RAPPORT 2008:15 - Avfall Sverige
RAPPORT 2008:15 - Avfall Sverige
RAPPORT 2008:15 - Avfall Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nya avfallsfraktioner från små avlopp<br />
Kretslopp och omhändertagande<br />
<strong>RAPPORT</strong> <strong>2008</strong>:<strong>15</strong><br />
ISSN 1103-4092
Förord<br />
Utvecklingen inom området små avlopp ökar behovet av att organisera system för återföring av avloppsfraktioner<br />
från enskilda avloppsanläggningar. Ansvaret för detta ligger hos avfallsansvariga i<br />
kommunerna. Mycket snart kommer frågan att aktualiseras i de flesta av landets kommuner. I första<br />
hand hanteras frågor om små avlopp av miljökontoren och i vissa fall av VA-huvudmannen. Det finns<br />
därför ett behov för avfallssektorn att identifiera och föreslå möjliga vägar att lösa hanteringen på ett<br />
effektivt och hållbart sätt.<br />
Malmö september <strong>2008</strong><br />
Håkan Rylander<br />
Ordf. <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s Utvecklingskommitté<br />
Weine Wiqvist<br />
VD <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong><br />
1
Författarnas förord<br />
Denna rapport redovisar resultat från ett projekt som genomförts inom ramen för <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s utvecklingsmedel<br />
under 2007-<strong>2008</strong>. Projektet är genomfört av en grupp bestående av Anna Richert<br />
Stintzing, Richert Miljökompetens, Mats Johansson, VERNA Ekologi, samt Janne Furumo och Linda<br />
Irebrand, FIA AB. Huvudförfattare av rapporten är Anna Richert Stintzing. En referensgrupp har knutits<br />
till projektet, bestående av Per Nilzén, <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>; Christina Holback, <strong>Avfall</strong>sansvarig i Mora;<br />
Peter Aarsrud, Kretsloppskontoret Göteborg; Peter Wenster, <strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landsting samt<br />
Johan Ekselius, Lantbrukarnas Riksförbund. Referensgruppens uppgift har varit att medverka i workshopen,<br />
samt ge synpunkter på projektets upplägg och innehåll i rapporten.<br />
Vi vill tacka alla som har bidragit till projektet: deltagare på workshopen, referensgruppen och alla<br />
som lagt tid på att besvara webbenkäten. Utan er medverkan hade vi inte kunnat genomföra projektet.<br />
Stockholm, <strong>2008</strong>-06-24<br />
// Författarna<br />
2
Innehållsförteckning<br />
1. Inledning.................................................................................................................................................5<br />
1.1. Nya krav på små avlopp skapar nya typer av hushållsavfall ........................................................5<br />
1.2. Syfte .................................................................................................................................................5<br />
1.3. Vilka avloppsfraktioner är hushållsavfall ....................................................................................5<br />
Traditionella avloppsfraktioner från enskilda avlopp .........................................................................6<br />
Avloppsfraktioner från nya tekniklösningar ........................................................................................6<br />
1.4. Vad styr arbetet med hantering av avfallsfraktioner från små avlopp.......................................7<br />
1.5. Hur har kommuner löst omhändertagandet av avloppsrelaterade avfallsfraktioner ...............8<br />
2. Enkät om avfallsansvarigas syn på nya avloppsrelaterade avfallsfraktioner....................................10<br />
2.1. Metod.............................................................................................................................................10<br />
2.2. Resultat..........................................................................................................................................10<br />
Fråga 2 - Återföring av avloppsfraktioner till odlad mark................................................................. 11<br />
Fråga 3 - Kommunens avfallsplan ......................................................................................................12<br />
Fråga 4 - Ansvaret för avloppsrelaterade avfallsfraktioner...............................................................12<br />
Fråga 5 - Miljökontorets roll ...............................................................................................................13<br />
Fråga 6 - Hur berör denna fråga den egna verksamheten framöver...............................................13<br />
Fråga 7 - Information som stöd till kommunerna i denna fråga.......................................................14<br />
3. Workshop: avfallsansvarigas syn på problematiken med nya avloppsrelaterade avfallsfraktioner <strong>15</strong><br />
3.1. Genomförande .............................................................................................................................. <strong>15</strong><br />
3.2. Resultat.......................................................................................................................................... <strong>15</strong><br />
4. Diskussion - prioriterade frågor .......................................................................................................... 17<br />
4.1. Kunskapsstöd för avfallshandläggare.......................................................................................... 17<br />
4.2. Politisk förankring ........................................................................................................................ 17<br />
4.3. Lantbruket som samarbetspart....................................................................................................18<br />
4.4. Regionala samarbeten ..................................................................................................................18<br />
4.5. Marknaden för avloppslösningar................................................................................................. 19<br />
4.6. Arbetsmiljö och hygien.................................................................................................................19<br />
5. Slutsatser från projektet...................................................................................................................... 20<br />
5.1. Svar på projektets övergripande frågeställningar...................................................................... 20<br />
5.2. Förslag till aktiviteter ...................................................................................................................21<br />
Kommunal - lokal nivå ........................................................................................................................21<br />
Regional nivå........................................................................................................................................21<br />
Nationell nivå .......................................................................................................................................21<br />
6. Lästips ...................................................................................................................................................23<br />
Bilaga 1. Kommunala exempel på omhändertagande av avloppsrelaterade avfallsfraktioner ................25<br />
Bilaga 2. Enkät om nya avfallsfraktioner ....................................................................................................29<br />
3
1. Inledning<br />
1.1. Nya krav på små avlopp skapar nya typer av hushållsavfall<br />
I <strong>Sverige</strong> finns idag ca 850 000 enskilda avlopp varav kanske så mycket som en tredjedel enligt Naturvårdsverket<br />
är i behov av omedelbara åtgärder. Under de senaste 20-30 åren har huvudsakligen traditionell<br />
teknik i form av slamavskiljning följt av infiltration eller markbädd tillämpats vid åtgärdande av<br />
enskilda avlopp. Under 2006 kom Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanläggningar ut.<br />
Dessa ger vägledning till kommunernas miljökontor i hur krav kan ställas vid åtgärdande av enskilda<br />
avlopp. Kraven bör numera formuleras som funktionskrav, vilket gör att teknikutveckling nu slår igenom<br />
på marknaden och att en rad nya tekniklösningar byggs runtomkring i landet. Utöver infiltration<br />
och markbädd samt sluten tank byggs olika typer av minireningsverk, filterbäddar och ”fosforfällor”<br />
som fångar fosfor, samt kretsloppslösningar som urinsortering etc. Detta, tillsammans med det faktum<br />
att Naturvårdsverket i de allmänna råden pekar ut kommunen som ansvarig för att etablera system för<br />
hantering och återföring av avloppsfraktioner till odlad mark, gör att kommunerna ställs inför nya<br />
utmaningar. Flera av dessa träffar avfallshuvudmännen, och föreliggande rapport diskuterar hur man<br />
kan stödja kommunens avfallsansvariga i dessa frågor.<br />
1.2. Syfte<br />
Syftet med projektet är att identifiera i vilken omfattning de nya avfallsfraktioner som kommer från<br />
små avlopp påverkar kommunernas avfallshantering och visa på möjliga vägar för kommunerna att på<br />
ett effektivt och hållbart sätt lösa organisation och ansvarsfördelning för denna fråga.<br />
1.3. Vilka avloppsfraktioner är hushållsavfall<br />
Detta projekt inriktas på avloppsfraktioner från små avlopp vilka klassas som hushållsavfall och som<br />
kommunen har ansvar för att hantera. Fokus är i första hand på organisatoriska, juridiska och ekonomiska<br />
aspekter. Avsikten är inte att beskriva tekniska lösningar för insamling och behandling av fraktionerna.<br />
Detta finns redan beskrivet i andra publikationer och sammanhang, och kan när ansvarsfrågan<br />
är klar ofta lösas med den kunskap och erfarenhet som avfallsansvariga besitter. Ett axplock av<br />
publikationer finns sammanställda i lästips i slutet av denna rapport. Därför kommer följande text inte<br />
att beskriva de tekniska lösningarna, utan snarare vilka avfalls-/avloppsfraktioner som är aktuella, och<br />
kort om deras egenskaper.<br />
Naturvårdsverkets vägledning om definitionen av hushållsavfall anger följande:<br />
”Latrin och toalettavfall från enskilda anläggningar är hushållsavfall. Detsamma gäller slam från hushållens<br />
slambrunnar. Om avfallet uppstår i en anläggning som behandlar latrin eller toalettavfall från<br />
