ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund<br />
förtjänster och svagheter har kommenterats av SKMA, som pekar på tre<br />
huvudproblem med den: 1) att rapporten inte utgår från ett representativt urval av<br />
respektive lands judiska befolkning – siffrorna kan därmed ha bli högre än vad ett<br />
representativt urval skulle visat; 2) att rapporten saknar relevant<br />
jämförelsematerial att stämma av respondenternas upplevelser mot; 3) att det inte<br />
är tydligt vilka incidenter som har kategoriserats som antisemitiska (Svenska<br />
kommittén mot antisemitism 2013). Trots dessa problem visar rapporten att<br />
många europeiska judar upplever en påtaglig utsatthet för ökande antisemitism –<br />
även om en ökning inte kan beläggas genom FRA:s studie. Studien frågade också<br />
efter respondenternas personliga utsatthet för trakasserier eller attacker, både<br />
verbala och fysiska. 22 procent av de mellan 400–800 respondenterna i Sverige<br />
menade sig ha upplevt någon form av incident under de senaste tolv månaderna,<br />
lika många rapporterade att familjemedlemmar eller nära vänner utsatts, medan 26<br />
procent angav att de bevittnat andra judar bli utsatta under samma tidsperiod<br />
(FRA 2013, 29ff). 34 procent av de svenska respondenterna angav att de ”alltid”<br />
undvek att bära kläder eller symboler som var specifikt judiska – detta var den<br />
högsta andelen i studien (s. 36), medan 18 procent sade sig ha övervägt att<br />
emigrera från Sverige av säkerhetsskäl (s. 37). Fem procent av de svenska<br />
respondenterna angav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste<br />
tolv månaderna, medan åtta procent angav att det hänt under de senaste fem åren;<br />
unga respondenter är särskilt utsatta (s. 42f). 21 procent av de svenska<br />
respondenterna hade upplevt någon form av trakasserier under det senaste året,<br />
medan siffran var 33 procent för den senaste femårsperioden (s. 44). Viktigt att<br />
notera är en låg benägenhet att anmäla incidenter till polis eller någon annan<br />
organisation: anledningen till detta var främst upplevelsen av att inget kommer<br />
hända eller förändras som följd av en polisanmälan (s. 50). (Detta kan för övrigt<br />
kontrasteras med de judiska församlingarnas säkerhetschefers uttalanden om att<br />
de ”anmäler allt”.)<br />
Henrik Bachners idéhistoriska avhandling om antisemitism i Sverige efter<br />
1945, som först publicerades 1999, kompletterades 2004 med ett efterord om<br />
antijudiska drag i svensk Mellanösterndebatt efter 2000 (Bachner 2004). Enligt<br />
Bachner utgör debatten kring Mellanöstern en viktig kontext för antisemitiska<br />
uttryck i svensk offentlighet, trots att det stora flertalet inlägg och debattörer inte<br />
har antijudisk karaktär. Att denna beskrivning är aktuell ännu kan illustreras med<br />
hjälp av SKMA:s dokumentation av antisemitiska kommentarer till Stefan<br />
Löfvens Facebook-inlägg angående kriget i Gaza sommaren 2014 (Svenska<br />
kommittén mot antisemitism 2014b). Bland dessa förekom bland annat hyllningar<br />
av Hitlers och Nazitysklands utrotande av judar, antisemitiska konspirationsteorier<br />
och grovt avhumaniserande tal om judar.<br />
Sveriges officiella hatbrottsstatistik har specificerat anmälda hatbrott med<br />
antisemitiskt motiv under längre tid än övriga antireligiösa motiv. År 2006 tog<br />
BRÅ över ansvaret för hatbrottsstatistiken från Säpo. En ökning i antalet<br />
anmälningar med antisemitiska motiv kan ses från år 2008 och framåt. I<br />
19