2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige
2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige
2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utvärdering <strong>av</strong> <strong>svensk</strong> <strong>av</strong>fallspolitik<br />
i <strong>ett</strong> systemperspektiv<br />
RAPPORT <strong>2007</strong>:<strong>10</strong><br />
ISSN 1<strong>10</strong>3-4092
Förord<br />
För att ge vägledning för den fortsatta utvecklingen <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallshanteringen, är det viktigt att utvärdera miljöeffekterna<br />
<strong>av</strong> hittills förd miljöpolitik och därmed genomförda åtgärder inom <strong>av</strong>fallshanteringen. En sådan analys har<br />
gjorts <strong>av</strong> Jan-Olof Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, med utgångspunkt i <strong>ett</strong> examensarbete <strong>av</strong> Frida<br />
Pollak, KTH. I analysen ingår också en bedömning <strong>av</strong> den fortsatta utvecklingen, vilka beskrivs i <strong>ett</strong> antal<br />
scenarier.<br />
Malmö augusti <strong>2007</strong><br />
Håkan Rylander<br />
Ordf. <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s Utvecklingskommitté<br />
Weine Wiqvist<br />
VD <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong><br />
1
Författarens förord<br />
Följande rapport är <strong>ett</strong> sammandrag som omfattat flera olika delstudier.<br />
• Först gjorde IVL under 2005 en studie åt Naturvårdsverket för att utvärdera konsekvenserna <strong>av</strong> <strong>svensk</strong><br />
<strong>av</strong>fallspolitik. I Naturvårdsverkets nationella <strong>av</strong>fallsplan (Strategi för hållbar <strong>av</strong>fallshantering – <strong>Sverige</strong>s<br />
<strong>av</strong>fallsplan. Naturvårdsverket, 2005) refereras till denna studie. Beräkningarna i denna studie var<br />
mer översiktliga och gjordes i en förenklad Excel-modell.<br />
• I <strong>ett</strong> annat projekt (kallat RECO), inriktat mot <strong>av</strong>fallsplanering i de baltiska staterna, började IVL utveckla<br />
en LCA-modell för <strong>av</strong>fallsplanering, där man kan utvärdera miljöeffekterna <strong>av</strong> olika <strong>av</strong>fallshanteringssystem<br />
och –strategier. LCA-modellen kallades för WAMPS (Waste Management Planning System)<br />
och är byggd i Excel. Den utgick ifrån den enklare modell som användes i den nationella studien<br />
åt Naturvårdsverket, men utvecklades rejält. WAMPS är idag ganska omfattande och komplex, men lätt<br />
att använda.<br />
• I <strong>ett</strong> examensarbete 2005 – 2006 användes WAMPS för att utvärdera <strong>av</strong>fallshanteringen i två regioner:<br />
Sys<strong>av</strong>-regionen (Sydskåne) och NSR-regionen (Nordvästra Skåne). Examensarbetet redovisades i en<br />
särskild rapport: Miljökonsekvenser <strong>av</strong> <strong>svensk</strong> <strong>av</strong>fallspolitik - fallstudie i två regioner, Examensarbete<br />
<strong>av</strong> Frida Pollak, IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH Avdelningen för Industriellt Miljöskydd, 2006.<br />
Dessvärre var WAMPS inte färdigutvecklad vid examensarbetet, varför vissa resultat blev missvisande<br />
• När WAMPS var färdigutvecklad uppdaterades både den nationella studien och de regionala studierna.<br />
Scenarier och <strong>av</strong>fallsmängder i den nationella studien reviderades något, beroende på att nya data publicerats.<br />
I de regionala studierna användes samma scenarier och underlagsdata som i examensarbetet,<br />
men resultaten skiljer sig i vissa fall.<br />
När nu rapporten sent omsider är färdig vill jag framför allt tacka Frida Pollack för hjälpen med de regionala<br />
studierna. Även om den modell (WAMPS preliminär version) hon fick att arbeta med var ofullständig lyckades<br />
hon samla data från regionerna och hjälpa till att utveckla modellen så att den till slut blev användbar. Ett stort<br />
tack bör även riktas till de personer på Sys<strong>av</strong> och NSR som hjälpt till att ta fram data från respektive kommun.<br />
2
Sammanfattning<br />
Målet med projektet har varit att för <strong>Sverige</strong> samt för två olika regioner göra beräkningar/bedömningar <strong>av</strong> vilka<br />
miljöeffekter som uppnåtts genom utvecklingen inom <strong>av</strong>fallsområdet. I studien har inte ingått att beräkna kostnader<br />
för de olika åtgärder som vidtagits.<br />
I studien har använts LCA-metodik för att utvärdera <strong>av</strong>fallshanteringen. En särskild utvecklad Excel-modell,<br />
kallad WAMPS) har använts. I studien har vi undersökt vilka miljökonsekvenser som utvecklingen inom <strong>av</strong>fallsområdet<br />
har bidragit med. Studien har omfattat tre delstudier: dels en nationell studie, dels studier i två regioner<br />
(Sys<strong>av</strong>-regionen och NSR-regionen). Fokus har varit på det kommunala <strong>av</strong>fallet, inkl. producentansvars<strong>av</strong>fall,<br />
d.v.s. hushålls<strong>av</strong>fall samt annat <strong>av</strong>fall som tas omhand på kommunala <strong>av</strong>fallsanläggningar eller genom producentansvaret.<br />
De miljöeffekter vi studerat är växthuseffekt, försurning, eutrofiering (övergödning) och fotooxidantbildning.<br />
Dessutom har miljöekonomiska värderingar gjorts, där ”värdet” <strong>av</strong> olika emissioner har lagts ihop.<br />
De generella slutsatser som man kan dra <strong>av</strong> samtliga delstudier är följande:<br />
1. <strong>Avfall</strong>spolitiken har l<strong>ett</strong> till en <strong>av</strong>fallshantering som ger minskad miljöpåverkan. De miljöeffektkategorier<br />
som undersökts är växthuseffekt, försurning, övergödning och fotooxidantbildning. På nationell<br />
nivå har samtliga dessa kategorier minskat tydligt mellan 1994 och 2004, och med planerad utveckling<br />
kommer ytterligare minskad miljöpåverkan att uppnås till 20<strong>10</strong>.<br />
2. Räknat i hela <strong>Sverige</strong> har utsläppen <strong>av</strong> växthusgaser från hantering <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall minskat med ca 2<br />
miljoner ton CO 2 -ekvivalenter mellan 1994 och 2004 och det finns möjlighet att minska med ytterligare<br />
ca 2 miljoner ton/år. Räknar med även det industri<strong>av</strong>fall som hanteras på kommunala anläggningar och<br />
liknande har utsläppen mellan 1994 och 2004 minskat lite mer än 2 Mton CO 2 -ekvivalenter/år, och den<br />
återstående potentialen är ytterligare mer än 6 Mton/år.<br />
3. När man räknar ihop miljökostnaderna för hantering <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall på nationell nivå, har dessa sjunkit<br />
med ca 4 miljarder kr/år mellan 1994 och 2004, och potentialen för framtiden är ytterligare ca 1 miljard<br />
kr/år lägre till år 20<strong>10</strong>.<br />
4. Både den nationella studien och de två regionala studierna har visat att <strong>av</strong>fallspolitiken är miljörelevant.<br />
Miljöpåverkan har minskat mellan 1994 och 2004. Med de mål som satts upp för framtiden och med de<br />
planer som utarbetats regionalt, kommer ytterligare förbättringar att ske. De regionala studierna har visat<br />
att man i de studerade regionerna arbetar efter relevanta <strong>av</strong>fallsplaner.<br />
3
Innehållsförteckning<br />
Författarens förord ..........................................................................................................................................................2<br />
Sammanfattning ..............................................................................................................................................................3<br />
Innehållsförteckning .......................................................................................................................................................4<br />
Bakgrund .........................................................................................................................................................................5<br />
Mål och omfattning.........................................................................................................................................................6<br />
Svensk <strong>av</strong>fallspolitik.......................................................................................................................................................7<br />
Genomförande: <strong>Sverige</strong>-studien...................................................................................................................................12<br />
Systemgränser och <strong>av</strong>gränsningar ......................................................................................................................12<br />
Scenarier ...............................................................................................................................................................12<br />
Genomförande – regionala studier...............................................................................................................................14<br />
Systemgränser och <strong>av</strong>gränsningar ......................................................................................................................14<br />
Genomförande – LCA ..................................................................................................................................................22<br />
Livscykelmetodik.................................................................................................................................................22<br />
Inventering och modellering ...............................................................................................................................24<br />
Viktiga antaganden: ersättningsbränsle vid fjärrvärmeproduk-........................................................................25<br />
tion och alternativ elproduktion..........................................................................................................................25<br />
Utvärdering <strong>av</strong> miljöpåverkan ............................................................................................................................27<br />
Resultat – hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong>...............................................................................................................................31<br />
Slutsatser: <strong>Sverige</strong> - hushålls<strong>av</strong>fall.....................................................................................................................43<br />
Resultat – industri<strong>av</strong>fall och hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong>.................................................................................................45<br />
Slutsatser: industri<strong>av</strong>fall och hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong>.......................................................................................49<br />
Resultat – Regionala studier.........................................................................................................................................51<br />
Resultat – Sys<strong>av</strong>-regionen...................................................................................................................................51<br />
Slutsatser - Sys<strong>av</strong> .................................................................................................................................................59<br />
Resultat – NSR-regionen.....................................................................................................................................60<br />
Slutsatser - NSR...................................................................................................................................................68<br />
Generella slutsatser – miljöbedömning <strong>av</strong> <strong>svensk</strong> <strong>av</strong>fallspolitik ...............................................................................70<br />
Bilaga A. Beskrivning <strong>av</strong> sammansättning, <strong>av</strong>fallsbehandling, m.m. i regionstudierna.....................................71<br />
Sammansättning <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet...................................................................................................................71<br />
Återvinning...........................................................................................................................................................72<br />
Behandling ...........................................................................................................................................................74<br />
Insamling och transporter....................................................................................................................................78<br />
Viktiga antaganden i WAMPS............................................................................................................................87<br />
Bilaga B. Översiktlig beskrivning <strong>av</strong> WAMPS ..........................................................................................................89<br />
Miljöpåverkanskategorier i WAMPS .................................................................................................................89<br />
WAMPS uppbyggnad..........................................................................................................................................90<br />
4
Bakgrund<br />
Svensk <strong>av</strong>fallshantering har utvecklats sedan länge. Intresset för att öka kvaliteten på <strong>av</strong>fallshanteringen har funnits<br />
så länge som organiserad renhållning har funnits. I samband med den första ”oljekrisen” 1973 började intresset<br />
öka för energiutvinning ur <strong>av</strong>fall. Även materialåtervinning började diskuteras i början på 1970-talet.<br />
Statsmakterna har sedan dess genom olika styrmedel försökt påverka utvecklingen inom <strong>av</strong>fallsområdet. Sedan<br />
början <strong>av</strong> 1990-talet har relativt stora förändringar sk<strong>ett</strong>. Mellan åren 1994 och 2004 har andelen hushålls<strong>av</strong>fall 1<br />
som deponerats minskat från 39% till under <strong>10</strong>%, och i synnerhet biologisk <strong>av</strong>fallsbehandling och<br />
materialåtervinning ökat sina andelar. Samtidigt har emellertid den totala mängden hushålls<strong>av</strong>fall ökat från 3,2<br />
Mton år 1994 till nästan 4,2 Mton år 2004. Utvecklingen mellan 1994 och 2004 visas i nedanstående tabell 1.<br />
Tabell 1. Omhändertagande <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall 1994 och 2004 (<strong>av</strong>rundade värden)<br />
1994 2 2004 3<br />
Mängd till olika<br />
behandling, Mton<br />
Andel till olika<br />
behandlingar,<br />
vikt-%<br />
Mängd till olika<br />
behandling, Mton<br />
Andel till olika<br />
behandlingar,<br />
vikt-%<br />
Materialåtervinning 500 000 16% 1 385 000 33%<br />
Förbränning 1 350 000 42% 1 944 000 47%<br />
Biologisk behandling <strong>10</strong>0 000 3% 434 000 <strong>10</strong>%<br />
Deponering 1 250 000 39% 380 000 9%<br />
Farligt <strong>av</strong>fall 13 000 0,4% 26 000 0,6%<br />
Summa 3 200 000 4 168 000<br />
Till stor del har utvecklingen styrts <strong>av</strong> olika lagstiftningsåtgärder, däribland följande (se även kapitlet Svensk<br />
<strong>av</strong>fallspolitik i det efterföljande för närmare genomgång om lagstiftningen):<br />
• Producentansvar för förpackningar, returpapper, gummidäck, bilar, elskrot, mm började införas från år<br />
1994, och producentansvarsreglerna har uppdaterats flera gånger. I producentansvarsföreskrifterna anges<br />
bl.a. olika mål på återvinning.<br />
• EU:s deponeringsdirektiv (1999/31/EG) har implementerats i <strong>svensk</strong> lagstiftning. Den g<strong>av</strong> hårdare kr<strong>av</strong><br />
på utformning och drift <strong>av</strong> deponier samt kr<strong>av</strong> på kontroll <strong>av</strong> det <strong>av</strong>fall som lämnas. I <strong>Sverige</strong> har också<br />
införts förbud att deponera utsorterat brännbart <strong>av</strong>fall från år 2002 och förbud att deponera <strong>av</strong>fall från år<br />
2005.<br />
• EU:s direktiv om förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall (2000/76/EG) har implementerats i <strong>svensk</strong> lagstiftning genom<br />
förordningen om förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall. Direktivet ger emissionsgränser vid <strong>av</strong>fallsförbränning samt olika<br />
kr<strong>av</strong> på teknisk utformning samt kontroll <strong>av</strong> emissioner.<br />
1 Definitionen på hushålls<strong>av</strong>fall är här samma som RVF:s definition i Svensk <strong>Avfall</strong>shantering 2004: ”Begreppet hushålls<strong>av</strong>fall<br />
och därmed jämförligt <strong>av</strong>fall omfattar kärl- och säck<strong>av</strong>fall, grov<strong>av</strong>fall inklusive trädgårds<strong>av</strong>fall, farligt <strong>av</strong>fall samt affärsoch<br />
kontors<strong>av</strong>fall. Vidare ingår den del <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet som omfattas <strong>av</strong> producentansvar och går till materialåtervinning<br />
eller återvinns på annat sätt, exempelvis tidningar, förpackningar samt elektriskt och elektroniskt <strong>av</strong>fall”.<br />
2 Källa: Aktionsplan <strong>Avfall</strong>. Naturvårdsverket Rapport 4601<br />
3 Källa: Svensk <strong>Avfall</strong>shantering 2005. RVF (Renhållningsverksföreningen)<br />
5
• <strong>Sverige</strong> har infört en skatt på <strong>av</strong>fall som deponeras. Skatten har höjts successivt flera gånger. År 2006<br />
infördes också en skatt på förbränning <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall.<br />
• Regeringen har i propositionen 2002/03:117 ang<strong>ett</strong> två delmål som ska läggas till de befintliga delmålen<br />
under det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö: De två delmålen berör ökad biologisk behandling<br />
<strong>av</strong> mat<strong>av</strong>fall från hushåll, restauranger, storkök och butiker respektive från livsmedelsindustri.<br />
Ett annat delmål som berör <strong>av</strong>fallshanteringen är att samtliga deponier ska vara <strong>av</strong> enhetlig standard<br />
från år 2008 och uppfylla kr<strong>av</strong>en i EU:s deponeringsdirektiv. Ett exempel på indirekta mål som berör<br />
<strong>av</strong>fall är utsläpp klimatgaser (exempelvis metanutsläpp från deponier).<br />
• Införandet <strong>av</strong> Miljöbalken (1998:808) bör ha bidragit till klarare <strong>av</strong>fallsdefinition och klarare regelverk.<br />
Dessa förtydligades också i <strong>Avfall</strong>sförordningen (2001:<strong>10</strong>63).<br />
• Exempel på direkta mål är att samtliga deponier ska vara <strong>av</strong> enhetlig standard från år 2008. Exempel på<br />
indirekta mål berör t.ex. utsläpp klimatgaser från <strong>av</strong>fallshantering, m.m.<br />
Förutom dessa lagstiftningsåtgärder kan också marknadsmässiga krafter ha påverkat utvecklingen. De <strong>svensk</strong>a<br />
fjärrvärmenäten är under expansion och en del <strong>av</strong> expansionen utgörs <strong>av</strong> ökad förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall. <strong>Avfall</strong>sförbränningen<br />
hade en uppåtgående trend redan före dessa lagstiftningsåtgärder.<br />
Mål och omfattning<br />
Målet med projektet har varit att för <strong>Sverige</strong> samt för två olika kommuner (eller snarare regioner) göra beräkningar/bedömningar<br />
<strong>av</strong> vilka miljöeffekter som uppnåtts genom utvecklingen inom <strong>av</strong>fallsområdet.<br />
För studien gällde följande förutsättningar:<br />
• Bedömningen <strong>av</strong> miljöeffekterna görs relaterat till de <strong>svensk</strong>a miljömålen.<br />
• De två kommuner eller regioner där fallstudier har valts så att de har olika utgångslägen.<br />
• Miljöeffekterna från <strong>av</strong>fallshanteringen har bedömts vid tre tillfällen<br />
• År 1994 valdes som referensår. Det var innan den första producentansvarsförordningen kom.<br />
Vidare är 1994 basår i Naturvårdsverkets utredning Aktionsplan <strong>Avfall</strong>.<br />
• År 2004 valdes som nutidsscenario.<br />
• I den nationella studien valdes år 20<strong>10</strong> för framtidscenariot. 20<strong>10</strong> valdes eftersom de nationella<br />
målen för biologisk <strong>av</strong>fallshantering gäller från då. Valet gjordes i samråd med Naturvårdsverket.<br />
I de regionala studierna valdes 2014 efter diskussioner med <strong>av</strong>fallsbolagen i respektive<br />
region.<br />
Det bör påpekas att målet inte har varit att bedöma enskilda åtgärder eller enskilda styrmedel, eller att bedöma<br />
enskilda behandlingsmetoder, utan att bedöma effekterna <strong>av</strong> utvecklingen i stort.<br />
6
Svensk <strong>av</strong>fallspolitik<br />
Det är mycket som bidragit till utvecklingen inom <strong>svensk</strong> <strong>av</strong>fallshantering. Till stor del har lagstiftningen styrt<br />
utvecklingen. Förutom själva lagstiftningen har också andra aspekter spelat roll:<br />
• miljöarbetet, miljöledningssystem och liknande inom företag, kommuner och organisationer.<br />
• allmänt miljömedvetande har ökat genom information och utbildning<br />
De åtgärder inom lagstiftning och politik som påverkat <strong>av</strong>fallshanteringen är främst följande:<br />
År 1994 - 1999<br />
Producentansvar för returpapper och förpackningar infördes genom förordningarna 1994:1205 respektive<br />
1994:1234. Dessa har senare omarbetas 1997 och 1998 (1997:185 respektive 1998:917). Producentansvar innebär<br />
att de som tillverkar, säljer eller importerar varor eller förpackningar har <strong>ett</strong> ansvar att samla in, transportera<br />
bort, återvinna, återanvända eller bortskaffa dessa på <strong>ett</strong> hälso- och miljömässigt sätt när de blivit <strong>av</strong>fall 4 . För<br />
olika produkter som omfattas <strong>av</strong> producentansvar har olika mål på återvinning satts upp. Dessa mål har ändrats<br />
flera gånger sedan de först infördes.<br />
Producentansvar för gummidäck infördes 1994 (1994:1236) och omarbetades senare (1998:935). I förordningen<br />
anges gränser för hur stor del <strong>av</strong> däcken som får deponeras.<br />
Producentansvar för bilar infördes år 1997 (1997:788). I förordningen anges framtida återvinningskr<strong>av</strong> på uttjänta<br />
fordon.<br />
Syftet med producentansvaret är att det på lång sikt ska leda till en mer miljöanpassad produktutveckling. Producentansvaret<br />
kan då fungera som <strong>ett</strong> styrmedel för att ta fram mer resurssnåla produkter som är lättare att återvinna<br />
och som inte innehåller miljöfarliga ämnen. 5<br />
Införandet <strong>av</strong> Miljöbalken (1998:808) bör ha bidragit till klarare <strong>av</strong>fallsdefinition och klarare regelverk. Dessa<br />
förtydligades också först i Renhållningsförordningen (1998:902) som senare övergick i <strong>Avfall</strong>sförordningen<br />
(2001:<strong>10</strong>63).<br />
År 2000<br />
Lagen (1999:673) om skatt på <strong>av</strong>fall (LAS) trädde i kraft från år 2000. Lagen innebär bland annat en <strong>av</strong>fallsskatt<br />
på deponering. Syftet med skatten har varit att styra bort <strong>av</strong>fallet från deponering till <strong>ett</strong> miljömässigt bättre omhändertagande.<br />
På lång sikt var syftet att påverka val och tillverkning <strong>av</strong> produkter/processer som inte kräver<br />
deponering 6 . Från början var skatten 250 kr/ton deponerat <strong>av</strong>fall, men har höjts flera gånger, se nedan.<br />
4 Statens Offentliga Utredningar (2005). En BRASkatt? - s.66<br />
5 Naturvårdsverkets hemsida. http://www.naturvardsverket.se/dokument/teknik/producnt/produ.htm#syfte, 050913<br />
6 Naturvårdsverket (2002). Ett ekologiskt hållbart omhändertagande <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall<br />
7
Producentansvar införs för elektriska och elektroniska produkter (2000:28). Producentansvaret innebar att producenterna<br />
ska bygga upp <strong>ett</strong> system för insamling och återvinning <strong>av</strong> elektriska och elektroniska produkter.<br />
År 2001<br />
Deponeringsförordning (2001:512) infördes sommaren 2001. Förordningen är den <strong>svensk</strong>a implementeringen <strong>av</strong><br />
EU:s deponeringsdirektiv och innebär en rad kr<strong>av</strong> på lokalisering, drift, utformning och <strong>av</strong>slutning <strong>av</strong> deponier<br />
samt kontroll <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall som tillförs deponier.<br />
År 2002<br />
Den nya <strong>av</strong>fallsförordningen (2001:<strong>10</strong>63) trädde i kraft från år 2002. Den innebar en sammanslagning <strong>av</strong> de tidigare<br />
förordningarna om farligt <strong>av</strong>fall (1996:971) och renhållningsförordningen (1998:902).<br />
Förbud att deponera utsorterat brännbart <strong>av</strong>fall infördes i förordningen om deponering <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall (2001:512) och<br />
gällde från år 2002.<br />
EU:s direktiv om förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall (2000/76/EG) implementerades i <strong>svensk</strong> lagstiftning genom förordningen<br />
(2002:<strong>10</strong>60) om förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall och Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2002:28) om förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall.<br />
Direktivet ger emissionsgränser vid <strong>av</strong>fallsförbränning samt olika kr<strong>av</strong> på teknisk utformning och kontroll <strong>av</strong><br />
emissioner.<br />
År 2003<br />
Skatten på <strong>av</strong>fall till deponering höjdes till 370 kr/ton.<br />
Regeringens proposition 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp publicerades. Relativt<br />
få nya saker föreslogs, men propositionen leder så småningom till förtydligade regler inom några områden.<br />
År 2004<br />
Förtydligande om <strong>av</strong>fallsinneh<strong>av</strong>arens ansvar infördes i 15 kap 5a§ miljöbalken.<br />
