ffattacker_helarapport

SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund
fråga där respondenterna fick ange sin inställning till kristendom, buddhism,
hinduism, judendom, islam samt ateism med hjälp av en skala från noll (mycket
negativ) till tio (mycket positiv)(se tabell nedan som hämtats från Weibull 2012,
548). Endast kristendomen överväger positivt med 44 procent positiva attityder
och 14 procent negativa. Islam skiljer ut sig som den religion som respondenterna
har klart mest negativ attityd till: år 2011 är 50 procent negativa, nio procent är
positiva. Siffrorna för inställningen till islam var likartade i undersökningarna 2005
och 2011, med en svag trend mot mer positiva attityder (1990 var inställningen till
islam ännu mer negativ). Däremot hade inställningen till samtliga övriga religioner
blivit mer negativ under samma period (Weibull 2012).
TABELL 3: INSTÄLLNING TILL FEM
VÄRLDSRELIGIONER 2005 OCH 2011 (PROCENT)
Positiv
2005/2011
Varken positiv
eller negativ
2005/2011
Negativ
2005/2011
Summa
procent
2005/2011
Antal
svarande
2005/2011
Kristendom 48/44 43/42 9/14 100/100 1597/1491
Buddhism 25/26 54/49 21/25 100/100 1486/1486
Hinduism 14/14 60/56 26/30 100/100 1569/1486
Judendom 13/12 58/54 29/34 100/100 1562/1487
Islam 7/9 40/41 53/50 100/100 1578/1487
Ateism –/18 –/56 –/27 101/100 –/1487
Kommentar: År 2005 fanns inte tillägget trosuppfattningar, liksom inte heller alternativet ateism. Svaren har
markerats på en skala mellan 0 och 10, där 0 markerats som mycket negativ och 10 som mycket positiv. Positiv är
definierat som värdena 6–10, varken positiv eller negativ som värde 5 och negativ som värdena 0–4.
Intressant nog kopierade FLH SOM-undersökningens fråga i dess studie av
svenska skolelevers attityder och upplevelser som genomfördes år 2013. FLH
kunde konstatera att ”svenska skolelever generellt har en neutral till positiv
inställning gentemot samtliga religioner och trosuppfattningar”, samt att ”elever
som är födda i Sverige och där båda föräldrarna är födda i Sverige är klart mer
negativa till samtliga religioner” (FLH 2014, 69, 70).
BRÅ:s årliga Nationella trygghetsundersökning (NTU) inkluderar sedan 2012
en fråga om utsatthet för antireligiösa hatbrott. Eftersom frågan endast har ställts
vid två undersökningstillfällen (åren 2011 och 2012), samt att antalet svarande är
lågt, är det svårt att uttala sig om förändringar. Ändå kan det noteras att 0,4
respektive 0,3 procent av de tillfrågade uppger sig ha blivit utsatta för antireligiösa
hatbrott under 2011 och 2012. I den senaste undersökningen motsvarar 0,3
procent 38 personer av 12 671 svarande (BRÅ 2014b, 16). Statistiskt motsvarar
det ca 25 000 personer av Sveriges totala befolkning. Siffrorna kan jämföras med
17