ffattacker_helarapport

Recommendations

Info

SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund 7. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Föreliggande rapport visar att främlingsfientliga handlingar och hot mot trossamfund är ett omfattande problem i dagens Sverige. Dessa hot och attacker riktas både mot samfundens lokaler och mot dess medlemmar. De som drabbas är inte bara de synligt praktiserande – till exempel präster, rabbiner och imamer – utan också personer som förmodas tillhöra en viss religiös grupp. Samtidigt som trossamfunden vittnar om att hot och trakasserier är vanligt förekommande i dagens Sverige är det också tydligt att det finns ett glapp mellan antalet anmälda hatbrott med antisemitiska, islamofobiska och kristofobiska förtecken som har insamlats av BRÅ och enskilda individers upplevelser och erfarenheter av hatbrott. Mörkertalet, det vill säga antalet icke anmälda fall, tycks vara omfattande. Vad detta beror på är svårt att säga. Det finns förmodligen ett flertal olika förklaringar till varför enskilda individer och trossamfund inte anmäler hatbrott till polisen. I vissa fall tycks det handla om en bristande kunskap om att man kan anmäla denna typ av hatbrott. I andra fall tycks det handla om ett bristande förtroende för polis och rättsväsendet. Att anmäla upplevs i dessa fall som meningslöst och tidskrävande samtidigt som en anmälan inte leder till påföljder. Även polisens och rättsväsendets kunskaper inom området hatbrott kan vara avgörande faktorer. En genomgång av tidigare forskning visar att flera rapporter och studier har fokuserat antisemitiska och islamofobiska hatbrott. Dessa studier har framför allt varit kartläggande och flera har pekat på glappet mellan antalet anmälningar och upplevelser av hatbrott samt på främlingsfientliga och diskriminerande attityder. Däremot har ytterst få studier ägnats åt kristofobi och hatbrott mot andra religiösa grupper än judar och muslimer. Här finns behov av ytterligare studier då vår kunskap om hot mot andra trossamfund är bristfällig. I BOM:s rapport Offer för hatbrott – vad har gjorts och vad kan förbättras (2007) framkommer det också att merparten av tidigare studier av hatbrott har varit inriktade mot området HBTQ. Trots att hot mot HBTQ-personer inte nödvändigtvis kan knytas till frågor som rör trossamfunden är BOM:s genomgång och förslag av stor betydelse även för hur trossamfund och myndigheter skulle kunna utveckla sitt arbete. Gällande de åtgärder som föreslås för det framtida arbetet mot främlingsfientliga handlingar och hatbrott mot trossamfund har denna rapport valt tre kategorier: Förslag till åtgärder som rör myndigheter. Förslag till åtgärder som rör trossamfund och civilsamhälle Förslag till åtgärder som rör forskning 45
SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund 7.1. Förslag till åtgärder som rör myndigheter När det gäller myndigheters arbete mot hatbrott – i detta fall hot mot trossamfund och dess medlemmar – så är fokus framför allt på behovet av att förenkla och se över rutiner för anmälan. Polis och åklagarväsendet behöver kontinuerlig utbildning om främlingsfientliga handlingar, hatbrott och hot mot trossamfund. Det finns också ett behov av att ställa rätt frågor i samband med anmälningar. Detta är speciellt viktigt eftersom det ofta är svårt att bevisa ett hatbrottsmotiv och kvaliteten på det insamlade bevismaterialet är helt avgörande för en fullgod rättslig prövning. Polisen måste därför bli bättre på att uppmärksamma, dokumentera och säkra bevis när det gäller hatbrott. Utöver polisen gäller det även rättsväsendet i vidare bemärkelse och speciellt i rättsfall där hatbrott åberopas och kan leda till straffskärpning. Idag vittnar till exempel många av trossamfundens medlemmar om att de upplever att bevisbördan först och främst ligger på offret och att man inte får det stöd man behöver från polisen. Arbetet med attityder och en nolltolerans mot rasism och diskriminering inom poliskåren måste därför också vara en del av arbetet mot främlingsfientliga handlingar och hatbrott. Det finns också ett stort behov för myndigheter att samarbeta med trossamfund och andra ideella organisationer i samhället för att bekämpa främlingsfientliga handlingar och hatbrott. Företrädare för trossamfund påpekar att de upplever en bristande kunskap om religion och religiositet hos politiker och myndigheter. Men även trossamfund bör i högre grad samverka med polisen när det gäller utredningsmetoder och fastställande av motiv. Detta arbete är långsiktigt och för att uppnå ett bra resultat måste ett förtroende byggas upp mellan trossamfund och myndigheter. Att skapa mötespunkter och naturliga nätverk är därför av stor betydelse och dessa måste bygga på ömsesidighet och respekt. Myndigheter kan inte endast vända sig till trossamfund när de har behov av att lösa problem utan samarbetet måste vara mer långsiktigt och förebyggande. Integrationspolis och dialogpolis samt speciellt ansvariga för hatbrott inom polisoch rättsväsendet framhålls som något mycket viktigt. Följande åtgärder föreslås: Se över rutinerna vid anmälningar av hatbrott med målet att förbättra korrekt kategorisering vid upprättande av anmälan samt förenkla följande av misstänkta hatbrott genom hela rättsprocessen. Utse personer som har ett speciellt ansvar för hatbrott inom polisoch rättsväsendet. Denna åtgärd bör se lika ut för hela landet och regionala arbetsmetoder mot hatbrott måste bli likvärdiga. Polisens kunskaper om främlingsfientliga handlingar, hatbrott och rasism måste prioriteras. Fortlöpande utbildning för myndighetspersoner (speciellt polis och åklagare, men också för säkerhets/dörrvakter som inte räknas som 46
Page 1 and 2: FRÄMLINGSFIENTLIGA HANDLINGAR MOT
Page 3 and 4: SST | Främlingsfientliga handlinga
Page 49: SST | Främlingsfientliga handlinga

ffattacker_helarapport

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?