Ändringar gjordes i förordningar om producentansvar för förpackningar respektive returpapper.<br />
År 2005<br />
Förbudet att deponera organiskt <strong>av</strong>fall enligt förordningen om deponering <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall (2001:512) trädde i kraft från<br />
2005.<br />
År 2005 kom en ny förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209). Den<br />
nya förordningen var resultat <strong>av</strong> EU:s direktiv om elektriska och elektroniska produkter. Syftet var att allt uppkommet<br />
el<strong>av</strong>fall ska samlas in och att insamlingssystemet ska förbättras och finnas tillgängligt för privatpersoner<br />
samt kommuner. Återvinningsmål sattes upp, vilka ligger på 70-80 vikts % beroende på produkt.<br />
8
Nya regler infördes för producentansvaret i förordningarna för förpackningar och returpapper. Reglerna gäller<br />
bland annat kr<strong>av</strong> på lämpligt insamlingssystem och kr<strong>av</strong> på samråd med kommunerna. D<strong>ett</strong>a ska främja insamlandet<br />
<strong>av</strong> <strong>av</strong>fall för återvinning genom att underlätta för hushållen och hitta <strong>ett</strong> bra insamlingssystem 7 .<br />
År 2005 kom också <strong>Sverige</strong>s nationella <strong>av</strong>fallsplan 8 . I denna föreslås mål och åtgärder för <strong>av</strong>fallshanteringen,<br />
bl.a. formuleras mål om återvinning <strong>av</strong> mat<strong>av</strong>fall (se vidare år 20<strong>10</strong> nedan)<br />
År 2006<br />
Förordningen om retursystem för plastflaskor och metallburkar förnyades under 2006 (förordning 2005:220).<br />
Syftet var att fler flaskor och burkar som köps i <strong>Sverige</strong> ska återvinnas 9 .<br />
Skatten på <strong>av</strong>fall som deponeras höjdes från 370 kr/ton till 435 kr/ton från årsskiftet.<br />
Efter flera års debatt infördes en skatt på förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall. Skatten formulerades i lagen (1994:1776) om<br />
skatt på energi, samt Förordningen (2006:1204) om fastställande <strong>av</strong> omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt<br />
för år <strong>2007</strong>. Skatt på förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall som innebär formellt en skatt på <strong>av</strong>fallets fossila del som<br />
förbränns: energiskatt på 152 kronor per ton fossilt kol och koldioxidskatt med 3 426 kronor per ton fossilt kol. I<br />
praktiken betalas dock en schablon per ton hushålls<strong>av</strong>fall, utan hänsyn till faktiskt innehåll <strong>av</strong> fossilt kol genom<br />
att mängden fossilt kol ska anses utgöra 12,6 viktprocent <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet. Skatten gynnar också produktion <strong>av</strong><br />
el framför produktion <strong>av</strong> värme: ”För bränsle förbrukat för produktion <strong>av</strong> skattepliktig elkraft medges <strong>av</strong>drag<br />
med <strong>10</strong>0 procent <strong>av</strong> energiskatten och <strong>10</strong>0 procent <strong>av</strong> koldioxidskatten.” Ett syfte med införandet <strong>av</strong> ”förbränningsskatten”<br />
var stimulera till en ökad materialåtervinning och att styra förbränningen till kraftvärmeproduktion<br />
istället för ren värmeproduktion <strong>10</strong> .<br />
År 2008<br />
Från år 2008 ska reglerna i förordningen om deponering <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall (2001:512) vara uppfyllas för alla <strong>Sverige</strong>s<br />
deponier. Uppfyllelse <strong>av</strong> deponeringsdirektivet finns med som <strong>ett</strong> mål under det nationella miljömålet God bebyggd<br />
miljö. Alla deponier i <strong>Sverige</strong> ska ha en enhetlig standard och uppfylla högt ställda miljökr<strong>av</strong>, vilka bland<br />
annat gäller bottentätning och bottenbarriärer samt bortledning och uppsamling <strong>av</strong> lakvatten 11 .<br />
7 Naturvårdsverket (2005). Samla in. Återvinn! s.35, s.41<br />
8 Strategi för hållbar <strong>av</strong>fallshantering; Naturvårdsverket 2005<br />
9 Naturvårdsverket (2005). Samla in. Återvinn! Naturvårdsverket Rapport 5494<br />
<strong>10</strong> Statens Offentliga Utredningar (2005). En BRASkatt?- s.349<br />
11 Naturvårdsverket (2003). Utvärdering <strong>av</strong> genomförandet <strong>av</strong> deponeringsdirektivet.<br />
9
År 20<strong>10</strong><br />
Från år 20<strong>10</strong> ska de delmål som satts upp i de nationella miljömålen under målet God Bebyggd Miljö vara uppfyllda,<br />
t.ex.:<br />
• 35 % <strong>av</strong> mat<strong>av</strong>fallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling.<br />
D<strong>ett</strong>a gäller källsorterat mat<strong>av</strong>fall för hemkompostering och central behandling.<br />
• Mat<strong>av</strong>fall och därmed jämförligt <strong>av</strong>fall från livsmedelsindustrier m.m. ska återvinnas genom biologisk<br />
behandling. <strong>Avfall</strong>et ska inte vara blandat med annat <strong>av</strong>fall och ska vara <strong>av</strong> sådan kvalitet att det är<br />
lämpligt att efter behandling återföra till växtodling.<br />
• Minst 50 procent <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.<br />
12<br />
Producentansvaret<br />
Sedan 1994 då producentansvaret först introducerades har återvinningen och materialutnyttjandet i <strong>Sverige</strong> ökat,<br />
se tabell 1. Internationellt s<strong>ett</strong> är <strong>Sverige</strong> bra på att samla in återvinningsbart <strong>av</strong>fall för materialutnyttjande och<br />
energiutnyttjande, men när det gäller förpackningar och tidningar (returpapper) når endast glas, wellpapp och<br />
tidningar upp till målen. Av dem som inte når målen utmärker sig aluminium, med 27 procent återvinning jämfört<br />
med målet 70 procent. Materialutnyttjandet <strong>av</strong> plast ligger på 19 procent, vilket är ganska långt kvar innan<br />
målet på 30 procent nås. En svårighet med att nå målet för plaståtervinning är att det krävs hög kvalitet på den<br />
utsorterade plasten. Det gör att en stor del går till energiutnyttjande istället. För att nå målen måste en högre renhet<br />
nås vid utsorteringen. Ännu effektivare materialåtervinning skulle kunna nås om plastmaterialen i förpackningarna<br />
skulle bli mer enhetliga.<br />
Trots att återvinningen <strong>av</strong> glas klarar sina mål finns det problem även för denna fraktion. De glasflaskor som förs<br />
in i landet <strong>av</strong> privatpersoner omfattas inte <strong>av</strong> det <strong>svensk</strong>a producentansvaret. För att även dessa flaskor ska återvinnas<br />
måste kommunerna och Svensk GlasÅtervinning komma överens om hur dessa glasförpackningar ska<br />
samlas in och återvinnas. 13<br />
Återvinningsmålen och återvunnen mängd material för olika material 2004 kan ses i tabell 2 nedan. Dessa siffror<br />
grundar sig på uppgifter från Naturvårdsverkets rapport Samla in, Återvinn! 14 . Som synes är det för flera <strong>av</strong>fallsslag<br />
som målen inte är uppfyllda.<br />
12 <strong>Sverige</strong>s miljömål, officiella portalen för våra 16 miljömål hemsida 050911<br />
13 Naturvårdsverket. Samla in. Återvinn! Uppföljning <strong>av</strong> producentansvaret 2004. NV Rapport 5494 (2005)<br />
<strong>10</strong>
Tabell 2. Återvinningsmål och återvunnen mängd material 2004.<br />
Material Typ <strong>av</strong> återvinning Mål Uppnått år 2004<br />
Glas (materialutnyttjande) 70 % 96 % *<br />
Tidningar (materialutnyttjande) 75 % 80 %<br />
Pappersförpackningar &<br />
kartong<br />
(återvinning) 70 % 39 %<br />
(materialutnyttjande) 40 % 38 %<br />
Wellpapp (materialutnyttjande) 65 % 86 %<br />
Metallförpackningar:<br />
Aluminium (materialutnyttjande) 70 % 27 %<br />
Stål (materialutnyttjande) 70 % 67 %<br />
Plast (återvinning) 70 % 69 %<br />
Dryckesburkar<br />
(materialutnyttjande) 30 % 19 %<br />
PET (materialutnyttjande) 90 % 80 %<br />
Aluminium (materialutnyttjande) 90 % 85 %<br />
Glas (återanvändning) finns inte 99 %<br />
96 % om endast mängden glas från <strong>svensk</strong>a producenter tas med. Den verkliga återvinningsnivån som även tar<br />
med privatimporterade flaskor ligger på 71%.<br />
11
Genomförande: <strong>Sverige</strong>-studien<br />
Systemgränser och <strong>av</strong>gränsningar<br />
Vi har studerat två fall vad gäller omfattningen <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall<br />
a) hushålls<strong>av</strong>fall (ink. producentansvarsmaterial)<br />
b) <strong>av</strong>fall (hushålls<strong>av</strong>fall och industri<strong>av</strong>fall) som tas om hand på s.k. ”kommunala” <strong>av</strong>fallsanläggningar eller<br />
genom producentansvarets försorg (förutsatt att d<strong>ett</strong>a <strong>av</strong>fall kan definieras på adekvat sätt).<br />
Hushålls<strong>av</strong>fallet har valts eftersom det är <strong>ett</strong> någorlunda väl definierat materialflöde, och det finns data tillgängliga.<br />
<strong>Avfall</strong> (hushålls<strong>av</strong>fall och industri<strong>av</strong>fall) som tas om hand på kommunala anläggningar samt producentansvarets<br />
försorg är intressant eftersom det verkar finnas <strong>ett</strong> samband vad gäller industri<strong>av</strong>fallet mellan minskad deponering<br />
på kommunala <strong>av</strong>fallsupplag samt ökad återvinning och ökad förbränning. För att kunna göra en relevant<br />
jämförelse måste det vara jämförbara <strong>av</strong>fallsflöden mellan åren. Om exempelvis stora mängder industri<strong>av</strong>fall<br />
ändrat destination från exempelvis internt omhändertagande till ”kommunalt” omhändertagande kan jämförelsen<br />
bli felvisande.<br />
Scenarier<br />
Miljöpåverkan <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallshanteringen har studerats i flera olika scenarier som representerar olika tidpunkter:<br />
1) År 1994. Det finns data om <strong>av</strong>fallshanteringen d<strong>ett</strong>a år. Naturvårdsverkets utredning Aktionsplan <strong>Avfall</strong><br />
14 baserar sig till stor del på läget 1994.<br />
2) År 2004. Data om hanteringen <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall har publicerats <strong>av</strong> <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> (RVF) 15 .<br />
3) År 20<strong>10</strong> A. Scenariot formulerades med hänsyn till de förändringar som vi vet; t.ex. målen att uppnå 35<br />
% biologisk behandling <strong>av</strong> hushållens mat<strong>av</strong>fall om behandling <strong>av</strong> mat<strong>av</strong>fall och därmed jämförligt <strong>av</strong>fall<br />
från livsmedelsindustrier, realisering <strong>av</strong> kända utbyggnadsplaner för <strong>av</strong>fallsförbränning, återvinningsmål<br />
för producentansvarsmaterial är uppfyllda, m.m. En mindre mängd <strong>av</strong>fall deponeras. I scenariot<br />
20<strong>10</strong> A har antagits att <strong>av</strong>fallsmängderna ökar med ca 2 % per år (samma ökning som varit under<br />
perioden 1994 – 2002). <strong>Avfall</strong>ets antas ha samma procentuella sammansättning år 20<strong>10</strong> som år 2004.<br />
Kraftvärmeproduktion har antagits vara högre än 2004 - det har antagits att 25 % <strong>av</strong> energin tillvaratas i<br />
form <strong>av</strong> el (jämfört med <strong>10</strong> % år 2004 och 5 % 1994). Ökningen <strong>av</strong> kraftvärmeproduktion förutspås<br />
p.g.a. den s.k. förbränningsskattens utformning.<br />
4) År 20<strong>10</strong> B. Scenariot formuleras med hänsyn till de förändringar som vi vet; t.ex. målen att uppnå 35 %<br />
biologisk behandling <strong>av</strong> hushållens mat<strong>av</strong>fall om behandling <strong>av</strong> mat<strong>av</strong>fall och därmed jämförligt <strong>av</strong>fall<br />
från livsmedelsindustrier, återvinningsmål för producentansvarsmaterial är uppfyllda, m.m. I scenariot<br />
14 Naturvårdsverket. Aktionsplan <strong>Avfall</strong>. NV Rapport 4601 (1995)<br />
15 RVF. Svensk <strong>Avfall</strong>shantering 2005. www.rvf.se<br />
12
20<strong>10</strong> B har antagits att <strong>av</strong>fallsmängderna inte ökar utan är på ungefär samma nivå som 2004, samt att<br />
sammansättningen inte ändras. En liten mängd <strong>av</strong>fall deponeras. Kraftvärmeproduktion har antagits<br />
vara högre än 2004, det har antagits att 25 % <strong>av</strong> energin tillvaratas i form <strong>av</strong> el (jämfört med <strong>10</strong> % år<br />
2004 och 5 % 1994).<br />
<strong>Avfall</strong>smängderna och <strong>av</strong>fallsbehandlingen i de olika scenarierna var enligt tabell 2.<br />
Tabell 2. Mängder och behandling <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall i de olika scenarierna<br />
Hushålls<strong>av</strong>fall plus producentansvars<strong>av</strong>fall, mängd i ton<br />
1994 2004 20<strong>10</strong> A 20<strong>10</strong> B<br />
Förbränning 1 344 000 1 944 000 2 347 000 2 090 000<br />
Deponering 1 248 000 380 000 50 000 50 000<br />
Kompostering och rötning 96 000 434 000 7<strong>10</strong> 000 640 000<br />
Returpapper - återvinning 375 000 448 000 516 000 450 000<br />
Kontorspapper - återvinning 30 000 128 000 174 000 149 000<br />
Glas - återvinning 125 000 152 000 175 000 152 000<br />
Kartong - återvinning 15 000 76 000 130 000 111 000<br />
Wellpapp - återvinning 220 000 299 000 318 000 300 000<br />
Plastförpackningar - återvinning 0 29 400 48 000 41 000<br />
Metallförpackningar - återvinning 0 33 500 44 000 37 000<br />
Metallskrot - återvinning 0 1<strong>10</strong> 000 1<strong>10</strong> 000 1<strong>10</strong> 000<br />
Farligt <strong>av</strong>fall – utsorterat för särskild<br />
behandling<br />
13 000 25 700 31 000 26 000<br />
Vitvaror 0 21 800 25 <strong>10</strong>0 22 000<br />
Elskrot 0 87 000 <strong>10</strong>0 000 87 000<br />
Summa 3 466 000 4 168 000 4 778 000 4 265 000<br />
Industri<strong>av</strong>fall, hushålls<strong>av</strong>fall och producentansvars<strong>av</strong>fall, mängd i ton<br />
1994 2004 20<strong>10</strong> A 20<strong>10</strong> B<br />
Förbränning 1 670 000 3 <strong>10</strong>0 000 5 500 000 4 800 000<br />
Deponering 3 600 000 2 500 000 250 000 200 000<br />
Kompostering och rötning 96 000 454 000 1 200 000 1 000 000<br />
Returpapper - återvinning 375 000 448 000 516 000 448 000<br />
Kontorspapper - återvinning 30 000 128 000 174 000 149 000<br />
Glas - återvinning 125 000 152 000 175 000 152 000<br />
Kartong - återvinning 15 000 76 000 130 000 111 000<br />
Wellpapp - återvinning 3<strong>10</strong> 000 361 000 423 000 361 000<br />
Plastförpackningar - återvinning 0 29 400 48 000 41 000<br />
Metallförpackningar - återvinning 0 33 500 44 000 37 000<br />
Metallskrot - återvinning 0 1<strong>10</strong> 000 125 000 1<strong>10</strong> 000<br />
Farligt <strong>av</strong>fall – utsorterat för särskild<br />
behandling<br />
13 000 25 700 31 000 26 000<br />
Vitvaror 0 21 800 25 <strong>10</strong>0 22 000<br />
Elskrot 0 87 000 <strong>10</strong>0 000 87 000<br />
Summa 6 234 000 7 526 000 8 741 000 7 544 000<br />
13
Genomförande – regionala studier<br />
Systemgränser och <strong>av</strong>gränsningar<br />
Regioner<br />
Arbetet har omfattat två regioners <strong>av</strong>fallshantering. Vi strävade vid val <strong>av</strong> regioner efter att ha en kommun/region<br />
som till stor del baserat sin <strong>av</strong>fallshantering historiskt på deponering och en som baserat <strong>av</strong>fallshanteringen<br />
på förbränning. Vi försökte också hitta regioner/kommuner som var relativt lika varandra, förutom <strong>av</strong>fallshanteringen.<br />
Valet kom på följande regioner:<br />
• Sys<strong>av</strong>-regionen (Sydskånes <strong>av</strong>fallsaktiebolag). Sys<strong>av</strong> innefattar idag 14 kommuner; Burlöv, Kävlinge,<br />
Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge<br />
och Ystad. Av dessa nuvarande ägandekommuner blev Sjöbo, Skurup, Simrishamn, Tomelilla och<br />
Ystad nytillkomna kommuner från 2004. För att kunna jämföra <strong>av</strong>fallshanteringen och dess miljöeffekter<br />
vid olika tidpunkter har regionernas geografiska omfattning antagits vara densamma för alla tidpunkter.<br />
De tillkomna kommunerna till Sys<strong>av</strong>s region 2004 tas därför även med när scenariot för 1994<br />
görs, trots att de inte tillhörde Sys<strong>av</strong> år 1994. Sys<strong>av</strong> huvuduppgift är att behandla <strong>av</strong>fall från regionens<br />
hushåll och verksamheter. Idag omfattas regionen <strong>av</strong> ca 630 000 invånare och cirka 6000 företag. Insamlingen<br />
och transporter <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall sköts <strong>av</strong> kommunerna själva och <strong>av</strong> entreprenörer som anlitas <strong>av</strong><br />
kommuner och verksamheter. Sedan åtskilliga decennier har det funnits <strong>av</strong>fallsförbränning i regionen.<br />
Figur 1. Sys<strong>av</strong>s verksamhetsområde.<br />
Figur 2. Sys<strong>av</strong>s region i Skåne.<br />
• NSR-regionen (Nordvästra Skånes Renhållnings AB). NSR inkluderar 6 kommuner: Bjuv, Båstad,<br />
Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. I regionen bor totalt ca 225 000 invånare. NSR:s huvuduppgift<br />
är att behandla <strong>av</strong>fall och arbeta med återvinning. Arbetet innebär även försäljning <strong>av</strong> varor<br />
och tjänster för återbruk och återvinning. NSR har haft en stor andel <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallet som deponerats.<br />
14
Figur 3. NSR:s verksamhetsområde<br />
Figur 4. Skånes kommuner.<br />
Även om Sys<strong>av</strong> kan kallas ”förbränningsregion” och NSR för ”deponeringsregion” (benämningarna refererar<br />
mer till <strong>av</strong>fallshanteringen i respektive region historiskt än på <strong>av</strong>fallshanteringen idag eller i framtiden) har båda<br />
regionerna utvecklat sin <strong>av</strong>fallshantering mot mer återvinning och mer biologisk behandling.<br />
Det <strong>av</strong>fall som har studerats är hushålls<strong>av</strong>fall och liknande. Definitionen på hushålls<strong>av</strong>fall är här samma som<br />
RVF:s definition i Svensk <strong>Avfall</strong>shantering 2004: Begreppet hushålls<strong>av</strong>fall och därmed jämförligt <strong>av</strong>fall omfattar<br />
kärl- och säck<strong>av</strong>fall, grov<strong>av</strong>fall inklusive trädgårds<strong>av</strong>fall, farligt <strong>av</strong>fall samt affärs- och kontors<strong>av</strong>fall. Vidare<br />
ingår den del <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet som omfattas <strong>av</strong> producentansvar och går till materialåtervinning eller återvinns<br />
på annat sätt, exempelvis tidningar, förpackningar samt elektriskt och elektroniskt <strong>av</strong>fall.<br />
Studien omfattar hushålls<strong>av</strong>fallet från insamlingen <strong>av</strong> uppkommet <strong>av</strong>fall och hela vägen fram till dess det når<br />
sista behandlaren i <strong>Sverige</strong> och innan utsorterade fraktioner distribueras vidare för omvandling till nya produkter.<br />
Studien omfattar <strong>av</strong>fallshanteringen i form <strong>av</strong> insamling och transport samt olika behandlingssätt.<br />
Data som användes i d<strong>ett</strong>a arbete samlades in från olika personer i resp. <strong>av</strong>fallsbolag, ibland även från kommuner.<br />
Scenarier<br />
För att utvärdera miljöeffekterna från regionernas <strong>av</strong>fallshantering sätts olika scenarier upp. Ett för tio år sedan<br />
(1994) <strong>ett</strong> för ”dagsläget” (2004) och <strong>ett</strong> antal för framtiden (2014). Flera scenarier sätts upp för 2014 eftersom<br />
det är <strong>av</strong> intresse att se eventuella skillnader på miljöeffekterna beroende på vilken <strong>av</strong>fallshantering som väljs.<br />
Scenario 1: 1994<br />
Scenario 1 beskriver <strong>av</strong>fallshanteringen för <strong>10</strong> år sedan. Producentansvaret hade precis införts och utsortering<br />
och återvinning hade inte kommit igång riktigt. Papper och glas hade sorterats ut under en längre tid, vilket gjorde<br />
att dessa fraktioner hade hög återvinningsgrad. Trädgårds<strong>av</strong>fall togs också omhand separat och komposterades<br />
till viss del. En liten del <strong>av</strong> resterande <strong>av</strong>fall sorterades vid behandlingsanläggningarna. I NSR:s region de-<br />
15
ponerades resterande hushålls<strong>av</strong>fall, vilket i stort s<strong>ett</strong> var merparten <strong>av</strong> allt uppkommet hushålls<strong>av</strong>fall. I Sys<strong>av</strong>s<br />
region förbrändes största delen <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet samtidigt som en betydligt större mängd deponerades då jämfört<br />
med idag, framför allt i de kommuner som inte var anslutna 1994. Från deponierna utvanns en del deponigas<br />
som användes främst till värmeframställning. Från <strong>av</strong>fallsförbränningen utvanns fjärrvärme.<br />
Scenario 2: 2004<br />
Scenario 2 <strong>av</strong>ser 2004 och får då representera ”dagens” <strong>av</strong>fallshantering. Lagar och styrmedel har bidragit till en<br />
minskad deponering, en ökad biologisk <strong>av</strong>fallsbehandling samt främst ökad materialåtervinning. Materialåtervinningen<br />
har ökat bl.a. på grund <strong>av</strong> införandet <strong>av</strong> producentansvaret.<br />
Totala mängden <strong>av</strong>fall har ökat samtidigt som en större andel material har sorterats ut, vilket gör att en mindre<br />
andel <strong>av</strong>fall blir kvar som rest<strong>av</strong>fall. Sys<strong>av</strong> förbränner allt rest<strong>av</strong>fall medan NSR i stort s<strong>ett</strong> deponerar allt sitt<br />
rest<strong>av</strong>fall. Deponigas och biogas utvinns i större skala och utnyttjas till framställning <strong>av</strong> värme, el och fordonsgas.<br />
Vid förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall har Sys<strong>av</strong> idag även <strong>ett</strong> kraftvärmeverk där energin kan utnyttjas för framställning<br />
<strong>av</strong> både el och fjärrvärme.<br />
Scenario 3: 2014<br />
Scenario 3 har formulerats för att ta hänsyn till de uppsatta mål och styrmedel som är kända idag för framtiden<br />
samt efter de båda <strong>av</strong>fallsbolagens planer för <strong>av</strong>fallshantering i framtiden. Uppsatta mål och styrmedel är:<br />
• Förbud att deponera organiskt <strong>av</strong>fall efter 2005.<br />
• Nya kr<strong>av</strong> på lämpligt insamlingssystem <strong>av</strong> producentansvar.<br />
• 35 % <strong>av</strong> mat<strong>av</strong>fallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas.<br />
• En höjd deponiskatt samt högre miljökr<strong>av</strong> på deponierna efter 2008.<br />
• Införd förbränningsskatt<br />
De uppsatta målen och styrmedlen kommer att hjälpa till att förändra <strong>av</strong>fallshanteringen. Materialåtervinningen<br />
tros öka vilket i d<strong>ett</strong>a scenario antas uppgå till några procent över de idag givna återvinningsmålen för nästan alla<br />
fraktioner. En större andel <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet kommer att behandlas genom biologisk behandling. Större fokus<br />
kommer då att ligga på rötning <strong>av</strong> det organiska materialet med energiframställning som ger fordonsgas. Energiutvinningen<br />
i övrigt antas bestå <strong>av</strong> en större andel el än idag från förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall och deponigas. Då både<br />
NSR och Sys<strong>av</strong> har planer för att bygga ut den biologiska behandlingen anses de klara målet med biologisk behandling.<br />
Sys<strong>av</strong> ska även bygga ut sitt kraftvärmeverk för att kunna ta emot en ökande <strong>av</strong>fallsmängd och för att<br />
klara de uppsatta målen.<br />
Scenario 3 har att delats in i flera delscenarier för att kunna se eventuella skillnader på miljöeffekter för olika val<br />
<strong>av</strong> <strong>av</strong>fallshantering.<br />
16
Scenario 3a (”enligt planering”)<br />
Scenario 3a är det som sannolikt ligger närmast hur <strong>av</strong>fallshanteringen kommer att se ut i framtiden utifrån uppsatta<br />
politiska mål samt de båda bolagens planer på omhändertagandet <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall. Uppgifter som gäller<br />
för båda regionerna är:<br />
• Ökning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallsmängder för alla fraktioner.<br />
• Utsortering <strong>av</strong> producentmaterial och organiskt <strong>av</strong>fall enligt uppsatta mål, nationella och regionala, för<br />
de flesta fraktionerna.<br />
• Insamling sker fastighetsnära för alla fraktioner, i villor till 85 % och i flerfamiljshus med 90 %. Antal<br />
återvinningsstationer antas vara hälften i antal från 2004. Alla hushåll har fastighetsnära insamling <strong>av</strong><br />
rest<strong>av</strong>fall och organiskt <strong>av</strong>fall.<br />
• Energiutvinning från förbränning och deponigas ger 30 % el och resten fjärrvärme. All energi från biogasen<br />
går till fordonsbränsle.<br />
<strong>Avfall</strong>shantering enligt bolagens framtidsplaner:<br />
Sys<strong>av</strong><br />
• Ökning <strong>av</strong> totala mängden hushålls<strong>av</strong>fall med 1 % per år från 2004.<br />
• Behandling <strong>av</strong> det utsorterade organiska mat<strong>av</strong>fallet kommer till största delen att rötas, en liten<br />
del går till förbränning.<br />
• Trädgårds<strong>av</strong>fallet kommer till 75 % att komposteras öppet. 25% kommer förbrännas.<br />
• Hemkompostering antas fördubblas från 2004.<br />
• Rest<strong>av</strong>fallet kommer att förbrännas. Här antas att allt rest<strong>av</strong>fall som går till förbränning även<br />
inkluderar fraktioner som inte är brännbara och det bör nämnas att en mindre mängd <strong>av</strong>fall<br />
ändå tillslut hamnar på deponi.<br />
NSR<br />
• Ökning <strong>av</strong> totala mängden hushålls<strong>av</strong>fall enligt NSR:s egna prognoser, vilket innebär en ökning<br />
på 1,5 % per år från 2004.<br />
• Det utsorterade organiska mat<strong>av</strong>fallet kommer rötas.<br />
• Trädgårds<strong>av</strong>fallet komposteras öppet.<br />
• Hemkompostering antas fördubblas från 2004<br />
• Rest<strong>av</strong>fallet pressas. Vätskan rötas och resten förbränns. Här antas att allt rest<strong>av</strong>fall som går<br />
