ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund<br />
från ett opersonligt brev, vilket är den gängse proceduren – som gör att<br />
brottsoffret känner sig sedd och trodd av polisen. Det ökar benägenheten hos<br />
brottsoffret att anmäla eventuell framtida utsatthet för hatbrott. 21 Dessutom är<br />
det viktigt att förstå att en hög andel anmälningar om hatbrott inte nödvändigtvis<br />
innebär att mängden incidenter har ökat, utan kan signalera att polisen och de<br />
utsatta grupperna lyckats effektivisera sitt samarbete med att synliggöra<br />
problemet.<br />
6.2. Rättssystemets förmåga att hantera och bedöma hatbrott<br />
Domar som avkunnas i landets domstolar överensstämmer inte alltid med den bild<br />
som en stor del av allmänheten, eller för den del poliser som arbetat med en<br />
brottsutredning, har av ett fall. Ett uppmärksammat exempel är målet mot en man<br />
som i augusti 2012 attackerade två muslimska kvinnor som bar huvudduk utanför<br />
akuten i Malmö (Orrenius 2013). I domen, som utdelades i april 2014, fann<br />
tingsrätten inte stöd för att misshandeln utgjorde ett hatbrott (Malmö tingsrätt nr B<br />
7642-12). Vid hovrättens prövning ändrades dock bedömningen till att vara<br />
hatbrott (Orrenius 2014). Att tingsrätten inte fann hatbrottsmotivet styrkt, ett utfall<br />
som hovrätten sedan ändrade, orsakade debatt i medier på nationell nivå (Cantwell<br />
2014; Brax 2014). Fallet och debatten kring det illustrerar det faktum att hatbrott är<br />
utmanande juridiskt sett, inte minst när det gäller anklagelser om fientliga<br />
handlingar mot trossamfund och dess medlemmar.<br />
Människor som tillhör etniska och/eller religiösa minoriteter löper risk att bli<br />
diskriminerade inom rättssystemet (Sarnecki 2006). Beteenden och strukturer<br />
inom rättsväsendet missgynnar personer med utländsk bakgrund. BRÅ har i en<br />
rapport beskrivit både direkt och indirekt sådan diskriminering (BRÅ 2008).<br />
Relevanta exempel på det förstnämnda är beskrivningar av hur personer med<br />
utländsk bakgrund blivit bemötta på ett nedvärderande, bryskt, respektlöst,<br />
arrogant sätt av poliser, åklagare, försvarsadvokater eller domare. Vidare ger<br />
rapporten exempel på att personer med utländsk bakgrund blivit ifrågasatta på ett<br />
sätt som inte skulle hänt om de haft svensk bakgrund; exemplen sträcker sig från<br />
brottsoffrens första kontakt med polisen till rättsprocessens senare led. Enligt de<br />
rättsliga aktörer som intervjuats i BRÅ:s studie är romer, östeuropéer och<br />
muslimska respektive svarta män särskilt utsatta (BRÅ 2008, 9). Den indirekta<br />
diskrimineringen kan bland annat ha att göra med kommunikationssvårigheter<br />
och språkskillnader. Ibland används inte tolk trots att behov föreligger, vilket<br />
medför att förhörda personer inte kunnat ge så detaljerade och nyansrika<br />
uppgifter som vederbörande hade önskat. Dessutom påtalas att beteenden som<br />
avviker från det ”typiskt svenska” missgynnar personer, exempelvis kulturella<br />
skillnader i sättet att berätta ett händelseförlopp (BRÅ 2008, 10f).<br />
21<br />
Möte med RPS och Stockholmspolisens hatbrottsgrupp, 19 augusti 2014, Stockholm.<br />
41