flera olika fastigheter bör det inte anses komma från hushåll i de fall anläggningen är stor, tekniskt<br />
komplex eller på annat sätt skiljer sig från en anläggning avsedd för enstaka hushåll. I de fallen kan<br />
inte avfallet heller anses som därmed jämförligt.” Denna definition ger inte en heltäckande bild av<br />
vilka avloppsrelaterade avfallsfraktioner som kan bli aktuella för avfallshandläggaren.<br />
5
I Naturvårdsverkets handbok om små avlopp till de allmänna råden NFS 2006:7 om små avloppsanordningar<br />
vilken ges ut sommaren <strong>2008</strong> definierar man att avloppsfraktioner vilka normalt töms eller<br />
byts ut med en periodicitet under fem år är att betrakta som hushållsavfall. Sker utbytet mindre frekvent<br />
än vart femte år så är det att betrakta som ett verksamhetsavfall vilket fastighetsägaren/verksamhetsutövaren<br />
själv ansvarar för.<br />
Traditionella avloppsfraktioner från enskilda avlopp<br />
Latrin från olika typer av torrtoaletter är en vanlig fraktion vilken i de flesta kommuner tydligt regleras<br />
och styrs av renhållningsordning och lokala hälsoskyddsföreskrifter. I hög grad sker hantering i form<br />
av lokalt omhändertagande på den egna fastigheten vilken kräver dispens från eller anmälan till den<br />
lokala miljömyndigheten. Hanteringen av denna fraktion är inte alltid helt problemfri men det utvecklas<br />
nu runt omkring i landet nya koncept för insamling och behandling av latrin vilka kan vara intressanta<br />
för kommuner med stora mängder fritidshus med latrinhämtning.<br />
Slam från slamavskiljare samlas in från hushållen. Innehållet av näringsämnen är litet oavsett om det<br />
är ett blandat avloppsvatten eller ett BDT-vatten som behandlas, särskilt om man jämför med halten<br />
av föroreningar. Dessutom krävs någon form av behandling/hygienisering för att reducera smittriskerna<br />
från slamavskiljare till vilka toaletter är anslutna. Denna fraktion är mindre intressant att återföra<br />
till odling ur växtnäringssynpunkt. Vanligare är antagligen att materialet förs till kommunala reningsverket<br />
för rening men det finns på många ställen etablerad organisation och system för återföring<br />
till odlad mark t ex energigrödor.<br />
Infiltration eller markbädd är de vanligaste formerna för rening av enskilda avlopp i <strong>Sverige</strong>. När en<br />
infiltration eller markbädd ska bytas ut eller förnyas så behöver man ta hand om materialet som legat i<br />
bädden. Sand eller material som har legat i en infiltration eller i en markbädd i mer än fem år kan alltså<br />
preliminärt inte betraktas som ett hushållsavfall, utan som ett verksamhetsavfall vilket fastighetsägaren/verksamhetsutövaren<br />
ansvarar för. Normalt kan detta material hanteras på fastigheten eller på<br />
annat sätt. Det krävs emellertid en dialog med miljömyndigheten kring denna typ av hantering på<br />
samma sätt som latrin etc.<br />
Slutna tankar för klosettvatten är också en relativt vanlig lösning för de enskilda avloppen. Näringsinnehållet<br />
i materialet beror till största delen på vilken mängd spolvatten som toaletten använder. Intresset<br />
för att återföra denna fraktion till odlad mark ökar nu på flera håll i landet, se bland annat exempel<br />
i bilaga 1.<br />
Avloppsfraktioner från nya tekniklösningar<br />
Minireningsverk blir allt vanligare i <strong>Sverige</strong>. Dessa kan installeras för enskilda hushåll eller gemensamma<br />
lösningar. I reningsverken bildas normalt ett kemfällt slam som ska tömmas med regelbundna<br />
intervall, ofta 2-3 gånger per år. Skillnaden mot slam från slamavskiljare är att denna fraktion innehåller<br />
mer fosfor i förhållande till föroreningar i materialet. Slammet är intressant som gödselmedel och<br />
det kan också användas som jordförbättringsmedel. Det krävs en behandling eller hygienisering för<br />
detta material på samma sätt som för slam från slamavskiljare och klosettvatten från sluten tank.<br />
6
Kemfällt slam erhålls också ur system där en fällningskemikalie tillsatts i avloppssystemet i syfte att<br />
fälla ut fosfor. Slammet fälls ut och samlas upp i slamavskiljaren, och kan efter behandling återföras<br />
till lantbruket på samma sätt som beskrivits för kemfällt slam ovan.<br />
I allt fler minireningsverk finns numera slamavvattning som en integrerad del vilket gör att fastighetsägaren<br />
själv ges möjlighet att hantera/kompostera slammet vilket gör att slamtömningen inte ses som<br />
nödvändig. Detta kräver emellertid tillstånd/dispens för lokalt omhändertagande vilket är viktigt att<br />
uppmärksamma. Vidare är det så att de flesta minireningsverk är relativt komplicerade och ganska<br />
små installationer med mycket teknik vilket gör det svårt och ibland till och med vanskligt att tömma<br />
för avfallsentreprenören.<br />
Ett sätt att hantera avloppsvattnet för att fånga fosfor är att antingen anlägga en filterbädd med material<br />
som fångar fosfor eller att som en del i avloppsanläggningen ha en s k ”fosforfälla” vilket är en<br />
behållare/kassett med filtermaterial. Det finns olika typer t ex i form av granuler och Leca-liknande<br />
material på marknaden. Alla dessa är kalk-, aluminium och järnhaltiga material vilka ”fångar” eller<br />
binder in fosfor. Dessa mättas efter ett tag och behöver bytas ut med jämna mellanrum för att reningen<br />
ska bibehållas. Enligt tillverkare av denna sorts lösningar kan bädden tömmas vartannat år, detta beror<br />
dock på belastning. Materialet kan återföras till lantbruket men det saknas erfarenheter av materialet<br />
varför marknaden avvaktar.<br />
Källsortering innebär att man skiljer ut hela eller en del av toalettfraktionen från övrigt avloppsvatten<br />
och samlar upp det för sig. Latrinhantering är en typ av källsortering. Att avskilja t ex urin eller separat<br />
hantera klosettvattnet underlättar återföring till åkermarken eftersom man får ett mycket rent gödselmedel<br />
i en mycket mindre volym än om man blandar allt avloppsvatten och behandlar det gemensamt.<br />
Exempel på källsorterande avloppssystem är urinsortering samt separat uppsamling av svartvatten/klosettvatten<br />
vilket redan nämnts ovan. För båda dessa system måste en rening byggas för att<br />
hantera resterande avloppsvatten från bad/dusch, disk och tvätt vilken ofta innehåller en slamavskiljare<br />
vilken producerar ett s k ”BDT-slam” och ev markbädd/infiltration.<br />
1.4. Vad styr arbetet med hantering av avfallsfraktioner från små<br />
avlopp<br />
Det finns ett antal styrdokument och mål som påverkar hanteringen av avloppsrelaterade avfallsfraktioner.<br />
Det är huvudsakligen Miljöbalken som styr både arbetet med små avlopp och avfallshanteringen<br />
i kommunen. Juridiska texter som används är t ex:<br />
• Miljöbalken med underliggande författningar. I miljöbalken ställs krav på kretslopp samt hög<br />
reduktion av näringsämnen. Dessutom anges att fastighetsägaren är verksamhetsutövare, och<br />
därmed ansvarig för att ha kunskap om anläggningens funktion och drift. Om avfallet uppstår<br />
i en anläggning som behandlar toalettavfall från flera fastigheter bör det klassas som icke hushållsavfall<br />
i de fall anläggningen är stor, tekniskt komplex eller på annat sätt skiljer sig från en<br />
anläggning avsedd för enskilda hushåll. Se vidare nedan, under punkten som rör Naturvårdsverkets<br />
vägledning till definitionen av hushållsavfall.<br />
7
• En underliggande riktlinje är Naturvårdsverkets Allmänna Råd 2006:7 som formulerar<br />
funktionskrav på avloppsanläggningar. Dessutom anges i de allmänna råden att ”Kommunen<br />
bör skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktioner nyttiggörs,<br />
exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till<br />
jordbrukare, eller genom att vägleda om nyttjande på den aktuella fastigheten med vidmakthållande<br />
av hygien och minimering av potentiell smittspridning.”<br />
• Kommunernas avfallsföreskrifter. Kommunernas avfallsföreskrifter reglerar insamling av<br />
slam, latrin med mera från enskilda avloppsanläggningar.<br />
• Kommunernas lokala hälsoskyddsföreskrifter tar upp regler för inrättande av avloppsanordning<br />
på den egna fastigheten.<br />
• Lagstiftning omkring transport, lagring och spridning av avloppsfraktioner.<br />
Till de juridiska texterna kommer mindre bindande styr- och måldokument som t ex:<br />
• ”60%-målet” dvs miljömålet att till 20<strong>15</strong> skall 60% av fosfor i avlopp återföras till produktiv<br />
mark varav minst hälften till åkermark. Detta ligger under miljömålet God Bebyggd Miljö,<br />
delmål kretslopp av fosfor. I texter som hör till målet anges inte om detta specifikt avser avloppsfraktioner<br />
från enskilda avlopp eller större avloppssystem.<br />
• Naturvårdsverkets vägledning till definitionen av hushållsavfall. I denna vägledning berörs avloppsfraktioner<br />
till mycket liten del, och företrädelsevis de traditionella fraktionerna som latrin,<br />
toalettavfall och slam från enskilda avlopp.<br />
• Kommunernas avfallsplaner. Dessa är vägledande för hur avloppsfraktioner ska hanteras, och<br />
i och med att de är politiskt förankrade dokument så ger de starka incitament att genomföra<br />
återföring om detta är angivet.<br />
• EUs <strong>Avfall</strong>shierarki. I <strong>Avfall</strong>sdirektivet från EU presenteras en avfallshierarki som anger att<br />
man i första hand ska arbeta för att förhindra uppkomsten av avfall. Därefter bör man se till<br />
att avfallet återanvänds, därefter återvinns i form av energi eller material, samt i sista hand,<br />
deponeras.<br />
1.5. Hur har kommuner löst omhändertagandet av<br />
avloppsrelaterade avfallsfraktioner<br />
Den största delen av avloppsrelaterade avfallsfraktioner som hanteras är slam från slamavskiljare och<br />
slam från slutna tankar. Detta går oftast till kommunala reningsverk för behandling. Normalt tas ersättning<br />
för detta ut av VA-bolaget/teknisk förvaltning. I vissa reningsverk är detta en enkel hantering<br />
som kan regleras med ersättning för mängd levererad avloppsfraktion, i vissa reningsverk medför detta<br />
”externslam” störningar i reningsprocessen och därmed sämre funktion på reningen. Bristande kapacitet<br />
i reningsverken kan begränsa möjligheterna till mottagandet av avloppsfraktioner från enskilda<br />
avlopp.<br />