till förbränning även inkluderar fraktioner som inte är brännbara och det bör nämnas att en<br />
mindre mängd <strong>av</strong>fall ändå tillslut hamnar på deponi<br />
Scenario 3b (”ingen utveckling”)<br />
D<strong>ett</strong>a scenario utgår från att ingen utveckling sker inom <strong>av</strong>fallshanteringen från idag. Det kan vara intressant att<br />
jämföra miljöpåverkan då ingen utveckling sker med miljöpåverkan som fås <strong>av</strong> de förändringar som mål och<br />
styrmedel nu försöker styra <strong>av</strong>fallshanteringen mot. <strong>Avfall</strong>shanteringen kommer därför att se ut som idag men<br />
med samma ökning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallsmängder som för scenario 3a. Samma procentuella utsortering till återvinning och<br />
17
insamling för regionerna gäller. NSR:s behandling 2005 skiljer sig från 2004, därför används uppgifter från 2005<br />
för behandlingen i d<strong>ett</strong>a scenario. Uppgifter som gäller för båda regionerna är:<br />
• Ökning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallsmängder för alla fraktioner.<br />
• Utsortering <strong>av</strong> producentmaterial och organiskt <strong>av</strong>fall som för 2004.<br />
• Insamling sker som 2004 fastighetsnära i vissa kommuner för vissa fraktioner samt vid återvinningsstationer<br />
och miljöstationer för producentansvarsmaterial.<br />
• Energiutvinningen från förbränning ger <strong>10</strong> % el och resten värme. Från deponigas tas <strong>10</strong>% tillvara som<br />
el och resterande blir värme.<br />
Det som gäller för de olika regionerna i d<strong>ett</strong>a scenario:<br />
Sys<strong>av</strong><br />
• Ökning <strong>av</strong> totala mängden hushålls<strong>av</strong>fall med 1% per år från 2004.<br />
• Trädgårds<strong>av</strong>fall komposteras öppet<br />
• Hemkompostering som för 2004, vilket var 7,8 kg/invånare som totalt ger 4900 ton på <strong>ett</strong> år<br />
• Resterande <strong>av</strong>fall förbränns till största delen 99 %, 1 % deponeras.<br />
NSR<br />
• Ökning <strong>av</strong> totala mängden hushålls<strong>av</strong>fall enligt NSR:s egna framtidsplaner, vilket innebär en<br />
ökning på 1,5 % per år från 2004.<br />
• Organiska <strong>av</strong>fallet från hushållen rötas. Biogasen utnyttjas som värme till 90% och resten som<br />
fordonsgas.<br />
• Trädgårds<strong>av</strong>fallet komposteras öppet. En liten del rötas tillsammans med det organiska <strong>av</strong>fallet.<br />
• Hemkompostering som för 2004, vilket var 7,8 kg/invånare som totalt ger 1740 ton på <strong>ett</strong> år<br />
• Resterade <strong>av</strong>fall deponeras till 50 % och förbränns till 50 %.<br />
Scenario 3c (”idealscenario”)<br />
Scenario 3c får representera <strong>ett</strong> ”idealscenario” för <strong>av</strong>fallshanteringen. Ett scenario som d<strong>ett</strong>a kan vara intressant<br />
för att se om skillnaderna för miljön är påtagliga om <strong>av</strong>fallshanteringen skulle fungera näst intill perfekt på alla<br />
plan. <strong>Avfall</strong>smängden antas fortfarande öka för att kunna göra en relevant jämförelse mellan framtidsscenarierna<br />
utifrån sättet att behandla och ta tillvara <strong>av</strong>fallet. Samma antaganden gäller för båda regionerna. <strong>Avfall</strong>smängderna<br />
antas öka som i tidigare framtidsscenarier för respektive region:<br />
• 95 % utsortering och materialåtervinning <strong>av</strong> producentmaterial samt organiskt mat<strong>av</strong>fall. Farligt <strong>av</strong>fall<br />
återvinns till 99%.<br />
• Insamling <strong>av</strong> alla fraktioner sker fastighetsnära för alla fastigheter.<br />
• <strong>Avfall</strong>sförbränning ger 30 % el och 70 % fjärrvärme. <strong>10</strong>0% <strong>av</strong> biogasen utnyttjas som fordonsgas.<br />
• <strong>Avfall</strong>sbehandlingen ser ut som:<br />
• Organiska <strong>av</strong>fallet rötas till <strong>10</strong>0%<br />
18
• Trädgårds<strong>av</strong>fallet komposteras i sluten process.<br />
• Hemkompost antas vara densamma som för de andra framtidsscenarierna.<br />
• En mindre mängd rest<strong>av</strong>fall finns kvar som går till förbränning och utnyttjas som energi. Här<br />
antas att allt rest<strong>av</strong>fall som går till förbränning även inkluderar fraktioner som inte är brännbara<br />
och det bör nämnas att en mindre mängd <strong>av</strong>fall ändå tillslut hamnar på deponi<br />
Scenario 3d (”utan utbyggd fastighetsnära insamling”)<br />
Scenario 3d belyser närmare på hur insamlingssystemet kan påverka miljöeffekterna, vilket är intressant för utvecklingen<br />
<strong>av</strong> den frågan för regionerna. Skillnaden från framtidsscenario 3a kommer vara att det inte kommer<br />
att vara fastighetsnära insamling utan endast insamling vid återvinningsstationer för producentmaterial, farligt<br />
<strong>av</strong>fall samt organiskt <strong>av</strong>fall. Säck- och kärl<strong>av</strong>fallet kommer fortfarande hämtas fastighetsnära medan skrot och<br />
WEEE lämnas <strong>av</strong> konsumenterna vid återvinningscentralerna. Då ingen fastighetsnära insamling sker behöver<br />
antal återvinningsstationer vara fler. I denna studie antas antalet återvinningsstationer vara 50% mer än antalet<br />
var 2004.<br />
<strong>Avfall</strong>smängder<br />
Data har hämtats från års- och miljörapporter samt sammanställd statistik från de aktuella <strong>av</strong>fallsbolagen och<br />
materialbolagen. Data gällande insamling och transport har inhämtats från kommunerna via deras hemsidor samt<br />
genom telefonkontakt. Vissa antaganden har tagits för en del platsspecifik data då det inte varit helt lätt att få att<br />
få tag i alla nödvändiga uppgifter. Definitioner <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall och vad det inkluderar är inte alltid helt tydligt i<br />
olika källor. Otydligheter finns också om vad vissa uppgifter inkluderar, såsom <strong>av</strong>fall från hushållen eller totala<br />
mängden <strong>av</strong> <strong>ett</strong> <strong>av</strong>fallsslag som samlats in i regionen. Data från olika sammanställningar har inte alltid stämt<br />
överens, vilket kan bero på att olika material räknas som olika fraktioner i olika sammanställningar. För att kunna<br />
göra en så relevant jämförelse som möjligt mellan olika år i en region har samma antaganden gällt för motsvarande<br />
uppgift för en region så långt det varit möjligt.<br />
1994 var Sys<strong>av</strong>s region inte densamma som idag. 2004 utökades Sys<strong>av</strong>s <strong>av</strong>fallsbolag med fem kommuner. Data<br />
från dessa kommuner tas med i scenarierna för 1994 för att få jämförbara resultat. De nya kommunerna tillhörde<br />
före 2004 två andra <strong>av</strong>fallsbolag Ökrab och Assy. Ökrab bestod <strong>av</strong> Simrishamn och Tomelilla och Assy <strong>av</strong> Sjöbo,<br />
Skurup och Ystad.<br />
Totala mängden <strong>av</strong>fall för Sys<strong>av</strong> 2014 har prognostiserats. Mängden <strong>av</strong>fall under perioden 1994 till 2004 ökade<br />
med 1 % per år. Samma ökning antas ske fram till 2014. Mängden hemkompost har antagits utifrån RVF:s skrift<br />
Svensk <strong>Avfall</strong>shantering 2005. Svensk <strong>Avfall</strong>shantering 2005s uppgifter säger att 7,77 kg organiskt material/invånare<br />
hemkomposterades i <strong>Sverige</strong> 2004. För 1994 antogs att hälften <strong>av</strong> mängden hemkomposterades och<br />
för 2014 att dubbelt så mycket organiska <strong>av</strong>fall från hushållen hemkomposteras.<br />
I tabell 4 och tabell 5 visas <strong>av</strong>fallsflöden i olika scenarier. Utförligare beskrivning om <strong>av</strong>fallssammansättning,<br />
<strong>av</strong>fallsflöden och <strong>av</strong>fallsbehandling finns i Bilaga A.<br />
19
Tabell 4. <strong>Avfall</strong>sflöden i olika scenarier - Sys<strong>av</strong><br />
Sys<strong>av</strong><br />
1994<br />
Scenario 1<br />
Sys<strong>av</strong><br />
2004<br />
Scenario 2<br />
Sys<strong>av</strong><br />
2014<br />
Scenario 3a<br />
Sys<strong>av</strong><br />
2014<br />
Scenario 3b<br />
Sys<strong>av</strong><br />
2014<br />
Scenario 3c<br />
Plastförpackningar, hårda 0 932 9 2<strong>10</strong> 1 035 18 240<br />
Plastförpackningar, mjuka 0 4 347 12 600 4 830 19 950<br />
Tidningar 31 995 39 247 40 290 43 608 45 030<br />
Aluminiumförpackningar 0 972 1 080 1 080 1 7<strong>10</strong><br />
Stålförpackningar och stålskrot<br />
0 3 726 5 175 4 140 6 555<br />
Glas 5 875 11 167 13 395 12 408 13 965<br />
Organiskt nedbrytbart <strong>av</strong>fall 15 405 11 092 76 005 12 324 129 <strong>10</strong>5<br />
Var<strong>av</strong> till kompostering 15 405 11 092 54 724 12 324 43 896<br />
var<strong>av</strong><br />
hemkompostering 2 003 3 438 12 039 3 820 13 608<br />
Öppen sträng-kompostering 13 402 7 653 42 684 8 504 0<br />
Sluten statisk kompostering 0 0 0 0 30 288<br />
Reaktorkompostering 0 0 0 0 0<br />
Var<strong>av</strong> till rötning 0 0 21 281 0 85 209<br />
var<strong>av</strong><br />
biogas fordonsbränsle 0 0 21 281 0 85 209<br />
biogas fjärrvärme 0 0 0 0 0<br />
Farligt <strong>av</strong>fall 630 <strong>10</strong>20 1<strong>10</strong>9 1134 1<strong>10</strong>9<br />
Småbatterier 12 19,8 21,5 22 21<br />
Bilbatterier 207 335 364 372,6 364<br />
Elskrot 3 920 3 456 7 680 3 840 9 408<br />
Rest<strong>av</strong>fall till förbränning 142 0<strong>10</strong> 191 667 123 981 212 964 45 453<br />
Rest<strong>av</strong>fall till deponering 49 895 1 936 0 2 151 0<br />
Total 250 000 270 000 300 000 300 000 300 000<br />
20
Tabell 5. <strong>Avfall</strong>sflöden i olika scenarier - NSR<br />
NSR 1994<br />
NSR 2004<br />
NSR 2014<br />
NSR 2014<br />
NSR 2014<br />
NSR 2014<br />
Scenario<br />
1<br />
Scenario<br />
2<br />
Scenario<br />
3a<br />
Scenario<br />
3b<br />
Scenario<br />
3c<br />
Scenario<br />
3d<br />
Plastförpackningar, hårda 22 1 170 3 991 1 383 7 904 3 991<br />
Plastförpackningar, mjuka 665 4 928 5 460 5 824 8 645 5 460<br />
Tidningar 11 558 13 904 17 459 16 432 19 513 17 459<br />
Aluminiumförpackningar 11 244 468 289 741 468<br />
Stålförpackningar och stålskrot<br />
464 1 348 2 243 1 593 2 841 2 243<br />
Glas 3 527 4 239 5 805 5 0<strong>10</strong> 6 052 5 805<br />
Organiskt nedbrytbart <strong>av</strong>fall 13 059 23 476 34 086 27 745 55 946 34 086<br />
Var<strong>av</strong> till kompostering 13 059 19 955 7 499 22 751 11 189 7 499<br />
var<strong>av</strong><br />
Hemkompostering 784 1 596 900 9<strong>10</strong> 1 343 900<br />
Öppen sträng-kompostering 12 275 15 166 6 599 12 285 0 6 599<br />
Sluten statisk kompostering 0 3 193 0 9 555 9 846 0<br />
Reaktorkompostering 0 0 0 0 0 0<br />
Var<strong>av</strong> till rötning 0 3 521 26 587 4 994 44 756 26 587<br />
var<strong>av</strong><br />
Biogas fordonsbränsle 0 352 26 587 499 44 756 26 587<br />
Biogas fjärrvärme 0 3 169 0 4 495 0 0<br />
Farligt <strong>av</strong>fall 247 2574 3312 3042 3312 3312<br />
Småbatterier 5 50 64 59 64 64<br />
Bilbatterier 82 851 <strong>10</strong>96 <strong>10</strong>06 <strong>10</strong>96 <strong>10</strong>96<br />
Elskrot 1 763 2 922 3 328 3 453 4 077 3 328<br />
Rest<strong>av</strong>fall till förbränning 0 217 52 575 32 030 19 696 52 575<br />
Rest<strong>av</strong>fall till deponering 63 589 53 988 0 32 030 0 0<br />
Total 95 000 1<strong>10</strong> 000 130 000 130 000 130 000 130 000<br />
21
Genomförande – LCA<br />
Livscykelmetodik<br />
I projektet har livscykelanalysmetodik att tillämpas. Miljöpåverkan från <strong>av</strong>fallshanteringen vid respektive år<br />
beräknas och man kan då jämföra uppnådda miljövinster (eller möjligen miljöförluster) mellan olika år.<br />
Utmärkande för LCA i d<strong>ett</strong>a sammanhang är:<br />
• livscykelperspektivet, d.v.s. ”från-vaggan-till-gr<strong>av</strong>en”-perspektivet<br />
• systemperspektivet, t.ex. man tittar även på nytta från återvinning i form a ”sluppna emissioner” från<br />
jungfrulig produktion.<br />
Livscykelperspektivet illustreras <strong>av</strong> Figur 1, där kärnsystemet, d.v.s. det egentliga <strong>av</strong>fallssystemet, har utvidgats<br />
för att ta hänsyn även till vissa uppströms- och nedströmsprocesser/-aktiviteter som är förknippade med kärnsystemet.<br />
Exempel på uppströmsprocesser är förbrukning <strong>av</strong> energiresurser i kärnsystemet, t.ex. energiförbrukning<br />
och miljöpåverkan vid framställning <strong>av</strong> det fordonsbränsle eller den el som förbrukas i <strong>av</strong>fallssystemet. På motsvarande<br />
sätt kommer nedströmsprocesser/-aktiviteter såsom spridning <strong>av</strong> gödselmedel och utnyttjande <strong>av</strong> biogas<br />
inkluderas i analysen.<br />
Uppströms<br />
system<br />
FLÖDEN<br />
Kärnsystem<br />
FLÖDEN<br />
Nedströms<br />
system<br />
Figur 5. Livscykelperspektivet tar hänsyn till såväl kärnsystem (det egentliga <strong>av</strong>fallssystemet) som uppströmsoch<br />
nedströmsaktiviteter.<br />
Systemperspektivet <strong>av</strong>ser här att man vid olika återvinningsprocesser tar hänsyn till den besparade miljöpåverkan<br />
och resursförbrukning som erhålls då återvunnet material, energi, gödselmedel, etc. ersätter jungfruliga material,<br />
energi, gödselmedel, etc. Den första och primära funktionen hos <strong>ett</strong> <strong>av</strong>fallssystem är att omhänderta en<br />
viss mängd <strong>av</strong>fall. Ytterligare funktioner är emellertid möjliga. Så kan <strong>av</strong>fallssystemet fylla funktionen att producera<br />
t.ex. fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, gödselmedel och material. För att göra en rättvis jämförelse<br />
mellan olika alternativ till utformning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallssystemet, måste därför samma funktioner uppfyllas <strong>av</strong> de system<br />
som jämförs. D<strong>ett</strong>a kr<strong>av</strong> uppfylls genom att man vidgar systemgränsen till att omfatta olika s.k. kompl<strong>ett</strong>erande<br />
system, se Figur 2.<br />
22
Ej jämförbara<br />
system<br />
Jämförbara<br />
system<br />
System<br />
1<br />
System<br />
2<br />
System<br />
1<br />
System<br />
2<br />
Kompl.<br />
system<br />
A B A<br />
A<br />
B<br />
A<br />
B<br />
Figur 6. Genom att utöka analysen med <strong>ett</strong> kompl<strong>ett</strong>erande system kan olika system bli jämbördiga<br />
I Figur 6 kan exempelvis system 1 utgöras <strong>av</strong> rötning där man framställer rötrest som används som gödselmedel<br />
(A) och fjärrvärme från förbränning <strong>av</strong> biogasen (B). System 2 kan exempelvis vara kompostering där man<br />
framställer en kompost som kan användas som gödselmedel (A); vi antar för enkelhetens skull komposten är<br />
likvärdig med rötresten. För att kunna jämföra de två systemen måste system 2 kompl<strong>ett</strong>eras med produktion <strong>av</strong><br />
samma fjärrvärmemängd (B) som kan erhållas från system 1.<br />
För att kunna värdera den nytta som produkter från <strong>av</strong>fallet ger kommer vi att på så sätt ta med <strong>ett</strong> ”kompl<strong>ett</strong>erande<br />
system” eller ”externt system” som framställer samma produkter som kan fås från <strong>av</strong>fallet, men från<br />
jungfruliga råvaror:<br />
• Fjärrvärme<br />
• Biogas (drivmedel)<br />
• Gödselmedel (N- och P-gödselmedel)<br />
• Olika material som återvinns.<br />
• Elektricitet<br />
23
Kringsystemet<br />
<strong>Avfall</strong>skällor<br />
Alternativ<br />
energikälla<br />
Alternativ<br />
näringsämneråvara<br />
Alternativ<br />
materialråvara<br />
Material<br />
<strong>Avfall</strong>shanteringssystem,<br />
Alternativ utvinning<br />
och produktion<br />
<strong>av</strong> energi<br />
Alternativ utvinning<br />
och produktion<br />
<strong>av</strong> näringsämnen<br />
Alternativ utvinning<br />
och produktion<br />
<strong>av</strong> material<br />
Emissioner<br />
Energi<br />
Energi<br />
Näringsämnen<br />
Material<br />
Ekonomi<br />
Energi<br />
Näringsämnen<br />
Material<br />
Figur 7. <strong>Avfall</strong>ssystem och kringsystem (externt system)<br />
Det finns olika sätt att hantera miljöpåverkan från kringsystemet. Vi har här valt att beräkna ”sluppna” emissioner.<br />
Om exempelvis <strong>av</strong>fallet förbränns och både fjärrvärme och elektricitet framställs, beräknas emissionerna<br />
från förbränning som:<br />
E n<strong>ett</strong>o =<br />
E n<strong>ett</strong>o =<br />
E förb =<br />
E fjärrv =<br />
E el =<br />
E förb – E fjärrv – E el<br />
N<strong>ett</strong>oresultat från förbränning, kg emission/år<br />
Emissioner från förbränningsprocessen (inkl uppströms- och nedströmsprocesser), kg<br />
emission/år<br />
Emissioner från alternativ fjärrvärmeproduktion, t.ex. från biobränsle (inkl uppströms- och<br />
nedströmsprocesser), kg emission/år<br />
Emissioner från alternativ elframställning, t.ex. från naturgaskombi (inkl uppströms- och<br />
nedströmsprocesser), kg emission/år<br />
Inventering och modellering<br />
Så långt som möjligt har vi använt reella, inte modellerade, data för respektive år (1994 och 2004) för emissioner<br />
och prestanda för processerna när dessa varit kända. Exempelvis finns bra statistik tillgänglig från RVF om<br />
emissioner från <strong>av</strong>fallsförbränning och utvinning <strong>av</strong> deponigas.<br />
Ett metodikproblem att ta hänsyn till är hur tidsaspekterna vid deponering ska hanteras. I exempelvis klimatkonventionen<br />
rapporteras de uppskattade faktiska metanutsläppen från allt deponerat <strong>av</strong>fall i landet under <strong>ett</strong> år,<br />
även från <strong>av</strong>fall som deponerats tidigare. Vid livscykelanalysstudier brukar man vanligen se på en viss mängd<br />
<strong>av</strong>fall (exempelvis 1 ton <strong>av</strong>fall, 1 ton material, en årsmängd i en kommun eller en årsmängd i hela landet) och<br />
beräkna vilken metanemission (och andra emissioner) som kommer att ske från den studerade mängden <strong>av</strong>fall i<br />
framtiden. I studien kommer vi att utgå från den senare metoden.<br />
24
Vid modellberäkningarna har vi använt en nyutvecklad LCA-modell som utvecklats <strong>av</strong> IVL i flera olika projekt.<br />
Modellen benämns WAMPS (Waste Management Planning System) och är gjord i Excel. WAMPS baseras till<br />
stor del på den tidigare använda modellen ORWARE 16 .<br />
Där specifika data för respektive år inte gått att få fram kommer vi att använda ”defaultdata” beräknade i<br />
WAMPS. En översiktlig beskrivning <strong>av</strong> WAMPS finns i Bilaga B.<br />
Viktiga antaganden: ersättningsbränsle vid fjärrvärmeproduktion<br />
och alternativ elproduktion<br />
Tidigare LCA-studier <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallshantering har visat att ersättningsbränsle till <strong>av</strong>fallet samt alternativ elproduktionsmetod<br />
kan vara <strong>av</strong>görande för resultatet. Beräkningarna här grundar sig på att biobränsle är ersättningsbränsle<br />
vid fjärrvärmeproduktion och att el framställs genom naturgaskombi.<br />
Val <strong>av</strong> ersättningsbränsle för fjärrvärmeproduktion<br />
Tidigare LCA-studier har ofta visat att val <strong>av</strong> ersättningsbränsle är <strong>av</strong> stor betydelse för resultatet. Om utökad<br />
<strong>av</strong>fallsförbränning ersätter <strong>ett</strong> fossilt bränsle som kol eller olja fås ofta <strong>ett</strong> annat resultat än om utökad <strong>av</strong>fallsförbränning<br />
ersätter biobränsle. Ur systemanalytiskt perspektiv finns åtminstone flera olika alternativ att betrakta<br />
ersättningsbränslet:<br />
• Biobränsle. Biobränsle utgör i många kommuner en stor energikälla för fjärrvärmeproduktion. Om <strong>av</strong>fallsförbränningskapaciteten<br />
ökas, så att <strong>av</strong>fallsförbränningen kommer att stå för en väsentligt större<br />
andel <strong>av</strong> fjärrvärmeproduktionen, är det troligt att mindre mängder biobränsle kommer att förbrukas.<br />
• Fossilt bränsle. I några kommuner används fossilt bränsle som energikälla för fjärrvärmeproduktion.<br />
Om <strong>av</strong>fallsförbränningskapaciteten ökas, så att <strong>av</strong>fallsförbränningen kommer att stå för en väsentligt<br />
större andel <strong>av</strong> fjärrvärmeproduktionen, är det troligt att mindre mängder fossilt bränsle (t.ex. kol eller<br />
olja) kommer att förbrukas. I <strong>ett</strong> längre tidsperspektiv kan dock fossila bränslen bli den alternativa<br />
energikällan om biobränsle blir en begränsad resurs så att uttaget <strong>av</strong> biobränsle balanserar tillväxten. Då<br />
kommer man att ta ut så mycket biobränsle som möjligt, o<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> om man eldar <strong>av</strong>fall eller inte, och fossila<br />
bränslen kommer att vara ”på marginalen” och vara det energislag som <strong>av</strong>fallet konkurrerar med.<br />
Vi har valt att utgå från <strong>ett</strong> grundfall där biobränsle utgör ersättningsbränsle.<br />
Val <strong>av</strong> produktion <strong>av</strong> elektricitet<br />
I LCA räknas elproduktionen in i systemet, så att man bokför miljöpåverkan från elgenereringen för den el som<br />
förbrukas i systemet. Valet <strong>av</strong> elproduktionssätt påverkar därför resultatet i LCA, vilket visats i åtskilliga tidigare<br />
LCA-studier.<br />
Den el som förbrukas i landet kan tänkas vara uppdelad i två delar:<br />
16 J-O Sundqvist, m.fl. Hur ska hushålls<strong>av</strong>fallet tas omhand? Utvärdering <strong>av</strong> olika behandlingsmetoder. IVL Rapport B 1462.<br />
http://www.ivl.se/rapporter/pdf/B1462.pdf<br />
25
• Basproduktion <strong>av</strong> elektricitet, som framställs mer eller mindre konstant och täcker upp basbehovet. I<br />
<strong>Sverige</strong> produceras d<strong>ett</strong>a basbehov från i huvudsak från vattenkraft och kärnkraft.<br />
• Topplastproduktion <strong>av</strong> elektricitet, som varierar efter behovet.<br />
I LCA-sammanhang har det diskuterats om man, när det gäller förbrukning <strong>av</strong> el, ska räkna med el från medelproduktion<br />
eller från marginalproduktion, d.v.s. den del <strong>av</strong> elektriciteten som förändras om man ökar eller minskar<br />
användningen <strong>av</strong> el. Denna marginalproduktion bör inte förväxlas med topplastproduktionen. Marginalen<br />
kan vara en ”baslastmarginal” eller en topplastmarginal, beroende på om den ökade eller minskade elanvändningen<br />
sker kontinuerligt eller bara vid topplast. Det dominerande synsättet vid LCA-studier idag är att valet <strong>av</strong><br />
elproduktion beror på syftet med studien. Om man är intresserad att studera effekter <strong>av</strong> förändringar så är det<br />
relevant att inkludera den elproduktion som förändras, vilket oftast är marginalen på baslastproduktionen. Sker<br />
det en förändring i elanvändningen är det baslastmarginalen som påverkas. Man brukar betrakta de nordiska elnäten<br />
sammankopplade till <strong>ett</strong> system. I dagsläget är det då dansk kolkondenskraft som är marginalkraft. Kolkondens<br />
är <strong>ett</strong> <strong>av</strong> de dyraste sätten att framställa el och är därför en <strong>av</strong> de produktionsmetoder som man väljer i<br />
”sista hand” för att kunna uppfylla erforderlig basproduktion. Kolkondens är också flexibelt och är lätt att köra<br />
på marginalen för att balansera produktionen mot <strong>ett</strong> varierande behov. Kyoto-överenskommelsen om utsläpp <strong>av</strong><br />
växthusgaser kommer att begränsa betydelsen <strong>av</strong> kolkondenskraft i framtiden. För att klara <strong>av</strong> kr<strong>av</strong>en i överenskommelsen<br />
krävs troligen en övergång till andra energikällor för marginalproduktionen i baslasten. Vi har bedömt<br />
att naturgaskombi är det alternativ som kommer att ersätta kolkondens i en nära framtid (ca 5 år).<br />
Ser man elproduktionen på lite längre sikt behöver inte kolkondens eller naturgaskombi vara marginalkällan. Det<br />
går att finna välgrundade argument för att vilket som helst <strong>av</strong> kärnkraft, naturgas, biobränslen eller vindkraft är<br />
relevanta marginaltekniker beroende på bl.a. antaganden om framtiden kring ökande eller minskande elanvändning,<br />
skatter och andra styrmedel, attityder och utvecklingspotential för olika energislag, mm.<br />
Vi har valt att i grundfallet ha för åren 1994 och 2004 räkna med kolkondens som produktionsmetod för el, samt<br />
naturgaskombi för framtida scenarier. I en känslighetsanalys har <strong>svensk</strong> medelel använts. Svensk medelel har då<br />
antagits bestå <strong>av</strong>:<br />
6 % biobränsle<br />
46 % vattenkraft<br />
1 % vindkraft<br />
42 % kärnkraft<br />
1 % olja<br />
1 % naturgas<br />
3 % kol<br />
Vi har räknat med denna mix oberoende <strong>av</strong> årtal (i verkligheten varierar denna mix mellan olika årtal, men n<strong>ett</strong>oresultatet<br />
skiljer sig i praktiken ganska lite åt).<br />
26
Utvärdering <strong>av</strong> miljöpåverkan<br />
Vid beräkningarna/modelleringarna har först emissioner <strong>av</strong> enskilda ämnen och substanser att beräknats: t.ex.<br />
fossil CO 2 , biogen CO 2 , HCl, SO 2 , NO X , VOC, NH 3, COD, BOD etc.<br />
Därefter har olika emissioner klassificeras ihop under olika miljöpåverkanskategorier. De miljöpåverkanskategorier<br />
som brukar användas i LCA är:<br />
• växthuseffekt<br />
• övergödning<br />
• försurning<br />
• fotooxidantbildning<br />
• nedbrytning <strong>av</strong> stratosfäriskt ozon<br />
• humantoxicitet<br />
• ekotoxicitet<br />
• förbrukning <strong>av</strong> naturresurser<br />
Det bör tilläggas att det idag är svårt att göra relevanta bedömningar <strong>av</strong> humantoxicitet och ekotoxicitet. De enklare<br />
modeller som finns är schablonmässiga och behäftade med stora osäkerheter. De mer komplexa modeller<br />
som finns fordrar å andra sidan mycket omfattande datamaterial. Vi har därför inte studerat dessa toxiska effekter<br />
i denna studie. Vi har dock studerat flödena <strong>av</strong> vissa valda tungmetaller: bly, kadmium och kvicksilver.<br />
De olika flödenas bidrag inom varje miljöpåverkanskategori har beräknats, t.ex. alla emissioner som bidrar till<br />
växthuseffekten har omräknats till exempelvis koldioxidekvivalenter och summeras, alla emissioner som bidrar<br />
