2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige

3 000 000
2 000 000
WEEE
Car batteries (accumulators)
Hazardous batteries (Hg and Cd)
Hazardous waste
Ton CO2-ekv
1 000 000
0
-1 000 000
1994 2004 2010 A 2010 B 0 0
Recycling
Landfilling
Incineration
Anaerobic digestion
Composting
Collection and transports
-2 000 000
-3 000 000
Scenario
Figur 9. Utsläpp av klimatgaser.
Av diagrammet framgår att utsläppen av växthusgaser har minskat drastiskt. De ”negativa” värdena beror på att
de sparade eller sluppna emissionerna från fjärrvärmeproduktion och jungfrulig materialframställning är större
än de direkta emissionerna från avfallsförbränning resp. materialåtervinning.
Minskad deponering står för en stor del av minskningarna, särskilt från 1994 till 2004. Det är metangasemissioner
från deponering som minskat, både beroende på minskad deponering och på bättre gasuppsamling.
Mellan åren 2004 och 2010 står förbränning för en stor minskning, beroende på att mängden producerad el från
förbränningen har förutsatts att öka. År 2004 var det 10 % av energiutvinningen som gick till el och 2010 (båda
scenarierna) 25 %. Värmeproduktion antas i beräkningarna ersätta biobränsle, vilket inte ger särskilt stor påverkan
på klimatgasutsläppen, medan elproduktionen ersätter el från kolkondens år 1994 och 2004 samt naturgaskombi
år 2014. Om elproduktionen från avfallsförbränning skulle förbli vid samma nivå som 2004, skulle inte de
negativa staplarna bli lika betydande.
Det framgår också att ökad återvinning ger minskade klimatgasutsläpp. Det gäller för de flesta material att förbrukningen
av fossila bränslen (olja, naturgas, eller kol) är lägre vid återvinning än vid framställning av jungfruliga
material
Försurning
I figur 10 visas resultatet av emissioner av försurande ämnen. Försurande ämnen utgörs av främst SO 2 , HCl och
NO X till luft samt ammoniak-/ammoniumutsläpp i vatten, t.ex. lakvatten från deponier.
33