I utvecklingen med nya avloppsrelaterade avfallsfraktioner så finns det ett antal kommuner som har<br />
skapat system för återföring av dessa fraktioner till lantbruket. Ett exempel är Tanum, där källsorterad<br />
urin samlas upp av lantbruksentreprenörer och återförs till odlad mark, ett annat exempel är Lund där<br />
8
klosettvatten används för att bevattna energigrödor. Flera exempel finns beskrivna i bilaga 1. Denna<br />
sammanställning pekar på att det finns en stor spännvidd i vilken kunskap, vilka politiska uppdrag<br />
samt vilket intresse kommunernas avfallshuvudmän har i denna fråga. Å ena sidan finns kommuner<br />
vilka inte ens uppfattat frågan som aktuell, å andra sidan finns det kommuner vilka sedan flera år har<br />
löst hantering och avsättning antingen som en följd av politiska beslut eller som en del av den löpande<br />
verksamheten.<br />
9
2. Enkät om avfallsansvarigas syn på nya<br />
avloppsrelaterade avfallsfraktioner<br />
2.1. Metod<br />
En enkät skickades till samtliga landets kommuner för vidare befordran till avfallshandläggaren.<br />
Adresslistan erhölls från <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>, och kompletterades med adresser till kommunerna från deras<br />
respektive websidor. Brevet som skickades återfinns i bilaga 2. Brevet gick ut i december 2007. I brevet<br />
fanns en länk till ett webbaserat enkätverktyg där handläggaren kunde svara på åtta frågor som rör<br />
kommunens hantering av avloppsrelaterade avfallsfraktioner. Frågorna återfinns i sin helhet i bilaga 2,<br />
och svar i form av kommentarer i bilaga 3. Två veckor efter senaste svarsdatum stängdes enkäten, och<br />
resultaten bearbetades. I korthet lyder frågorna som följer:<br />
1. Kontaktuppgifter<br />
2. För vilka av följande avlopp- och avfallsfraktioner finns det i din kommun system för återföring<br />
till odlad mark<br />
3. Berörs frågan om återföring till lantbruket av avloppsfraktioner från små avlopp i er avfallsplan<br />
4. Vem/vilken funktion inom er kommun har ansvar för frågan om återföring av avloppsfraktioner<br />
från små avlopp<br />
5. Har Miljökontoret i din kommun kontaktat er för diskussion om återföring av fraktionerna<br />
ovan<br />
6. På vilket sätt kommer de små avloppen beröra kommunens avfallshantering under de närmaste<br />
tre åren<br />
7. Är ni intresserade av att medverka i en workshop om denna fråga En workshop planeras till<br />
mars <strong>2008</strong>, och inriktas på att utifrån fallstudier och föredragningar från nationella aktörer<br />
diskutera frågan om hur kommunens avfallsansvariga kan arbeta med frågan om återföring av<br />
avloppsrelaterade avfallsfraktioner.<br />
8. Kontaktperson för dessa frågor i kommunen, om det är någon annan än dig själv:<br />
2.2. Resultat<br />
I följande avsnitt presenteras de viktigaste resultaten av enkäten som sammanställts under våren<br />
<strong>2008</strong>. Materialet i sin helhet är sammanställt i en excel-fil som finns som underlagsmaterial men som<br />
inte inkluderas i denna rapport. Enkäten ger ett bra underlag för diskussion och slutsatser i och med<br />
den höga andelen svarande.<br />
Antalet personer som lämnade svar på enkäten var 211 st. Från nio kommuner och ett kommunalt<br />
bolag lämnades dubbla svar, så svaren representerar 201 svarande kommuner eller kommunala bolag.<br />
Om man räknar ihop kommunerna som är representerade genom sina bolag så har frågan nått till 213<br />
kommuner. Om man beaktar att det finns 290 kommuner innebär detta att 73% av landets kommuner<br />
är representerade i svaren på enkäten.<br />
10
När det gäller befattning på de som har svarat, så har 45% angivit att de arbetar i avfallssektorn inom<br />
kommunen. Fyra % av de svarande har angivit att de arbetar inom VA, och 17% har angivit blandade<br />
befattningar som t ex gatuchef eller teknisk chef. Elva procent av de svarande har angivit att de arbetar<br />
på miljöförvaltningen i kommunen. 23% har givit svar som inte går att klassificera enligt enhet, t ex<br />
”assistent”, ”handläggare” etc. Fördelningen ovan är förvånande eftersom fråga uttryckligen ställdes<br />
till avfallshandläggaren, men tyder på att man inom många kommuner inte har sett detta som en avfallsfråga,<br />
alternativt att man inte har en klar ansvarsfördelning för denna fråga.<br />
Fråga 2 - Återföring av avloppsfraktioner till odlad mark<br />
På frågan om vilka avlopp- och avfallsfraktioner som det finns system för återföring till odlad mark för,<br />
i kommunen, så har vi räknat bort de som har svarat dubbelt vilket innebär att svaren gäller antal<br />
kommuner, dvs 213. 9% av kommunerna, dvs 18 kommuner, har svarat att de har system för återföring<br />
av urin. 86% har svarat nej, och 5% har svarat ”vet inte”. För latrin är motsvarande siffror 11 %, 87<br />
% och 2 %. Resultatet presenteras i figur 1.<br />
Figur 1.<br />
Andel av svarande kommuner som angivit att de har system för återföring av respektive<br />
avfallsfraktion.<br />
Ur denna tabell kan man utläsa att kommuner som svarat ja framförallt har system för de traditionella<br />
fraktionerna slam från avloppsreningsverk, trekammarbrunnar samt till viss del, matavfall. Mycket få<br />
kommuner har system för omhändertagande av t ex filterbäddsmaterial, och där är även stapeln för<br />
”vet ej” hög, liksom för kemfällt slam. Svaren från kommuner som skrivit kommentarer har i hög grad<br />
pekat på okunskap om de olika fraktionerna som avses i enkäten. Dessutom är man ibland skeptisk till<br />
hur den egna organisationen fungerar, t ex:<br />
”Att det finns system säger inte att allt material verkligen går till odlad mark, för det gör<br />
det inte.”<br />
11
Fråga 3 - Kommunens avfallsplan<br />
På frågan om kommunens avfallsplan berör återföring av avloppsfraktioner från små avlopp svarade<br />
33 % av kommunerna, dvs 67 st, ja, och 67% svarade nej. Det är markant högre andel av de som har<br />
svarat att de berör frågan i avfallsplanen som även har svarat att de har system för återföring av en<br />
eller flera av fraktionerna. Man bör observera att de som svarar ja här kanske bara har system för återföring<br />
av t ex latrin, vilket inte är helt ovanligt, eller trekammarbrunnslam.<br />
Figur 2.<br />
Andel av svarande kommuner som har angivit att kommunens avfallsplan berör återföring<br />
av avloppsfraktioner som små avlopp.<br />
Merparten av kommunerna har alltså inte tagit upp dessa frågor sin avfallsplan vilket är en viktig notering<br />
eftersom det enbart är ett mindre antal kommuner vilka inte alls eller i mycket liten omfattning<br />
hanterar avloppsfraktioner från små avlopp.<br />
Fråga 4 - Ansvaret för avloppsrelaterade avfallsfraktioner<br />
Frågan om var i kommunen som ansvaret för avloppsrelaterade avfallsfraktioner ligger har visat sig ge<br />
intressanta svar. Om man ser till hela materialet, så har endast 19 % av de svarande kommunerna angivit<br />
att frågan ligger hos avfallsnämnden eller – förvaltningen. 39 % har svarat att miljösidan inom<br />
kommunen har ansvaret, och 42 % att frågan ligger hos VA-nämnden eller – förvaltningen. Om man<br />
bryter ut de som har svarat som kommer från avfallssidan eller som har blandade befattningar med<br />
avfall och VA, så ser bilden precis likadan ut. 22% av de svarande med bakgrund i avfallssektorn svarade<br />
att det är avfallssektorns fråga. 39% av denna grupp tyckte att frågan ligger hos miljösidan, och<br />
40% svarade att frågan ägs av VA-sektorn. För de nio kommuner eller bolag som svarade dubbelt, så<br />
gav tjänstemännen olika svar i fem av fallen, även det pekar på en otydlighet i den egna organisationen.<br />
12
Figur 2.<br />
Vem/vilken funktion inom er kommun har ansvar för frågan om återföring av avloppsfraktioner<br />
från små avlopp Svaret gäller andel av de svarande kommunerna.<br />
Svaren på denna fråga tydliggör att ansvarsfördelningen inom kommunerna för hanteringen av avloppsrelaterade<br />
avfallsfraktioner är oklar. Oavsett vilken del i kommunen man arbetar i så tyder svaren<br />
och kommentarerna på att man gärna vill lägga ansvaret på VA eller miljö trots att det att avloppsfraktionerna<br />
från små avlopp är ett avfallsansvar.<br />
Fråga 5 - Miljökontorets roll<br />
I många fall är det miljökontoren som först möter den enskilda fastighetsägaren, i och med att de nu<br />
har en pågående satsning på tillsyn och förbättring av avloppen. Om man sorterar bort de svar där det<br />
är miljökontoret själv som har svarat, så säger 27% av de återstående 187 kommunerna, att miljökontoret<br />
redan har kontaktat dem i frågan om återföring av avloppsrelaterade avfallsfraktioner.<br />
Fråga 6 - Hur berör denna fråga den egna verksamheten framöver<br />
Frågan om på vilket sätt små avlopp kommer att beröra verksamheten under de närmaste åren har fått<br />
de svarande att bre ut sig i text. Även här visar svaren på en bredd i förståelse för problematiken.<br />
Många svarar med innebörden att de inte vet hur utvecklingen kommer att påverka verksamheten.<br />
Andra har full koll på att frågan är viktig och påverkar verksamheten. Läs mer svar i bilaga 3.<br />
”De (Antalet enskilda avlopp, Förf anm.) ökar i antal. Vi måste tillsammans skapa bättre<br />
hämtningsrutiner, samt förbättra mottagningen.”<br />
”Det vet jag inte i nuläget. För att få ett helhetsgrepp vad som kan göras i framtiden behövs<br />
det börjas göra inventeringar av enskilda avlopp nuvarande funktioner samt utvärdera<br />
miljöbelastningar samt vidga sig för nya tekniker”<br />
13
”Osäkert, saknar kunskap om nuvarande och kommande krav angående små avlopp”<br />
Fråga 7 - Information som stöd till kommunerna i denna fråga<br />
Det blev ett starkt gensvar på frågan om fortsatt information i denna fråga. Endast 11% av de svarande<br />
angav att de inte var intresserade av mer information i denna fråga.<br />
Figur 3.<br />
Många kommuner angav att de gärna vill veta mer om frågan om avloppsrelaterade<br />
avfallsfraktioner.<br />
Intresset bland kommunerna för att fortsätta att utveckla sitt arbete i denna fråga verkar finnas. 32 %<br />
av de svarande kommunerna, dvs 67 st, svarade att de vill medverka i en workshop planerad till mars<br />
2007, 11 % svarade att de inte är intresserade av mer information, och 57 % svarade att de inte vill<br />
medverka men att de gärna vill bli informerade om projektets resultat.<br />