till försurningen har omräknats till sv<strong>av</strong>eldioxidekvivalenter, etc. På så sätt får man <strong>ett</strong> kvantitativt mått på de<br />
miljöeffekter som studeras. De olika miljöpåverkanskategorier som har studerats går att införa i olika miljömål,<br />
se Tabell 6.<br />
27
Tabell 6. Miljöpåverkanskategorier och miljömål som kommer att ingå i studien.<br />
Miljömål<br />
Miljöpåverkanskategori/emission<br />
Frisk luft a. NO X<br />
NO X<br />
b. VOC<br />
CH 4<br />
CO<br />
NMVOC<br />
SUMMA VOC<br />
Ingen övergödning<br />
Bara naturlig försurning<br />
Max. eutrofiering (vatten+mark)<br />
P (till vatten)<br />
N-tot (till vatten)<br />
COD (till vatten)<br />
NH 3 (till luft)<br />
NO X (luft)<br />
SUMMA TOT<br />
SUMMA till vatten<br />
Försurning<br />
NO X<br />
SO 2<br />
NH 3<br />
HCl<br />
SUMMA Max försurning (inkl NO X och NH 3)<br />
SUMMA Min försurning (exkl. NO X och NH 3)<br />
God bebyggd miljö a. Förbrukning <strong>av</strong> energiråvaror, totalt<br />
b. Förbrukning <strong>av</strong> icke-förnybara energiråvaror (kol, olja, gas, uran)<br />
Giftfri miljö a. Tungmetaller till luft<br />
Bly<br />
Kadmium<br />
Kvicksilver<br />
b. Tungmetaller till vatten<br />
Bly<br />
Kadmium<br />
Kvicksilver<br />
Begränsad klimatpåverkan<br />
Emissioner <strong>av</strong> växthusgaser<br />
CO 2<br />
CH 4<br />
N 2O<br />
NO X<br />
CO<br />
NMVOC<br />
SUMMA CO 2-ekvivalenter<br />
28
D<strong>ett</strong>a sätt att kombinera miljöpåverkanskategorier i LCA med de <strong>svensk</strong>a miljömålen finns redovisade i två olika<br />
syntesstudier, där resultat från LCA har utvärderats i form <strong>av</strong> miljömålskategorier 17 .<br />
Vid karaktärisering <strong>av</strong> olika emissioner till olika miljöpåverkanskategorier har används faktorer enligt tabell 7.<br />
Vid beräkningar <strong>av</strong> miljöekonomin har faktorer enligt tabell 8 använts.<br />
Tabell 7. Karaktäriseringsfaktorer för växthuseffekt, försurning, övergödning samt fotooxidantbildning.<br />
Emission<br />
Växthuseffekt<br />
kg CO 2-ekvivalenter/kg<br />
emission<br />
CO 2 (fossilt) (luft) 1<br />
Försurning (max*)<br />
kg SO 2-ekvivalenter/<br />
kg<br />
emission<br />
NO X (luft) 0,7 6<br />
N 2O (luft) 3<strong>10</strong><br />
SO 2 (luft) 1<br />
Eutrofiering<br />
(max**)<br />
kg O 2-förbrukning/ kg<br />
emission<br />
Fotooxidantbildning<br />
(VOC)<br />
kg eten-ekvivalenter/<br />
kg emission<br />
CH 4 (luft) 21 0,006<br />
CO (luft) 0,03<br />
NMVOC (exkl. CH 4) (luft) 0,416<br />
NH 3 (luft) 1,88 16<br />
HCl (luft) 0,88<br />
NH 4 (vatten) 15<br />
NO 3 (vatten) 4,4<br />
COD (vatten) 1<br />
P (luft och vatten) 140<br />
* För försurning presenteras enbart maxscenarier enligt karaktärisringsfaktorerna ovan, d.v.s. att kvävet räknas som maximalt<br />
försurande.<br />
* För eutrofiering presenteras enbart maxscenarier enligt karaktärisringsfaktorerna ovan, d.v.s. att kvävet räknas som<br />
maximalt eutrofierande<br />
17 Sundqvist, m.fl. Syntes <strong>av</strong> systemanalyser <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallshantering. IVL Rapport B 1491<br />
(http://www.ivl.se/rapporter/pdf/B1491.pdf )<br />
Sundqvist m.fl. Syntes <strong>av</strong> systemanalyser <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallshantering - miljöaspekter. För Naturvårdsverket.<br />
http://www.naturvardsverket.se/dokument/teknik/depo/depodok/pdf/Syntes.pdf<br />
29
Tabell 8. Ekonomiska viktningar vid miljöekonomiska beräkningar, kr/kg<br />
Emissioner till luft<br />
kr/kg<br />
Emissioner till vatten<br />
kr/kg<br />
BOD 0 0<br />
Fossilt CO 2 0,40 0<br />
CH4 8,40 0<br />
VOC 1,49 0<br />
PAH 0 0<br />
CO 0,11 0<br />
Fenoler 0 0<br />
PCB 0 0<br />
NH 3/NH 4-N 0 47<br />
N-NO x 54 0<br />
N-NO 3 0 0<br />
N-N 2O 124 0<br />
S-SO X 34 0<br />
Fosfor, P 439 439<br />
Cl 68 0<br />
Bly, Pb 3<strong>10</strong> 000 3<strong>10</strong> 000<br />
Kadmium, Cd 1 123 000 1 123 000<br />
Kvicksilver, Hg 232 000 232 000<br />
Partiklar 0 0<br />
COD 0 3<br />
30
Resultat – hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong><br />
Översikt - hushålls<strong>av</strong>fall<br />
I figur 8 nedan visas en översikt <strong>av</strong> resultatet. Varje diagram finns sedan redovisad mer i detalj efterföljande <strong>av</strong>snitt.<br />
Miljöpåverkan får <strong>ett</strong> ”negativt” värde (stapel nedåt) när en återvinningsprocess ger mindre miljöpåverkan<br />
än motsvarande jungfruliga produktion. Av diagrammen kan man dra följande slutsatser:<br />
1. Samtliga undersökta miljöpåverkanskategorier minskar med tiden. Miljöpåverkan har minskat mellan<br />
1994 och 2004, och med de förutspådda förändringarna till år 20<strong>10</strong> kommer minskningarna att fortsätta.<br />
Det visar att <strong>av</strong>fallspolitiken totalt s<strong>ett</strong> l<strong>ett</strong> till miljöförbättringar, åtminstone vad gäller utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser,<br />
försurande ämnen, övergödande ämnen och fotooxidantbildande ämnen. Även sammanvägt,<br />
mätt som miljökostnader, har miljöpåverkan minskat.<br />
2. Skillnaderna mellan scenarierna 20<strong>10</strong> A och 20<strong>10</strong> B beror främst <strong>av</strong>fallsmängden, som är större i 20<strong>10</strong><br />
A. Man ser att i de flesta fall är miljöpåverkan mindre i 20<strong>10</strong> A än i 20<strong>10</strong> B. Det bör påpekas att d<strong>ett</strong>a<br />
inte kan tas som argument mot <strong>av</strong>fallsminimering, eftersom vi bara betraktar <strong>av</strong>fallssystemet. För att<br />
bedöma <strong>av</strong>fallsminimering som en strategi måste man också ta med även produktions- och produktskedena.<br />
Intressant är dock att notera att en större <strong>av</strong>fallsmängd ger en lägre miljöpåverkan, så länge som<br />
återvinningsprocesserna ger lägre miljöpåverkan än de ”jungfruliga” processerna.<br />
3. Miljöekonomin visar att den minskade miljöbelastningen mellan åren 1994 och 2004 är värd ca <strong>10</strong>00<br />
miljoner SEK per år.<br />
4. Miljöpåverkan har minskat mellan 1994 och 2004, men det finns fortfarande möjligheter att ytterligare<br />
minska miljöpåverkan fram till år 20<strong>10</strong>.<br />
31
Växthuseffekt<br />
Försurning<br />
3 000 000<br />
2 000 000<br />
1 000 000<br />
0<br />
-1 000 000<br />
-2 000 000<br />
-3 000 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
-2 000<br />
-4 000<br />
Övergödning<br />
Fotooxidant bildning<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
80 000<br />
60 000<br />
40 000<br />
20 000<br />
0<br />
ton C2H4-ekv<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
-1 000<br />
-2 000<br />
1 994<br />
2 004<br />
20<strong>10</strong> A<br />
20<strong>10</strong> B<br />
0<br />
0<br />
Miljöekonomi<br />
5 000,0<br />
4 000,0<br />
3 000,0<br />
2 000,0<br />
1 000,0<br />
0,0<br />
-1 000,0<br />
-2 000,0<br />
Figur 8. Resultat, emissioner från hantering <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall.<br />
Utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser<br />
I figur 9 visas emissioner <strong>av</strong> växthusgaser. De växthusgaser som är <strong>av</strong> betydelse här är metan (CH 4 ) från deponier<br />
samt koldioxid (CO 2 ) och lustgas (N 2 O) från förbränning <strong>av</strong> fossila bränslen som olja, naturgas och kol.<br />
32
3 000 000<br />
2 000 000<br />
WEEE<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
Ton CO2-ekv<br />
1 000 000<br />
0<br />
-1 000 000<br />
1994 2004 20<strong>10</strong> A 20<strong>10</strong> B 0 0<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
-2 000 000<br />
-3 000 000<br />
Scenario<br />
Figur 9. Utsläpp <strong>av</strong> klimatgaser.<br />
Av diagrammet framgår att utsläppen <strong>av</strong> växthusgaser har minskat drastiskt. De ”negativa” värdena beror på att<br />
de sparade eller sluppna emissionerna från fjärrvärmeproduktion och jungfrulig materialframställning är större<br />
än de direkta emissionerna från <strong>av</strong>fallsförbränning resp. materialåtervinning.<br />
Minskad deponering står för en stor del <strong>av</strong> minskningarna, särskilt från 1994 till 2004. Det är metangasemissioner<br />
från deponering som minskat, både beroende på minskad deponering och på bättre gasuppsamling.<br />
Mellan åren 2004 och 20<strong>10</strong> står förbränning för en stor minskning, beroende på att mängden producerad el från<br />
förbränningen har förutsatts att öka. År 2004 var det <strong>10</strong> % <strong>av</strong> energiutvinningen som gick till el och 20<strong>10</strong> (båda<br />
scenarierna) 25 %. Värmeproduktion antas i beräkningarna ersätta biobränsle, vilket inte ger särskilt stor påverkan<br />
på klimatgasutsläppen, medan elproduktionen ersätter el från kolkondens år 1994 och 2004 samt naturgaskombi<br />
år 2014. Om elproduktionen från <strong>av</strong>fallsförbränning skulle förbli vid samma nivå som 2004, skulle inte de<br />
negativa staplarna bli lika betydande.<br />
Det framgår också att ökad återvinning ger minskade klimatgasutsläpp. Det gäller för de flesta material att förbrukningen<br />
<strong>av</strong> fossila bränslen (olja, naturgas, eller kol) är lägre vid återvinning än vid framställning <strong>av</strong> jungfruliga<br />
material<br />
Försurning<br />
I figur <strong>10</strong> visas resultatet <strong>av</strong> emissioner <strong>av</strong> försurande ämnen. Försurande ämnen utgörs <strong>av</strong> främst SO 2 , HCl och<br />
NO X till luft samt ammoniak-/ammoniumutsläpp i vatten, t.ex. lakvatten från deponier.<br />
33
12 000<br />
<strong>10</strong> 000<br />
WEEE<br />
8 000<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
6 000<br />
Recycling<br />
Ton SO2-ekv<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
1 994 2 004 20<strong>10</strong> A 20<strong>10</strong> B 0 0<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
-2 000<br />
-4 000<br />
-6 000<br />
Scenario<br />
Figur <strong>10</strong>. Utsläpp <strong>av</strong> försurande ämnen<br />
I figuren syns att påverkan från deponier har minskat, i synnerhet mellan 1994 och 2004, samt även mellan 2004<br />
och 20<strong>10</strong>. Det är främst minskade utsläpp <strong>av</strong> ammonium i lakvatten. Det har antagits att dels deponeringen<br />
minskar, dels också att lakvattnet i högre grad renas.<br />
Ökad återvinning ger också en synbar minskning <strong>av</strong> försurande utsläpp. Det beror främst på minskade SO 2 -<br />
utsläpp. Kompostering ger en ökad påverkan. Det är främst ammoniak<strong>av</strong>gång under själva komposteringsprocessen.<br />
Hänsyn har tagits till att fler slutna komposteringsanläggningar tas i drift, där ammoniak<strong>av</strong>gången reduceras<br />
kraftigt. År 1994 var det 85 % <strong>av</strong> det komposterade <strong>av</strong>fallet som behandlades i öppna processer (hemkompostering<br />
samt öppen strängkompostering) men endast 30 % i de två scenarierna 20<strong>10</strong>.<br />
Övergödning<br />
I figur 11 visas utsläpp <strong>av</strong> övergödande (eutrofierande) ämnen. I dessa räknas NO X till luft samt ammonium,<br />
nitrat, fosfor och BOD i vatten.<br />
34
<strong>10</strong>0 000<br />
Ton O2-ekv<br />
80 000<br />
60 000<br />
40 000<br />
20 000<br />
WEEE<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
0<br />
1 994 2 004 20<strong>10</strong> A 20<strong>10</strong> B 0 0<br />
-20 000<br />
-40 000<br />
Scenario<br />
Figur 11. Utsläpp <strong>av</strong> övergödande (eutrofierande) ämnen.<br />
Utsläppen <strong>av</strong> eutrofierande ämnen påminner ganska mycket om utsläpp <strong>av</strong> försurande ämnen. Till stor del är det<br />
samma ämnen som ger påverkan, t.ex. NO X och NH 3 till luft. Mellan 1994 och 2004 minskar framför allt utsläppen<br />
från deponier, det är framför allt ammonium- och fosfor i lakvatten som minskar på grund <strong>av</strong> både förbättrad<br />
lakvattenrening och minskad deponering. Återvinning ger en gynnsam minskning <strong>av</strong> utsläppen i alla scenarier.<br />
Fotooxidantbildande ämnen (bildning <strong>av</strong> marknära ozon)<br />
I figur 12 visas emissioner <strong>av</strong> fotooxidantbilande ämnen. Som fotooxidantbildande ämnen räknas: kolmonoxid<br />
CO, metan CH 4 och NMVOC (en grupp <strong>av</strong> flyktiga organiska ämnen: ”Non-Methane Volatile Organic Compounds”).<br />
35
2 500<br />
2 000<br />
WEEE<br />
1 500<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
1 000<br />
Recycling<br />
Tonnes C 2 H4 -eqv<br />
500<br />
0<br />
1 994 2 004 20<strong>10</strong> A 20<strong>10</strong> B 0 0<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
-500<br />
-1 000<br />
-1 500<br />
-2 000<br />
Scenario<br />
Figur 12. Utsläpp <strong>av</strong> fotooxidantbildande ämnen.<br />
Minskad deponering och förbättrad deponigasutvinning står för en stor del <strong>av</strong> sänkningen mellan 1994 och 2004.<br />
Mellan 2004 och 20<strong>10</strong> är det istället ökad förbränning som ger minskade utsläpp, främst genom att <strong>av</strong>fallsförbränningen<br />
ger lägre emissioner <strong>av</strong> metan och NMVOC än den alternativa elproduktionen baserad på naturgas.<br />
Övriga processer ger en relativt liten påverkan.<br />
Miljöekonomi<br />
Miljöekonomin anger en sammanvägning <strong>av</strong> alla beräknade emissioner. Även dioxin och tungmetaller är medräknade.<br />
Det bör betonas att miljöekonomi inte är något entydigt. Det finns flera olika miljöekonomiska modeller<br />
som ger mer eller mindre olika resultat. Ofta ger de dock samma storleksordningar på resultatet och det går<br />
att följa trender. I den miljöekonomiska får man också bättre perspektiv på vad som är ”stort” och ”smått” när<br />
olika emissioner och olika miljöpåverkanskategorier diskuteras. I figur 13 visas resultatet <strong>av</strong> våra beräkningar.<br />
36
Miljöekonomi<br />
6 000 000<br />
5 000 000<br />
4 000 000<br />
kSEK/år<br />
3 000 000<br />
2 000 000<br />
1 000 000<br />
WEEE<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
0<br />
1994 2004 20<strong>10</strong>A 20<strong>10</strong>B<br />
-1 000 000<br />
-2 000 000<br />
Figur 13. Miljöekonomiska konsekvenser.<br />
Miljöpåverkan från deponering minskar tydligt. Det beror dels på att mindre mängder deponeras, men även på<br />
att gasuppsamling och lakvattenrening förbättras. Det bör påpekas att i scenario 1994 kommer ca 75 % <strong>av</strong> miljökostnaderna<br />
för deponering från deponigasutsläpp och ca 25 % från lakvattenutsläpp.<br />
Förbränning ger upphov till en direkt miljökostnad i scenarierna 1994 och 2004, däremot presenterar förbränning<br />
en direkt miljövinst i scenarierna 20<strong>10</strong> A och 20<strong>10</strong> B, där mer elektricitet framställs. Utvecklingen <strong>av</strong> mer kraftvärme<br />
vid <strong>av</strong>fallsförbränning är positivt ur miljöekonomisk synpunkt (d<strong>ett</strong>a dock endast så länge som el från<br />
<strong>av</strong>fall ersätter el som framställts genom kolkondens eller naturgaskombi).<br />
Återvinning ger en direkt ”miljövinst” i samtliga scenarier.<br />
Intressant är också att följa att den ändrade <strong>av</strong>fallshanteringen mellan 1994 och 2004 har l<strong>ett</strong> till en minskad miljökostnad<br />
på ca 4 miljarder kronor per år. Från år 2004 till 20<strong>10</strong> minskar miljökostnaderna med ytterligare ca 1<br />
miljard kronor/år. Den största delen <strong>av</strong> d<strong>ett</strong>a beror på ökad elproduktion vid <strong>av</strong>fallsförbränning. Övergången till<br />
kraftvärmeproduktion från bara värmeproduktion är således <strong>av</strong> mycket stor betydelse, kanske ungefär lika stor<br />
som samtliga andra åtgärder tillsammans! Som redan nämnts, d<strong>ett</strong>a gäller dock endast så länge som el från <strong>av</strong>fallsförbränning<br />
ersätter el från kolkondens eller naturgaskombi<br />
Behandling <strong>av</strong> farligt <strong>av</strong>fall, batterier och elskrot spelar en liten roll enligt diagrammen. Dessa material står dock<br />
för en relativt stor andel <strong>av</strong> den miljöpåverkan som anges för deponering och i viss mån förbränning för 1994<br />
och 2004. Processerna för att ta omhand farligt <strong>av</strong>fall, batterier och elskrot vållar idag och 20<strong>10</strong> relativt små<br />
emissioner som inte syns i diagrammen, men när dessa fraktioner inte sorteras ut leder det till ökade emissioner<br />
vid förbränning och deponering.<br />
37
Övrigt<br />
Av övriga resultat som är <strong>av</strong> intresse är tungmetallutsläpp, samt återvunna gödselmedel. I tabell 9 visas totala<br />
n<strong>ett</strong>outsläpp <strong>av</strong> tungmetaller i de olika scenarierna.<br />
Tabell 9. Utsläpp <strong>av</strong> tungmetaller – hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong><br />
Utsläpp <strong>av</strong> tungmetaller till luft och vatten<br />
1994 2004 20<strong>10</strong>A 20<strong>10</strong>B<br />
kg/år kg/år kg/år kg/år<br />
Tungmetaller till luft<br />
Pb (luft) 170 400 420 380<br />
Cd (luft) <strong>10</strong> 23 20 16<br />
Hg (luft) 60 50 50 45<br />
Tungmetaller till vatten<br />
Pb (vatten) 4<strong>10</strong>0 60 -400 -365<br />
Cd (vatten) 1800 190 170 150<br />
Hg (vatten) -30 -145 -470 -420<br />
Emissionerna <strong>av</strong> bly till luft domineras <strong>av</strong> emissioner från förbränning och från återvinning (<strong>av</strong> metallskrot). I<br />
scenariot 1994 kommer det största bidraget kommer från förbränning, men med ökad återvinning får återvinning<br />
(<strong>av</strong> stål) större betydelse. Emissionerna <strong>av</strong> kadmium till luft ökar mellan 1994 och 2004 på grund <strong>av</strong> ökad återvinning<br />
och ligger sedan på ungefär samma nivå. Emissionerna <strong>av</strong> kvicksilver till luft ligger på ungefär samma<br />
nivå. Emissionerna från <strong>av</strong>fallsförbränning minskar med tiden medan de ökar från återvinning.<br />
Emissionerna till vatten <strong>av</strong> bly och kvicksilver domineras för 1994 <strong>av</strong> lakvatten från deponier. Med tiden minskar<br />
deponerad mängd och bättre rening införs. De negativa utsläppen <strong>av</strong> bly beror till stor del att <strong>av</strong>fallsförbränningen<br />
är ”renare” än motsvarande jungfruliga alternativ. De negativa värdena för kvicksilver beror på att elframställing<br />
och värmeframställning vid <strong>av</strong>fallsförbränning är ”renare” än motsvarande jungfruliga alternativ.<br />
Det totala utsläppet <strong>av</strong> respektive tungmetall minskar med tiden 1994 – 2004 – 20<strong>10</strong>A.<br />
I tabell <strong>10</strong> visas återvinning <strong>av</strong> fosfor och kvävegödselmedel.<br />
Tabell <strong>10</strong>. Återvinning <strong>av</strong> kväve- och fosforgödselmedel – hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong><br />
Återvunnet kväve (N) och fosfor (P) i kompost<br />
och biogödsel/rötrest<br />
1994 2004 20<strong>10</strong>A 20<strong>10</strong>B<br />
ton/år ton/år ton/år ton/år<br />
Kväve N 290 790 3 400 3 700<br />
Fosfor P 90 2<strong>10</strong> 8<strong>10</strong> 880<br />
Som framgår <strong>av</strong> tabellen ökar återvinningen <strong>av</strong> fosfor och kväve beroende på att biologisk <strong>av</strong>fallsbehandling<br />
byggs ut. Det bör påpekas att d<strong>ett</strong>a nödvändigtvis behöver innebära att motsvarande handelsgödsel sparas. Röt-<br />
38
est/biogödsel går i allmänhet till jordbruk, medan kompost ofta används som anläggningsjord och liknande och<br />
inte alltid ersätter konstgödsel.<br />
Känslighetsanalys<br />
Det är framför allt två olika antaganden som påverkar resultatet:<br />
• vilket energislag som ersätts då fjärrvärme framställs vid energiutvinning vid förbränning eller rötning<br />
<strong>av</strong> <strong>av</strong>fall<br />
• vilket energislag som ersätts då el framställs vid energiutvinning vid förbränning eller rötning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall.<br />
Dessa två antaganden har testats i känslighetsanalysen.<br />
Fjärrvärmeproduktion: <strong>av</strong>fall ersätter olja i 20<strong>10</strong>-scenarierna<br />
Antagandet att <strong>av</strong>fall ersätter biobränsle känns ganska väl underbyggd för scenarierna 1994 och 2004. Om inte<br />
<strong>av</strong>fallsförbränningen hade byggts ut (före 1994 och mellan 1994 och 2004) skulle större delen <strong>av</strong> motsvarande<br />
fjärrvärmemängd ha framställts genom biobränsle. Delvis har olja har olja ersatts, men i betydligt mindre utsträckning<br />
än biobränsle. Grundantagandet att biobränsle konkurrerar med <strong>av</strong>fallsbränsle 1994 och 2004 känns<br />
därför relativt stabilt. Däremot kan diskuteras den framtida situationen. Det är två möjliga situationer som kan<br />
göra att fossila bränslen är konkurrerande bränsle i framtiden:<br />
1. I dag betraktas inte biobränsle som en begränsad resurs. Det finns <strong>ett</strong> ”överskott” på biobränsle. Emellertid,<br />
om biobränslekonsumtionen fortsätter att öka, kommer vi att komma till en situation att biobränsleproduktionen<br />
och –konsumtionen når sitt tak, d.v.s. biobränsleproduktion är lika med tillväxten <strong>av</strong><br />
biomassa i skogen. I <strong>ett</strong> sådant fall kommer en ändring i <strong>av</strong>fallsförbränning inte att påverka uttaget <strong>av</strong><br />
biobränsle, utan det är fossila bränslen som utgör marginalenergi.<br />
2. Om en utbyggnad <strong>av</strong> fjärrvärmenäten helt och hållet beror på att <strong>av</strong>fallsförbränningen byggs ut (d.v.s.<br />
om man antar att fjärrvärmen inte skulle byggas ut om inte <strong>av</strong>fallsförbränningen samtidigt byggs ut),<br />
samt att den utbyggda fjärrvärmen då ersätter enskilda oljeeldade pannor.<br />
I känslighetsanalysen har vi testat antagandet att biobränsle är ersättningsbränsle <strong>10</strong>04 0ch 2004 men olja är ersättningsbränsle<br />
20<strong>10</strong>. Resultatet visas i figur 14.<br />
I figuren har vi lagt till två scenarier 20<strong>10</strong>A2 och 20<strong>10</strong>B2 (<strong>av</strong>fallsmängder och -behandling är lika i 20<strong>10</strong>A och<br />
20<strong>10</strong>A2, samt lika i 20<strong>10</strong>B och 20<strong>10</strong>B2). I de två tillkommande scenarier ersätter <strong>av</strong>fallsvärmet (från förbränning,<br />
deponigas och delvis rötning) oljevärme, medan de övriga fyra scenarierna är enligt normalfallet då biobränsle<br />
är ersättningsbränsle. Skillnaderna mellan 20<strong>10</strong>A och 20<strong>10</strong>A2 samt mellan 20<strong>10</strong>B och 20<strong>10</strong>B2 visar<br />
inverkan om olja ersätts i stället för biobränsle. Som synes blir det betydligt gynnsammare i samtliga studerade<br />
miljöeffektkategorier då olja ersätts i stället för biobränsle.<br />
39
Växthuseffekt<br />
Försurning<br />
4 000 000<br />
2 000 000<br />
0<br />
-2 000 000<br />
-4 000 000<br />
-6 000 000<br />
<strong>10</strong> 000<br />
5 000<br />
0<br />
-5 000<br />
-<strong>10</strong> 000<br />
Övergödning<br />
Fotooxidant bildning<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
80 000<br />
60 000<br />
40 000<br />
20 000<br />
0<br />
-20 000<br />
ton C2H4-ekv<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
-1 000<br />
-2 000<br />
-3 000<br />
-4 000<br />
1 994<br />
2 004<br />
20<strong>10</strong> A<br />
20<strong>10</strong> B<br />
20<strong>10</strong>A2<br />
20<strong>10</strong>B2<br />
Miljöekonomi<br />
6 000,0<br />
4 000,0<br />
2 000,0<br />
0,0<br />
-2 000,0<br />
-4 000,0<br />
Figur 14. Känslighetsanalys – hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong>: i de två tillkommande scenarierna 20<strong>10</strong> A2 och 20<strong>10</strong> B2<br />
ersätter <strong>av</strong>fallsvärmet (förbränning, deponigas och delvis rötning) oljevärme, medan de övriga fyra scenarierna<br />
är enligt normalfallet då biobränsle är ersättningsbränsle.<br />
Fjärrvärmeproduktion: olja och naturgas som ersättningsbränsle<br />
I figur 15 visas resultatet från <strong>ett</strong> fall då <strong>av</strong>fallsvärme antas ersätta värme från olja i de vanliga scenarierna 1994,<br />
2004, 20<strong>10</strong>A och 20<strong>10</strong>B samt värme från naturgas i scenarierna 20<strong>10</strong>A2 och 20<strong>10</strong>B2 (<strong>av</strong>fallsmängder och -<br />
behandling är lika i 20<strong>10</strong>A och 20<strong>10</strong>A2, samt lika i 20<strong>10</strong>B och 20<strong>10</strong>B2).<br />
40
D<strong>ett</strong>a betraktelsesätt grundar sig på ”filosofin” att utbyggnaden <strong>av</strong> fjärrvärmenäten helt och hållet betingats <strong>av</strong><br />
utbyggnaden <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallsförbränning, samt att det utbyggda fjärrvärmenätet har ersatt mindre oljeeldade anläggningar.<br />
Dessutom har lagts in naturgas som en möjlig framtida ersättningskälla.<br />
Resultatet visar att miljöeffekterna från <strong>av</strong>fallshanteringen minskar väsentligt för växthuseffekt och fotooxidantbildning<br />
jämfört med normalfallet (biobränsle).<br />
Växthuseffekt<br />
Försurning<br />
1 000 000<br />
0<br />
-1 000 000<br />
-2 000 000<br />
-3 000 000<br />
-4 000 000<br />
-5 000 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
-2 000<br />
-4 000<br />
-6 000<br />
Övergödning<br />
Fotooxidant bildning<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
80 000<br />
60 000<br />
40 000<br />
20 000<br />
0<br />
ton C2H4-ekv<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
-1 000<br />
-2 000<br />
-3 000<br />
-4 000<br />
1 994<br />
2 004<br />
20<strong>10</strong> A<br />
20<strong>10</strong> B<br />
20<strong>10</strong>A2<br />
20<strong>10</strong>B2<br />
Miljöekonomi<br />
6 000,0<br />
4 000,0<br />
2 000,0<br />
0,0<br />
-2 000,0<br />
-4 000,0<br />
Figur 15. Känslighetsanalys – hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong>s: <strong>av</strong>fall ersätter olja vid fjärrvärmeproduktion i scenarierna<br />
1994, 2004, 20<strong>10</strong>A och 20<strong>10</strong>B, samt ersätter naturgas i scenarierna 2<strong>10</strong>A2 och 20<strong>10</strong>B2.<br />
Elproduktion: <strong>svensk</strong> medelel<br />
