ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund<br />
4. VAD FRAMKOMMER I TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR?<br />
Uppgifter om utsatthet för antireligiösa handlingar och hatbrott finns utspridda i<br />
olika typer av publikationer, till exempel BRÅ:s hatbrottsstatistik, DO:s rapporter<br />
och årsredovisningar, FLH:s och internationella organisationers rapporter, samt<br />
övrig forskning vid högre lärosäten. I detta kapitel kommer utsattheten att<br />
presenteras så som den kommer till uttryck i dessa publikationer. Presentationen i<br />
den följande texten är uppdelad efter religiös tillhörighet.<br />
På basis av den valda tidsavgränsningen, det vill säga perioden från år 2007 till<br />
och med år 2014, inkluderas till exempel inte en detaljerad redogörelse för<br />
Integrationsverkets rapporter (1999–2007). Samtliga rapporter från Forum för<br />
levande historia har inte heller inkluderats. Flera av dessa berör dock ämnet och i<br />
möjligaste mån har de inkluderats och refererats till när de har tillfört relevant<br />
fördjupning eller specialkunskap. Delar av dessa publikationer redogörs även för i<br />
senare års översiktsrapporter som fokuserat på islamofobi och antisemitism (DO<br />
2013a; FLH 2011).<br />
I en rad EU-barometrar om upplevelser av och uppfattningar om<br />
diskriminering ges en allmäneuropeisk bild av situationen liksom landspecifika<br />
siffror. De två senaste undersökningarna är från 2009 respektive 2012.<br />
Undersökningarna bygger på individuella intervjuer: i Sverige utfördes 1006<br />
intervjuer år 2009, medan det år 2012 utfördes 1033 intervjuer. Undersökningarna<br />
uppvisar stora likheter men siffrorna för Sverige skiljer sig något åt. I hela EU<br />
liksom i Sverige angav mindre än två procent av befolkningen att de upplevt<br />
diskriminering på grund av religiös identitet under det senaste året – de som<br />
angett sig tillhöra en religiös minoritet är överrepresenterade bland de utsatta.<br />
(Denna vaga siffra är ändå markant högre än BRÅ:s uppskattade 0,3 procent som<br />
rapporterar utsatthet för hatbrott med antireligiöst motiv.) Men hela elva<br />
respektive 21 procent av de svenska respondenterna angav 2009 respektive 2012<br />
att de bevittnat diskriminerande incidenter på grund av offrets verkliga eller<br />
förmodade religiös identitet (European Commission 2009, 105; European<br />
Commission 2012, 62ff). År 2009 sade sig 47 procent av de svenska<br />
respondenterna känna till antidiskrimineringslagstiftning, medan denna andel växt<br />
till 61 procent år 2012. Dock uppvisar de som tillhör religiösa minoritetsgrupper<br />
inte någon större tendens att känna till den aktuella lagstiftningen. Inte heller<br />
tidigare utsatthet för diskriminering ökar troligheten för att respondenten känner<br />
till lagstiftning mot diskriminering. Det som istället påverkar graden av kunskap är<br />
ålder, utbildningsnivå och grad av urbanisering (European Commission 2009, 35;<br />
European Commission 2012, 72ff).<br />
Det kan även vara värt att notera svenska folkets attityder till religiositet och<br />
religionsfrihet. Samtidigt som den generella opinionen stadigt blir mer öppen till<br />
invandrare och deras religiositet, angav 13 procent av respondenterna i 2011 års<br />
riksrepresentativa SOM-undersökning att det är ”helt felaktigt” att invandrare ska<br />
ha rätt att fritt utöva sin religion (Demker 2013, 27). Det var en minskning<br />
jämfört med tidigare års undersökningar. I samma SOM-undersökning fanns en<br />
16