14
3. Workshop: avfallsansvarigas syn på<br />
problematiken med nya avloppsrelaterade<br />
avfallsfraktioner<br />
3.1. Genomförande<br />
Den 7 april <strong>2008</strong> genomfördes en workshop riktad till ett tiotal utvalda kommuner. Deltagarlista och<br />
program återfinns i bilaga 4. Workshopen genomfördes i Linköping, hos Tekniska Verken. Syftet var<br />
att diskutera frågan om avloppsrelaterade avfallsfraktioner med avfallshandläggare och andra aktörer.<br />
<strong>Avfall</strong>shandläggarna erbjöds också att ta med en kollega som arbetar med frågan, vilket gjorde att även<br />
miljöhandläggare var representerade på workshopen.<br />
3.2. Resultat<br />
Under workshopen presenterades ett antal kommunala exempel som underlag för diskussionen. Dessutom<br />
medverkade LRF med presentation om lantbrukets roll, samt konsultföretaget Biototal som arbetar<br />
med förmedling av gödselmedel inom lantbruket, med inriktning på samhällets restprodukter. I<br />
inledningen till workshopen gavs en introduktion till området små avlopp samt ett underlag i form av<br />
fakta om aktuella avloppsfraktioner . Under workshopen lyfte deltagarna efter gruppdiskussioner<br />
framförallt fram följande frågor:<br />
• Brist på kunskap hos avfallshandläggare i frågan om små avlopp<br />
• Behov av samarbete mellan förvaltningar i denna fråga<br />
• Behov av erfarenhetsutbyte och lärande av goda och dåliga exempel<br />
Flera av medverkanden i workshopen reflekterade över att de inte idag har kunskap om de avloppsfraktioner<br />
eller avloppssystem som är aktuella, och hur de påverkar den egna verksamheten. Kompetensutveckling<br />
i denna fråga efterlystes, liksom exempel på goda erfarenheter för att leda verksamheten<br />
framåt. Regionala träffar liksom nätverk där både företrädare för VA och avfall ingår var efterfrågat.<br />
Ett förslag lyftes under workshopen, att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte mellan kommuner i<br />
frågan om kretslopp av små avloppsfraktioner. I detta forum har <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> en naturlig roll.<br />
Branschorganisationen för VA-verk och – bolag bör bjudas in till ett sådant forum.<br />
Andra frågor som lyftes i diskussionerna var:<br />
• Potentialen för kretslopp inom lantbruket: lantbruket som mottagare av avloppsfraktioner och<br />
entreprenör på affärsmässig grund<br />
• Upphandling som redskap för att nå nya målgrupper, t ex inom lantbruket. Hur inkluderar<br />
man nya avloppsfraktioner i avfallsupphandling, och hur förhåller man sig till entreprenaden i<br />
detta sammanhang<br />
LRF och Biototal presenterade potentialen i det svenska lantbruket, både som mottagare av avloppsfraktionerna<br />
och som entreprenör för omhändertagande av avloppsfraktionerna. Om avloppsfraktio-<br />
<strong>15</strong>
nerna är källsorterade, ”rena” samt det finns rutiner för hygienisering och säkerhet så kan det finnas<br />
ett intresse hos lantbruket att ta emot avloppsfraktionerna. En förutsättning är att det kan ske på affärsmässiga<br />
grunder, med stabila avtal och en långsiktig vilja till samarbete och kommunikation mellan<br />
kommun och lantbruk. LRFs kommungrupper är en logisk motpart i detta sammanhang.<br />
• Behov av att samordna kundregister mellan miljö, VA och avfallssidan i kommunen.<br />
Flera kommuner lyfte frågan om antalet kunder som man har i kommunen för hämtning av avloppsfraktioner.<br />
Vid en snabb förfrågan bland de närvarande där både miljösidan och avfallssidan var representerade<br />
visade det sig att man har olika uppfattning om antalet kunder, dvs antalet hämtningsställen<br />
för avloppsfraktionen. Miljökontoret har register på alla enskilda avlopp med tillstånd eller som<br />
anmälts eller hittats i samband med inventeringar. <strong>Avfall</strong>sansvarig eller tekniska kontoret har register<br />
på alla abonnenter för hämtning av trekammarbrunnslam, slutna tankar eller latrin. Dessa register<br />
stämmer inte alltid överens då det kan förekomma sk ”svarttömning”, dvs att fastighetsägaren anlitar<br />
oseriösa entreprenörer som hämtar avloppsfraktionen och antingen tömmer okontrollerat i kommunens<br />
avloppsnät eller gör av med fraktionen på annat håll. Det efterlystes en genomlysning av detta<br />
problem och samarbete mellan förvaltningarna för att korrekt identifiera potentiella abonnenter för<br />
avfallsavdelningens tjänster.<br />
• Tekniska lösningar som t ex avvattnande fordon för tömning av trekammarbrunnar.<br />
Dessa fordon nämndes som förslag på lösningar som kan underlätta för avfallsavdelningar när det<br />
gäller området avloppsfraktioner. Man ansåg att transporten av utspädda avloppsfraktioner är ohållbart<br />
ekonomiskt och miljömässigt, därför finns det ett behov av att utveckla metoder för hämtning av<br />
avloppsfraktionerna.<br />
16
4. Diskussion - prioriterade frågor<br />
I detta avsnitt utvecklar vi några av de prioriterade frågor och områden som identifierats i sammanställningen<br />
av enkäten samt under diskussionerna på workshopen.<br />
4.1. Kunskapsstöd för avfallshandläggare<br />
Det främsta resultatet av projektets aktiviteter är insikten att kommunala avfallshandläggare behöver<br />
stöd i denna fråga. Kännedomen om ansvaret för avloppsrelaterade avfallsfraktioner är dålig. Avloppsfraktioner<br />
från enskilda hushåll klassas som avfall enligt miljöbalken, men denna kunskap är inte väl<br />
förankrad i kommunerna, framför allt inte hos de förvaltningar som berörs direkt, dvs avfall eller tekniska<br />
förvaltningar.<br />
Flertalet enkätsvar pekar på behovet av att etablera dialog och samarbete mellan förvaltningarna eftersom<br />
kompetens när det gäller avloppsfraktioner ofta ligger hos VA-avdelningen, och eftersom miljöavdelningen<br />
oftast möter kunderna när de ska förelägga om åtgärder på avloppen. Miljöavdelningen har<br />
svårt att arbeta för kretsloppssystem hos fastighetsägare utan att avfallsavdelningen engagerar sig i<br />
insamlingen av avloppsfraktionerna.<br />
Det finns många kommuner som faktiskt genomför återföring av avloppsfraktioner, som gör det i det<br />
tysta. Enkäten visade på flera aktiviteter som var okända för författarna av denna rapport, som inte<br />
kommunicerats ut till en bredare publik. En slutsats är att det finns behov av presentation och förmedling<br />
av goda exempel från kommunernas pågående arbete som kan underlätta för andra som vandrar<br />
samma väg.<br />
Upphandling kan bli ett redskap för att öppna upp för nya sätt att hantera flöden av avloppsfraktioner.<br />
Vanligtvis går ju det mesta av avloppsfraktionerna till reningsverket men när man handlar upp tjänster<br />
för hantering av avfall kan nya aktörer komma in i bilden. Kommunerna behöver bli duktigare på att<br />
gå ut och upphandla behandlingstjänster, vilket kan öppna för nya företagsidéer.<br />
<strong>Avfall</strong>splanen är ett redskap som bättre kan användas i arbetet med omhändertagande av avloppsrelaterade<br />
avfallsfraktioner. I avfallsplanen bör det förtydligas vilka avloppsfraktioner som kommunen har<br />
ansvar för, samt hur kommunen avser att ordna omhändertagandet.<br />
4.2. Politisk förankring<br />
Till viss del är frågan om avloppsfraktioner för avfallssektorn en politisk fråga. Vad vill politikerna med<br />
dessa fraktioner, vilka målsättningar kan man sätt upp, och hur långt ska man ha ambitionen att föra<br />
olika fraktioner i kretslopp En stor del av arbetet med att omhänderta avloppsrelaterade avfallsfraktioner<br />
är gjort om man har en god politisk förankring för frågan i kommunen. Handläggaren sitter<br />
med det praktiska genomförandet, men målbilden, visionen kommer från den politiska sfären. I<br />
många fall är kunskapen hos politikerna mindre än hos handläggarna, och det finns ett utbildningsbehov<br />
i denna fråga. Ett exempel på hur denna typ av kunskapsutveckling kan ske är att man i Linköping<br />
redan i samband med Miljöbalkens tillkomst 1998 i Miljö- och hälsoskyddsnämnden tog fram ett underlag<br />
som tydliggjorde just ansvaret för insamling och omhändertagande av humanurin från små<br />
17
avlopp. Detta medförde att ett principbeslut kring denna ansvarsfördelning sedan togs i tekniska<br />
nämnden. Ett annat exempel är Norrköping där man arbetat in ställningstaganden och ansvarsfördelning<br />
vad gäller tömning, transport och lagring i sin avfallsplan och även i avfallstaxan.<br />
4.3. Lantbruket som samarbetspart<br />
Om avloppsfraktioner från hushåll ska föras i kretslopp är lantbrukare och lantbrukets organisationer<br />
nyckelaktörer. Även inom skogsbruket kan avloppsfraktioner vara aktuella som gödselmedel. En av<br />
lärdomarna från workshopen var att lantbruket är intresserade av rena avloppsfraktioner från hushåll,<br />
och framför allt de källsorterade fraktionerna som urin och klosettvatten. Under projektets gång har<br />
LRF Riksförbund haft årsstämma, och på grundval av en motion från LRF Mälardalen tagit yttrandet<br />
att ”aktivt verka för ett kretslopp av hushållsnära avfallsfraktioner med återföring till åkermark”.<br />
Det finns också ett intresse från lantbrukets sida i att erbjuda tjänsten som entreprenör för hämtning,<br />
lagring och spridning av fraktionerna. Nyckelordet här är affärsmässiga grunder, det behöver finnas<br />
avtal och en vilja till långsiktigt samarbete eftersom flera av systemen innebär investeringar i lagring<br />
och maskinpark. För kommunens del är det viktigt att ta en tidig kontakt med lantbruket, t ex i form<br />
av LRFs kommungrupper, som finns i många av landets kommuner. För lantbrukets aktörer blir det<br />
viktigt att lära sig om, och delta i kommunala upphandlingsprocesser.<br />
En central fråga för lantbrukets del är kvalitetssäkring. Det behöver finnas säkerställda rutiner för<br />
dokumentation, spårbarhet och ansvar för att lantbrukets uppköpare ska acceptera produkterna som<br />
är gödslade med avloppsfraktioner. Detta kan bli en kommunal uppgift, att stå för dokumentation och<br />
avtal, något som inte borde skapa merarbete utan redan ingår i kommunens rutiner. Ett system för<br />
kvalitetssäkring bör utvecklas, i samråd med lantbrukets aktörer i syfte att underlätta återföringen till<br />
lantbruket. Normala avtalsfrågor om garantier, försäkring, ersättning och skadestånd bör behandlas i<br />