I grundfallet har vi antagit att el från <strong>av</strong>fallsbehandling (förbränning, deponigas, rötning) ersätter s.k. ”marginalbaselektricitet”,<br />
d.v.s. det energislag som ligger på marginalen i baslasten. I scenarierna 1994 och 2004 har d<strong>ett</strong>a<br />
41
antagits vara kolkondens, samt i scenarierna 20<strong>10</strong> A och B naturgaskombi. Samma energislag har antagits stå för<br />
den energi som förbrukas i <strong>av</strong>fallsprocesserna.<br />
Själva antagandet att det 1994 och 2004 är kolkondens och i framtiden naturgas känns ganska säkert. Däremot<br />
kan ibland metodiken att använda marginalbaselektricitet diskuteras. Ibland förespråkas att det kan vara relevant<br />
att räkna med en slags medelmix på elektriciteten i stället. Vi har därför i känslighetsanalysen undersökt <strong>ett</strong> fall<br />
där <strong>svensk</strong> ”medelel” använts i alla scenarier i stället för kolkondens och naturgas. Fjärrvärme från <strong>av</strong>fall konkurrerar<br />
med värme som biobränsle såsom i normalfallet.<br />
Denna elmix ger relativt låga emissioner per MJ producerad el, jämfört med t.ex. kolkondens eller naturgaskombi.<br />
Medelelen domineras <strong>av</strong> vattenkraft och kärnkraft, som ger ganska låga emissioner <strong>av</strong> de miljöeffektkategorier<br />
som vi studerar. Vi har räknat med samma mix i samtliga scenarier. Egentligen ändras mixen från år till år,<br />
men tidigare beräkningar har visat att slutresultatet ändras relativt lite mellan olika år.<br />
Resultatet visar att emissionerna blir högre i de flesta fall. Det beror på att de ”sluppna” emissionerna från <strong>av</strong>fallsförbränning<br />
minskar. Den el som produceras från <strong>av</strong>fall (i synnerhet <strong>av</strong>fallsförbränning) ersätter här den<br />
relativt ”rena” medelelen, jämfört med i normalfallet då el framställs genom kolkondens och naturgaskombi.<br />
42
Växthuseffekt<br />
Försurning<br />
2 500 000<br />
2 000 000<br />
1 500 000<br />
1 000 000<br />
500 000<br />
0<br />
-500 000<br />
<strong>10</strong> 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
-2 000<br />
Övergödning<br />
Fotooxidant bildning<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
80 000<br />
60 000<br />
40 000<br />
20 000<br />
0<br />
ton C2H4-ekv<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
1 994<br />
2 004<br />
20<strong>10</strong> A<br />
20<strong>10</strong> B<br />
0<br />
0<br />
Miljöekonomi<br />
5 000,0<br />
4 000,0<br />
3 000,0<br />
2 000,0<br />
1 000,0<br />
0,0<br />
Figur 16. Känslighetsanalys – hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong>: metod för elproduktion. I diagrammen visas resultatet då<br />
elproduktion antas ske med svens medelel i samtliga scenarier.<br />
Slutsatser: <strong>Sverige</strong> - hushålls<strong>av</strong>fall<br />
De slutsatser som kan dras för delstudien ”<strong>Sverige</strong> – hushålls<strong>av</strong>fall” är<br />
1. <strong>Avfall</strong>spolitiken har l<strong>ett</strong> till en <strong>av</strong>fallshantering som ger minskad miljöpåverkan. De miljöeffektkategorier<br />
som undersökts är växthuseffekt, försurning, övergödning och fotooxidantbildning. På nationell nivå har<br />
samtliga dessa kategorier minskat tydligt mellan 1994 och 2004, och med planerad utveckling kommer ytterligare<br />
minskad miljöpåverkan att uppnås till 20<strong>10</strong>. <strong>Avfall</strong>spolitiken kan således säga vara miljörelevant.<br />
2. Räknat i hela <strong>Sverige</strong> har utsläppen <strong>av</strong> växthusgaser från hantering <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall minskat med ca 2 miljoner<br />
ton CO 2 -ekvivalenter mellan 1994 och 2004 och det finns möjlighet att minska med ytterligare ca 2<br />
miljoner ton/år.<br />
3. När man räknar ihop miljökostnaderna på nationell nivå, har dessa sjunkit med ca 4 miljarder kr/år mellan<br />
1994 och 2004, och potentialen för framtiden är ytterligare ca 1 miljard kr/år lägre till år 20<strong>10</strong>.<br />
43
4. Den utveckling som påverkat mest är:<br />
a. minskad deponering<br />
b. ökad elproduktion vid <strong>av</strong>fallsförbränning och förbränning <strong>av</strong> deponigas och biogas<br />
c. ökad materialåtervinning<br />
5. I utvärderingen har vi vid återvinning och energiutvinning räknat med ”sluppna” emissioner från jungfrulig<br />
produktion <strong>av</strong> material och från förbränning <strong>av</strong> jungfruliga bränslen. För de framtida scenarierna, samt i något<br />
fall även för scenariot 2004, är de sluppna emissionerna större än de direkta emissionerna från <strong>av</strong>fallshanteringen<br />
(negativa staplar i diagrammen). Det innebär att <strong>av</strong>fallshanteringen i framtidsscenarierna inte<br />
ger någon n<strong>ett</strong>opåverkan (i de miljöeffektkategorier som studerats), utan att <strong>av</strong>fallshanteringen är positivt ur<br />
miljösynpunkt.<br />
44
Resultat – industri<strong>av</strong>fall och hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong><br />
I förra fallet bedömdes endast inverkan <strong>av</strong> det s.k. hushålls<strong>av</strong>fallet. Vi undersökte också en utökad <strong>av</strong>fallsmängd<br />
där också ingår industri<strong>av</strong>fall, främst s.k. icke-branschspecifikt <strong>av</strong>fall som omhändertas vid kommunala anläggningar.<br />
År 1994 deponerades d<strong>ett</strong>a <strong>av</strong>fall huvudsakligen, både på industriella och kommunala deponier. Efterhand<br />
började d<strong>ett</strong>a <strong>av</strong>fall istället att styras till förbränningsanläggningar, samt återvinning. År 2004 var det fortfarande<br />
en stor mängd <strong>av</strong> d<strong>ett</strong>a <strong>av</strong>fall som deponerades: totalt 2,5 Mton <strong>av</strong>fall deponerades (se Tabell 1 i det föregående)<br />
var<strong>av</strong> 380 000 ton hushålls<strong>av</strong>fall (som ingick i det förra fallet).<br />
I figur 17 visas resultatet från den utökade studien med industri<strong>av</strong>fall plus hushålls<strong>av</strong>fall plus producentansvars<strong>av</strong>fall.<br />
I princip samma tendenser syns som i figur 8 i det föregående. Skillnaderna mellan diagrammen<br />
i figur 8 och figur 17 beror huvudsakligen på att mer <strong>av</strong>fall deponeras i scenarierna 1994 och 2004 och<br />
att mer <strong>av</strong>fall förbränns 20<strong>10</strong>.<br />
Man kan dra ungefär samma slutsatser som i fallet hushålls<strong>av</strong>fall (inkl. producentansvarsmaterial).<br />
1. Samtliga undersökta miljöpåverkanskategorier minskar med tiden. Miljöpåverkan har minskat mellan<br />
1994 och 2004, och med de förutspådda förändringarna i <strong>av</strong>fallshanteringen till år 20<strong>10</strong> kommer<br />
minskningarna att fortsätta. Det visar att <strong>av</strong>fallspolitiken totalt s<strong>ett</strong> l<strong>ett</strong> till miljöförbättringar, åtminstone<br />
vad gäller utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser, försurande ämnen, övergödande ämnen och fotooxidantbildande<br />
ämnen. Även sammanvägt, mätt som miljökostnader, har miljöpåverkan minskat.<br />
2. Miljöekonomin visar att den minskade miljöbelastningen mellan åren 1994 och 2004 är värd ca 1,3 miljarder<br />
SEK per år, men att det är potential att ytterligare minska miljöbelastningen med ca 4 miljarder<br />
kr/år, mest genom att <strong>av</strong>fall som deponerades 2004 går till förbränning år 20<strong>10</strong>.<br />
3. Miljöpåverkan har minskat mellan 1994 och 2004, men det finns fortfarande möjligheter att ytterligare<br />
minska miljöpåverkan fram till år 20<strong>10</strong>.<br />
45
Växthuseffekt<br />
Försurning<br />
8 000 000<br />
6 000 000<br />
4 000 000<br />
2 000 000<br />
0<br />
-2 000 000<br />
-4 000 000<br />
25 000<br />
20 000<br />
15 000<br />
<strong>10</strong> 000<br />
5 000<br />
0<br />
Övergödning<br />
Fotooxidant bildning<br />
250 000<br />
200 000<br />
150 000<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
50 000<br />
0<br />
ton C2H4-ekv<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
-2 000<br />
-4 000<br />
1 994<br />
2 004<br />
20<strong>10</strong> A<br />
20<strong>10</strong> B<br />
0<br />
0<br />
Miljöekonomi<br />
6 000,0<br />
4 000,0<br />
2 000,0<br />
0,0<br />
-2 000,0<br />
Figur 17. Resultat - industri<strong>av</strong>fall och hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong>: emissioner från hantering <strong>av</strong> industri<strong>av</strong>fall och<br />
hushålls<strong>av</strong>fall (inkl. producentansvars<strong>av</strong>fall).<br />
De mer detaljerade diagrammen för varje miljöeffektkategori för fallet industri<strong>av</strong>fall + hushålls<strong>av</strong>fall (inkl. producentansvars<strong>av</strong>fall)<br />
påminner mycket om motsvarande diagram för fallet hushålls<strong>av</strong>fall (inkl. producentansvars<strong>av</strong>fall),<br />
se figur 9 – 12, och visas inte här. Skillnaden är att påverkan från deponering och förbränning blir<br />
större (både i positiv och i negativ riktning) eftersom större mängder deponeras resp. förbränns.<br />
Det bör påpekas att tungmetallinnehållet i industri<strong>av</strong>fallet är osäkert, jämfört med hushålls<strong>av</strong>fall. Därför visas<br />
inte några resultat <strong>av</strong> tungmetallemissioner.<br />
I tabell 11 visas återvinning <strong>av</strong> fosfor och kvävegödselmedel i de olika scenarierna.<br />
46
Tabell 11. Återvinning <strong>av</strong> kväve- och fosfor i fallet industri<strong>av</strong>fall och hushålls<strong>av</strong>fall<br />
Återvunnet kväve (N) och fosfor (P) i kompost<br />
och biogödsel/rötrest<br />
1994 2004 20<strong>10</strong>A 20<strong>10</strong>B<br />
ton/år ton/år ton/år ton/år<br />
Kväve N 290 830 5 900 5 900<br />
Fosfor P 90 220 1 400 1 400<br />
Jämfört med tabell <strong>10</strong> (endast hushålls<strong>av</strong>fall) är det större mängder kväve och fosfor som återvinns, beroende på<br />
att nedbrytbart <strong>av</strong>fall från livsmedelsindustrins <strong>av</strong>fall tagits med (det är dock bara en grov skattning <strong>av</strong> mängden).<br />
Känslighetsanalys<br />
Liksom i fallet hushålls<strong>av</strong>fall kan de viktiga antagandena om alternativ metoder för produktion <strong>av</strong> el och värme<br />
testas. I figurerna 18 och 19 visas några <strong>av</strong> resultaten från känslighetsanalysen.<br />
47
Växthuseffekt<br />
Försurning<br />
<strong>10</strong> 000 000<br />
5 000 000<br />
0<br />
-5 000 000<br />
-<strong>10</strong> 000 000<br />
25 000<br />
20 000<br />
15 000<br />
<strong>10</strong> 000<br />
5 000<br />
0<br />
-5 000<br />
Övergödning<br />
Fotooxidant bildning<br />
250 000<br />
200 000<br />
150 000<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
50 000<br />
0<br />
ton C2H4-ekv<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
-2 000<br />
-4 000<br />
-6 000<br />
1 994<br />
2 004<br />
20<strong>10</strong> A<br />
20<strong>10</strong> B<br />
20<strong>10</strong> A2<br />
20<strong>10</strong> B2<br />
Miljöekonomi<br />
6 000,0<br />
4 000,0<br />
2 000,0<br />
0,0<br />
-2 000,0<br />
-4 000,0<br />
-6 000,0<br />
Figur 18. Känslighetsanalys – industri<strong>av</strong>fall och hushålls<strong>av</strong>fall: alternativ fjärrvärmekälla i scenarierna 20<strong>10</strong><br />
A2 och 20<strong>10</strong> B2 är olja, resten är enligt normalfallet med biobränsle som alternativ källa<br />
I figur 19 visas resultatet då alternativ fjärrvärmekälla i scenarierna 20<strong>10</strong> A2 och 20<strong>10</strong> B2 är olja, resten är enligt<br />
normalfallet med biobränsle som alternativ källa. 20<strong>10</strong> A och 20<strong>10</strong> A2 har i övrigt samma <strong>av</strong>fallsmängder och<br />
<strong>av</strong>fallsbehandling, likaså har 20<strong>10</strong> B och 20<strong>10</strong> B2 samma. Då olja utgör alternativ fjärrvärmekälla i framtidsscenarierna<br />
ökar den positiva verkan <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallsförbränningen (i figuren är miljöpåverkan från 20<strong>10</strong> A2 (olja)<br />
lägre än för 20<strong>10</strong>A (biobränsle) och miljöpåverkan från 20<strong>10</strong> B2 (olja) är lägre än frän 20<strong>10</strong> B (biobränsle). Nyttan<br />
med <strong>av</strong>fallsförbränning ökar om oljevärme ersätts i stället för biobränslevärme som i normalfallet.<br />
48
Växthuseffekt<br />
Försurning<br />
8 000 000<br />
6 000 000<br />
4 000 000<br />
2 000 000<br />
0<br />
25 000<br />
20 000<br />
15 000<br />
<strong>10</strong> 000<br />
5 000<br />
0<br />
Övergödning<br />
Fotooxidant bildning<br />
250 000<br />
200 000<br />
150 000<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
50 000<br />
0<br />
ton C2H4-ekv<br />
6 000<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
1 994<br />
2 004<br />
20<strong>10</strong> A<br />
20<strong>10</strong> B<br />
0<br />
0<br />
Miljöekonomi<br />
6 000,0<br />
5 000,0<br />
4 000,0<br />
3 000,0<br />
2 000,0<br />
1 000,0<br />
0,0<br />
Figur 19. Känslighetsanalys – industri<strong>av</strong>fall och hushålls<strong>av</strong>fall: <strong>svensk</strong> medelel i alla scenarier<br />
I figur 19 visas resultatet då man räknar med <strong>svensk</strong> ”medelel” i alla scenarier. Diagrammen kan jämföras med<br />
figur 17 där elektriciteten kom från baslastmarginal, som var kolkondens år 1994 och 2004, samt naturgaskombi<br />
år 20<strong>10</strong>. Jämfört med normalfallet blir nyttan <strong>av</strong> energiutvinning med elgenerering (från <strong>av</strong>fallsförbränning,<br />
deponigas och biogas) lägre. Noteras bör dock att miljöpåverkan minskar med tiden 1994 – 2004 – 20<strong>10</strong>.<br />
Slutsatser: industri<strong>av</strong>fall och hushålls<strong>av</strong>fall i <strong>Sverige</strong><br />
De slutsatser som kan dras för delstudien ”<strong>Sverige</strong> – industri<strong>av</strong>fall och hushålls<strong>av</strong>fall (som tas omhand på kommunala<br />
anläggningar)” är följande:<br />
1. Samma principiella slutsatser kan dras som i fallet ”<strong>Sverige</strong> – hushålls<strong>av</strong>fall”. Skillnaden är främst att en<br />
större mängd industri<strong>av</strong>fall deponeras 1994 och 2004, som sedan förbränns 20<strong>10</strong>. <strong>Avfall</strong>spolitiken har l<strong>ett</strong><br />
49
till att miljöpåverkan från <strong>av</strong>fallshanteringen har minskat. På nationell nivå har samtliga dessa kategorier<br />
minskat tydligt mellan 1994 och 2004, och med planerad utveckling kommer ytterligare minskad miljöpåverkan<br />
att uppnås till 20<strong>10</strong>. <strong>Avfall</strong>spolitiken kan således säga vara miljörelevant.<br />
2. Räknat i hela <strong>Sverige</strong> har utsläppen <strong>av</strong> växthusgaser från hantering <strong>av</strong> industri<strong>av</strong>fall och hushålls<strong>av</strong>fall (som<br />
omhändertas vid kommunala <strong>av</strong>fallsanläggningar och liknande) minskat med ca 2 miljoner ton CO 2 -<br />
ekvivalenter mellan 1994 och 2004 och det finns möjlighet att minska med ytterligare ca 6 miljoner ton/år.<br />
3. När man räknar ihop miljökostnaderna på nationell nivå, har dessa sjunkit med ca 1 miljarder kr/år mellan<br />
1994 och 2004, och potentialen för framtiden är ytterligare ca 5 miljarder kr/år lägre till år 20<strong>10</strong>.<br />
4. Den utveckling som påverkat mest är:<br />
a. minskad deponering<br />
b. ökad elproduktion vid <strong>av</strong>fallsförbränning och förbränning <strong>av</strong> deponigas och biogas<br />
5. I utvärderingen har vi vid återvinning och energiutvinning räknat med ”sluppna” emissioner från jungfrulig<br />
produktion <strong>av</strong> material och från förbränning <strong>av</strong> jungfruliga bränslen. För de framtida scenarierna 20<strong>10</strong> är de<br />
sluppna emissionerna större än de direkta emissionerna från <strong>av</strong>fallshanteringen (negativa staplar i diagrammen).<br />
Det innebär att <strong>av</strong>fallshanteringen i framtidsscenarierna inte ger någon n<strong>ett</strong>opåverkan (i de miljöeffektkategorier<br />
som studerats), utan att <strong>av</strong>fallshanteringen är positivt ur miljösynpunkt.<br />
50
Resultat – Regionala studier<br />
De olika scenarier som studerats är sammanfattningsvis (se vidare <strong>av</strong>snittet Genomförande – regionala studier i<br />
det föregående):<br />
• Scenario 1: Representerar hur <strong>av</strong>fallshanteringen såg ut för <strong>10</strong> år sedan, 1994.<br />
• Scenario 2: Representerar hur <strong>av</strong>fallshanteringen såg ut 2004, ”dagens” <strong>av</strong>fallshantering.<br />
• Scenario 3a: <strong>Avfall</strong>shanteringen som bedöms ligga närmast verkligheten om tio år, 2014.<br />
• Scenario 3b: <strong>Avfall</strong>shanteringen 2014 med ökade <strong>av</strong>fallsmängder men med samma <strong>av</strong>fallshantering<br />
som regionerna har idag.<br />
• Scenario 3c: ”Idealscenario”, en näst intill perfekt <strong>av</strong>fallshantering 2014 enligt uppsatta mål.<br />
• Scenario 3d: Jämför hur insamlingssystemet påverkar miljöeffekterna. Fastighetsnära insamling och insamling<br />
endast vid återvinningsstationer för producentansvarsmaterial. I övrigt samma hantering som i<br />
scenario 3a.<br />
De tre första scenarierna (1, 2 och 3a) representerar hur <strong>av</strong>fallshanteringen s<strong>ett</strong> ut, ser ut respektive antagligen<br />
kommer att se ut i verkligheten om uppsatta mål nås. Övriga framtidsscenarier är intressanta att ha med för att se<br />
eventuella skillnader i miljöpåverkan vid olika val <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallshantering i framtiden.<br />
I följande redovisning <strong>av</strong> resultaten tas inte scenario 3d med i diagrammen då det visade sig att val <strong>av</strong> insamlingssystem<br />
inte g<strong>av</strong> någon relevant skillnad för den totala miljöpåverkan. Det bör dock nämnas att utformning<br />
<strong>av</strong> insamlingssystem kan bidra till en ökad återvinning och då indirekt påverka miljön.<br />
Resultat – Sys<strong>av</strong>-regionen<br />
Översikt<br />
I figur 20 nedan visas en översikt <strong>av</strong> resultatet för Sys<strong>av</strong>-regionen. Varje diagram finns sedan redovisad mer i<br />
detalj efterföljande <strong>av</strong>snitt. Miljöpåverkan får <strong>ett</strong> ”negativt” värde (stapel nedåt) när en återvinningsprocess ger<br />
mindre miljöpåverkan än motsvarande jungfruliga produktion. Av diagrammen kan man dra följande slutsatser:<br />
Mellan 1994 och 2004 sker en successiv minskad miljöpåverkan i alla studerade miljöpåverkanskategorier. Mellan<br />
2004 och 2014 (scenario a) ökar utsläpp <strong>av</strong> försurande ämnen och övergödande (eutrofierande) ämnen, d<strong>ett</strong>a<br />
mest på grund <strong>av</strong> ökad kompostering, medan utsläppen <strong>av</strong> klimatgaser och fotooxidantbildande substanser fortsätter<br />
att minska. Även den sammanvägda miljöpåverkan enligt de miljöekonomiska värderingarna sjunker 1994<br />
– 2004 – 2014.<br />
När man jämför de olika scenarierna för 2014 ser man att scenario 3a (”enligt plan”) ger lägst miljöpåverkan när<br />
det gäller utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser och <strong>av</strong> fotooxidantbildande ämnen, samt sammanvägt miljöekonomi. Däremot<br />
ger scenario 3 a högre utsläpp <strong>av</strong> försurande ämnen och övergödande ämnen. Sammanvägt (enligt miljöekonomi)<br />
är det de tre 2014-scenarierna ganska likvärda. Det är scenario 3a (”enligt planerna”) som är något gynnsammare<br />
än de övriga.<br />
51
ton CO 2<br />
-eqv<br />
150 000<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
50 000<br />
0<br />
-50 000<br />
-<strong>10</strong>0 000<br />
Växthuseffekt Sys<strong>av</strong><br />
ton SO 2<br />
-eqv<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
-200<br />
Försurning Sys<strong>av</strong><br />
-150 000<br />
-200 000<br />
-400<br />
-600<br />
Fotooxidantbildning Sys<strong>av</strong><br />
<strong>10</strong>0<br />
ton O 2<br />
-eqv<br />
6 000<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
Eutrofiering Sys<strong>av</strong><br />
ton C 2<br />
H 4<br />
-eqv<br />
50<br />
0<br />
-50<br />
-<strong>10</strong>0<br />
Sys<strong>av</strong> 1<br />
Sys<strong>av</strong> 2<br />
Sys<strong>av</strong> 3a<br />
Sys<strong>av</strong> 3b<br />
Sys<strong>av</strong> 3c<br />
0<br />
0<br />
Miljökostnader SYSAV<br />
MSEK/år<br />
<strong>10</strong>0,0<br />
80,0<br />
60,0<br />
40,0<br />
20,0<br />
0,0<br />
-20,0<br />
-40,0<br />
Figur 20. Resultat. Emissioner från <strong>av</strong>fallshantering - Sys<strong>av</strong>-regionen<br />
Växthuseffekt<br />
I figur 21 visas emissioner <strong>av</strong> växthusgaser. Utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser minskar mellan 1994 och 2004 p.g.a. minskad<br />
deponering. Det är främst deponering i de ”nyanslutna kommunerna” som skedde 1994. Förbränning ger en<br />
minskad påverkan p.g.a. <strong>av</strong> elproduktionen (som antas ersätta el från naturgaskombi). Återvinning ger en minskad<br />
påverkan i alla scenarierna.<br />
Scenario 3a (”enligt plan”) ger lägre miljöpåverkan är än scenario 3a (”idealscenariot”).<br />
52
200 000<br />
150 000<br />
WEEE<br />
Car batteries (accumulators)<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous w aste<br />
Ton CO2-eqv<br />
50 000<br />
0<br />
-50 000<br />
Sys<strong>av</strong> 1<br />
Sys<strong>av</strong> 2<br />
Sys<strong>av</strong> 3a<br />
Sys<strong>av</strong> 3b<br />
Sys<strong>av</strong> 3c<br />
0<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Inc ineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
-<strong>10</strong>0 000<br />
-150 000<br />
-200 000<br />
Scenario<br />
Figur 21. Utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser - Sys<strong>av</strong><br />
Försurning<br />
I figur 22 visas emissioner <strong>av</strong> försurande ämnen. Den största negativa påverkan beror på utsläpp i lakvatten från<br />
deponier (ammoniak klassas som försurande) samt utsläpp från kompostering (ammoniakutsläpp). Ökad kompostering<br />
bidrar till ökad försurning. Det kan noteras att ”idealscenariot” (scenario 3c) är det gynnsammaste.<br />
53
800<br />
WEEE<br />
600<br />
Car batteries (accumulators)<br />
400<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous w aste<br />
Ton SO2-eqv<br />
200<br />
0<br />
-200<br />
-400<br />
Sys<strong>av</strong> 1<br />
Sys<strong>av</strong> 2<br />
Sys<strong>av</strong> 3a<br />
Sys<strong>av</strong> 3b<br />
Sys<strong>av</strong> 3c<br />
0<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
-600<br />
-800<br />
Scenario<br />
Figur 22. Utsläpp <strong>av</strong> försurande ämnen - Sys<strong>av</strong><br />
Övergödning<br />
I figur 23 visas emissioner <strong>av</strong> eutrofierande ämnen (övergödande ämnen). Nedgången mellan 1994 och 2004<br />
beror framför allt på minskade kväveutsläpp i lakvatten från deponering. Det kan också noteras att utbyggd<br />
kompostering leder till ökad påverkan, medan däremot ökad rötning leder till minskade utsläpp <strong>av</strong> eutrofierande<br />
ämnen.<br />
7 000<br />
Ton O2-eqv<br />
6 000<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
WEEE<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
0<br />
-1 000<br />
Sys<strong>av</strong> 1<br />
Sys<strong>av</strong> 2<br />
Sys<strong>av</strong> 3a<br />
Sys<strong>av</strong> 3b<br />
Sys<strong>av</strong> 3c<br />
0<br />
-2 000<br />
-3 000<br />
Scenario<br />
Figur 23. Utsläpp <strong>av</strong> eutrofierande (övergödande) ämnen - Sys<strong>av</strong><br />
54
Fotooxidantbildning<br />
I figur 23 visas emissioner <strong>av</strong> fotooxidantbildande ämnen. Fotooxidantutsläppen 1994 beror främst på emissioner<br />
<strong>av</strong> metan och VOC i deponigas som läcker ut.<br />
Skillnaderna mellan i resultatet för förbränning i 2014-alternativen beror främst på olika elproduktion. I alternativen<br />
3a (”enligt plan”) och 3c (”idealscenario”) utvinns 30 % <strong>av</strong> energin i form <strong>av</strong> elektricitet och resten (ca 70<br />
%) som fjärrvärme. I 3b (”låt gå” eller extrapolation <strong>av</strong> dagsläget) är det bara <strong>10</strong> % som blir elektricitet.<br />
<strong>10</strong>0<br />
80<br />
WEEE<br />
60<br />
40<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous w aste<br />
Ton C2H4-eqv<br />
20<br />
0<br />
-20<br />
-40<br />
Sys<strong>av</strong> 1<br />
Sys<strong>av</strong> 2<br />
Sys<strong>av</strong> 3a<br />
Sys<strong>av</strong> 3b<br />
Sys<strong>av</strong> 3c<br />
0<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
-60<br />
-80<br />
-<strong>10</strong>0<br />
-120<br />
Scenario<br />
Figur 23. Utsläpp <strong>av</strong> fotooxidantbildande ämnen - Sys<strong>av</strong><br />
Miljöekonomi<br />
I figur 24 visas resultatet <strong>av</strong> den miljöekonomiska utvärderingen för Sys<strong>av</strong>. I samtliga scenarier står utsläpp <strong>av</strong><br />
tungemetaller för en relativt stor andel <strong>av</strong> miljökostnaderna, utsläppen <strong>av</strong> tungmetaller syns inte i de tidigare<br />
diagrammen. Skillnaderna vad gäller inverkan <strong>av</strong> förbränning beror bl.a. på hur mycket elektricitet som produceras<br />
och hur motsvarande ersättningsel framställs.<br />
N<strong>ett</strong>oskillnaderna mellan de olika 2014-alternativen är relativt små, medan det är en tydlig tendens till minskade<br />
miljökostnader 1994 – 2004 – 2014. Förbättringen mellan 1994 och 2004 motsvarar ca 113 Mkr/år i miljökostnader<br />
och mellan 2004 och 2014 ytterligare 5 Mkr/år lägre (om man utgår från scenario 3a).<br />
55
Miljöekonomi SYSAV<br />
120 000<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
80 000<br />
MSEK/år<br />
60 000<br />
40 000<br />
20 000<br />
0<br />
Sys<strong>av</strong> 1 Sys<strong>av</strong> 2 Sys<strong>av</strong> 3a Sys<strong>av</strong> 3b Sys<strong>av</strong> 3c<br />
WEEE<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
-20 000<br />
-40 000<br />
-60 000<br />
Figur 24. Resultat <strong>av</strong> miljöekonomisk bedömning - Sys<strong>av</strong><br />
Övrigt<br />
