ffattacker_helarapport

SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund
3. HUR UPPLEVER TROSSAMFUNDEN SITUATIONEN?
Det finns betydande skillnader i hur olika trossamfund i Sverige upplever och
förhåller sig till frågan om främlingsfientliga handlingar. Skillnaderna beror bland
annat på strömningar i samhället och samfundens medlemmars inställning till
samhälleliga institutioner.
Detta kapitel baseras på publikationer och undersökningar av företrädare för
religiösa samfund, SST:s hearingar med representanter för trossamfunden i
samband med detta uppdrag, samt intervjuer med enskilda ytterligare företrädare.
3.1. SST:s hearingar med trossamfund
Den 16 och 17 juni 2014 anordnades hearingar i SST:s regi i Stockholm. Listor över
deltagare samt en frågeguide är bilagda denna rapport. Synpunkter och erfarenheter
från Judiska Centralrådet och judiska församlingar inhämtades senare under
sommaren. I det följande sammanfattas de synpunkter som framfördes i tre
övergripande teman. Trots att deltagarnas egna upplevelser och berättelser står i
fokus i avsnittet nedan har vi valt att inte närmare beskriva enskilda händelser.
Vilka erfarenheter har samfunden av
främlingsfientliga handlingar mot lokaler och individer?
DE MUSLIMSKA TROSSAMFUNDEN
Företrädare för muslimska organisationer uppger att islamofobiska handlingar och
hot är mycket vanliga, inte minst mot kvinnor som bär slöja. Rädsla för att bli
uthängd med bild, namn och adress på internet – vilket möjliggör personangrepp –
kan göra det svårt att få folk att engagera sig i församlingsaktiviteter. Det händer att
unga kvinnor hör av sig per e-post till församlingarna för att få teologisk
vägledning: de önskar bära huvudduk men vet att det innebär ökade svårigheter i
den svenska vardagen, därför undrar de om det finns tolkningar av islam som
legitimerar att de inte bär slöja. Hot förekommer mot muslimska individer via
telefon, e-post och sociala medier. Angreppen sägs gå i vågor som är kopplade till
internationella kriser och konflikter samt svenska mediers rapportering om islam
och muslimer.
Flera muslimska företrädare vittnar om att ”man vänjer sig” vid glåpord,
klotter och negativ särbehandling i kontakt med servicepersonal och arbetsgivare.
En liknande ”tillvänjning” rapporterades också av deltagare från flera andra
trossamfund. Många muslimer har kommit att förvänta sig islamofobi i samhällets
olika sektioner: det blir en del av vardagen. Ibland är det därför också svårt att
avgöra vad som är en antimuslimsk handling, en allmän rasistisk sådan, eller
ingetdera. Känslan av att vara utsatt för omfattande islamofobi uppges finnas hos
muslimer i allmänhet.
6