<br />
Crem International, tills<br />
nyligen Coffee Queen, i<br />
Arvika har klarat konjunktursvackan<br />
tämligen väl.<br />
En orsak är egen produktion i Kina<br />
samtidigt som kaffedrickande<br />
breder ut sig i Asien. En<br />
annan är synergieffekterna av<br />
köpet av den spanska espressomaskintillverkaren<br />
Crem.<br />
1983 startade Georg Möller tillverkning<br />
av kaffemaskiner under namnet<br />
Coffee Queen. Produktionen lades ut<br />
på lego men Georg Möller blev inte riktigt<br />
nöjd med kvaliteten. Därför köpte<br />
han snart den lilla kaffemaskintillverkaren<br />
Edea i Charlottenberg och flyttade<br />
dit själv. Och på den vägen är det. Han<br />
vill fortfarande ha full kontroll på produktionen.<br />
Så när det var dags att etablera sig i<br />
Kina fick det bli helt på egen hand. Något<br />
joint venture var aldrig aktuellt.<br />
Georg Möller noterade för några år<br />
sedan att de flesta komponenterna till<br />
företagets kaffemaskiner var kinesiska.<br />
Samtidigt såg han att kaffet var på frammarsch<br />
i teets hemland, och resten av<br />
Ostasien.<br />
Crem International AB<br />
Tillverkar: kaffemaskiner<br />
Ägare: Accent Equity, Georg Möller samt<br />
andra personer i ledningen.<br />
Anställda: 60 i Arvika, 200 i koncernen.<br />
Omsättning: cirka 400 miljoner kronor.<br />
– Vi är nog det enda<br />
företaget i branschen som<br />
etablerat oss i helt egen<br />
regi i Kina, säger en stolt<br />
”kaffekung”, Georg Möller<br />
CEO i Crem International.<br />
Måste vara med<br />
– Det dyker upp coffee shops överallt.<br />
Asien blir en marknad som vi måste vara<br />
med på, säger Georg Möller.<br />
Sedan 2006 är därmed Crem International<br />
(Shanghai) Co. Ltd etablerat i<br />
Shanghai, i en fabrikslokal mellan staden<br />
och flygplatsen.<br />
– Det finns billigare ställen men<br />
för oss är det viktigt att allt fungerar. I<br />
Shanghai finns den längsta erfarenheten<br />
av att jobba med västerlänningar. Att lokalkostnader<br />
och löner är något högre är<br />
av mindre betydelse, säger Georg Möller.<br />
– Det är också viktigt att vi kan ge<br />
en bra support via återförsäljarna. Inte<br />
minst om maskinerna hanteras av människor<br />
som saknar kaffetraditioner.<br />
– Vi tillverkar bara de enklare model-<br />
’<br />
lerna i Shanghai. De mer komplicerade,<br />
för den europeiska marknaden, tillverkas<br />
i Sverige.<br />
I takt med att svenska kaffevanor blivit<br />
mer kontinentala började Coffee<br />
Queen också sälja den spanska espressomaskinen<br />
Expobar från Crem. I fjol köptes<br />
Crem av Coffee Queen, men först<br />
sedan Georg Möller sålt aktiemajoriteten<br />
i sitt företag till Accent Equity Partners.<br />
– Det var viktigt att hitta en partner<br />
som också såg potentialen i företaget.<br />
Och det underlättade för mig att det var<br />
jag som sökte upp dem. Då var det mina<br />
visioner vi talade om, säger Georg Möller<br />
som har fortsatt som CEO (vd) och minoritetsdelägare.<br />
Det finns billigare ställen men för oss är det viktigt<br />
att allt fungerar. I Shanghai finns det längst<br />
erfarenhet av att jobba med västerlänningar. GEORG MÖLLER<br />
Synergieffekt på sikt<br />
Med Accent Equity i båten kunde han slå<br />
till och köpa Crem, ett företag lika stort<br />
som Coffee Queen. Produktionsmässigt<br />
lever de två tillverkarna sina egna liv,<br />
även om Georg Möller kan se synergieffekter<br />
på sikt, inte minst på utvecklingssidan.<br />
På marknadsavdelningarna märks<br />
dock förändringarna omgående.<br />
– Nu kan vi göra samma sak i hela<br />
världen som vi gjort på den nordiska<br />
marknaden där vi sålt Crems espressomaskiner<br />
tillsammans med våra. Vi kan<br />
FOTO: tomas nilsson<br />
erbjuda alla dryckesmaskiner som en<br />
restaurang, ett hotell eller en arbetsplats<br />
behöver.<br />
Crem International, som koncernen<br />
nu heter, har också tillverkning av instantmaskiner,<br />
för snabbkaffe, sedan det<br />
tyska företaget Pressomat inköpts. Dessutom<br />
tillverkas juice- och vattenmaskiner.<br />
Men te, då? Är det kaffemaskinens<br />
varmvattenkran och lilla påsen som gäller<br />
även i fortsättningen?<br />
Inga teblad i munnen<br />
– Nej, vi håller på att ta fram Tea to<br />
go, alltså friska teblad i en pappmugg<br />
med lock. Med ett filter i locket slipper<br />
man att få teblad i munnen, något som<br />
utvecklats av företaget One Café i Eslöv,<br />
berättar Georg Möller entusiastiskt.<br />
Crem International har klarat sig undan<br />
lågkonjunkturens värsta effekter. Företaget<br />
tvingades varsla i Arvika i höstas<br />
men hittills har bara några tjänstemän<br />
friställts.<br />
– Kaffe är ju den bästa marginalprodukten<br />
på restaurangerna, med en råvarukostnad<br />
på 50-60 öre koppen. Därmed<br />
kan de också kosta på sig att skaffa bra<br />
kaffemaskiner, påpekar Georg Möller.•<br />
<br />
Tomas Nilsson/Textra