ffattacker_helarapport

SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund
För att kunna genomföra en vetenskaplig mätning av hög kvalitet är vi både
beroende av pålitliga data och en klarhet när det gäller vad som skall mätas. 2 Det
handlar om hur sociala fenomen som främlingsfientliga handlingar och hatbrott
skall definieras. Förutom att vila på en vetenskaplig grund måste en definition
också vara någorlunda accepterad av de som skall inkluderas i det som skall mätas
(i detta fall trossamfunden och dess medlemmar). Utöver detta kriterium måste en
definition också kunna omsättas (operationaliseras) i praktisk handling så att det
som vi vill studera också kan ligga till grund för insamling av data som sedan kan
mätas och vägas. Idealt skall även en definition kunna omsättas i en socio-politisk
handling – det vill säga en åtgärd som i detta fall kan leda till ett konkret arbete
mot främlingsfientliga handlingar och hatbrott gentemot trossamfund och dess
medlemmar.
I tidigare studier av hatbrott med antisemitiska och islamofobiska motiv har
det varit vanligt att definitionerna utgår från ett eller en kombination av tre
perspektiv som har olika fokus.
Fokus på attityder och uppfattningar hos
(verkliga eller potentiella) förövare.
Fokus på handlingar och beteenden.
Fokus på upplevelser och känslor hos de som drabbas.
Medan det första perspektivet först och främst fokuserar stereotypa negativa
attityder, uppfattningar och inställningar som finns gällande judar, muslimer,
kristna eller religion i allmänhet, fokuserar det andra perspektivet endast på
handlingar och beteenden som drabbar trossamfundens medlemmar och
institutioner. Genom att framhålla handlingar framför tankar och åsikter blir det
möjligt att dra en gräns mellan å ena sidan negativa attityder (men också okunskap
och fördomar) som inte nödvändigtvis leder till antireligiösa dåd och å andra
sidan de handlingar som faktiskt drabbar trossamfund och dess medlemmar.
Trakasserier, våld och vandalisering kan vara exempel på sådana handlingar –
dessa har troligen sin grund i fördomsfulla, negativa åsikter och attityder, men
attityderna är inte i fokus för en sådan studie. Enligt det tredje perspektivet så är
det varken förövarens tankevärld eller dennes handlingar som står i fokus; här är
det istället offrets upplevelser och känsla av utsatthet, kränkning och oförrätt som
är i fokus. Detta är kanske det vidaste perspektivet när det gäller att mäta
främlingsfientliga handlingar och hatbrott.
Utan att fördjupa oss i vetenskapliga och metodologiska problem är det tydligt
att ovan nämna diskussion när det gäller definitioner och utgångspunkter har stor
betydelse för vad som mäts, hur det mäts, samt den följande beskrivningen av
sociala problem och utmaningar. Våra definitioner är oftast (om inte alltid)
medvetet eller omedvetet baserade i en teori om hur vi uppfattar världen. Teorin
2
Diskussionen i detta avsnitt bygger i huvudsak på Sander u.å. och Bleich 2011.
4