2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige
2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige
2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Mängden beror på hur mycket <strong>av</strong>fall som går till biologisk behandling. Scenario 3c (”idealscenario”) är det scenario<br />
som ger mest återvinning, eftersom störst mängd behandlas.<br />
Tabell 15. Återvinning <strong>av</strong> fosfor och kväve - NSR<br />
Återvunnet kväve (N) och fosfor (P) i kompost och biogödsel/rötrest<br />
1994<br />
Scenario 1<br />
ton/år<br />
2004<br />
Scenario 2<br />
ton/år<br />
2014<br />
Scenario 3a<br />
ton/år<br />
2014<br />
Scenario 3b<br />
ton/år<br />
2014<br />
Scenario 3b<br />
ton/år<br />
2014<br />
Scenario 3d<br />
ton/år<br />
Kväve N 50 40 350 50 750 350<br />
Fosfor P 20 <strong>10</strong> <strong>10</strong>0 20 160 <strong>10</strong>0<br />
Känslighetsanalys<br />
I känslighetsanalysen har antagandena om alternativ elproduktion och alternativ värmeproduktion testats, på<br />
motsvarande sätt som i ”<strong>Sverige</strong>-studien” och ”Sys<strong>av</strong>-studien”.<br />
I figur 33 visas resultatet då ersättningsbränslet vid fjärrvärmeproduktion 2014 är olja och naturgas. I figuren är<br />
de tre första scenarierna (1, 2 och 3a) samma som normalfallet med biobränsle som ersättningsbränsle. I scenario<br />
4a och 4b är <strong>av</strong>fallsmängder och <strong>av</strong>fallsbehandling samma som i 3a, men med skillnaden att ersättningsbränslet i<br />
4a är olja och i 4b naturgas. Resultaten blir olika för olika miljöeffektkategorier. När alternativ värmekälla är olja<br />
eller naturgas minskar utsläppen <strong>av</strong> växthusgaser och <strong>av</strong> fotooxiantbildande ämnen samt miljökostnaderna minskar,<br />
jämfört med normalfallet då biobränsle är alternativt bränsle.<br />
I figur 34 visas resultatet då elektriciteten räknas som <strong>svensk</strong> medelel i samtliga scenarier (i stället för kolkondens<br />
1994 och 2004 och naturgaskombi 2014 i scenario 3a-d). Denna elmix ger relativt låga emissioner per MJ<br />
producerad el, jämfört med t.ex. kolkondens eller naturgaskombi. Medelelen domineras <strong>av</strong> vattenkraft och kärnkraft,<br />
som ger ganska låga emissioner <strong>av</strong> de miljöeffektkategorier som vi studerar. Vi har räknat med samma mix<br />
i samtliga scenarier. Egentligen ändras mixen från år till år, men tidigare beräkningar har visat att slutresultatet<br />
ändras relativt lite mellan olika år. Resultatet visar att emissionerna blir högre i de flesta fall. Det beror på att de<br />
”sluppna” emissionerna från <strong>av</strong>fallsförbränning minskar. Den el som produceras från <strong>av</strong>fall (i synnerhet <strong>av</strong>fallsförbränning)<br />
ersätter här den relativt ”rena” medelelen, jämfört med i normalfallet då el framställs genom kolkondens<br />
eller naturgaskombi.<br />
66
Change language