2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige
2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige
2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tabell 13. Återvinning <strong>av</strong> fosfor och kväve - Sys<strong>av</strong><br />
Återvunnet kväve (N) och fosfor (P) i kompost och biogödsel/rötrest<br />
1994<br />
ton/år<br />
2004<br />
ton/år<br />
2014 a<br />
ton/år<br />
2014 b<br />
ton/år<br />
Kväve N 50 40 355 50 750<br />
Fosfor P 20 12 <strong>10</strong>0 20 160<br />
2014 c<br />
ton/år<br />
Känslighetsanalys<br />
I känslighetsanalysen har antagandena om alternativ elproduktion och alternativ värmeproduktion testats, på<br />
motsvarande sätt som i ”<strong>Sverige</strong>-studien”.<br />
I figur 25 visas resultatet då ersättningsbränslet vid fjärrvärmeproduktion 2014 är olja och naturgas. I figuren är<br />
de tre första scenarierna (1, 2 , 3a) samma som normalfallet med biobränsle som ersättningsbränsle. I scenario 4a<br />
och 4b är <strong>av</strong>fallsmängder och <strong>av</strong>fallsbehandling samma som i 3a, men med skillnaden att ersättningsbränslet i 4a<br />
är olja och i 4b naturgas. Resultaten blir olika för olika miljöeffektkategorier. När alternativ värmekälla är olja<br />
eller naturgas leder minskar utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser och <strong>av</strong> fotooxidantbildande ämnen samt miljökostnaderna<br />
minskar. För olja blir försurning och eutrofiering högre än för biobränsle, men för naturgas blir försurning och<br />
eutrofiering lägre.<br />
I figur 26 visas resultatet då elektriciteten räknas som <strong>svensk</strong> medelel i samtliga scenarier (i stället för kolkondens<br />
1994 och 2004 och naturgaskombi 2014). Denna elmix ger relativt låga emissioner per MJ producerad el,<br />
jämfört med t.ex. kolkondens eller naturgaskombi. Medelelen domineras <strong>av</strong> vattenkraft och kärnkraft, som ger<br />
ganska låga emissioner <strong>av</strong> de miljöeffektkategorier som vi studerar. Vi har räknat med samma mix i samtliga<br />
scenarier. Egentligen ändras mixen från år till år, men tidigare beräkningar har visat att slutresultatet ändras relativt<br />
lite mellan olika år. Resultatet visar att emissionerna blir högre i de flesta fall. Det beror på att de ”sluppna”<br />
emissionerna från <strong>av</strong>fallsförbränning minskar. Den el som produceras från <strong>av</strong>fall (i synnerhet <strong>av</strong>fallsförbränning)<br />
ersätter här den relativt ”rena” medelelen, jämfört med i normalfallet då el framställs genom kolkondens eller<br />
naturgaskombi. Det kan noteras att scenario 3a (”enligt plan” 2014) i d<strong>ett</strong>a fall gör en ökad miljökostnad jämfört<br />
med 2004. D<strong>ett</strong>a beror framför allt på att nyttan med förbränning med elgenerering minskar då medelel ersätts <strong>av</strong><br />
”<strong>av</strong>fallsel”.<br />
57
Change language