ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
ffattacker_helarapport
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SST | Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund<br />
2. INLEDNING<br />
Våren 2014 fick Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) i uppdrag av<br />
Arbetsmarknadsdepartementet att kartlägga främlingsfientliga handlingar mot<br />
trossamfund. Regeringsuppdraget omfattar handlingar mot såväl medlemmar i<br />
samfunden som mot samfundens lokaler. Kartläggningen är en del av arbetet för att<br />
förebygga och motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och<br />
syftet är enligt regeringsuppdraget att värna principen om alla människors lika<br />
värde. Hot mot trossamfund är en kränkning av religionsfriheten och en fara mot<br />
det demokratiska och öppna samhället.<br />
Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, och<br />
Simon Stjernholm, fil. dr. i religionshistoria vid Lunds universitet, har på uppdrag<br />
av SST utfört kartläggningen.<br />
I regeringsuppdraget tas en tydlig utgångspunkt i främlingsfientlighet och<br />
intolerans som bland annat kan komma till uttryck i negativa attityder samt<br />
handlingar och hot mot enskilda personer eller trossamfund. Av praktiska skäl är<br />
utgångspunkten och avgränsningen framför allt Brottsförebyggande rådets (BRÅ)<br />
tre hatbrottskategorier som täcker antisemitism, islamofobi och kristofobi. Den<br />
sistnämnda kategorin inkluderar även hatbrott mot (verkliga eller förmodade)<br />
anhängare av andra religioner än judendom, islam och kristendom. Fokus i<br />
rapporten är olika former av antireligiösa handlingar, diskriminering, våld och hot.<br />
Främlingsfientlighet utgör ett vidare motiv för diskriminering och rasistiska<br />
handlingar som kan drabba individer oberoende av deras attityd eller koppling till<br />
religion. Främlingsfientlighet som fokuserar på hudfärg och etnicitet kan också<br />
vara nära sammankopplad med religion. Men trots att det är mycket svårt att<br />
särskilja främlingsfientlighet från antireligiösa handlingar fokuseras det senare i<br />
föreliggande rapport. Denna avgränsning kan motiveras av det faktum att det<br />
redan finns en mängd studier av rasism, diskriminering och främlingsfientlighet i<br />
vidare bemärkelse och att färre studier har ägnats åt att studera antireligiösa<br />
hatbrott. 1 Samtidigt kan det noteras att flera representanter för trossamfunden<br />
under arbetet med rapporten velat understryka att problemet rör fientlighet och<br />
att ordet ”främling” inte var klargörande i sammanhanget.<br />
I arbetet med tidigare forskning och rapportmaterial som belyser den aktuella<br />
problematiken har material från 2007 och framåt prioriterats. År 2007 är valt i<br />
syfte att ge en relativt lång undersökningsperiod, åtta år, men samtidigt fokusera<br />
på de närmast föregående åren. Vidare är 2007 första året som BRÅ inkluderade<br />
islamofobiska motiv i sin statistik över anmälda hatbrott (i rapporten Hatbrott<br />
2006). 2007 är dessutom året då Integrationsverket lades ner som en följd av<br />
regeringsskiftet efter valet 2006. Då uppdraget ska redovisas i nära tidsmässig<br />
anslutning till 2014 års riksdagsval är det passande att främst fokusera på tiden<br />
under de senaste två mandatperioderna. Det ska dock poängteras att även äldre<br />
material har tagits i beaktande.<br />
1<br />
Exempel på sådana studier är FLH 2010; MKC 2014.<br />
2
Change language