tidiga skeden när det gäller kontakten mellan kommun och lantbruksaktör.<br />
Kretslopp innefattar inte bara åkermarken. Medverkande i workshopen framhöll att även skog kan<br />
gödslas med avloppsfraktioner. I kommuner med begränsad tillgång till åkermarken kan skogsgödsling<br />
bli aktuell, och detta kan kräva ytterligare kunskapsutveckling. Pelletering av slam pågår t ex i<br />
Umeå för gödsling av skog. Avloppsfraktioner från enskilda avlopp som förs till reningsverket för pelletering<br />
och återföring till åkermark eller skog kan anses återgå till kretsloppet. Det finns frågor som<br />
bör besvaras angående denna hantering, t ex transportavstånd, energiåtgång för pelletering, etc.<br />
Forskningsprojekt som pågår kommer att kunna ge svar på dessa frågor.<br />
4.4. Regionala samarbeten<br />
Det borde även vara intressant att involvera länsstyrelserna i arbetet med miljömål och handlingsplaner<br />
kopplat till avfallsplanerna. Hur sker t ex uppföljningen av de regionala miljömålen inom detta<br />
område Och hur förs de nationella miljömålen ned till regional och kommunal nivå Ett förslag till<br />
arbetssätt lyftes fram av en medlem i referensgruppen: I Dalarna samlar man ihop miljömålsarbetet på<br />
regional nivå. Det finns en regional avfallsplan, med mål angående återföring av avloppsfraktioner,<br />
men inte en enda åtgärd finns inplanerad för att nå dessa mål. Nästa steg blir att ta denna fråga tillba-<br />
18
ka till den regionala strukturen och jobba för att få fram regionala åtgärder för återföring av avloppsfraktioner<br />
inom ramen för avfallsansvaret.<br />
4.5. Marknaden för avloppslösningar<br />
En viktig aspekt är kopplingen till marknaden för de nya toalettsystemen som utvecklas. En snabb<br />
teknisk utveckling parallellt med en marknad som innebär att försäljare har direkt kontakt med fastighetsägare<br />
kan göra att system utvecklas som inte tar hänsyn till avfallsansvariga inom kommunen och<br />
deras önskemål. Miljökontoren har ofta ett ord med i laget eftersom de ska godkänna lösningarna.<br />
Men hur tillgodoses avfallsansvarigas behov i denna teknikutveckling Denna fråga är viktig om man<br />
ska se till avfallssektorn. Ett förslag som lyftes fram var att söka efter forum att möta branschen som<br />
producerar systemlösningar för enskilda avlopp. Det är inte kommunen som ska utveckla tekniska<br />
lösningar, men man har synpunkter på slutprodukten. Tekniska lösningar på tömning som inte fungerar<br />
för kommunernas tekniska kontor kan undvikas om man skapar kontaktytor med branschen och<br />
återkoppling av synpunkter från avfallsansvariga. Viktigt här är kontakten mellan miljökontor och<br />
avfallshandläggare eftersom det är miljösidan som godkänner lösningarna.<br />
4.6. Arbetsmiljö och hygien<br />
Arbetsmiljön för avfallspersonal som ska arbeta med avloppsfraktioner måste belysas. Personalen får<br />
inte utsättas för risk när det gäller arbetsmiljön, och ett frågetecken från medverkande i workshopen<br />
var huruvida det behövs nya riktlinjer för avfallspersonalen vid utveckling av nya hanteringssystem.<br />
Det kommer att behövas kompetensutveckling i denna fråga. I ett projekt med inriktning på arbetsmiljö<br />
för kretsloppsarbetare framkom att kommunen höll utbildning i arbetsmiljö för sina entreprenörer,<br />
och där bör hantering av avloppsfraktioner ingå.<br />
Frågan om hygienisering av avloppsfraktioner från enskilda avlopp har studerats i många år i <strong>Sverige</strong>.<br />
Det finns riktlinjer för hygienisering av källsorterad urin samt klosettvatten, och denna fråga bör inte<br />
föranleda några stora hinder, bara man följer gällande riktlinjer.<br />
19
5. Slutsatser från projektet<br />
I detta avsnitt ger vi en samlad bild av slutsatserna i projektet, samt diskuterar vad det innebär på<br />
lokal, regional och nationell nivå. Vi svarar också på frågor som inledningsvis ställdes i samband med<br />
ansökan till <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s utvecklingssatsning. I stort kan man säga att detta projekt givit en bas för<br />
fortsatt arbete inom området avloppsrelaterade avfallsfraktioner.<br />
5.1. Svar på projektets övergripande frågeställningar<br />
”Hur mycket kommer utvecklingen vad gäller små avlopp påverka kommunernas avfallshantering”<br />
• Vår slutsats är att avfallshanteringen kommer att påverkas för att kommunerna ska kunna leva<br />
upp till omgivningens förväntningar. I vilken utsträckning är svårt att säga, det beror till största<br />
delen på hur det ser ut i respektive kommun. Men avloppsfraktioner från hushållen klassas<br />
som hushållsavfall och faller därför på avfallshandläggarens bord. I regioner med stor andel<br />
omvandlingsområden, där fritidshus blir permanentbostäder ser vi redan att kommunerna har<br />
problem när det gäller avloppslösningarna, och i områden där kommunalt VA inte är aktuellt<br />
kommer man alltid att ha avloppsfraktioner från enskilda hushåll som ska omhändertas. Utvecklingen<br />
på marknaden av nya lösningar ställer krav på ökad kunskap hos avfallshandläggaren.<br />
”Vad kan man lära av de befintliga exempel som finns i kommunerna vad gäller organisatoriska,<br />
juridiska och ekonomiska aspekter av kommunernas hantering av ”nya” avloppsrelaterade<br />
avfallsfraktioner”<br />
• Det finns mycket att lära av de befintliga exemplen på återföring och omhändertagande av avloppsfraktioner.<br />
Huvudbudskap att lyfta fram är t ex vikten av förvaltningsövergripande samarbete,<br />
politisk förankring samt en tidig kontakt med lantbrukets aktörer.<br />
”Vilket behov finns av utvecklingsarbete för kommunerna i frågan om ”nya” avloppsrelaterade<br />
avfallsfraktioner”<br />
• Utvecklingsarbetet inom kommunerna gäller framför allt att integrera avloppsrelaterade<br />
avfallsfraktioner i styrdokument och planering samt i den löpande verksamheten. Detta kan<br />
t ex innefatta nya delar i avfallsplanen, att skapa kontakter med lantbruksaktörer för<br />
avsättning av fraktionerna samt att kompetensutveckla tjänstemän och beslutsfattare i frågan.<br />
Det finns mycket hög kompetens inom kommunerna så om bara frågan prioriteras kommer<br />
man kunna lösa detta på ett effektivt sätt. Erfarenhetsutbyte och ”lån” av goda idéer kan<br />
snabba på och förenkla detta utvecklingsarbete.<br />
”Hur kan de nationella aktörerna stödja arbetet med avloppsrelaterade avfallsfraktioner<br />
i kommunerna”<br />
• <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>, som avfallshandläggarnas nationella aktör, kan stödja sina medlemmar i<br />
kompetensutveckling i denna fråga, se under förslag till aktiviteter.<br />
20
• Svenskt Vatten, som är VA-handläggarnas nationella branschorgan, är ansvarig för avlopp inom<br />
det kommunala verksamhetsområdet. Det finns tydliga överlappningar i sakfrågan även om<br />
Svenskt Vatten huvudsakligen inriktar sig på kommunalt VA i den stora skalan. Kvalitetssäkring<br />
av avloppsslam utvecklas för närvarande hos Svenskt Vatten, och det finns mycket att lära av den<br />
processen, samt av den VA-tekniska kunskap som organisationen besitter.<br />
• Naturvårdsverket kan stödja de kommunala aktörerna genom att samordna sig internt i frågan om<br />
hantering av avloppsrelaterade avfallsfraktioner och se till att t ex vägledningen för definitionen av<br />
hushållsavfall talar samma språk som handboken om små avloppsanläggningar. Dessutom kan<br />
Naturvårdsverket bidra genom att ta fram kunskapssammanställningar i frågan, ordna seminarier<br />
samt i allmänhet hålla samman denna fråga.<br />
5.2. Förslag till aktiviteter<br />
Kommande avsnitt ger tips på aktiviteter på respektive nivå för att föra frågan om avloppsrelaterade<br />
avfallsfraktioner framåt.<br />
Kommunal - lokal nivå<br />
• Samråd bör etableras mellan förvaltningarna för avfall, va och miljö, samt även plansidan, i syftet<br />
att etablera en förvaltningsövergripande dialog om avloppsrelaterade avfallsfraktioner.<br />
• Inom kommunen bör man infoga avloppsrelaterade avfallsfraktioner i de kommunala styrdokumenten,<br />
såsom avfallsplanen, miljömålen samt VA-planen om en sådan finns.<br />
• Skapa tillfällen för att informera beslutsfattare i denna fråga. Informationskvällar, studiebesök,<br />
skriftlig information är av vikt för att skapa politisk medvetenhet i frågan.<br />
• Kommunerna bör bjuda in lantbrukets aktörer till en dialog om möjliga lösningar på kretslopp av<br />
avloppsrelaterade avfallsfraktioner.<br />
• Lantbrukets organisationer och företagare bör skaffa kunskap om det som nu händer inom<br />
området små avlopp och kretslopp för att kunna bedöma potentialen och affärsmöjligheterna i<br />
en växande marknad.<br />
Regional nivå<br />
• De regionala nätverken för avfallshandläggare som finns i landet, t ex STAR, Samsa, Revas, kan<br />
med fördel fokusera på frågan om avloppsrelaterade avfallsfraktioner. Studiebesök, seminarium<br />
eller att bjuda in experter i denna fråga till de möten som hålls kan föra frågan framåt.<br />
• Länsstyrelserna har en viktig uppgift att följa upp miljömålen och vad det innebär för kommunernas<br />
arbete med avloppsrelaterade avfallsfraktioner.<br />
Nationell nivå<br />
• Etablerande av ett nätverk för kunskapsutveckling omkring enskilda avlopp för kommunernas<br />
avfallsavdelningar<br />
• Stöd till kommuner i kunskapsutvecklingen: seminarium, rapport med goda exempel samt studiebesök<br />
och kontaktskapande åtgärder.<br />
• <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>, som branschorganisation, kan t ex genomföra följande aktiviteter:<br />
• Seminarium om avloppsrelaterade avfallsfraktioner<br />
21
• Frågan lyfts på höstmöte/regionala träffar<br />
• Samarbete med regionala aktörer, t ex länsstyrelser för att ordna regionala seminarier som<br />
kan bli starten på regionala samarbetsfora<br />
• Artiklar i fackpressen samt <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s egna publikationer<br />
• Påbörjande av Goda Exempelsamlingen i samarbete med t ex LRF, Svenskt Vatten<br />
• Medverka i utvecklingen av kvalitetssäkringssystem med koppling till hushållsnära avloppsfraktioner<br />
• <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> har ett intresse som branschorganisation att etablera kontakt med andra<br />
branschorganisationer och nationella aktörer i denna fråga. En ökad samverkan i frågan kan<br />
