ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund<br />
Vilka åtgärder vill samfunden se från andra aktörer för att motverka och<br />
förebygga dessa handlingar? Vad kan samfunden själva göra?<br />
Många samfund betonar starkt betydelsen av att myndighetspersoner får ökad<br />
kunskap om religiositet och religiösa traditioner. Dock är det ibland oklart exakt<br />
vilken sorts kunskap om religion som myndigheter behöver för att förbättra sitt<br />
arbete med att motverka och förebygga hatbrott. Några muslimska företrädare talar<br />
om vikten av att myndigheter förstår vad islam ”egentligen” säger. Kristna<br />
företrädare talar snarare om en upplevd ”religionsblindhet” i Sverige, vilket<br />
inbegriper en oförståelse för eller ovilja att ta hänsyn till religiositet.<br />
Det påtalas att ”alla måste inte kunna allt” om specifika religiösa traditioner,<br />
men en generell kunskapshöjning önskas inom samhällssektorer där man har<br />
direktkontakt med religiösa individer och grupper. Vardagliga konkreta uttryck<br />
för religiositet betonas som särskilt viktiga att öka kunskapen om: böner,<br />
klädesplagg, måltider, högtider, osv. Därtill nämns bland annat att personal på<br />
flyktingboenden behöver bli medvetandegjord om konvertiters utsatthet. Vidare<br />
föreslås att polis- och journalistutbildningar borde innehålla större inslag om<br />
religion.<br />
Flera samfund påpekar att de upplever regeringen som otydlig. De önskar<br />
tydligare ställningstaganden från ledande politikers sida mot all slags<br />
främlingsfientlighet och diskriminering. Dessutom efterfrågas fokus på<br />
likabehandling samt en medborgarrörelse som inte enbart arbetar emot saker,<br />
exempelvis genom antirasism, utan också lyfter frågor kring vad för slags samhälle<br />
vi önskar.<br />
En utbredd önskan är utökade kontakter mellan samfunden och berörda<br />
myndigheter, däribland polisen. Flera talar om att i utsatta bostadsområden, där<br />
många som tillhör invandrade religiösa samfund bor, möter man främst polisen i<br />
form av insatsstyrkor. Polisen identifieras därför med hot om våld och repression<br />
snarare än som en trygghet och partner i kampen mot upplevda trakasserier och<br />
orättvisor. Fler dialogpoliser med särskild kompetens efterfrågas för att öka<br />
kunskapen och förtroendet hos bägge parter. Vidare nämns att polisen bör skapa<br />
lättare vägar att kontakta dem och polisanmäla incidenter. Här kan språket vara<br />
en barriär för många. Kompetenta tolkar framstår som avgörande.<br />
Flera samfund lyfter fram att de själva kan bjuda in polisen för samtal där<br />
bägge parter kan informera om sin verksamhet och sina förutsättningar.<br />
Samverkan med lokalsamhället, inte bara polisen, ses som positivt och något att<br />
utveckla. Ett par samfund berättar om öppet hus-verksamheter där såväl lokala<br />
myndigheter som boende i närområdet bjuds in till deras lokaler. Tanken är att<br />
det ska skapa ökade kontaktytor mellan samfundets medlemmar och<br />
lokalsamhället, vilket ska öka den ömsesidiga förståelsen och respekten för<br />
varandra.<br />
En annan fråga som tas upp är att kunskapen om religionsfrihet och dess<br />
relaterade skyldighet att respektera religiös pluralism bör höjas bland till Sverige<br />
10
Change language