17.11.2014 Views

ffattacker_helarapport

ffattacker_helarapport

ffattacker_helarapport

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund<br />

från ett opersonligt brev, vilket är den gängse proceduren – som gör att<br />

brottsoffret känner sig sedd och trodd av polisen. Det ökar benägenheten hos<br />

brottsoffret att anmäla eventuell framtida utsatthet för hatbrott. 21 Dessutom är<br />

det viktigt att förstå att en hög andel anmälningar om hatbrott inte nödvändigtvis<br />

innebär att mängden incidenter har ökat, utan kan signalera att polisen och de<br />

utsatta grupperna lyckats effektivisera sitt samarbete med att synliggöra<br />

problemet.<br />

6.2. Rättssystemets förmåga att hantera och bedöma hatbrott<br />

Domar som avkunnas i landets domstolar överensstämmer inte alltid med den bild<br />

som en stor del av allmänheten, eller för den del poliser som arbetat med en<br />

brottsutredning, har av ett fall. Ett uppmärksammat exempel är målet mot en man<br />

som i augusti 2012 attackerade två muslimska kvinnor som bar huvudduk utanför<br />

akuten i Malmö (Orrenius 2013). I domen, som utdelades i april 2014, fann<br />

tingsrätten inte stöd för att misshandeln utgjorde ett hatbrott (Malmö tingsrätt nr B<br />

7642-12). Vid hovrättens prövning ändrades dock bedömningen till att vara<br />

hatbrott (Orrenius 2014). Att tingsrätten inte fann hatbrottsmotivet styrkt, ett utfall<br />

som hovrätten sedan ändrade, orsakade debatt i medier på nationell nivå (Cantwell<br />

2014; Brax 2014). Fallet och debatten kring det illustrerar det faktum att hatbrott är<br />

utmanande juridiskt sett, inte minst när det gäller anklagelser om fientliga<br />

handlingar mot trossamfund och dess medlemmar.<br />

Människor som tillhör etniska och/eller religiösa minoriteter löper risk att bli<br />

diskriminerade inom rättssystemet (Sarnecki 2006). Beteenden och strukturer<br />

inom rättsväsendet missgynnar personer med utländsk bakgrund. BRÅ har i en<br />

rapport beskrivit både direkt och indirekt sådan diskriminering (BRÅ 2008).<br />

Relevanta exempel på det förstnämnda är beskrivningar av hur personer med<br />

utländsk bakgrund blivit bemötta på ett nedvärderande, bryskt, respektlöst,<br />

arrogant sätt av poliser, åklagare, försvarsadvokater eller domare. Vidare ger<br />

rapporten exempel på att personer med utländsk bakgrund blivit ifrågasatta på ett<br />

sätt som inte skulle hänt om de haft svensk bakgrund; exemplen sträcker sig från<br />

brottsoffrens första kontakt med polisen till rättsprocessens senare led. Enligt de<br />

rättsliga aktörer som intervjuats i BRÅ:s studie är romer, östeuropéer och<br />

muslimska respektive svarta män särskilt utsatta (BRÅ 2008, 9). Den indirekta<br />

diskrimineringen kan bland annat ha att göra med kommunikationssvårigheter<br />

och språkskillnader. Ibland används inte tolk trots att behov föreligger, vilket<br />

medför att förhörda personer inte kunnat ge så detaljerade och nyansrika<br />

uppgifter som vederbörande hade önskat. Dessutom påtalas att beteenden som<br />

avviker från det ”typiskt svenska” missgynnar personer, exempelvis kulturella<br />

skillnader i sättet att berätta ett händelseförlopp (BRÅ 2008, 10f).<br />

21<br />

Möte med RPS och Stockholmspolisens hatbrottsgrupp, 19 augusti 2014, Stockholm.<br />

41

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!