ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund<br />
förväntat att hitta fler fall av hot i samband med konvertering i BRÅ:s statistik.<br />
Kanske många konvertiter inte känner till att de kan anmäla hot i samband med<br />
konvertering? Kanske polis och andra myndigheter är dåliga på att lyssna till<br />
konvertiter som känner sig hotade på grund av att de har bytt religion?<br />
Oavsett vilka skäl som kan förklara det låga antalet av anmälningarna i det<br />
insamlade materialet från BRÅ är frågan om hot mot konvertiter mycket viktig att<br />
följa upp och bevaka. Att någon blir hotad i samband med konvertering till en<br />
annan religion eller att hot förekommer i fall där en individ väljer att bli ateist eller<br />
agnostiker är ett brott mot den svenska religionsfrihetslagen som klart och tydligt<br />
framhåller individens rätt att fritt välja religion eller livsåskådning. Men samtidigt<br />
som det är påtagligt att det empiriska underlaget är tunt är forskningen om<br />
konvertering och de-konvertering omfattande.<br />
5.2. Migrationsverket om religiösa konvertiter<br />
Eftersom kritik framförts mot Migrationsverket i samband med SST:s hearingar<br />
inför föreliggande rapport tillfrågades myndigheten om sin erfarenhet av och<br />
förhållningssätt till frågor som rör konvertering. Stabsjurist Helene Hedebris<br />
svarade att de inte för statistik över asylsökande som åberopar religiösa skäl<br />
eftersom databasförordningen inte tillåter Migrationsverket att registrera skyddsskäl<br />
eller individers religiösa tillhörighet. Hon skriver att de allra flesta som åberopar<br />
skyddsbehov med anledning av konvertering inte har konverterat innan de kom till<br />
Sverige. Några har konverterat under resan mot Sverige och det är därför ”väldigt<br />
sällsynt” att utsatthet i samband med konvertering åberopas när asyl söks. Vidare<br />
skriver Hedebris:<br />
De allra flesta som konverterar gör detta när de fått avslag på sin asylansökan (som<br />
haft annan grund). Jag har aldrig hört att någon av dessa utsatts för hot i samband<br />
med sin konvertering i Sverige. (Det kan naturligtvis ha förekommit i något enskilt<br />
fall men jag har aldrig hört talas om det.) […]. I normalfallet åberopar konvertiterna<br />
att de inte kommer att kunna utöva sin nya religion på samma sätt i hemlandet som<br />
de kan i Sverige utan att riskera skyddsgrundande behandling. De allra flesta som<br />
konverterar […] gör det tillsammans med andra landsmän som befinner sig i<br />
samma situation. 17<br />
I SST:s hearingar med kristna företrädare som lyfte frågan om konvertiters utsatthet<br />
för hot och trakasserier från andra flyktingar nämndes inte något om när<br />
konverteringen ska ha skett. Migrationsverkets bild av när konversioner äger rum<br />
motsäger inte samfundens problembeskrivning. Däremot är det tydligt att den bild<br />
av konvertiters utsatthet som samfunden beskriver inte delas av Migrationsverket.<br />
En utökad kommunikation med samfunden kring denna fråga genom ett aktivt<br />
intresse från Migrationsverkets sida skulle kunna kasta ljus över situationen och de<br />
eventuella behov som finns. Det finns också ett stort behov av forskning som både<br />
17<br />
Personlig e-post från Helene Hedebris 18 september 2014.<br />
34