ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund<br />
Dessutom nämns att DO i möten med sin referensgrupp med muslimska<br />
organisationer återkommande uppmärksammas på upplevd diskriminering i<br />
kontakt med socialtjänsten. Ett av förstudiens åtgärdsförslag är ett mindre<br />
forskningsuppdrag under 2014 samt kontakt med Socialstyrelsen för att få mer<br />
fakta kring omhändertagande av barn i muslimska familjer (DO 2013b, 26). Detta<br />
fenomen förknippades i SST:s hearing med företrädare för muslimska<br />
trossamfund särskilt med somaliska familjer. I journalisten Per Brinkemos bok<br />
Mellan klan och stat: somalier i Sverige (Timbro, 2014) nämns protester som<br />
anordnats i samband med enskilda omhändertaganden av barn (Brinkemo 2014).<br />
Brinkemo uppskattar dock att problemet i grunden inte handlar om att somalier<br />
är muslimer, utan om den generellt sett ringa erfarenhet av och tilltro till<br />
myndigheter som finns bland somalier i Sverige. I kombination med förekomsten<br />
av uppfostringsmetoder som avviker från svensk lagstiftning kan detta, enligt<br />
Brinkemo, orsaka konflikter med socialtjänsten som upplevs som<br />
diskriminerande. 13<br />
Frågan berörs även i nätverket Svenska muslimer i samarbetes alternativa<br />
CERD-rapport. Där konstateras att det inte finns tillräcklig forskning för att säga<br />
något med säkerhet, men att det är ”quite possible that Muslims are systematically<br />
being discriminated against by the social services” (Swedish Muslims in<br />
Cooperation 2013, 16). Några enskilda fall tas i rapporten som exempel, inklusive<br />
ett fall som DO drev till domstol där en kommun dömdes för etnisk<br />
diskriminering: en tioårig flicka hämtades av polis i skolan och utsattes mot sin<br />
vilja för en gynekologisk undersökning på grund av misstankar om att hon blivit<br />
könsstympad. Misstankarna var endast grundade på familjens etniska bakgrund. 14<br />
En särskild kategori av utsatthet som ägnats visst intresse är den som drabbar<br />
kvinnor med huvudduk. Johanna Sixtensson genomförde år 2008 intervjuer med<br />
19 slöjbärande muslimska kvinnor i Malmö om deras upplevelser av bemötande i<br />
offentliga rum. Kvinnorna berättade om många erfarenheter av både direkta<br />
påhopp/kränkningar och mer svårbestämbara eller svårtydda förhållningssätt och<br />
bemötanden. Sixtensson skriver att något som ”visade sig tydligt under hela<br />
intervjuarbetet, är att kränkningar och påhopp verkar ha blivit en del av vardagen<br />
för många av kvinnorna” (Sixtensson 2009, 34). Samma intervjumaterial har även<br />
analyserats av Carina Listerborn (Listerborn 2010). I en tidigare enkätstudie av 90<br />
slöjbärande muslimska kvinnor framkom att en majoritet, 62 kvinnor, känt sig<br />
sämre behandlade på grund av huvudduken de senaste två åren, tolv kvinnor<br />
tidigare än så, och tio kvinnor inte alls (Englund 2006). Drygt hälften svarade att<br />
de blivit trakasserade på grund av slöjan: på arbetet, på gatan eller i skolan/på<br />
universitetet. 40 kvinnor uppgav att de ombetts att ta av sig slöjan i olika<br />
situationer. Dock hade endast elva kvinnor anmält trakasserierna till någon<br />
instans i stil med facket, DO eller polisen. ”15 personer har svarat att de inte litar<br />
13<br />
Personlig e-post från Per Brinkemo, 31 juli 2014.<br />
14<br />
Fallet beskrivs av DO på deras webbplats: http://www.do.se/sv/Om-DO/Forlikningar-domstolsarenden/Dom-<br />
Uppsala-kommun/ (hämtad 2014-10-23).<br />
26