leda frågan framåt. En plattform för diskussioner på övergripande nivå mellan t ex <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>,<br />
Svenskt Vatten, <strong>Sverige</strong>s Kommuner och Landsting samt Naturvårdsverket, Boverket m fl<br />
aktörer skulle leda frågan framåt och skapa tydlighet från de nationella aktörernas sida.<br />
22
6. Lästips<br />
• Naturvårdsverkets arbete med enskilda avlopp<br />
På följande länk hittar du bland annat Naturvårdsverkets handbok till de allmänna råden 2006:7, med<br />
tillhörande teknikbilaga. Här presenteras en översikt över olika tekniklösningar för behandling av<br />
avloppsvatten från enskilda hushåll som kan tillämpas i olika kombinationer för att uppfylla kraven på<br />
normal respektive hög skyddsnivå i de allmänna råden om små avlopp.<br />
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Avlopp/Enskilda-avlopp<br />
• Länsstyrelsernas arbete med enskilda avlopp<br />
I juni 2007 fick länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län i uppdrag av regeringen<br />
att i samarbete med intresserade kommuner ta fram metoder och planeringsunderlag för åtgärder<br />
samt inleda och förstärka kostnadseffektiva åtgärder för minskad miljöpåverkan på havsmiljön från<br />
enskilda avlopp. På följande websida finns en sammanfattning vad som gjorts samt länkar till huvudrapporten<br />
och rapporteringen av genomförda delprojekt.<br />
http://www.ab.lst.se/templates/InformationPage____12148.asp<br />
• Svenskt Vattens rapportserie: VA i omvandlingsområden<br />
Svenskt Vatten utveckling har under <strong>2008</strong> finansierat en rapport med namnet Handbok för VA i omvandlingsområden.<br />
Rapporten fokuserar framför allt på kommunala planeringsprocesser, organisation<br />
och ekonomi. http://vav.griffel.net/filer/Rapport_<strong>2008</strong>-11.pdf<br />
• Avloppsguiden<br />
Avloppsguiden är en nationell kunskapsbank om enskilda avlopp med oberoende information riktad<br />
till fastighetsägare, kommunala tjänstemän, entreprenörer m fl. I dagsläget är 50% av <strong>Sverige</strong>s kommuner<br />
medlemmar, och har tillgång till utökad information om juridik, kretslopp, teknik och information.<br />
På Avloppsguiden finns en flik som heter ”Läsvärt” där mycket information om avloppslösningar<br />
samlats, liksom dokumentation från konferensen Avlopp och Kretslopp, där många kommuner presenterat<br />
sitt arbete med avlopp och kretslopp. www.avloppsguiden.se<br />
• Urinsortering<br />
För den som vill lära sig mer om urinsortering i <strong>Sverige</strong> finns en rapport utgiven 2006 på engelska av<br />
Stockholm Environment Institute. http://www.ecosanres.org/pdf_files/Urine_Diversion_2006-1.pdf<br />
• Klosettvattensystem<br />
Vid SLU i Alnarp har man i samarbete med Lunds kommun studerat klosettvatten som gödselmedel<br />
till energigrödor i ett flertal år. Resultat finns sammanställda i en rapport med namnet ”Växtnäring<br />
från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor. Författare: Sven-Erik<br />
Svensson, sven-erik.svensson@ltj.slu.se<br />
23
• FoU<br />
Vid JTI har ett flertal rapporter tagits fram som rör system för omhändertagande av avloppsfraktioner<br />
från små avlopp. Våtkompostering, gemensamma avlopp och metoder för avvattning av trekammarbrunnslam<br />
är några exempel: http://www.jti.se/index.phppage=avfall---publikationer<br />
I övrigt har examensarbeten genomförts inom detta område på Lunds universitet, Tekniska Högskolan<br />
i Stockholm samt vid SLU.<br />
24
Bilaga 1. Kommunala exempel på omhändertagande<br />
av avloppsrelaterade avfallsfraktioner<br />
Följande text beskriver kort några exempel på kommuner som har gått före i etablerandet av kommunala<br />
system för hantering av avloppsrelaterade avfallsfraktioner, samt återföring till jordbruket. För<br />
varje exempel anges kontaktperson eller läsanvisning.<br />
Stockholm – Projektmedel och utvecklingssatsning hos VA-bolaget ledde till urinåterföring<br />
I Stockholm finns sedan mitten av 1990-talet tre större bostadsområden med urinsorterande toaletter.<br />
Urinen samlas upp och förs till lagring vid Stockholm Vattens anläggning vid Bornsjön. Stockholm<br />
Vatten är initiativtagare till återföringen, som har drivits som ett utvecklingsprojekt mellan 1996 och<br />
2000. Sedan dess fortgår återföringen av urin, då de boende anlitar en entreprenör för transport till<br />
lagringstankarna. Under 2007 har Stockholm Vatten påtalat att detta inte är en del av bolaget kärnverksamhet,<br />
och att man avser att inte fortsätta med omhändertagandet av urinen. Ett möte genomfördes<br />
den 7 juni, då företrädare för de boende, Stockholm Vatten, Trafikkontoret, avd <strong>Avfall</strong>, LRF,<br />
samt avfallsbolag och kommuner i regionen var representerade. Syftet var att undersöka möjligheten<br />
att driva återföringen vidare i annan form. För närvarande pågår diskussioner hos de olika aktörerna,<br />
och Trafikkontoret, avd <strong>Avfall</strong>, som under hösten 2007 avser genomföra en upphandling av entreprenörer<br />
för hantering av avfallsfraktioner, visade intresse för att möjliggöra för en lantbruksentreprenör<br />
att lämna anbud på hämtning, transport och lagring/spridning av urinen.<br />
Kontaktperson: Nils Lundkvist, Trafikkontoret, avd <strong>Avfall</strong>.<br />
Norrköping – Samarbete över förvaltningsgränser samt engagerade politiker och<br />
tjänstemän etablerade kretslopp av urin<br />
Norrköpings kommuns Miljö- och Hälsoskyddsnämnd antog hösten 2002 nya riktlinjer för enskilda<br />
avlopp. Riktlinjerna för enskilda avlopp reviderades under 2007 och lydelsen är idag densamma som<br />
2002, dvs 50 % av kvävet och 50 % av fosforn från avloppet ska återföras till kretsloppet. Detta gäller<br />
framförallt när det handlar om nybyggnation eller nyinstallation av vattentoalett. Det är egentligen<br />
bara urinsorterande anläggningar som klarar dessa krav. Sedan november 2002 har man på detta sätt<br />
medverkat till att mer än 30 enskilda avlopp byggts med urinsortering.<br />
Kommunen har själv knutit avtal med lantbrukare som är villiga att ta emot humanurinen och sprida<br />
urinen. Hämtning sker genom kommunens försorg av kommunens entreprenör två gånger per år Tekniska<br />
kontoret ansvarar för hämtningen och sätter taxan för det i samråd med miljö och hälskyddskontoret.<br />
Kontaktperson: Daniel Andersson. Tekniska kontoret, 011-<strong>15</strong>1474.<br />
25
Göteborg – Tydligt politiskt uppdrag och stark samling av relaterade frågor i en<br />
nämnd med långsiktiga mål för kretslopp<br />
Kretsloppsnämnden är en politiskt tillsatt nämnd med det övergripande ansvaret för vatten-, avloppsoch<br />
avfallshanteringen i Göteborgs Stad. Kretsloppskontoret är nämndens verkställande organ. I<br />
Kretsloppsplanen från 2003, som är en integrerad plan för avfalls- vatten- och avloppsfrågorna, har<br />
man bl.a. formulerat följande långsiktiga mål: ”Den växtnäring som via livsmedel förs bort från åkermark<br />
bör;<br />
• i första hand nyttiggöras på åkermark, men utan risk för hälsa eller miljö<br />
• i andra hand nyttiggöras på annat sätt där gödsel ersätts, utan risk för hälsa eller miljö”<br />
I Göteborg finns idag fyra större fastigheter med urinsorterande toalettsystem och sammanlagt produceras<br />
cirka 200-250 m3 urinblandning (urin + spolvatten) per år. Kretsloppskontoret vill nu ta ansvar<br />
för att hela den producerade volymen ska återföras till lantbruk och även ta det övergripande ansvaret<br />
för hela återföringskedjan. Tankarna töms regelbundet av Renova AB som är kretsloppsnämndens<br />
entreprenör för slamtömning. Lantbrukaren ansvarar för att urinen lagras och sprids enligt gällande<br />
rekommendationer. Kretsloppskontoret står för lagringstankar på kommunens mark i anslutning till<br />
jordbruket, kvalitetssäkringssystem, samt att säkerställa att systemet följer senaste kunskapen inom<br />
området.<br />
Kontaktperson: Peter Aarsrud, Kretsloppskontoret. Peter.aarsrud@kretslopp.goteborg.se<br />
Linköping – tidigt engagemang från politiker, samt ekonomiskt underlättande för boende<br />
I Linköpings kommun har först Miljönämnd och sedan även Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd<br />
tagit principbeslut som förtydligar att humanurin som samlas upp i tank hos fastighetsägare är att<br />
betrakta som avfall enligt Miljöbalkens föreskrifter om avfallshantering. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd<br />
har även beslutat att enskilda fastighetsägare ska undantas kostnader för den extra tömning<br />
som urintanken innebär. Detta eftersom kommunen i sin övergripande kretsloppsplan aktivt<br />
verkar för att miljö- och kretsloppsanpassa enskilda avlopp och att man inte vill att fastighetsägare<br />
som vidtar åtgärder i enlighet med detta ska påföras ytterligare kostnader. Kommunen vill undvika att<br />
kommunicera dubbla budskap till fastighetsägarna. Dessutom bedöms de intäkter som Linköpings<br />
kommun på detta vis förlorar som mycket små i förhållande till den miljövinst som urinsorteringen<br />
innebär. För avsättningen har kommunen precis som Västervik byggt upp ett system med lagring och<br />
ansvar för avsättning för den urin som samlas in.<br />
Kontaktperson: Janin Tekkeden, Miljökontoret, janin.tekkeden@linkoping.se<br />
Tanum – Förvaltningsövergripande arbete inom kommunen och engagerade politiker<br />
ställer krav på kretslopp av urin utanför kommunalt verksamhetsområde<br />
I Tanums kommun har man tagit en förvaltningsövergripande VA-policy vilken pekar ut källsorterande<br />
avloppslösningar som de som idag bäst uppfyller de stränga krav som kommunen ställer för att<br />
skydda de hårt belastade sjöarna och Västerhavet. Kommunen säger i policyn att en kretsloppsanpas-<br />
26
sad avloppslösning med återföring av näring till odlad mark alltid skall eftersträvas. För enskilda avlopp,<br />
d.v.s. utanför kommunalt verksamhetsområde finns två godkända tekniklösningar:<br />
1. Urinsortering med torr hantering av fekalier och lokal BDT-rening.<br />
2. Urinsortering med lokal rening av fekalier och BDT-vatten.<br />
Man ställer också krav på att urinsortering skall vara första alternativ inom kommunalt verksamhetsområde<br />
vid nybyggnation och vid väsentlig ändring av befintlig byggnad. För avsättningen av den källsorterade<br />