I tabell 12 visas tungmetallemissioner till vatten och luft <strong>av</strong> tungmetaller. Det är svårt att dra några konkreta slutsatser<br />
<strong>av</strong> resultatet. Tungemetallutsläppen ligger på ungefär samma nivå, med hänsyn till osäkerheter. Det syns<br />
en viss tendens till ökade emissioner med tiden, men den är inte helt tydlig och behäftad med osäkerhet.<br />
Tabell 12. Utsläpp <strong>av</strong> tungmetaller - Sys<strong>av</strong><br />
Utsläpp <strong>av</strong> tungmetaller till luft och vatten<br />
1994<br />
2004<br />
2014 a<br />
2014 b<br />
2014 c<br />
kg/år<br />
kg/år<br />
kg/år<br />
kg/år<br />
kg/år<br />
Emissioner till luft<br />
Pb (luft) <strong>10</strong> 20 30 20 50<br />
Cd (luft) 0 1 5 1 8<br />
Hg (luft) 13 -20 70 -25 <strong>10</strong><br />
Emissioner till vatten<br />
Pb (vatten) <strong>10</strong> 20 -5 20 4<br />
Cd (vatten) 8 <strong>10</strong> 13 13 15<br />
Hg (vatten) <strong>10</strong> 0 -30 0 -<strong>10</strong><br />
I tabell 13 visas återvinning <strong>av</strong> fosfor och kväve genom biologisk <strong>av</strong>fallsbehandling.<br />
Mängden beror på hur mycket <strong>av</strong>fall som går till biologisk behandling. Scenario 3c (”idealscenario”) är det scenario<br />
som ger mest återvinning, eftersom störst mängd behandlas.<br />
56
Tabell 13. Återvinning <strong>av</strong> fosfor och kväve - Sys<strong>av</strong><br />
Återvunnet kväve (N) och fosfor (P) i kompost och biogödsel/rötrest<br />
1994<br />
ton/år<br />
2004<br />
ton/år<br />
2014 a<br />
ton/år<br />
2014 b<br />
ton/år<br />
Kväve N 50 40 355 50 750<br />
Fosfor P 20 12 <strong>10</strong>0 20 160<br />
2014 c<br />
ton/år<br />
Känslighetsanalys<br />
I känslighetsanalysen har antagandena om alternativ elproduktion och alternativ värmeproduktion testats, på<br />
motsvarande sätt som i ”<strong>Sverige</strong>-studien”.<br />
I figur 25 visas resultatet då ersättningsbränslet vid fjärrvärmeproduktion 2014 är olja och naturgas. I figuren är<br />
de tre första scenarierna (1, 2 , 3a) samma som normalfallet med biobränsle som ersättningsbränsle. I scenario 4a<br />
och 4b är <strong>av</strong>fallsmängder och <strong>av</strong>fallsbehandling samma som i 3a, men med skillnaden att ersättningsbränslet i 4a<br />
är olja och i 4b naturgas. Resultaten blir olika för olika miljöeffektkategorier. När alternativ värmekälla är olja<br />
eller naturgas leder minskar utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser och <strong>av</strong> fotooxidantbildande ämnen samt miljökostnaderna<br />
minskar. För olja blir försurning och eutrofiering högre än för biobränsle, men för naturgas blir försurning och<br />
eutrofiering lägre.<br />
I figur 26 visas resultatet då elektriciteten räknas som <strong>svensk</strong> medelel i samtliga scenarier (i stället för kolkondens<br />
1994 och 2004 och naturgaskombi 2014). Denna elmix ger relativt låga emissioner per MJ producerad el,<br />
jämfört med t.ex. kolkondens eller naturgaskombi. Medelelen domineras <strong>av</strong> vattenkraft och kärnkraft, som ger<br />
ganska låga emissioner <strong>av</strong> de miljöeffektkategorier som vi studerar. Vi har räknat med samma mix i samtliga<br />
scenarier. Egentligen ändras mixen från år till år, men tidigare beräkningar har visat att slutresultatet ändras relativt<br />
lite mellan olika år. Resultatet visar att emissionerna blir högre i de flesta fall. Det beror på att de ”sluppna”<br />
emissionerna från <strong>av</strong>fallsförbränning minskar. Den el som produceras från <strong>av</strong>fall (i synnerhet <strong>av</strong>fallsförbränning)<br />
ersätter här den relativt ”rena” medelelen, jämfört med i normalfallet då el framställs genom kolkondens eller<br />
naturgaskombi. Det kan noteras att scenario 3a (”enligt plan” 2014) i d<strong>ett</strong>a fall gör en ökad miljökostnad jämfört<br />
med 2004. D<strong>ett</strong>a beror framför allt på att nyttan med förbränning med elgenerering minskar då medelel ersätts <strong>av</strong><br />
”<strong>av</strong>fallsel”.<br />
57
200 000<br />
Växthuseffekt Sys<strong>av</strong><br />
600<br />
Försurning Sys<strong>av</strong><br />
ton CO 2<br />
-eqv<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
0<br />
-<strong>10</strong>0 000<br />
-200 000<br />
-300 000<br />
ton SO 2<br />
-eqv<br />
400<br />
200<br />
0<br />
-200<br />
-400 000<br />
-400<br />
6 000<br />
Eutrofiering Sys<strong>av</strong><br />
<strong>10</strong>0<br />
Fotooxidantbildning Sys<strong>av</strong><br />
ton O 2<br />
-eqv<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
ton C 2<br />
H 4<br />
-eqv<br />
50<br />
0<br />
-50<br />
-<strong>10</strong>0<br />
-150<br />
-200<br />
-250<br />
Sys<strong>av</strong> 1<br />
Sys<strong>av</strong> 2<br />
Sys<strong>av</strong> 3a<br />
Sys<strong>av</strong> 4a<br />
Sys<strong>av</strong> 4 b<br />
0<br />
Miljökostnader SYSAV<br />
MSEK/år<br />
<strong>10</strong>0,0<br />
50,0<br />
0,0<br />
-50,0<br />
-<strong>10</strong>0,0<br />
-150,0<br />
-200,0<br />
Figur 25. Känslighetsanalys Sys<strong>av</strong> – alternativ fjärrvärmeframställning. Scenario 1, 2 3a är enligt normalfallet<br />
med biobränsle som alternativ värmekälla. Scenario 4a är med olja som alternativbränsle och 4b med naturgas<br />
som alternativbränsle.<br />
58
150 000<br />
Växthuseffekt Sys<strong>av</strong><br />
600<br />
Försurning Sys<strong>av</strong><br />
<strong>10</strong>0 000<br />
400<br />
ton CO 2<br />
-eqv<br />
50 000<br />
0<br />
-50 000<br />
ton SO 2<br />
-eqv<br />
200<br />
0<br />
-200<br />
-<strong>10</strong>0 000<br />
-400<br />
-150 000<br />
-600<br />
6 000<br />
Eutrofiering Sys<strong>av</strong><br />
<strong>10</strong>0<br />
Fotooxidantbildning Sys<strong>av</strong><br />
ton O 2<br />
-eqv<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
ton C 2<br />
H 4<br />
-eqv<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Sys<strong>av</strong> 1<br />
Sys<strong>av</strong> 2<br />
Sys<strong>av</strong> 3a<br />
Sys<strong>av</strong> 3b<br />
Sys<strong>av</strong> 3c<br />
0<br />
Miljökostnader SYSAV<br />
MSEK/år<br />
<strong>10</strong>0,0<br />
80,0<br />
60,0<br />
40,0<br />
20,0<br />
0,0<br />
-20,0<br />
Figur 26. Känslighetsanalys Sys<strong>av</strong> – ändrad elproduktion. I samtliga scenarier har vi räknat med <strong>svensk</strong> medelel<br />
som alternativ energikälla för elproduktion.<br />
Slutsatser - Sys<strong>av</strong><br />
De slutsatser som kan dras för delstudien Sys<strong>av</strong> är följande:<br />
1. Utvecklingen inom <strong>av</strong>fallshanteringen i Sys<strong>av</strong>-regionen har l<strong>ett</strong> till minskad miljöpåverkan mellan 1994<br />
och 2004. Utvecklingen för framtiden är inte helt entydig. Med planerad utveckling kommer utsläpp <strong>av</strong><br />
växthusgaser, utsläpp <strong>av</strong> fotooxidantbildande ämnen samt totala miljökostnader att minska, men öka <strong>av</strong><br />
försurande ämnen och eutrofierande ämnen. Det är främst ökad kompostering som ger dessa ökningar.<br />
59
2. I Sys<strong>av</strong>-regionen har utsläppen <strong>av</strong> växthusgaser från hantering <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall minskat med ca 180<br />
000 ton CO 2 -ekvivalenter mellan 1994 och 2004 och det finns möjlighet att minska med ytterligare ca<br />
70 000 ton/år till år 2014.<br />
3. När man räknar ihop miljökostnaderna, har dessa sjunkit med ca <strong>10</strong>0 miljoner kr/år mellan 1994 och<br />
2004. Fram till 2014 blir miljökostnaderna bara marginellt lägre.<br />
4. I utvärderingen har vi vid återvinning och energiutvinning räknat med ”sluppna” emissioner från<br />
jungfrulig produktion <strong>av</strong> material och från förbränning <strong>av</strong> jungfruliga bränslen. För scenariot 2004 och<br />
de framtida scenarierna 20<strong>10</strong> är de sluppna emissionerna i flera fall större än de direkta emissionerna<br />
från <strong>av</strong>fallshanteringen (negativa staplar i diagrammen). Det innebär att <strong>av</strong>fallshanteringen i framtidsscenarierna<br />
inte ger någon n<strong>ett</strong>opåverkan (i de miljöeffektkategorier som studerats), utan att <strong>av</strong>fallshanteringen<br />
är positivt ur miljösynpunkt.<br />
Resultat – NSR-regionen<br />
I figur 27 visas nedan visas en översikt <strong>av</strong> resultatet för NSR-regionen. Varje diagram finns sedan redovisad mer<br />
i detalj efterföljande <strong>av</strong>snitt. Miljöpåverkan får <strong>ett</strong> ”negativt” värde (stapel nedåt) när en återvinningsprocess ger<br />
mindre miljöpåverkan än motsvarande jungfruliga produktion. Av diagrammen kan man dra följande slutsatser:<br />
Mellan 1994 och 2004 och mellan 2004 och 2014 (scenario a) sker en successiv minskad miljöpåverkan i alla<br />
studerade miljöpåverkanskategorier.<br />
Då de olika 2014-scenarierna jämförs ser man att scenario b (”låt gå”) ger de högsta utsläppen i alla studerade<br />
kategorier, medan scenario a (”enligt planer”) och c (”idealt”) ger lägre. Det kan tolkas som en fingervisning att<br />
mycket kan vinnas på att rejält utveckla <strong>av</strong>fallshanteringen. Det är i för samtliga miljöpåverkanskategorier deponeringen<br />
som gör att scenario 3b är sämre än övriga.<br />
Scenarierna 3a (”enligt plan”) och 3 d (”enligt plan men utan fastighetsnära insamling”) ger ingen märkbar skillnad<br />
i miljöeffekter. Ökad fastighetsnära insamling leder inte till ökad miljöpåverkan. Däremot kan ökad fastighetsnära<br />
insamling leda till ökade insamlingsgrader vilket ökar återvinning vilket leder till miljöförbättringar.<br />
D<strong>ett</strong>a har dock inte beaktats i studien.<br />
När man jämför de olika scenarierna för 2014 ser man att scenario 3a (”enligt plan”) ger lägst miljöpåverkan när<br />
det gäller utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser och <strong>av</strong> fotooxidantbildande ämnen, samt sammanvägt miljöekonomi. Däremot<br />
ger scenario 3 a något högre utsläpp <strong>av</strong> försurande ämnen och övergödande ämnen. Sammanvägt (enligt miljöekonomi)<br />
är scenario 3a (”enligt planerna”) något gynnsammare än de övriga.<br />
60
150 000<br />
Global w arming<br />
1 500<br />
Acidification<br />
ton CO 2<br />
-eqv<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
50 000<br />
0<br />
-50 000<br />
ton SO 2<br />
-eqv<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
-<strong>10</strong>0 000<br />
-500<br />
ton O 2<br />
-eqv<br />
14 000<br />
12 000<br />
<strong>10</strong> 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
Eutrophication<br />
ton C 2<br />
H 4<br />
-eqv<br />
120<br />
<strong>10</strong>0<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
-20<br />
-40<br />
-60<br />
Photo-oxidant formation<br />
NSR 1<br />
NSR 2<br />
NSR 3a<br />
NSR 3b<br />
NSR 3c<br />
NSR 3d<br />
Miljökostnader<br />
150,0<br />
<strong>10</strong>0,0<br />
MSEK/år<br />
50,0<br />
0,0<br />
-50,0<br />
Figur 27. Resultat NSR. Emissioner från <strong>av</strong>fallshantering<br />
Växthuseffekt<br />
Emissioner <strong>av</strong> växthusgaser (klimatgaser) visas i figur 28. Deponering ger tydligt bidrag i scenarierna 2004,<br />
2004 och 2014 b där rest<strong>av</strong>fallet deponeras. Det är emissionerna <strong>av</strong> deponigas (metan) som ger d<strong>ett</strong>a. Förbränning<br />
ger en negativ miljöpåverkan (d.v.s. ”miljöförbättring”) i scenarierna 3 a, c och d, där rest<strong>av</strong>fallet förbränns.<br />
Återvinning ger också en negativ miljöpåverkan (d.v.s. ”miljöförbättring”) i samtliga scenarier. D<strong>ett</strong>a beror på<br />
att återvinning normalt leder till minskade utsläpp <strong>av</strong> fossil koldioxid.<br />
61
150 000<br />
WEEE<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
Recycling<br />
Tonnes CO 2 -eqv<br />
50 000<br />
0<br />
NSR 1 NSR 2 NSR 3a NSR 3b NSR 3c NSR 3d<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
-50 000<br />
-<strong>10</strong>0 000<br />
Scenario<br />
Figur 28. Emissioner <strong>av</strong> växthusgaser - NSR<br />
Försurning<br />
I figur 29 visas emissioner <strong>av</strong> försurande ämnen. Kompostering ger emissioner p.g.a. utsläpp <strong>av</strong> ammoniak från<br />
komposteringsprocessen. Återvinning ger hela tiden negativa emissioner (de ”sluppna” emissionerna från<br />
jungfrulig tillverkning är större än emissionerna från återvinningsprocesserna). Det beror främst på minskade<br />
utsläpp <strong>av</strong> sv<strong>av</strong>eldioxid, som är förknippad med användningen <strong>av</strong> kol, olja och naturgas.<br />
62
1 600<br />
Tonnes SO 2 -eqv<br />
1 400<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
WEEE<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
200<br />
0<br />
-200<br />
NSR 1 NSR 2 NSR 3a NSR 3b NSR 3c NSR 3d<br />
-400<br />
Scenario<br />
Figur 29. Emissioner <strong>av</strong> försurande ämnen – NSR.<br />
Övergödning<br />
I figur 30 visas emissioner <strong>av</strong> övergödande ämnen. Deponering ger tydliga bidrag p.g.a. ammonium i lakvattnet.<br />
Rötning ger <strong>ett</strong> tydligt negativt bidrag, medan kompostering ökar emissionerna <strong>av</strong> övergödande ämnen.<br />
14 000<br />
Tonnes O 2 -eqv<br />
12 000<br />
<strong>10</strong> 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
WEEE<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
2 000<br />
0<br />
-2 000<br />
NSR 1<br />
NSR 2<br />
NSR 3a<br />
Scenario<br />
NSR 3b<br />
NSR 3c<br />
NSR 3d<br />
Figur 30. Emissioner <strong>av</strong> eutrofierande (övergödande) ämnen - NSR<br />
63
Fotooxidantbildning<br />
I figur 31 visas emissioner <strong>av</strong> fotooxidantbildande ämnen. Det mest markanta resultatet är att deponering ger <strong>ett</strong><br />
tydligt bidrag till emissionerna, medan förbränning (med hög grad <strong>av</strong> elgenerering) ger negativa emissioner (beroende<br />
på sluppna emissioner från elgenerering från naturgaskombi).<br />
120<br />
<strong>10</strong>0<br />
WEEE<br />
80<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
60<br />
Hazardous waste<br />
Recycling<br />
Tonnes C 2 H4 -eqv<br />
40<br />
20<br />
0<br />
NSR 1 NSR 2 NSR 3a NSR 3b NSR 3c NSR 3d<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
-20<br />
-40<br />
-60<br />
-80<br />
Scenario<br />
Figur 31. Emissioner <strong>av</strong> fotooxidantbildande ämnen – NSR-regionen<br />
Miljöekonomi<br />
Resultatet <strong>av</strong> den miljöekonomiska utvärderingen visas i figur 32. Resultatet visar att deponering ger höga miljökostnader.<br />
Förbränning ger sänkta (negativa) miljökostnader vid hög grad <strong>av</strong> elgenerering, men kostnader då<br />
elgenereringen är låg. Tungmetallerna har en ganska stor vikt i<br />
64
Miljöekonomi NSR<br />
140 000<br />
120 000<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
MSEK/år<br />
80 000<br />
60 000<br />
40 000<br />
20 000<br />
0<br />
NSR 1 NSR 2 NSR 3a NSR 3b NSR 3c NSR 3d<br />
WEEE<br />
Car batteries (accumulators)<br />
Hazardous batteries (Hg and Cd)<br />
Hazardous waste<br />
Recycling<br />
Landfilling<br />
Incineration<br />
Anaerobic digestion<br />
Composting<br />
Collection and transports<br />
-20 000<br />
-40 000<br />
-60 000<br />
Figur 32. Resultat <strong>av</strong> miljöekonomisk utvärdering – NSR-regionen<br />
Övrigt<br />
I tabell 14 visas tungmetallemissioner till vatten och luft <strong>av</strong> tungmetaller. Det är svårt att dra några konkreta slutsatser<br />
<strong>av</strong> resultatet. Tungemetallutsläppen ligger på ungefär samma nivå, med hänsyn till osäkerheter. Det syns<br />
möjligen en viss tendens till ökade emissioner med tiden, men den är inte helt tydlig och behäftad med osäkerhet.<br />
Tabell 14. Utsläpp <strong>av</strong> tungmetaller till luft och vatten – NSR<br />
Emissioner <strong>av</strong> tungmetaller till luft och vatten<br />
1994<br />
2004<br />
2014 a<br />
2014 b<br />
2014 c<br />
2014 d<br />
kg/år<br />
kg/år<br />
kg/år<br />
kg/år<br />
kg/år<br />
kg/år<br />
Emissioner till luft<br />
Pb (luft) <strong>10</strong> 16 30 20 50 30<br />
Cd (luft) 0 1 5 1 8 5<br />
Hg (luft) <strong>10</strong> -25 70 -25 7 70<br />
Emissioner till luft<br />
Pb (vatten) 15 15 -5 20 4 -5<br />
Cd (vatten) <strong>10</strong> <strong>10</strong> 13 13 15 13<br />
Hg (vatten) 11 0 -30 0 -<strong>10</strong> -30<br />
I tabell 15 visas återvinning <strong>av</strong> fosfor och kväve genom biologisk <strong>av</strong>fallsbehandling.<br />
65
Mängden beror på hur mycket <strong>av</strong>fall som går till biologisk behandling. Scenario 3c (”idealscenario”) är det scenario<br />
som ger mest återvinning, eftersom störst mängd behandlas.<br />
Tabell 15. Återvinning <strong>av</strong> fosfor och kväve - NSR<br />
Återvunnet kväve (N) och fosfor (P) i kompost och biogödsel/rötrest<br />
1994<br />
Scenario 1<br />
ton/år<br />
2004<br />
Scenario 2<br />
ton/år<br />
2014<br />
Scenario 3a<br />
ton/år<br />
2014<br />
Scenario 3b<br />
ton/år<br />
2014<br />
Scenario 3b<br />
ton/år<br />
2014<br />
Scenario 3d<br />
ton/år<br />
Kväve N 50 40 350 50 750 350<br />
Fosfor P 20 <strong>10</strong> <strong>10</strong>0 20 160 <strong>10</strong>0<br />
Känslighetsanalys<br />
I känslighetsanalysen har antagandena om alternativ elproduktion och alternativ värmeproduktion testats, på<br />
motsvarande sätt som i ”<strong>Sverige</strong>-studien” och ”Sys<strong>av</strong>-studien”.<br />
I figur 33 visas resultatet då ersättningsbränslet vid fjärrvärmeproduktion 2014 är olja och naturgas. I figuren är<br />
de tre första scenarierna (1, 2 och 3a) samma som normalfallet med biobränsle som ersättningsbränsle. I scenario<br />
4a och 4b är <strong>av</strong>fallsmängder och <strong>av</strong>fallsbehandling samma som i 3a, men med skillnaden att ersättningsbränslet i<br />
4a är olja och i 4b naturgas. Resultaten blir olika för olika miljöeffektkategorier. När alternativ värmekälla är olja<br />
eller naturgas minskar utsläppen <strong>av</strong> växthusgaser och <strong>av</strong> fotooxiantbildande ämnen samt miljökostnaderna minskar,<br />
jämfört med normalfallet då biobränsle är alternativt bränsle.<br />
I figur 34 visas resultatet då elektriciteten räknas som <strong>svensk</strong> medelel i samtliga scenarier (i stället för kolkondens<br />
1994 och 2004 och naturgaskombi 2014 i scenario 3a-d). Denna elmix ger relativt låga emissioner per MJ<br />
producerad el, jämfört med t.ex. kolkondens eller naturgaskombi. Medelelen domineras <strong>av</strong> vattenkraft och kärnkraft,<br />
som ger ganska låga emissioner <strong>av</strong> de miljöeffektkategorier som vi studerar. Vi har räknat med samma mix<br />
i samtliga scenarier. Egentligen ändras mixen från år till år, men tidigare beräkningar har visat att slutresultatet<br />
ändras relativt lite mellan olika år. Resultatet visar att emissionerna blir högre i de flesta fall. Det beror på att de<br />
”sluppna” emissionerna från <strong>av</strong>fallsförbränning minskar. Den el som produceras från <strong>av</strong>fall (i synnerhet <strong>av</strong>fallsförbränning)<br />
ersätter här den relativt ”rena” medelelen, jämfört med i normalfallet då el framställs genom kolkondens<br />
eller naturgaskombi.<br />
66
ton CO 2<br />
-eqv<br />
150 000<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
50 000<br />
0<br />
-50 000<br />
-<strong>10</strong>0 000<br />
-150 000<br />
-200 000<br />
Global w arming<br />
ton SO 2<br />
-eqv<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
-500<br />
Acidification<br />
ton O 2<br />
-eqv<br />
14 000<br />
12 000<br />
<strong>10</strong> 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
Eutrophication<br />
ton C 2<br />
H 4<br />
-eqv<br />
150<br />
<strong>10</strong>0<br />
50<br />
0<br />
-50<br />
-<strong>10</strong>0<br />
-150<br />
Photo-oxidant formation<br />
NSR 1<br />
NSR 2<br />
NSR 3a<br />
NSR 4a<br />
NSR 4b<br />
0<br />
Miljökostnader<br />
150,0<br />
<strong>10</strong>0,0<br />
MSEK/år<br />
50,0<br />
0,0<br />
-50,0<br />
-<strong>10</strong>0,0<br />
Figur 33. Känslighetsanalys NSR – alternativ värme produceras från olja i scenario 4a och naturgas i scenario<br />
4b (och biobränsle scenario 1, 2, 3a)<br />
67
150 000<br />
Växthuseffekt<br />
1 500<br />
Försurning<br />
ton CO 2<br />
-eqv<br />
<strong>10</strong>0 000<br />
50 000<br />
0<br />
-50 000<br />
-<strong>10</strong>0 000<br />
ton SO 2<br />
-eqv<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
-500<br />
ton O 2<br />
-eqv<br />
14 000<br />
12 000<br />
<strong>10</strong> 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
-2 000<br />
Eutrofiering<br />
ton C 2<br />
H 4<br />
-eqv<br />
<strong>10</strong>0<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
-20<br />
Photooxidantbildning<br />
NSR 1<br />
NSR 2<br />
NSR 3a<br />
NSR 3b<br />
NSR 3c<br />
NSR 3d<br />
Miljökostnader<br />
150,0<br />
<strong>10</strong>0,0<br />
MSEK/år<br />
50,0<br />
0,0<br />
-50,0<br />
Figur 34. Känslighetsanalys NSR – alternativ elproduktion är <strong>svensk</strong> ”medelel” i alla scenarier (i normalfallet<br />
kolkondens i scenario 1 och 2 och naturgaskombi i scenario 3a-d).<br />
Slutsatser - NSR<br />
De slutsatser som kan dras för delstudien NSR är följande:<br />
1. Utvecklingen inom <strong>av</strong>fallshanteringen i NSR-regionen har l<strong>ett</strong> till minskad miljöpåverkan mellan 1994<br />
och 2004. Miljöpåverkan inom samtliga studerade miljöeffektkategorier har minskat mellan 1994 och<br />
2004, samt kommer att minska ytterligare fram till 2014 om planerad utveckling genomförs.<br />
2. I NSR-regionen har utsläppen <strong>av</strong> växthusgaser från hantering <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall minskat med ca 50 000<br />
ton CO 2 -ekvivalenter mellan 1994 och 2004 och det finns möjlighet att minska med ytterligare ca 130<br />
000 ton/år till år 2014.<br />
68
3. När man räknar ihop miljökostnaderna, har dessa sjunkit med ca 50 miljoner kr/år mellan 1994 och<br />
2004. Fram till 2014 blir miljökostnaderna kan miljökostnaderna sjunka med ytterligare ca 70 Mkr/år.<br />
4. I utvärderingen har vi vid återvinning och energiutvinning räknat med ”sluppna” emissioner från<br />
jungfrulig produktion <strong>av</strong> material och från förbränning <strong>av</strong> jungfruliga bränslen. I flera fall i de framtida<br />
scenarierna 20<strong>10</strong> är de sluppna emissionerna i flera fall större än de direkta emissionerna från <strong>av</strong>fallshanteringen<br />
(negativa staplar i diagrammen). Det innebär att <strong>av</strong>fallshanteringen i framtidsscenarierna<br />
inte ger någon n<strong>ett</strong>opåverkan (i de miljöeffektkategorier som studerats), utan att <strong>av</strong>fallshanteringen är<br />
positivt ur miljösynpunkt. Det gäller exempelvis utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser, försurande ämnen och fotooxidantbildande<br />
ämnen.<br />
69
Generella slutsatser – miljöbedömning <strong>av</strong> <strong>svensk</strong> <strong>av</strong>fallspolitik<br />
I studien har vi undersökt vilka miljökonsekvenser som utvecklingen inom <strong>av</strong>fallsområdet har bidragit med. Studien<br />
har omfattat tre delstudier: dels en nationell studie, dels studier i två regioner (Sys<strong>av</strong>-regionen och NSRregionen).<br />
Fokus har varit på det kommunala <strong>av</strong>fallet, inkl. producentansvars<strong>av</strong>fall, d.v.s. hushålls<strong>av</strong>fall samt<br />
annat <strong>av</strong>fall som tas omhand på kommunala <strong>av</strong>fallsanläggningar eller genom producentansvaret.<br />
De generella slutsatser som man kan dra <strong>av</strong> samtliga delstudier är följande:<br />
1. <strong>Avfall</strong>spolitiken har l<strong>ett</strong> till en <strong>av</strong>fallshantering som ger minskad miljöpåverkan. De miljöeffektkategorier<br />
som undersökts är växthuseffekt, försurning, övergödning och fotooxidantbildning. På<br />
nationell nivå har samtliga dessa kategorier minskat tydligt mellan 1994 och 2004, och med planerad<br />
utveckling kommer ytterligare minskad miljöpåverkan att uppnås till 20<strong>10</strong>.<br />
2. Räknat i Hela <strong>Sverige</strong> har utsläppen <strong>av</strong> växthusgaser från hantering <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall minskat med ca 2<br />
miljoner ton CO 2 -ekvivalenter mellan 1994 och 2004 och det finns möjlighet att minska med ytterligare<br />
ca 2 miljoner ton/år. Räknar med även det industri<strong>av</strong>fall som hanteras på kommunala anläggningar och<br />
liknande har utsläppen mellan 1994 och 2004 minskat lite mer än 2 Mton CO 2 -ekvivalenter/år, och den<br />
återstående potentialen är ytterligare mer än 6 Mton/år.<br />
3. När man räknar ihop miljökostnaderna för hantering <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall på nationell nivå, har dessa sjunkit<br />
med ca 4 miljarder kr/år mellan 1994 och 2004, och potentialen för framtiden är ytterligare ca 1 miljard<br />
kr/år lägre till år 20<strong>10</strong>.<br />
4. Både den nationella studien och de två regionala studierna har visat att <strong>av</strong>fallspolitiken är miljörelevant.<br />
Miljöpåverkan har minskat mellan 1994 och 2004. Med de mål som satts upp för framtiden och med de<br />
planer som utarbetats regionalt, kommer ytterligare förbättringar att ske. De regionala studierna har visat<br />
att man i de studerade regionerna arbetar efter relevanta <strong>av</strong>fallsplaner.<br />
70
Bilaga A. Beskrivning <strong>av</strong> sammansättning, <strong>av</strong>fallsbehandling,<br />
m.m. i regionstudierna<br />
Sammansättning <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet<br />
Totala sammansättningen på hushålls<strong>av</strong>fallet har sammanställts utifrån RVF:s rapport ”Trender och variationer<br />
i hushålls<strong>av</strong>fallets sammansättning” tillsammans med platsspecifik data <strong>av</strong> utsorterade mängder<br />
producentansvar och andra fraktioner från NSR:s region 2004. Den totala sammansättningen fås genom<br />
att lägga till de utsorterade fraktionerna till sammansättningen <strong>av</strong> rest<strong>av</strong>fallet. Sammansättningen har sedan<br />
antagits gälla för båda regionerna och för alla scenarier då ökningen <strong>av</strong> alla fraktioner antas vara lika.<br />
