2007:10 Utvärdering av svensk avfallspolitik i ett ... - Avfall Sverige

• Basproduktion av elektricitet, som framställs mer eller mindre konstant och täcker upp basbehovet. I
Sverige produceras detta basbehov från i huvudsak från vattenkraft och kärnkraft.
• Topplastproduktion av elektricitet, som varierar efter behovet.
I LCA-sammanhang har det diskuterats om man, när det gäller förbrukning av el, ska räkna med el från medelproduktion
eller från marginalproduktion, d.v.s. den del av elektriciteten som förändras om man ökar eller minskar
användningen av el. Denna marginalproduktion bör inte förväxlas med topplastproduktionen. Marginalen
kan vara en ”baslastmarginal” eller en topplastmarginal, beroende på om den ökade eller minskade elanvändningen
sker kontinuerligt eller bara vid topplast. Det dominerande synsättet vid LCA-studier idag är att valet av
elproduktion beror på syftet med studien. Om man är intresserad att studera effekter av förändringar så är det
relevant att inkludera den elproduktion som förändras, vilket oftast är marginalen på baslastproduktionen. Sker
det en förändring i elanvändningen är det baslastmarginalen som påverkas. Man brukar betrakta de nordiska elnäten
sammankopplade till ett system. I dagsläget är det då dansk kolkondenskraft som är marginalkraft. Kolkondens
är ett av de dyraste sätten att framställa el och är därför en av de produktionsmetoder som man väljer i
”sista hand” för att kunna uppfylla erforderlig basproduktion. Kolkondens är också flexibelt och är lätt att köra
på marginalen för att balansera produktionen mot ett varierande behov. Kyoto-överenskommelsen om utsläpp av
växthusgaser kommer att begränsa betydelsen av kolkondenskraft i framtiden. För att klara av kraven i överenskommelsen
krävs troligen en övergång till andra energikällor för marginalproduktionen i baslasten. Vi har bedömt
att naturgaskombi är det alternativ som kommer att ersätta kolkondens i en nära framtid (ca 5 år).
Ser man elproduktionen på lite längre sikt behöver inte kolkondens eller naturgaskombi vara marginalkällan. Det
går att finna välgrundade argument för att vilket som helst av kärnkraft, naturgas, biobränslen eller vindkraft är
relevanta marginaltekniker beroende på bl.a. antaganden om framtiden kring ökande eller minskande elanvändning,
skatter och andra styrmedel, attityder och utvecklingspotential för olika energislag, mm.
Vi har valt att i grundfallet ha för åren 1994 och 2004 räkna med kolkondens som produktionsmetod för el, samt
naturgaskombi för framtida scenarier. I en känslighetsanalys har svensk medelel använts. Svensk medelel har då
antagits bestå av:
6 % biobränsle
46 % vattenkraft
1 % vindkraft
42 % kärnkraft
1 % olja
1 % naturgas
3 % kol
Vi har räknat med denna mix oberoende av årtal (i verkligheten varierar denna mix mellan olika årtal, men nettoresultatet
skiljer sig i praktiken ganska lite åt).
26