humanurinen finns det flera olika alternativ för fastighetsägarna. Kommunen har det yttersta<br />
ansvaret för att det finns avsättningsmöjlighet för urinen. Fastighetsägarna kan dock själva organisera<br />
hämtning av urinen genom en av kommunen upphandlad entreprenör till en bestämd taxa. Det<br />
finns också möjligheter för fastighetsägarna att själva ordna ett avtal med lantbrukare eller att ta hand<br />
om urin på den egna fastigheten, se nedan.<br />
Kommunen visar på 5 olika alternativ för omhändertagande av urin:<br />
1. Inom kommunalt verksamhetsområde ansvarar Tekniska Nämnden för ledningar, tankar etc.<br />
och för insamling av urin, samt ordnar via avtal med entreprenör/lantbrukare med tömning,<br />
hämtning och avsättning.<br />
2. Fastighetsägare utanför kommunalt verksamhetsområde kan välja att buda om hämtning av<br />
urin till av Tekniska Nämnden upphandlad entreprenör/lantbrukare och där avgift framgår av<br />
avfallstaxan.<br />
3. Fastighetsägare utanför kommunalt verksamhetsområde kan söka tillstånd från Miljö- och<br />
byggnadsnämnden om att ha ett direkt avtal om tömning med en av de 6 lantbrukare i kommunen<br />
vilka idag hämtar och sprider urin på egen mark. Dessa lantbrukare har rapporteringsskyldighet<br />
vad gäller tömningar med kommunens miljökontor.<br />
4. Om fastighetsägare utanför kommunalt verksamhetsområde vill vända sig till annan entreprenör/lantbrukare<br />
än de 6 av kommunen listade så kan man ansöka om tillstånd om detta hos<br />
miljökontoret.<br />
5. Om tillstånd ges av Miljö- och byggnadsnämnden kan fastighetsägare få sprida urin på egen<br />
fastighet. Detta förutsätter att en rad villkor är uppfyllda.<br />
Tanums kommun arbetar för närvarande politiskt med att revidera VA-policyn, vilket kan leda till<br />
förändringar i ovanstående information.<br />
Kontaktperson: Ann-Mari Olofsson, ann-mari.olofsson@tanum.se<br />
Nacka – Återföring av urin möjlig även inom kommunalt verksamhetsområde<br />
Det finns idag närmare 2000 enskilda avlopp i Nacka. En stor del av dessa uppfyller inte Miljöbalkens<br />
krav om längre gående rening än slamavskiljare. I ett 10-<strong>15</strong>-årigt perspektiv kommer man att utvidga<br />
det kommunala VA-verksamhetsområdet till nästan hela kommunen. Undantag för detta kommer vara<br />
cirka 300 fastigheter, bl.a. på öar, samt de fastighetsägare som väljer en s.k. kretsloppslösning. En<br />
kretsloppslösning ska möjliggöra återföring av den mängd närsalter som finns i urin och fekalier till<br />
odlad mark och i övrigt klara höga hygien- och utsläppskrav. Kriterier för detta togs av Nacka kommun<br />
27
edan 1996. Fastighetsägare vilka får en godkänd s.k. kretsloppslösning behöver inte ingå i det kommunala<br />
VA-verksamhetsområdet när sådant efterhand byggs ut. Man räknar i Nacka med att man<br />
inom den närmsta 10-årsperioden behöver ha ett kommunalt system i drift som kan hantera urin från<br />
cirka 20-40 hushåll. Under 2004 har kommunen tagit ett sådant system i drift där urin hämtas en<br />
gång per år från uppsamlingstankar på de enskilda fastigheterna av kommunens slamentreprenör i<br />
enlighet med gällande avtal/taxa. Urinen transporteras för närvarande till ett lager placerat vid kommunens<br />
förråd. Planen var att använda urinen lokalt, på fotbollsplaner och i parkförvaltningens odlingar.<br />
Under 2007 har urinen transporterats till Stockholm för hantering inom ramen för deras system.<br />
Diskussioner pågår inom kommunen om hur man skall fortsätta att hantera urinen som samlas<br />
upp.<br />
Kontaktperson: Anna-Britta Nilsson, anna-britta.nilsson@nacka.se<br />
Lund - klosettvatten hygieniseras och används som gödsel till energigröda i samarbete<br />
med Lantbruksuniversitetet i Alnarp<br />
I Lund har Renhållningsverket, tillsammans med SLU Alnarp, drivit ett utvecklingsprojekt sedan 2003<br />
för att skapa hållbara sätt att hantera klosettvatten från slutna tankar i Lunds östra kommundelar.<br />
Årligen transporteras ca 2 500 m3 klosettvatten till avloppsreningsverket för behandling. Hanteringen<br />
är energikrävande och leder inte till att näringsämnena används på åkermarken. Tanken med projektet<br />
är att undersöka möjligheterna till att använda klosettvattnet som gödselmedel till energigrödor.<br />
Klosettvattnet har spridits med bevattningsanläggning till hampa och majs. Även hygieniseringsmetoder<br />
samt konsekvenser för rötningen av energigrödan har undersökts. Inga organisatoriska aspekter<br />
för hanteringen av klosettvattnet har studerats men projektet har en tydlig inriktning på att skapa<br />
förtroende för avloppsfraktionerna som gödselmedel inom lantbrukssfären. Projektet har givit resultat,<br />
man har gott underlag för att rekommendera klosettvatten som gödselmedel till energigrödor,<br />
förutsatt att bevattningsanläggningar används. Kommunens företrädare har varit engagerade från<br />
start, och samarbetet med SLU har varit fruktbart.<br />
Kontaktperson: Anna Wilhelmsson-Göthe, anna.wilhelmsson.gothe@lund.se<br />
Vaxholm – Miljö- och plankontoret ställde krav på urinsortering vid nybyggnation av<br />
ett område, <strong>Sverige</strong>s största<br />
I Vaxholm finns ett bostadsområde som heter Kullön, där 250 hushåll har installerad urinsortering,<br />
med uppsamling på kvartersnivå. Vaxholms Stad ställde höga krav på frånskiljning av näringsämnen<br />
från avloppssystemet i detaljplanen, vilket ledde till krav på urinsortering som avloppssystem för området<br />
i exploateringsavtalet. Urinen har samlats upp sedan 2004, men eftersom ingen hämtar urinen<br />
så bräddar tankarna till det konventionella reningsverket som finns på ön. Under hösten 2005 fattade<br />
kommunen beslut om att det kommunala VA-bolaget, Roslagsvatten, skulle ges ansvaret att avtala om<br />
ett system för återföring av urinen till åkermark. Roslagsvatten är för närvarande i stånd att handla<br />
upp stöd för att implementera återföringssystemet. Vaxholms avfallsplan anger inte hur frågan om<br />
hanteringen av urin skall lösas, inte heller renhållningsordningen.<br />
Kontaktperson: Kari Wigart, kari.wigart@vaxholm.se<br />
28
Bilaga 2. Enkät om nya avfallsfraktioner<br />
2007-11-22<br />
Följande brev skickades till alla <strong>Sverige</strong>s kommuner, adresserat till kommunens allmänna adress men<br />
ställt till avfallsansvarig:<br />
Hej!<br />
I nya allmänna råd för små avlopp som kom för drygt ett år sen pekar Naturvårdsverket ut kommunerna<br />
som ansvariga för att återföra slam etc. från små avloppsanläggningar till kretsloppet. <strong>Avfall</strong><br />
<strong>Sverige</strong> satsar nu utvecklingsmedel i ett projekt för att identifiera hur avfallsfraktioner som kommer<br />
från små avlopp påverkar kommunernas avfallshantering. Projektet drivs i samarbete mellan företagen<br />
VERNA Ekologi, FIA AB samt Richert Miljökompetens. Inom ramen för projektet genomförs en<br />
enkät som ni nu ska få svara på.<br />
Syftet med projektet är att identifiera om och i vilken omfattning de nya avfallsfraktioner som kommer<br />
från små avlopp påverkar kommunernas avfallshantering och visa på möjliga vägar för kommunernas<br />
avfallsavdelningar att på ett effektivt, ekonomiskt och hållbart sätt lösa organisation och ansvarsfördelning<br />
för denna fråga. I de allmänna råden från Naturvårdsverket ställs nya och strängare funktionskrav<br />
på reningen. Detta ger en teknikutveckling på avloppssidan med ett antal nya typer av fraktioner<br />
som skall föras i kretslopp. Parallellt med detta presenterar Naturvårdsverket en vägledning till<br />
definition av hushållsavfall. Denna definition tar bland annat upp avloppsfraktioner som kategoriseras<br />
som hushållsavfall och därmed faller under kommunens renhållningsansvar.<br />
Enkäten bearbetas under januari, och resultaten, tillsammans med en workshop, sammanställs i form<br />
av en rapport som publiceras av <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>. Har du några frågor är du välkommen att höra av dig<br />
till projektledaren Anna Richert Stintzing, anna@richert.se, 0733-85 60 80 eller till <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>, Per<br />
Nilzén, per.nilzen@avfallsverige.se<br />
1) Dina uppgifter:<br />
Namn ____________________________________________________<br />
Befattning _________________________________________________<br />
E-post ____________________________________________________<br />
2) För vilka av följande avlopps- och avfallsfraktioner finns det i din kommun system för återföring<br />
till odlad mark (Svarsalternativ: ja, nej, vet ej för fråga a-g)<br />
a. Urin<br />
b. Latrin<br />
c. Slam från slamavskiljare och slutna tankar<br />
d. Kemfällt slam från små avlopp<br />
e. Slam från avloppsreningsverk<br />
f. Filterbäddsmaterial<br />
g. Matavfall från hushåll eller restaurang<br />
29
h. Annat, vad ____________________________________________<br />
3) Berörs frågan om återföring till lantbruket av avloppsfraktioner från små avlopp i er avfallsplan<br />
a. Ja<br />
b. Nej<br />
4) Vem/vilken funktion inom er kommun har ansvar för frågan om återföring av avloppsfraktioner<br />
från små avlopp<br />
a. Kommunens avfallskontor/nämnd<br />
b. Kommunens miljökontor/nämnd<br />
c. Kommunens VA-avdelning/nämnd<br />
d. Annan:<br />
e. Kombination av ovanstående: _______________________________<br />
5) Har Miljökontoret i din kommun kontaktat er för diskussion om återföring av fraktionerna<br />
ovan<br />
a. Ja<br />
b. Nej<br />
6) På vilket sätt kommer de små avloppen beröra kommunens avfallshantering under de närmaste<br />
tre åren_________________________________________________<br />
_________________________________________________________<br />
_________________________________________________________<br />
7) Är ni intresserade av att medverka i en workshop om denna fråga En workshop planeras till<br />
mars <strong>2008</strong>, och inriktas på att utifrån fallstudier och föredragningar från nationella aktörer<br />
diskutera frågan om hur kommunens avfallsansvariga kan arbeta med frågan om återföring av<br />
avloppsrelaterade avfallsfraktioner.<br />
a. Ja, skicka mer information<br />
b. Nej, men håll mig gärna informerad om projektet<br />
c. Nej, jag är inte intresserad av denna fråga<br />
8) Kontaktperson för dessa frågor i kommunen, om det är någon annan än dig själv:<br />
Namn ____________________________________________________<br />