En osäkerhet kan vara att rest<strong>av</strong>fallets innehåll antagits utifrån en generell sammansättning. För att få <strong>ett</strong><br />
så riktigt resultat som möjligt måste regelbundna plockanalyser göras i det område som studien berör.<br />
Sammansättningen kan variera från olika år och även inom regionerna. D<strong>ett</strong>a beror bland annat på konsumenternas<br />
vanor och konsumerande samt val <strong>av</strong> produkter, vilket ger upphov till olika <strong>av</strong>fallssammansättningar.<br />
Antagandena i denna studie borde dock vara relativt riktiga då sammansättningen generellt<br />
inte ändrats nämnvärt under de senaste åren. Då data om olika fraktioner <strong>av</strong> farligt <strong>av</strong>fall varit bristfälliga<br />
bör i d<strong>ett</strong>a fall uppgifter om totalt farligt <strong>av</strong>fall användas istället. I WAMPS utgörs det farliga <strong>av</strong>fallet <strong>av</strong><br />
tre fraktioner, farliga batterier, bilbatterier och olja, färg, lösningsmedel m.m. Den totala andelen farligt<br />
<strong>av</strong>fall delas därför upp mellan de tre fraktionerna i modellen. Sammansättningen som antagits i denna<br />
studie kan ses i tabell A2 nedan.<br />
Tabell A 1. Sammanställning <strong>av</strong> totala sammansättningen <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet 2004.<br />
Fraktion %<br />
Plastförpackningar (hård) 2,3<br />
Plastförpackningar (mjuk) 4,1<br />
Blandad plast (+ frigolit) 0,7<br />
Gummi 0,0<br />
Pappersförpackningar 7,0<br />
Tidningspapper, magasin m.m. 15,8<br />
Annat papper (well) 0,9<br />
Metallförpackningar (aluminium) 0,6<br />
Metallförpackningar (stål) 0,6<br />
Metall skrot 1,7<br />
Glasförpackningar 4,7<br />
Annat glas 0,2<br />
71
Organiskt <strong>av</strong>fall (köks<strong>av</strong>fall) 29,5<br />
Trädgårds<strong>av</strong>fall 15,8<br />
Trä 0,1<br />
El- och elektroniskt <strong>av</strong>fall (WEEE) 3,2<br />
Farliga batterier (Cd, Hg, Pb) 1,2<br />
Bilbatterier (ackumulatorer) 1,2<br />
Olja, färg, lösningsmedel m.m. 1,2<br />
Icke farliga batterier, småbatterier 0<br />
Kläder, skor, textilier, läder 3,9<br />
Annat brännbart <strong>av</strong>fall +blöjor 5,1<br />
Icke brännbart <strong>av</strong>fall 0,0<br />
Annat 2,0<br />
Återvinning<br />
Andelen återvunnet material är den mängd utsorterat material från den totala mängden i sammansättningen<br />
<strong>av</strong> <strong>av</strong>fallet. Platsspecifik data har använts för 1994 och 2004, vilken har samlats in från <strong>av</strong>fallsbolagens<br />
miljörapporter, sammanställd statistik samt viss statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Vid<br />
sammanställandet <strong>av</strong> återvinningsmaterial har vissa antaganden gjorts utifrån uppgifter från kontakter på<br />
materialbolagen. Metall samlas in som en fraktion bestående <strong>av</strong> stål och aluminium. Exakta siffror om hur<br />
dessa sedan är fördelade finns inte tillgängligt men uppskattningsvis är andelarna lika stora <strong>av</strong> stål och<br />
aluminium från hushålls<strong>av</strong>fallet. Glas samlas in i två fraktioner färgat och ofärgat. 1994 var 30 procent <strong>av</strong><br />
det insamlade glaset ofärgat, 2004 var 40 procent ofärgat och 2014 kan det tänkas att 45 procent <strong>av</strong> totala<br />
mängden insamlat glas är ofärgat.<br />
För NSR:s scenarier för 2014 har uppskattade siffror på <strong>av</strong>fallsmängder från bolaget använts för fraktionerna<br />
WEEE och nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall. I övrigt för scenarierna gällande 2014 antas att utsortering och<br />
återvinning <strong>av</strong> producentmaterialen ligger några procent över dagens mål för de flesta fraktioner eller vad<br />
som anses rimligt. Då indata för farligt <strong>av</strong>fall i många fall varit bristfälliga har återvinningsgraden utgått<br />
från <strong>av</strong>fallsbolagens uppgifter om total mängd insamlat farligt <strong>av</strong>fall. Siffrorna för 2004 skiljer sig betydligt<br />
för NSR och Sys<strong>av</strong>, vilket kan bero på att sammansättningen <strong>av</strong> det totala <strong>av</strong>fallet skiljer sig åt eller<br />
på bristfällig data. För 2014 har återvinningsgraden satts till 98% för farligt <strong>av</strong>fall Andel återvunnet material<br />
i regionerna för olika år ses i tabell A3 och A4 nedan.<br />
72
Tabell A 2 Andel utsorterat och återvunnet material för Sys<strong>av</strong>s region respektive år och scenario. (Sys<strong>av</strong><br />
1994 inkluderar Ökrab och Assy)<br />
Utsorterat material i olika scenarier<br />
Region och år Sys<strong>av</strong> 1994 Sys<strong>av</strong> 2004 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014<br />
Fraktion<br />
Scenario<br />
3a & 3d<br />
Scenario 3b<br />
Scenario 3c<br />
% % % % %<br />
Plast<br />
Plastförpackningar (hårda) 0 15 80 15 95<br />
Plastförpackningar (mjuka) 0 0 30 0 95<br />
Papper 0<br />
Pappersförpackningar 0 23 60 23 95<br />
Tidningar, magasin m.m. 81 92 85 92 95<br />
Metall<br />
Metallförpackningar (aluminium) 0 60 60 60 95<br />
Metallförpackningar (stål) 0 60 75 60 95<br />
Metall (skrot) 0 60 75 60 95<br />
Glas<br />
Glasförpackningar 50 88 95 88 95<br />
Nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall<br />
Organiskt <strong>av</strong>fall (köks<strong>av</strong>fall) 0 0 35 0 98<br />
Trädgårds<strong>av</strong>fall 39 26 95 26 98<br />
Annat nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall<br />
(hemkompost)<br />
3 6 11 6 98<br />
El- och elektronik<strong>av</strong>fall (WEEE) 49 40 80 40 98<br />
Farligt <strong>av</strong>fall <strong>10</strong> 15 98 15 98<br />
73
Tabell A 3 Andel utsorterat och återvunnet material för NSR:s region respektive år och scenario.<br />
Utsorterat material i olika scenarier<br />
Region och år NSR 1994 NSR 2004 NSR 2014 NSR 2014 NSR 2014<br />
Fraktion<br />
Scenario<br />
3a & 3d<br />
Scenario 3b<br />
Scenario 3c<br />
% % % %<br />
Plast<br />
Plastförpackningar (hårda) 1 32 80 32 95<br />
Plastförpackningar (mjuka) 0 8 30 8 95<br />
Papper<br />
Pappersförpackningar <strong>10</strong> 64 60 64 95<br />
Tidningar, magasin m.m. 77 80 85 80 95<br />
Metall<br />
Metallförpackningar (aluminium) 2 37 60 37 95<br />
Metallförpackningar (stål) 2 37 75 37 95<br />
Metall (skrot) 28 59 75 59 95<br />
Glas<br />
Glasförpackningar 79 82 95 82 95<br />
Nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall<br />
Organiskt <strong>av</strong>fall (köks<strong>av</strong>fall) 0 22 38 22 98<br />
Trädgårds<strong>av</strong>fall 87 94 95 94 98<br />
Annat nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall (hemkompost)<br />
3 5 9 5 98<br />
El- och elektronik<strong>av</strong>fall (WEEE) 58 83 80 83 98<br />
Farligt <strong>av</strong>fall <strong>10</strong> 90 98 90 98<br />
Behandling<br />
Behandling <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet delas upp i återvinning, biologisk behandling, förbränning och deponering.<br />
Till återvinning räknas materialåtervinning <strong>av</strong> producentansvarsmaterial, farlig <strong>av</strong>fall och fraktioner<br />
som kläder och skor. Biologisk behandling innefattar kompostering och rötning. Vid deponering och förbränning<br />
utvinns energi i form <strong>av</strong> el, värme och vid rötning utvinns energi som värme eller fordonsgas.<br />
Platsspecifik data har använts för 1994 och 2004, vilket har sammanställts från <strong>av</strong>fallsbolagens miljörapporter<br />
och statistik. Behandling <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall för 2014 har antagits utifrån uppsatta politiska mål samt <strong>av</strong>fallsbolagens<br />
framtida planer för regionernas <strong>av</strong>fallshantering.<br />
74
Grov<strong>av</strong>fallet, 2004, har i båda regionerna efter insamling sorterats i fraktionerna återvinning, deponering<br />
och förbränning. På NSR:s anläggning har även en del rest<strong>av</strong>fall sorterats. För NSR baseras data om hur<br />
stor del som går var vid sorteringen på allt inkommet <strong>av</strong>fall och är därför inte helt representativt för hushålls<strong>av</strong>fallet<br />
men får stå till grund för antagandet gällande hur stora delar som går till deponi respektive<br />
återvinning. D<strong>ett</strong>a antagande kommer inte att påverka resultatet nämnvärt då mängderna är så pass små.<br />
Hur <strong>av</strong>fallet behandlats och antas kommer behandlas kan ses i tabell A5 och A6 nedan. År 2005 har tagits<br />
med för NSR då det representerar hur behandlingen sker idag i scenario 3b. Övriga indata för NSR i scenario<br />
3b tas från data gällande 2004.<br />
Tabell A 4 Behandling <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallet för Sys<strong>av</strong> för respektive år och scenario. (Sys<strong>av</strong> 1994 inkluderar<br />
Ökrab och Assy)<br />
Region och år Sys<strong>av</strong> 1994 Sys<strong>av</strong> 2004 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014<br />
Behandling<br />
Scenario 3a &<br />
3d<br />
Scenario 3b<br />
Scenario 3c<br />
% % % % %<br />
Återvinning 17 25 33 25 40<br />
Biologisk behandling 7 6 20 6 43<br />
Kompostering <strong>10</strong>0 <strong>10</strong>0 72 <strong>10</strong>0 34<br />
Rötning 0 0 28 0 66<br />
Rest 76 69 47 69 17<br />
Förbränning 74 99 <strong>10</strong>0 99 <strong>10</strong>0<br />
Deponering 26 1 0 1 0<br />
75
Tabell A 5 Behandling <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallet för NSR för respektive år och scenario.<br />
Region och år NSR 1994 NSR 2004 NSR 2014 NSR 2014 NSR 2014<br />
Behandling<br />
Scenario 3a &<br />
3d<br />
Scenario 3b<br />
Scenario 3c<br />
% % % % %<br />
Återvinning 19 31 33 29 41<br />
Biologisk behandling 15 23 46 40 50<br />
Kompostering <strong>10</strong>0 85 22 82 20<br />
Rötning 0 15 78 18 80<br />
Rest 66 47 21 30 9<br />
Förbränning 0 0,4 <strong>10</strong>0 50 <strong>10</strong>0<br />
Deponering <strong>10</strong>0 99,6 0 50 0<br />
Kompostering delas upp i olika typer, öppen-, sluten- och reaktorkompostering samt hemkompost. Hur<br />
fördelningen <strong>av</strong> dessa alternativ ser ut för respektive region och tidpunkt kan ses i tabell A7 och A8<br />
Komposten som blir kvar kommer i framtiden, 2014, att ersätta gödselmedel i jordbruket. För 1994 och<br />
2004 ersätts inte gödselmedlet i jordbruket.<br />
Tabell A 6 Fördelning <strong>av</strong> komposteringsalternativ för Sys<strong>av</strong> för varje år och scenario.<br />
Region och År Sys<strong>av</strong> 1994 Sys<strong>av</strong> 2004 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014<br />
Kompostering<br />
Scenario 3a &<br />
3d<br />
Scenario 3b<br />
Scenario 3c<br />
% % % % %<br />
Hemkompostering 13 31 22 31 31<br />
Öppen 87 69 78 69 0<br />
Sluten 0 0 0 0 69<br />
Reaktor 0 0 0 0 0<br />
76
Tabell A 7 Fördelning <strong>av</strong> komposteringsalternativ för NSR för varje år och scenario.<br />
Region och År NSR 1994 NSR 2004 NSR 2014 NSR 2014 NSR 2014<br />
Kompostering<br />
Scenario<br />
3a & 3d<br />
Scenario<br />
3b<br />
Scenario<br />
3c<br />
% % % % %<br />
Hemkompostering 6 8 12 4 12<br />
Öppen 94 76 88 54 0<br />
Sluten 0 16 0 42 88<br />
Reaktor 0 0 0 0 0<br />
Hur den framställda energin från <strong>av</strong>fallet utnyttjats kan ses i tabell A9 och A<strong>10</strong> nedan.<br />
Tabell A 8 Fördelning <strong>av</strong> framställd energi från olika behandlingsformer för Sys<strong>av</strong> för varje år och<br />
scenario.<br />
Region och År Sys<strong>av</strong> 1994 Sys<strong>av</strong> 2004 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014<br />
Scenario 3a &<br />
3d<br />
Scenario 3b<br />
Scenario 3c<br />
% % % % %<br />
Deponigas<br />
Värme 94 90 70 90 70<br />
El 6 <strong>10</strong> 30 <strong>10</strong> 30<br />
Biogas<br />
Värme - - 0 - 0<br />
Fordonsgas - - <strong>10</strong>0 - <strong>10</strong>0<br />
Förbränning<br />
Värme <strong>10</strong>0 88 70 88 70<br />
El 0 12 30 12 30<br />
77
Tabell A 9 Fördelning <strong>av</strong> framställd energi från olika behandlingsformer för Sys<strong>av</strong> för varje år och<br />
scenario.<br />
Region och År NSR 1994 NSR 2004 NSR 2014 NSR 2014 NSR 2014<br />
Deponigas<br />
Scenario<br />
3a & 3d<br />
Scenario<br />
3b<br />
Scenario<br />
3c<br />
% % % % %<br />
Värme 88 90 70 90 70<br />
El 12 <strong>10</strong> 30 <strong>10</strong> 30<br />
Biogas<br />
Värme - 90 0 90 0<br />
Fordonsgas - <strong>10</strong> <strong>10</strong>0 <strong>10</strong> <strong>10</strong>0<br />
Förbränning<br />
Värme - 88 70 88 70<br />
El - 12 30 12 30<br />
Utvinningen <strong>av</strong> deponigas varierar beroende på vilken typ <strong>av</strong> deponi som används. 2004 antas en större<br />
andel deponigas tas tillvara jämfört med 1994. 2004 deponerades merparten <strong>av</strong> allt <strong>av</strong>fall i biocellsreaktorer.<br />
1994 deponerades en del <strong>av</strong>fall i bioceller och en del i mer traditionella deponier. I denna studie antas<br />
all deponi 1994 vara traditionell deponering med en gasutvinning på 30 procent (<strong>av</strong> totalt genererad<br />
mängd) och 2004 deponerades hushålls<strong>av</strong>fallet i bioceller med en gasutvinningsgrad på 50 procent. I<br />
scenarierna för 2014 antas att inget <strong>av</strong>fall går direkt till deponering.<br />
Ersättningsbränsle för el är kolkondens för 1994 och 2004 och naturgaskombi för 2014. Ersättningsbränsle<br />
för värme kommer vara biobränslen i alla scenarier. Valet <strong>av</strong> ersättningsbränslen diskuteras i <strong>av</strong>snittet<br />
Viktiga antaganden: ersättningsbränsle vid fjärrvärmeproduktion<br />
och alternativ elproduktion<br />
Insamling och transporter<br />
Insamling och transporter <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall <strong>av</strong>ser i denna studie insamlandet från hushållen till omlastning<br />
samt fortsatta transporter till olika behandlingsanläggningar. Transporter för vidare distribution till olika<br />
uppköpare i landet eller utomlands tas inte med. Inte heller transporter som varje enskild invånare gjort<br />
med privat bil för att lämna <strong>av</strong>fall till återvinningsstationer och återvinningscentraler tas med.<br />
78
För insamling och transporter spelar geografiskt läge och typ <strong>av</strong> bostad roll. Även bostadsområdets utseende<br />
har betydelse då <strong>av</strong>stånden mellan stoppen och medelhastighet under insamlingen tas med i<br />
WAMPS modellen. Typ <strong>av</strong> bostad får betydelse när antal hämtningsställen ska bestämmas. Villahushåll<br />
har generellt <strong>ett</strong> eget kärl medan flerfamiljshus har <strong>ett</strong> gemensamt för fler hushåll. Hur insamlingen sker<br />
påverkar också val <strong>av</strong> fordonstyp som används vid insamlingen samt vilken bemanning som krävs. För<br />
utsorterat material är det relevant att titta på om insamling sker fastighetsnära eller vid återvinningsstationer.<br />
Uppdelning har gjorts enligt följande:<br />
• Villahushåll i tätorterna<br />
• Hushåll i flerfamiljshus<br />
• Villahushåll på landsbygden<br />
• Återvinningsstationer och miljöstationer<br />
Insamlingen har s<strong>ett</strong> lite annorlunda ut under de studerade åren:<br />
1994 Fastighetsnära insamling <strong>av</strong> rest<strong>av</strong>fall. Återvinning <strong>av</strong> glas och tidningar samlades in vid<br />
återvinningsstationer eller fastighetsnära. WEEE lämnades inte <strong>av</strong> hushållen utan sorterades ut<br />
på <strong>av</strong>fallsanläggningarna. Skrotet hämtades med grovsoporna. Farligt <strong>av</strong>fall lämnades vid<br />
befintliga miljöstationer<br />
2004 Fastighetsnära insamling <strong>av</strong> rest<strong>av</strong>fall och producentansvars<strong>av</strong>fall i en del kommuner, främst<br />
från flerfamiljshus men i NSR:s region även från villor. Större delen <strong>av</strong> producentansvarsmaterialet<br />
samlades in vid återvinningsstationer i Sys<strong>av</strong>s region. Både WEEE och skrot lämnades <strong>av</strong><br />
konsumenterna till återvinningscentralerna och det farliga <strong>av</strong>fallet samlades in på miljöstationerna.<br />
2014 Antagit att insamling sker till största delen fastighetsnära för alla fraktioner i alla kommuner.<br />
Invånare och boende<br />
Antal hushåll i villor och flerfamiljshus fås från SCB:s hemsida. Utifrån SCB:s statistik bodde 1990 och<br />
2000 i genomsnitt 12,7 % <strong>av</strong> Skånes befolkning utanför tätorterna. Denna information ligger till grund för<br />
beräkningen <strong>av</strong> antal hushåll på landsbygden och i tätorterna i de två regionerna. 18 Flerfamiljshus antas ha<br />
25 hushåll i en fastighet. 19 Fördelningen <strong>av</strong> antal hushåll och invånare i de olika bostadstyperna för respektive<br />
region och år kan ses i tabell A11 respektive tabell A12.<br />
18 SCB:s hemsida, http://www.scb.se/templates/Publikation____99261.asp 050905<br />
19 J-O Sundqvist, m.fl. Hur ska hushålls<strong>av</strong>fallet tas omhand? Utvärdering <strong>av</strong> olika behandlingsmetoder. IVL Rapport<br />
B 1462. http://www.ivl.se/rapporter/pdf/B1462.pdf<br />
79
Tabell A <strong>10</strong> Fördelning <strong>av</strong> antal hushåll i de olika bostadstyperna för varje region och tid.<br />
Region Villor i tätort Flerfamiljshus Villor på landsbygden Totalt<br />
Sys<strong>av</strong> 1994 <strong>10</strong>1 097 172 466 14 707 288 270<br />
Sys<strong>av</strong> 2004 <strong>10</strong>5 963 181 956 15 415 303 334<br />
Sys<strong>av</strong> 2014 111 049 191 964 16 155 319 168<br />
NSR 1994 44 270 51 716 6 440 <strong>10</strong>2 426<br />
NSR 2004 46 009 54 901 6 693 <strong>10</strong>7 603<br />
NSR 2014 47 803 58 305 6 954 113 062<br />
Tabell A 11. Fördelning <strong>av</strong> antal invånare i de olika bostadstyperna för varje region och tid.<br />
Region Villor i tätort Flerfamiljshus Villor på landsbygden Totalt<br />
Sys<strong>av</strong> 1994 205 994 351 414 29 967 587 375<br />
Sys<strong>av</strong> 2004 220 448 378 545 32 070 631 063<br />
Sys<strong>av</strong> 2014 224 841 385 442 32 120 642 404<br />
NSR 1994 92 489 <strong>10</strong>8 045 13 455 213 989<br />
NSR 2004 95 674 114 165 13 918 223 757<br />
NSR 2014 <strong>10</strong>2 273 121 301 14 271 237 845<br />
Antal stopp/hämtningsställen<br />
Uppgifter om antal abonnemang, hämtningsställen samt fastighetsnära insamling har inhämtats från respektive<br />
kommun. I många fall har antal hämtningsställen uppskattats <strong>av</strong> kontaktpersonerna på kommunerna,<br />
speciellt för år 1994 då data från den tiden inte finns kvar. Antal hämtningsställen har i många fall<br />
fått motsvaras <strong>av</strong> antal sophämtningsabonnemang för de flesta kommunerna. När inga uppgifter har kunnats<br />
fås har antal hämtningsställen uppskattats utifrån ökningen <strong>av</strong> antal hushåll under samma tidsintervall,<br />
vilket borde vara rimligt. För Lunds kommun har inga uppgifter fåtts fram och antal stopp har då<br />
antagits utifrån <strong>ett</strong> stopp per villahushåll och <strong>ett</strong> stopp per 25 flerfamiljshushåll. Antal hämtningsställen<br />
har sedan fördelats över de olika bostadstyperna; villor i tätorten, flerfamiljshus samt villor på landsbygden.<br />
1994 återvanns tidningar och glas. Hur dessa fraktioner samlades in varierar i de olika kommunerna och<br />
inga exakta uppgifter finns om d<strong>ett</strong>a. Ett system som de flesta kommuner verkade ha var återvinningsstationer<br />
tillsammans med någon form <strong>av</strong> fastighetsnära insamling, vilken bland annat sköttes <strong>av</strong> idrottsföreningar.<br />
I denna studie antas endast insamling från återvinningsstationerna för dessa fraktioner i Sys<strong>av</strong>s<br />
80
egion då stora osäkerheter finns om insamlingssystemet. I NSR:s region 1994 hade alla kommuner någon<br />
form <strong>av</strong> fastighetsnära insamling <strong>av</strong> tidningar och glas, därför antas fastighetsnära insamling för samtliga<br />
hushåll samt att det fanns en del återvinningsstationer. Skrot, elektronik och nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall lämnades<br />
<strong>av</strong> konsumenterna direkt till återvinningscentralerna medan det farliga <strong>av</strong>fallet lämnades till miljöstationer.<br />
2004 hämtades producentansvarsmaterial och nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall både fastighetsnära och vid återvinningsstationer<br />
och återvinningscentraler i flera kommuner. Ett medelvärde har använts för andel fastighetsnära<br />
hämtningsställen <strong>av</strong> producentansvarsmaterial för 2004. I Sys<strong>av</strong>s region samma år hade endast<br />
Lund till viss del infört fastighetsnära insamling från villor, vilket ligger till grund för antal fastighetsnära<br />
hämtningsställen från villor gällande producentansvarsmaterial. Skrot och WEEE lämnades direkt till<br />
återvinningscentralerna medan farligt <strong>av</strong>fall lämnades till miljöstationerna.<br />
2014 varierar antal fastighetsnära hämtningsställen för olika fraktioner i de olika scenarierna. I scenario<br />
3a antas 85 procent <strong>av</strong> villorna och 95 procent <strong>av</strong> flerfamiljshusen ha fastighetsnära insamling <strong>av</strong> alla<br />
fraktioner. Scenario 3b uppfyller samma villkor som för 2004, i scenario 3c har alla fastigheter fastighetsnära<br />
insamling för alla fraktioner och för scenario 3d hämtas alla fraktioner utom säck och kärl<strong>av</strong>fall vid<br />
miljö- och återvinningsstationer.<br />
Uppgifter om antal återvinningsstationer och miljöstationer för Sys<strong>av</strong>s region 1994 antas vara samma som<br />
för 2004 då uppgifter saknas. För framtidsscenariot 3a antas antal miljö- och återvinningsstationer vara<br />
hälften <strong>av</strong> antalet 2004 då fastighetsnära insamling sker i större skala. För scenario 3d är det rimligt med<br />
<strong>ett</strong> större antal återvinningsstationer och antas därför vara 50 % fler än för 2004. Antal miljöstationerna i<br />
scenario 3d antas i vara densamma som för 2004. Antal hämtningsställen fastighetsnära kan ses i tabell<br />
A13 och A14. Antal återvinningsstationer och miljöstationer kan ses i tabell A15 och A16.<br />
81
Tabell A 12 Antal fastighetsnära hämtningsställen i Sys<strong>av</strong>s region för varje år och scenario.<br />
Typ <strong>av</strong> bostad Villor i tätort Flerfamiljshus Landsbygd<br />
Sys<strong>av</strong> 1994<br />
Rest<strong>av</strong>fall 95 412 6 981 13 963<br />
Sys<strong>av</strong> 2004<br />
Rest<strong>av</strong>fall <strong>10</strong>7 948 7 899 18 167<br />
Nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall 21 590 - 3 160<br />
Producentansvarsmaterial (ej WEEE) 3 644 267 533<br />
Sys<strong>av</strong> 2014<br />
Scenario 3a<br />
Rest<strong>av</strong>fall & org. <strong>av</strong>fall 124 140 9 083 18 167<br />
Övriga fraktioner <strong>10</strong>5 519 8 175 15 442<br />
Scenario 3b<br />
Rest<strong>av</strong>fall <strong>10</strong>7 948 7 899 18 167<br />
Nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall 21 590 - 3 160<br />
Producentansvarsmaterial (ej WEEE) 3 644 267 533<br />
Scenario 3c<br />
Alla fraktioner 124 140 9 083 18 167<br />
Scenario 3d<br />
Rest<strong>av</strong>fall 124 140 9 083 18 167<br />
82
Tabell A 13 Antal fastighetsnära hämtningsställen i NSR:s region för varje år och scenario.<br />
Typ <strong>av</strong> bostad Villor i tätort Flerfamiljshus Landsbygd<br />
NSR 1994<br />
Rest<strong>av</strong>fall 44 134 2<strong>10</strong>2 6305<br />
Producentansvarsmaterial 44 134 2<strong>10</strong>2 6305<br />
NSR 2004<br />
Rest<strong>av</strong>fall 48 <strong>10</strong>7 2 291 6 872<br />
Nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall 28 191 1 260 3 780<br />
Producentansvarsmaterial (ej WEEE) 28 191 1 260 4 027<br />
NSR 2014<br />
Scenario 3a<br />
Rest<strong>av</strong>fall & organiskt <strong>av</strong>fall 52 436 2 497 2 497<br />
Övriga fraktioner 44 571 2 247 6 367<br />
Scenario 3b<br />
Rest<strong>av</strong>fall 48 <strong>10</strong>7 2 291 6 872<br />
Nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall 28 191 1 260 3 780<br />
Producentansvarsmaterial (ej WEEE) 28 191 1 260 4 027<br />
Scenario 3c<br />
Alla fraktioner 52 436 2 497 7 491<br />
Scenario 3d<br />
Rest<strong>av</strong>fall 52 436 2 497 2 497<br />
Tabell A 14 Antal miljö- och återvinningsstationer i Sys<strong>av</strong>s region för varje år och scenario.<br />
Region och År Sys<strong>av</strong> 1994 Sys<strong>av</strong> 2004 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014 Sys<strong>av</strong> 2014<br />
Scenario 3a Scenario 3b Scenario 3c Scenario 3d<br />
ÅV-stationer 253 253 125 253 - 380<br />
Miljöstationer 32 43 20 43 - 43<br />
Tabell A 15 Antal miljö- och återvinningsstationer i NSR:s region för varje år och scenario.<br />
Region och År NSR 1994 NSR 2004 NSR 2014 NSR 2014 Sys<strong>av</strong> 2014 NSR 2014<br />
Scenario 3a Scenario 3b Scenario 3c Scenario 3d<br />
ÅV-stationer 91 74 37 74 - 111<br />
Miljöstationer 13 8 4 8 - 8<br />
83
Antal insamlingar<br />
Antal insamlingar innebär antal tömningar per år <strong>av</strong> <strong>ett</strong> kärl fastighetsnära eller vid återvinningsstationer<br />
eller miljöbodar. Information om hämtningsrutiner har inhämtats från kommunernas hemsidor. Antalet<br />
tömningar <strong>av</strong> kärlen vid återvinningsstationerna kommer vara densamma i alla scenarier då antal återvinningsstationer<br />
anpassas efter andel hushåll med fastighetsnära insamling istället för antal tömningar. Den<br />
generella insamlingsfrekvensen kan ses i tabell A17 för hushållen och tabell A18 för återvinningsstationerna.<br />
Insamlingsfrekvensen representerar en rimlig sammanställning då antal insamlingar varierar för olika<br />
områden i de olika regionerna samt mellan olika fastigheter och återvinningskärl. <strong>Avfall</strong> från miljöstationerna<br />
antas hämtas en gång i månaden. Då skrot, WEEE och farligt <strong>av</strong>fall hämtas antas det endast ske en<br />
gång per månad. D<strong>ett</strong>a gäller även skrot och WEEE för scenario 3d.<br />
Tabell A 16 Antal tömningar per år för fastighetsnära insamling för alla scenarier.<br />
