ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund<br />
grupper som är särskilt utsatta för hatbrott ökar. I uppdraget uppmanas polisen att<br />
stärka sin samverkan med företrädare för intresseorganisationer och grupper som är<br />
särskilt utsatta för hatbrott. Bland dessa ingår trossamfund.<br />
Betydelsefulla faktorer för polisens hantering av hatbrott inkluderar hur<br />
anmälan registreras i polisens anmälningssystem, hur och när dokumentation av<br />
vittnesmål och eventuell brottsplats insamlas, samt vad som händer med anmälan<br />
efter att den upprättats. I polisens elektroniska system där anmälningarna<br />
upprättas ställs automatiskt frågan ”är detta ett hatbrott?”. Frågan måste besvaras<br />
av polisen som upprättar anmälan för att hen ska komma vidare. Det händer att<br />
svaret felaktigt blir ”ja”, vilket kan bero på bland annat slarv, slentrian, trötthet,<br />
okunskap eller felbedömningar. Att en anmälan i detta skede anges vara hatbrott<br />
innebär alltså varken att incidenten faktiskt kan sägas vara ett hatbrott eller att<br />
anmälan nödvändigtvis behandlas på något särskilt vis på grund av markeringen.<br />
Om ett brott inte bedöms ha en framgångsfaktor, till exempel för att<br />
gärningspersonen är okänd, läggs det ofta ner. Vidare krävs det förståelse för<br />
hatbrottsmotiv som fenomen för att se det potentiella värdet i fall som är av enkel<br />
brottskaraktär (t.ex. klotter, misshandel, skadegörelse) men som har symbolvärde<br />
för en större grupp människor eftersom den angriper deras identitet, självkänsla<br />
och upplevelse av trygghet. Förmågan att se betydelsen av hatbrott bortom den<br />
”rena” incidentens tyngd i Brottsbalken kan vara en generationsfråga: enligt<br />
Thomas Bull, ansvarig för Malmöpolisens hatbrottsgrupp, har yngre poliser ett<br />
annat socialt, kulturellt och demografiskt bagage med sig in i yrkesrollen som<br />
deras äldre kollegor ofta saknar. Bull bedömer att när dessa yngre poliskollegor<br />
inom några år själva kommer vara i befälsställning kommer deras personliga<br />
bakgrund och egenskaper i kombination med den uppdaterade utbildning de fått<br />
på polishögskolan medföra ett mer effektivt arbete mot hatbrott än i nuläget.<br />
Thomas Bull framhöll även vikten av att de utsatta grupperna själva tar tag i<br />
problemet och tar hand om sina utsatta medlemmar. Det judiska samfundet<br />
framhölls som ett positivt exempel på en välfungerande struktur. Det är viktigt<br />
för samfunden att förstå att även om de tjugo första anmälningarna blir nedlagda,<br />
på grund av avsaknad av framgångsfaktor, så kanske nummer tjugoett kan lösas<br />
eftersom polisen då haft möjlighet att få inblick i brottsmönster, typ av utsatthet,<br />
osv. Men om incidenterna inte anmäls är det bara samfundet självt som känner till<br />
problemet: polisen och rättsväsendet kan då inte bistå på något vis. 20<br />
Det är avgörande att långsiktigt bygga upp förtroendet mellan<br />
hatbrottsspecialiserade poliser och utsatta grupper. Ett arbetssätt som<br />
Stockholmspolisens hatbrottsgrupp har märkt ökat förtroendet för dem bland<br />
brottsoffer är att de tar personlig kontakt med brottsoffret då ett ärende avslutas,<br />
till exempel genom att utredningen läggs ner. De förklarar då varför ärendet får<br />
detta avslut. Utöver den pedagogiska funktionen i att förklara rättsprocessen,<br />
innebär denna personliga kontakt även ett personligt bekräftande – till skillnad<br />
20<br />
Intervju med Thomas Bull, 23 maj 2014, Malmö.<br />
40
Change language