Region Fastighetsnära, villor Fastighetsnära, flerfamiljshus Trädgårds<strong>av</strong>fall, villor<br />
(ggr/år) (ggr/år) (ggr/år)<br />
Sys<strong>av</strong> 26 52 20<br />
NSR 26 52 20<br />
Tabell A 17 Antal tömningar vid återvinningsstationerna varje år. (Återvinningsstationer gäller alla<br />
scenarier utom 3d)<br />
Fraktion Återvinningsstationer Återvinningsstationer<br />
(ggr/år)<br />
(ggr/år)<br />
Scenario 3d<br />
Plast 26 52<br />
Tidningar 26 52<br />
Pappersförpackningar 48 52<br />
Metall 12 52<br />
Glas 26 52<br />
Medel<strong>av</strong>stånd insamling och längre transport<br />
Medel<strong>av</strong>ståndet mellan insamlingsområdena och omlastning eller behandling har uppskattats med hjälp<br />
<strong>av</strong> kartfunktionen på www.eniro.se. Ett medel<strong>av</strong>stånd har använts för sträckan från insamling till en omlastningsstation<br />
eller behandlingsanläggning o<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> tätort eller landsbygd. Ett mer exakt <strong>av</strong>stånd har angivits<br />
för de längre transporterna, vilka går från omlastningsstationerna och till vidare behandling i regio-<br />
84
nerna eller annan plats i <strong>Sverige</strong>. Samma medel<strong>av</strong>stånd har sedan använts för alla scenarier. Uppgifter om<br />
vart olika material transporteras för omlastning och behandling har inhämtats från kommunkontakter samt<br />
kontakter på materialbolagen, <strong>av</strong>fallsbolagen samt entreprenörer. Uppgifter om medel<strong>av</strong>stånd kan ses i<br />
tabell A19.<br />
Tabell A 18 Uppskattade medel<strong>av</strong>stånd för båda regionerna till omlastning och behandling.<br />
NSR<br />
Insamling<br />
(km)<br />
Kommun till-<br />
Transport<br />
(km)<br />
Vidare till-<br />
Rest<strong>av</strong>fall 30 Helsingborg -<br />
Nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall <strong>10</strong> ÅVG -<br />
Plast (1994) 75 Lomma 220 Lanna (Värnamo)<br />
Plast (hård & mjuk 2004) 25 Ängelholm 160 Lanna (Värnamo)<br />
Tidningar 30 Helsingborg 130 Hyltebruk<br />
Pappersförpackningar 30 Helsingborg 400 Norrköping (Fiskeby bruk)<br />
Metall (Al) 30 Helsingborg 640 Halmstad och sedan vidare till<br />
Smedjebacken<br />
Metall (Stål) 30 Helsingborg 190 Halmstad och sedan vidare till Älmhult<br />
Skrot (stål) 30 Helsingborg 190 Halmstad och sedan vidare till Älmhult<br />
Glas 30 Helsingborg 390 Hammar<br />
Farligt <strong>av</strong>fall 30 Helsingborg 260 Halmstad & Kumla (SAKAB) bl.a.<br />
WEEE 30 Helsingborg 190 Bräkne Hoby, Halmstad, Kumla,<br />
Landskrona<br />
Sys<strong>av</strong><br />
Insamling<br />
(km)<br />
Kommun till<br />
Transport<br />
(km)<br />
Vidare till-<br />
Rest<strong>av</strong>fall 20 <strong>Avfall</strong>sanl. 50 Malmö<br />
Nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall 20 <strong>Avfall</strong>sanl. -<br />
Plast, hård, mjuk 25 Malmö, Tomelilla 220 Lanna (Värnamo)<br />
Tidningar 35 Malmö 190 Hylte bruk<br />
Pappersförpackningar 35 Malmö 460 Norrköping (Fiskeby bruk)<br />
Metall (Al) 35 Malmö 700 Halmstad och sedan vidare till<br />
Smedjebacken<br />
Metall (Stål) 35 Malmö 250 Halmstad och sedan vidare till Älmhult<br />
Skrot (stål) 35 Malmö - exp. bl.a. utomlands<br />
Glas 30 Malmö, Skurup 460 Hammar<br />
Farligt <strong>av</strong>fall 35 Malmö 490 Kumla (SAKAB)<br />
WEEE 35 Malmö 400 Skickas till olika återvinningsföretag i<br />
regionen bl.a. Västerås, Bräkne<br />
Hoby<br />
85
Medelhastighet, medel<strong>av</strong>stånd & medeltid vid insamling och transport<br />
En del indata är densamma för alla fraktioner; medelhastighet vid insamling och längre transporter, medel<strong>av</strong>stånd<br />
mellan insamlingsstoppen och medeltiden vid varje tömning. Dessa data har erhållits från tidigare<br />
studier 20 . Medel<strong>av</strong>ståndet mellan återvinningsstationer är väldigt varierande beroende på hur bostadsområdena<br />
ser ut i olika regioner. Ett rimligt <strong>av</strong>stånd har därför uppskattats. Annan data för återvinningsstationerna<br />
för dessa parametrar har antagits vara lika som för småhus. Data kan ses i tabell A20.<br />
Tabell A 19 Data för insamling <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall.<br />
Insamling <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall Småhus Flerfamiljshus Glesbygd ÅV-stationer<br />
Medel<strong>av</strong>stånd mellan stopp (km) 0,1 0,05 0,35 5<br />
Medelhastighet vid insamling (km/h) 25 15 15 25<br />
Medeltid vid varje stopp (h) 0,015 0,015 0,015 0,015<br />
Medelhastighet vid transport (km/h) 75 75 75 75<br />
Fordon<br />
I denna studie finns fyra alternativ vid val <strong>av</strong> bil för insamling och transport <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallet:<br />
• ”Vanlig” sopbil<br />
• Frontlastare<br />
• Lastbil<br />
• Lastbil med släp<br />
Vilka bilar som används vid insamling <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fallets olika fraktioner varierar. Till största delen<br />
används frontlastare när insamling sker från återvinningsstationer och producentmaterial fastighetsnära.<br />
”Vanlig” sopbil används vid insamling <strong>av</strong> rest<strong>av</strong>fall och biologiskt <strong>av</strong>fall. I de fall där WEEE, farligt <strong>av</strong>fall<br />
och skrot samlas in hämtas de fraktionerna med lastbil. I nästan alla fall sker längre transporter med<br />
släpbil.<br />
Beroende <strong>av</strong> insamlingsområde bemannas bilen <strong>av</strong> en eller två personer. Generellt bemannas bilarna med<br />
två personer i tätorter vid insamling vid flerfamiljshus och en person i övriga fall. D<strong>ett</strong>a antagande gäller<br />
insamling och transporter <strong>av</strong> alla fraktioner <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall.<br />
Bilarnas normallast vid insamling och vidare transport beror <strong>av</strong> vilken fraktion som hämtas. Väl underbyggd<br />
data saknas till stor del för hur stora normallasterna är. I de flesta fall har någon uppgift om vikterna<br />
erhållits från aktuella entreprenörer. För uppgifter om fordonstyp och normallast för insamling och<br />
längre transport <strong>av</strong> respektive fraktion kan ses i tabell A21.<br />
86
I denna studie antas bilarna vara likvärdiga för de olika åren när det gäller bemanning och storlek på lasterna.<br />
En skillnad är att 1994 drevs alla bilar med diesel, 2004 drevs vissa med fordonsgas och 2014 antas<br />
alla bilar drivas på fordonsgas. D<strong>ett</strong>a tas inte hänsyn till i denna studie.<br />
Tabell A 20 Fordonstyp och normallast för respektive fraktion. 21<br />
Kortare transporter/ insamling<br />
Längre transporter<br />
Fraktion Typ <strong>av</strong> bil Normallast (ton) Typ <strong>av</strong> bil Normallast (ton)<br />
Rest<strong>av</strong>fall sopbil 4,5 släpbil 32<br />
Nedbrytningsbart <strong>av</strong>fall sopbil 4,5 släpbil 32<br />
Plast, hård frontlastare 2 släpbil <strong>10</strong><br />
Plast, mjuk frontlastare 2 släpbil <strong>10</strong><br />
Tidningar frontlastare 9 släpbil 35<br />
Pappersförpackningar frontlastare 6 släpbil 25<br />
Metallförpackningar frontlastare 0,8 lastbil 5<br />
Glas frontlastare <strong>10</strong> släpbil 37<br />
Skrot lastbil 16 släpbil 24<br />
Farligt <strong>av</strong>fall lastbil 3 släpbil 24<br />
WEEE lastbil 16 släpbil 24<br />
Viktiga antaganden i WAMPS<br />
Ersättningsbränsle, el och värme<br />
El som ersätts vid <strong>av</strong>fallsförbränning räknas här som s.k. marginalbas-el. I denna studie antas det utgöras<br />
<strong>av</strong> kolkondens för scenarierna gällande 1994 och 2004. D<strong>ett</strong>a beror på att elnätet i de europeiska länderna<br />
är till stor del hoplänkade, vilket gör att kolkondens hamnar som marginal. Kolkondens är <strong>ett</strong> <strong>av</strong> de dyraste<br />
sätten att framställa el och därmed den metod som väljs sist vid elproduktion. I och med att elmarknaden<br />
styrs internationellt kommer variationen <strong>av</strong> <strong>Sverige</strong>s elförbrukning i slutändan påverka kolkondensproduktionen.<br />
22 På lång sikt kommer kolkondens eventuellt fasas ut till förmån för billigare energiproduk-<br />
20 J-O Sundqvist, m.fl. Hur ska hushålls<strong>av</strong>fallet tas omhand? Utvärdering <strong>av</strong> olika behandlingsmetoder. IVL Rapport<br />
B 1462. http://www.ivl.se/rapporter/pdf/B1462.pdf<br />
21 J-O Sundqvist, m.fl. Hur ska hushålls<strong>av</strong>fallet tas omhand? Utvärdering <strong>av</strong> olika behandlingsmetoder. IVL Rapport<br />
B 1462. http://www.ivl.se/rapporter/pdf/B1462.pdf. Bjuvenhed A, IL-Recycling. Härlin J, Stena Technoworls AB.<br />
Jönsson T, Sydåtervinning. Sjöstrand P, Ekdahls Åkeri.<br />
22 Sundqvist J-O, Baky A, Björklund A, m.fl. (1999). Systemanalys <strong>av</strong> energiutnyttjande från <strong>av</strong>fall. IVL Rapport<br />
B 1379.<br />
87
tion och enligt Vattenfalls energirapport 2002 kommer naturgas vara marginalprissättande på lång sikt.<br />
Därför har naturgas att valts som ersättningsbränsle för elproduktionen i scenarierna för 2014.<br />
I denna studie utgör i normal biobränslen ersättningsbränslet för värme, då det antas vara det mest troliga.<br />
<strong>Avfall</strong>sförbränningen har byggts ut successivt, och om man inte haft <strong>av</strong>fallsförbränning är det troligt att<br />
större delen <strong>av</strong> motsvarande värmemängd skulle ha producerats från biobränsle.<br />
För att se hur valet <strong>av</strong> ersättningsbränsle påverkar resultatet har en känslighetsanalys gjorts där olika ersättningsbränslen<br />
jämförs.<br />
88
Bilaga B. Översiktlig beskrivning <strong>av</strong> WAMPS<br />
WAMPS, Waste Management Planing System, är en materialflödesanalysmodell som beräknar energiomsättning,<br />
emissioner och kostnader för olika <strong>av</strong>fallshanteringssystem i <strong>ett</strong> livscykelperspektiv. WAMPS<br />
har utvecklats utifrån ORWARE med syfte att vara enklare att använda och förstå. Då WAMPS är en<br />
enklare modell att använda är den samtidigt mindre flexibel och mer statisk än ORWARE. I ORWARE<br />
finns en större möjlighet att styra varje enskilt flöde medan i WAMPS har fler parametrar vägts samman,<br />
vilket också ger en mer generell utvärdering.<br />
WAMPS kan vara <strong>ett</strong> hjälpmedel vid utarbetande <strong>av</strong> bland annat <strong>av</strong>fallsplaner. Syftet är att titta på effekterna<br />
<strong>av</strong> olika <strong>av</strong>fallshanteringssätt och olika scenarier för att hitta optimala lösningar för <strong>av</strong>fallshanteringen.<br />
Framförallt är WAMPS <strong>ett</strong> hjälpmedel för att titta på miljöeffekterna. WAMPS är uppbyggd framför<br />
allt för att kunna jämföra olika <strong>av</strong>fallshanteringssystem eller -strategier<br />
WAMPS är uppbyggd i sju steg:<br />
Steg 1 Sammansättning <strong>av</strong> total <strong>av</strong>fallsmängd<br />
Steg 2 Källsortering<br />
Steg 3 Konfiguration <strong>av</strong> behandlingssystem<br />
Steg 4 Insamling<br />
Steg 5 Transporter<br />
Steg 6 Ekonomi<br />
Steg 7 Resultat<br />
De första sex stegen är inmatning <strong>av</strong> data och ”konfigurering” <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallshanteringssystemet. I det sjunde<br />
steget presenteras resultatet i tabeller och diagram.<br />
WAMPS kräver platsspecifik information om <strong>av</strong>fallsmängder, <strong>av</strong>fallsströmmar och dess sammansättning,<br />
samt om transporter, behandlingsmetoder och kostnader måste tas fram. Ett referensscenario sätts upp,<br />
vilket oftast representerar hur situationen ser ut idag eller annan lämplig referenstidpunkt. Därefter formuleras<br />
olika scenarier. Data som används för de olika scenarierna är platsspecifika för så mycket uppgifter<br />
som möjligt som går att få fram. I annat fall används data från andra studier eller uppskattade data.<br />
Miljöpåverkanskategorier i WAMPS<br />
Resultatet som ska utvärderas kommer att visas i olika miljöpåverkanskategorier där olika emissioner har<br />
klassificerats ihop. De olika miljöpåverkanskategorierna som tas upp i WAMPS är:<br />
89
• Växthuseffekt<br />
• Övergödning<br />
• Försurning<br />
• Fotooxidantbildning<br />
Fler kategorier brukar oftast tas med i samband med LCA. Att inte fler kategorier har tagits med beror<br />
bland annat på att det är svårt att göra relevanta bedömningar och fungerande modeller för flera andra<br />
aktuella miljöpåverkanskategorier. Kategorier som skulle kunna vara <strong>av</strong> intresse är effekter på biologiskt<br />
mångfald, ekotoxiska- och humantoxiska effekter. Alla bidrag från <strong>av</strong>fallshanteringen som påverkar en<br />
miljöpåverkanskategori beräknas och vägs ihop. Emissioner som bidrar till växthuseffekten har räknats<br />
om till koldioxidekvivalenter och summerats, emissioner som bidrar till försurning har omräknats till sv<strong>av</strong>eldioxidekvivalenter,<br />
bidrag till övergödning räknas om till syrgasekvivalenter och emissioner som påverkar<br />
fotooxidantbildning omräknas till etenekvivalenter. Ett kvantitativt mått på miljöeffekterna fås,<br />
vilket gör att de kan användas vid jämförelse. Resultatet presenteras i tabeller och diagram, vilket gör att<br />
en jämförelse, <strong>av</strong> de olika scenarierna och de olika <strong>av</strong>fallsbehandlingarna, enkelt kan göras. De olika miljöpåverkanskategorierna<br />
kan sedan införas i olika miljömål och utvärderas. 23<br />
En mer detaljerad resultatlista <strong>av</strong> olika emissioner kan också ses i WAMPS. Emissioner, energiförbrukning<br />
och kostnader för respektive delmodell kan ses under fliken med detaljerade resultat i modellen.<br />
WAMPS uppbyggnad<br />
WAMPS är uppbyggd <strong>av</strong> olika modeller för <strong>av</strong>fallsbehandling. Modeller som används i denna studie är:<br />
Kompostering<br />
Komposteringsmodellen har delmodeller för hemkompost, öppen- och sluten kompost samt reaktorkompostering.<br />
Modellerna tar med energiförbrukning, emissioner till luft och vatten, transporter kopplade till<br />
komposteringsprocessen, sparad mängd gödningsmedel, P/N, och kostnader för processen.<br />
Indata i WAMPS för komposteringsmodellen är andelen <strong>av</strong> den mängd <strong>av</strong>fall som komposteras från den<br />
del <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallet som behandlas genom biologisk behandling. Hur stor del <strong>av</strong> den komposterade mängden<br />
som går till varje delmodell, hemkompost, öppen-, sluten eller reaktorkompost väljs samt hur stor andel<br />
<strong>av</strong> den återstående komposten som ersätter gödselmedel fylls i.<br />
Komposteringsmodellen bygger i huvudsak på den modell som använts i ORWARE, men har delats upp<br />
på olika typer <strong>av</strong> kompostering med olika emissioner och olika energiförbrukning.<br />
23 Sundqvist J-O (2005). Utvärdering <strong>av</strong> miljökonsekvenser <strong>av</strong> <strong>svensk</strong> <strong>av</strong>fallspolitik . Rapport åt Naturvårdsverket.<br />
90
Rötning<br />
Modellen tar med energiförbrukning och biogasproduktion, emissioner till luft och vatten, transporter<br />
kopplade till rötningsprocessen, effekter <strong>av</strong> spridningen <strong>av</strong> rötresten, sparad mängd gödningsmedel, P/N,<br />
samt kostnader för processen. Modellen är uppdelad i två delmodeller, vilka är uppdelade efter vad den<br />
producerade biogasen används till, värme eller fordonsgas.<br />
Indata i WAMPS för rötningsmodellen är andel <strong>av</strong> den mängd <strong>av</strong>fall som rötas från den del <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallet<br />
som behandlas genom biologisk behandling. Andel <strong>av</strong> biogasen som bli värme respektive fordonsgas fylls<br />
i. Även vilken typ <strong>av</strong> energikälla som ersätts <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallssystemet kan väljas 24 .<br />
Förbränning<br />
Förbränningsmodellen tar med energiomsättning, emissioner till luft och vatten samt kostnader som hör<br />
till förbränningsprocessen. Effekter <strong>av</strong> deponering <strong>av</strong> aska och slagg som uppkommer vid förbränningen<br />
tas också med. Emissioner från förbränning beräknas i huvudsak med utgångspunkt från de utsläppsgränser<br />
som anges i Naturvårdsverkets föreskrift om förbränning <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall (NFS 2002:28).<br />
Indata i WAMPS för förbränningsmodellen är andel <strong>av</strong> den resterande mängden <strong>av</strong>fall som förbränns,<br />
efter utsortering till återvinning och biologisk behandling, samt hur stor del <strong>av</strong> den producerade energin<br />
som går till el eller värme. Även vilken typ <strong>av</strong> energikälla som ersätts vid energiproduktionen kan väljas.<br />
Deponering<br />
Deponeringsmodellen baseras på den modell som använts i ORWARE. Emissioner och deponigasproduktion<br />
integreras under en <strong>10</strong>0-årsperiod, d.v.s. om <strong>ett</strong> ton <strong>av</strong>fall deponeras idag beräknas emissioner och<br />
deponigasproduktion som kommer att ske under en hundraårsperiod framöver.<br />
Modellen tar med energiomsättning och gasproduktion, emissioner till luft och vatten samt kostnader för<br />
deponeringsprocessen.<br />
Indata i WAMPS för deponeringsmodellen är andel <strong>av</strong> den resterande mängden <strong>av</strong>fall som deponeras,<br />
efter utsortering till återvinning och biologisk behandling. Hur stor del <strong>av</strong> den producerade deponigasen<br />
som går till el- respektive värmeproduktion fylls i. Hur stor andel <strong>av</strong> deponin som utgörs <strong>av</strong> ”traditionell”<br />
deponi eller består <strong>av</strong> bioceller kan väljas. Ett alternativ är även om <strong>av</strong>fallet endast läggs på hög. Hur stor<br />
24 I modellerna där energikälla som ersätts vid energiproduktion vid <strong>av</strong>fallsbehandlingen väljs, väljs denna gemensamt<br />
för alla modeller, vilket innebär att endast en ersatt energikälla kan väljas i de båda fallen; elproduktion respektive<br />
värmeproduktion<br />
91
gasutvinningen är för respektive deponityp väljs också. Typ <strong>av</strong> energikälla som ersätts vid produktionen<br />
<strong>av</strong> el och värme kan också väljas. *<br />
Insamling <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall<br />
Modellen för insamling <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall grundar sig på den modell som använts i ORWARE. Insamlingsmodellen<br />
tar med energiförbrukning, uppkomna emissioner till luft och vatten samt för kostnader för insamlingsprocessen.<br />
Insamlingsmodellen gäller för fordon som drivs med diesel.<br />
Indata i WAMPS för insamlingsmodellen är, antal stopp, antal hämtningar per år, medel<strong>av</strong>stånd mellan<br />
varje stopp, tidsåtgång vid varje stopp, medelhastighet under insamlingen och vidare transporter. Avstånd<br />
till omlastning eller behandling, vilken typ <strong>av</strong> bil som används, där valet är komprimerande sopbil, frontlastare,<br />
lastbil eller släpbil, bemanning i varje bil, medellast och den totala mängden <strong>av</strong>fall under <strong>ett</strong> år.<br />
Alla parametrar kan varieras för olika fraktioner som kan hämtas. Parametrarna kan också fördelas till<br />
småhus, flerfamiljshus och landsbygd samt återvinningsstationer, d<strong>ett</strong>a görs för varje fraktion.<br />
Transport <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall<br />
Transportmodellen baseras på den modell som använts i ORWARE. Modellen tar med energiförbrukning,<br />
emissioner till luft och vatten samt kostnader. Modellen <strong>av</strong>ser längre transporter med lastbil eller släpbil<br />
som drivs med diesel.<br />
Indata i WAMPS för transportmodellen är medel<strong>av</strong>stånd till behandlare, medellast och om returen går<br />
med full eller tom last.<br />
Återvinning<br />
I återvinningsmodellen ingår delmodeller för återvinning <strong>av</strong>:<br />
• hårdplast och mjukplast<br />
• pappersförpackningar<br />
• tidningar (returpapper)<br />
• stålförpackningar<br />
• stålskrot<br />
• aluminiumskrot (inkl. förpackningar)<br />
* I modellerna där energikälla som ersätts vid energiproduktion vid <strong>av</strong>fallsbehandlingen väljs, väljs denna gemensamt<br />
för alla modeller, vilket innebär att endast en ersatt energikälla kan väljas i de båda fallen; elproduktion respektive<br />
värmeproduktion<br />
92
Återvinningsmodellen tar med energiförbrukning, emissioner till luft och vatten samt kostnader för återvinningsprocesserna.<br />
Modellen tar med effekter från återvinningsprocessen samt sparade emissioner frånjungfrulig<br />
produktionsprocess.<br />
Indata i WAMPS för återvinning är andel <strong>av</strong> varje fraktion som sorteras ut från grundsammansättningen.<br />
Farligt <strong>av</strong>fall, småbatterier, billbatterier och WEEE<br />
Modellerna för farligt <strong>av</strong>fall och WEEE omfattar blandat farligt <strong>av</strong>fall, bilbatterier, små batterier, samt<br />
WEEE. Dessa fraktioner hanteras som separata <strong>av</strong>fallsströmmar och respektive modell tar med energiförbrukning<br />
och emissioner till luft och vatten från de behandlingsmetoder och eventuella återvinningsprocesser<br />
som används för omhändertagandet <strong>av</strong> respektive fraktion.<br />
Processerna grundar sig på följande:<br />
• Organiskt farligt <strong>av</strong>fall antas förbrännas (d.v.s. en särskild förbränningsmodell används där värme<br />
och el produceras), och oorganiskt farligt <strong>av</strong>fall antas deponeras (d.v.s. en modifierad deponimodellen<br />
används). WAMPS utgår från en antagen fördelning mellan ”organiskt” och ”oorganiskt”<br />
<strong>av</strong>fall och innehållet i dessa<br />
• WEEE antas först demonteras och sorteras, varefter metaller återvinns (process enligt Rönnskärsverken).<br />
Hänsyn tas till sluppna emissioner från jungfrulig produktion <strong>av</strong> koppar, m.m.<br />
• Småbatterier går först till en sorteringsanläggning, sedan återvinnings nickel-kadmium ur NiCdbatterier<br />
vis SAFT i Oskarshamn. Hänsyn tas till sluppna emissioner från jungfrulig produktion<br />
<strong>av</strong> nickel och kadmium.<br />
• Bilbatterier går till blyåtervinning. Processen bygger på data från Boliden-Bergsöe<br />
Indata i WAMPS är andel <strong>av</strong> varje fraktion som sorterats ut för att tas om hand från grundsammansättningen.<br />
Ersatt energikälla<br />
I modellen väljs vilken energikälla som ska ersättas då el respektive värme produceras från <strong>av</strong>fallssystemet.<br />
Vid el-framställning väljs mellan biobränslen, vindkraft, vattenkraft, kärnkraft, olja, kol naturgas<br />
eller <strong>svensk</strong> elmix. Samma används även för att beräkna emissioner från den elektricitet som förbrukas i<br />
det studerade systemet. Energikälla som kan ersättas vid värmeframställning är; olja, naturgas och biobränsle.<br />
Miljöeffekterna från de alternativa energikällorna inkluderar den direkta energiframställningen<br />
och tar inte med utvinningen <strong>av</strong> energislaget, till exempel tas inte brytning <strong>av</strong> uran med.<br />
93
Om specifik data gällande olika parametrar ska tas med i modellerna kan dessa bytas ut genom att gå in<br />
på beräkningsbladen. Det är dock inte <strong>av</strong>sikten med modellen då den ska fungera som <strong>ett</strong> lättarbetat verktyg<br />
och hjälpmedel.<br />
I WAMPS finns även en ekonomimodell som fortfarande är under utveckling. Ekonomiska aspekter har<br />
inte tagits med i denna studie.<br />
Teknik<br />
WAMPS-modellen utgår i de flesta fall från dagens <strong>av</strong>fallshanteringssystem där utsläppsdata från dagens<br />
teknik används. D<strong>ett</strong>a gör att utveckling inom tekniken inte tas hänsyn till i framtida scenario. Modellen<br />
<strong>av</strong>ser konventionell förbränning och deponering. Förbränningen <strong>av</strong>ser förbränning med roster samt med<br />
en rökgasrening som uppfyller EU-direktiven. Deponeringsmodellen kan till viss del anpassas efter utvecklingen<br />
och den specifika deponin genom att anpassa typ <strong>av</strong> deponi samt gasutvinningen.<br />
Tekniken som är aktuell i denna studie antas dock vara representativ för alla scenarier. Scenarierna<br />
sträcker sig tio år framåt, vilket anses som en relativt kort tidsperiod när det gäller teknikutvecklig.<br />
94
Rapporter från <strong>Avfall</strong> sverige <strong>2007</strong><br />
<strong>2007</strong>:01 Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor<br />
<strong>2007</strong>:02 Frivilligt åtagande - inventering <strong>av</strong> utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar<br />
<strong>2007</strong>:03 Nedbrytning <strong>av</strong> organiska föreningar i rökgasreningsprodukter vid <strong>av</strong>fallsförbränning<br />
<strong>2007</strong>:04 Hantering <strong>av</strong> förpackat livsmedels<strong>av</strong>fall<br />
<strong>2007</strong>:05 Insamling och behandling <strong>av</strong> hushålls<strong>av</strong>fall – Former och utförande samt ekonomiska<br />
effekter på <strong>av</strong>falls<strong>av</strong>gifterna<br />
<strong>2007</strong>:06 Uppföljning: Kontroll <strong>av</strong> tätskiktskonstruktionen på Dragmossens deponi<br />
<strong>2007</strong>:07 Mall för renhållningsordning. Föreskrifter för <strong>av</strong>fallshantering.<br />
<strong>2007</strong>:08 Metod för riskinventering/analys i det systematiska arbetsmiljöarbetet<br />
<strong>2007</strong>:09 Insamlingssystem för mat<strong>av</strong>fall från restauranger, storkök och butiker<br />
<strong>2007</strong>:<strong>10</strong> Utvärdering <strong>av</strong> <strong>svensk</strong> <strong>av</strong>fallspolitik i <strong>ett</strong> systemperspektiv
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> Utveckling <strong>2007</strong>:<strong>10</strong><br />
ISSN 1<strong>10</strong>3-4092<br />
©<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> AB<br />
Adress<br />
Telefon<br />
Fax<br />
E-post<br />
Hemsida<br />
Prostgatan 2, 211 25 Malmö<br />
040-35 66 00<br />
040-35 66 26<br />
info@<strong>av</strong>fallsverige.se<br />
www.<strong>av</strong>fallsverige.se
Change language