Befattning _________________________________________________<br />
E-post ____________________________________________________<br />
Tack för att du har besvarat enkäten! Om du har några frågor om innehållet i enkäten kan du vända<br />
dig till projektledaren Anna Richert Stintzing, anna@richert.se, 0733-85 60 80 eller till <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>,<br />
Per Nilzén, per.nilzen@avfallsverige.se<br />
30
Bilaga 3. Citat från enkäten, där kommunerna givits<br />
möjlighet att skriva egna svar<br />
1) För vilka av följande avlopp- och avfallsfraktioner finns det i din kommun system för återföring<br />
till odlad mark (Svarsalternativ: ja, nej, vet ej för fråga a-g)<br />
a. Urin<br />
b. Latrin<br />
c. Slam från slamavskiljare och slutna tankar<br />
d. Kemfällt slam från små avlopp<br />
e. Slam från avloppsreningsverk<br />
f. Filterbäddsmaterial<br />
g. Matavfall från hushåll eller restaurang<br />
h. Annat, vad ____________________________________________<br />
Urval av svar på fråga h):<br />
”Vad menas med filterbäddsmaterial”<br />
”Slam från reningsverk kommer att läggas upp för att användas senare användas som sluttäckningsmaterial”<br />
”Att det finns system säger inte att allt material verkligen går till odlad mark, för det gör<br />
det inte.”<br />
”Matavfall går till biogasproduktion. Rötrest kanske går som gödsel på åkermark”<br />
”Hushållsavfallet komposteras och blir anläggningsjord till planteringar. Dock ej till odlad<br />
mark i avseende odling av livsmedel.”<br />
”Latrin och slam fr. enskilda avlopp omhändertas på avloppsreningsverket, apropå återföring,<br />
så sker det m.a.o. genom avloppsslammet”<br />
”Hög andel hemkompostering”<br />
”Rejektvatten från filterbädd: ja, utgående avloppsvatten: ja”<br />
4) Vem/vilken funktion inom er kommun har ansvar för frågan om återföring av avloppsfraktioner<br />
från små avlopp<br />
a. Kommunens avfallskontor/nämnd<br />
b. Kommunens miljökontor/nämnd<br />
31
c. Kommunens VA-avdelning/nämnd<br />
d. Annan: _______________________________________________<br />
e. Kombination av ovanstående: _______________________________<br />
Urval av svar på fråga 4 d):<br />
”Svårt att ange ansvar. Miljönämnden deltar naturligtvis när sådant kommer på tal. Idéer<br />
och praktiskt utförande från avfallsverket.”<br />
”Samtliga tre nämnder som finns angivna”<br />
”Frågan berör både miljökontoret samt avfallsverksamheten. Finns med som ett delmål i<br />
planen. Nya avfallsplanen dock ej antagen än”<br />
”Käppalaförbundet”<br />
”Jag är osäker på om någon känner att de har ansvaret”<br />
”Kommunstyrelsen”<br />
Urval av svar på fråga 4 e):<br />
”Kommunens avfallsavdelning ansvarar för tömningen av enskilda avlopp. Slammet från<br />
enskilda avlopp levereras i nuläget till kommunalt reningsverk - vilket gör att ansvaret blir<br />
delat”<br />
”Samtliga har ett delansvar: VA (och lokal entreprenör) pga av rutiner av anm av spridningsarealer<br />
och ansvar för spridning av avloppsreningsverksslam. <strong>Avfall</strong>savd pga övergripande<br />
ansvar samt miljökontoret i form av godkännande av spridningsarealer.”<br />
”Formellt myndighetsansvar för såväl VA som renhållning har teknik- och fastighetsnämnden.<br />
Det av kommunen helägda Karlstads Energi AB har verksamhetsansvar för all<br />
renhållning inom ramen för den kommunala renhållningsskyldigheten. Slamtömning av<br />
enskilda avlopp sker genom Karlstads Energi försorg.”<br />
”Miljökontor/-nämnd är huvudman för avfallsplanen, medan Nyköping Vatten praktiskt<br />
sköter avloppsfraktionerna”<br />
”<strong>Avfall</strong>s/nämnd upphandlar och kan däri ställa vissa krav. Därav går urin till lantbrukare<br />
idag.”<br />
”<strong>Avfall</strong>skontoret och miljökontoret jobbar i nära samarbete med kretsloppsfrågor om urin<br />
och slam.”<br />
”Borås Energi och Miljö AB ansvarar för insamlingen, via entreprenör, från små avlopp.<br />
Gatukontoret, avloppsreningsverket, tar emot och behandlar slammet från små avlopp<br />
med rötning. Rötslammet går till sluttäckning av deponi.”<br />
32
”Ansvar ligger även på miljö- och byggnadsnämnden avseende spillvatten från industrierna.<br />
Slam från enskilda avlopp går in i processen vid befintliga reningsverk.”<br />
”Servicenämnden som både har va-avd och renhållningsansvar”<br />
”Kommunen har en gemensam teknisk nämnd. Alla avlopps- och slamkommuner köps<br />
från Stockholm vatten respektive Käppalaförbundet.”<br />
”Oklart ansvar. Miljöavd. är tillsynsmyndighet, men arbetar på uppdrag från kommunstyrelsen<br />
även med avfallsplanering. Verksamhetsansvar för avfallshanteringen vilar på KS.<br />
Praktiskt sköts avfallshanteringen av SRV, kommunalt bolag.”<br />
”Avloppsfraktioner från små avlopp transporteras till avloppsreningsverken vilka Hedemora<br />
Energi AB ansvarar för. Någon direkt linje ut till åkermarken från små avloppsanläggningar<br />
finns ej. Samråd sker med miljö- och byggförvaltningen.”<br />
”Salems kommun har lagt ut ansvaret för hushållsavfall på entreprenad hos SRV, där vi är<br />
en av fyra delägare. Miljökontoret ansvarar endast för tillsyn.”<br />
”Kommunalt bolag, men vad de gör kan ju styras via avfallsplanen. <strong>Avfall</strong>splanen är under<br />
revidering och dessa frågor kommer att tas upp där.”<br />
”Lite oklart var ansvarsfrågan ligger, det har inte varit uppe för diskussion”<br />
”Miljökontoren ger tillstånd till spridning av slam. Gästrike återvinnare planerar, sköter<br />
tömningen och behandlingen av slam.”<br />
”Kommunalförbundet AÖS ansvarar för hushållsavfallet (inkl. slam från små avlopp), miljö-<br />
och hälsoskyddskontoret ansvarar för riktlinjer m.m.”<br />
6) På vilket sätt kommer de små avloppen beröra kommunens avfallshantering under de närmaste<br />
tre åren_________________________________________________<br />
Urval av svar på fråga 6 (vi har valt att enbart lyfta fram svar från avfall eller tekniska kontor):<br />
”Arbetet med att avsätta pellets i kretsloppet från rötningsanläggningen försätter. Latrin<br />
kommer att sluta deponeras”<br />
”Avvattnat slam från enskilda anläggningar kommer inom de närmaste åren att användas<br />
för sluttäckning av vår deponi”<br />
”c:a 800 enskilda brunnar töms varje år tidigare av Tekniska kontoret. Från 2007 sköts<br />
detta av Energibolaget.”<br />
”De (Antalet enskilda avlopp. Förf anm.) ökar i antal. Vi måste tillsammans skapa bättre<br />
hämtningsrutiner, samt förbättra mottagningen.”<br />
33
”Det vet jag inte i nuläget. För att få ett helhetsgrepp vad som kan göras i framtiden behövs<br />
det börjas göra inventeringar av enskilda avlopp nuvarande funktioner samt utvärdera<br />
miljöbelastningar samt vidga sig för nya tekniker”<br />
”Dom är inte så många idag, och kommer att minska i antal i och med utbyggnad av Väsjöområdet<br />
då många av dess ansluts till det kommunala avloppsnätet”<br />
”Eftersom slam i enskilda avlopp är hushållsavfall gör det att transporterna av slammet till<br />
reningsverken är många. Reningsverken belastas hårdare och den producerade mängden<br />
slam i dem blir större. Väldigt svårt med avsättning av det.”<br />
”Fler hämtningsuppdrag för Renhållningens hämtfordon och Nyköping Vatten skapar förutsättningar<br />
för lagring/utförsel”<br />
”Frågan aktualiseras när avfallsplanen ska omarbetas 2009-2010”<br />
”I miljö och transportsynpunkt bör man se över tömningsintervallerna (förlänga)”<br />
”Kommer arbeta med tydligare föreskrifter för minireningsverk då tömningen ofta är ett<br />
arbetsmiljöproblem”<br />
”Inom en liten del av kommunen behandlas slam från små avlopp i en våtkomposteringsanläggning.<br />
Avsikten är att nyttja slammet lokalt. Mesta delen av slam från små avlopp<br />
tillförs kommunens största avloppsreningsverk. Slammet från detta reningsverk går f.n.<br />
till jordbruket men vassbäddar är färdigställda och tas successivt i bruk”<br />
”Kommunen har startat ett pilotprojekt med lokal behandling samt återföring av näringsämnen.”<br />
”Kommunens avfallsplan innehåller följande målsättning: Minst 90 % av fosforföreningarna<br />
i avlopp ska återföras till produktiv markanvändning och hålla sådan kvalitet att det<br />
kan användas på åkermark.”<br />
”Om det byggs en massa små reningsverk med speciella filtermassor osv kan det bli svårt<br />
att ta hand om dessa på ett bra sätt.”<br />
”Osäkert, saknar kunskap om nuvarande och kommande krav angående små avlopp”<br />
”Slambrunnar och slutna tankar töms i dammar där slammet hygieniseras och sprids på<br />
salixodlingar. Detta avser vi fortsätta med. Latrin komposteras just nu i Forsbacka men<br />
hanteringen har varit lite problematisk, varför andra lösningar, såsom mulltoa eller enskilda<br />
avlopp, kommer att öka. Fraktioner från minireningsverk m.m. kommer att falla på<br />
vår lott att ta hand om, och det har vi dålig beredskap för ännu.”<br />
34
”Utredning av möjligheter till att ställa krav på kretsloppsanpassade avloppslösningar vid<br />
nyetablering av avlopp är på gång. Vid ny upphandling av renhållningsentreprenad kan ett<br />
system för kretsloppsanpassade lösningar utifrån resultatet ingå i anbudsunderlaget”<br />
”Vi har inte prioriterat detta område, men det finns hushåll i Nacka som har kretsloppslösning<br />
i stället för kommunalt va. Här borde kommunen pressa på så att de också<br />
har lokalt omhändertagande. Vissa har det, och använder slamfraktion på egen mark”<br />
”Vi skall hitta en långsiktig lösning på insamling och behandling av slam från enskilda avloppsanläggningar.<br />
Minst 80% av fosforn skall återföras till produktiv mark, varav hälften<br />
till åkermark.”<br />
35
Bilaga 4. Workshop: Deltagarlista och program<br />
Deltagarlista: inbjudna till workshopen<br />
Kommun Namn Telefon e-post Deltog<br />
Enköping Sandra Lindblom 0171-625370 sandra.lindblom@enkoping.se Ja<br />
Eskilstuna Jörgen Björnfot 016-710 20<br />
00<br />
Göteborg Peter Aarsrud 031-368 27<br />
21<br />
jorgen.bjornfot@eem.se<br />
peter.aarsrud@kretslopp.goteborg.se<br />
Björn Nilsson Bjorn.nilsson@miljo.goteborg.se Nej<br />
Hörby Sonja Jones 04<strong>15</strong>-180 00 sonja.jones@horby.se Nej<br />
Linköping Lars Peterson 013-20 82<br />
18<br />
Lund<br />
lars.peterson@tekniskaverken.se<br />
Janin Tekkeden 013-206780 janin.tekkeden@linkoping.se Ja<br />
Peter Arnesson peter.arnesson@linkpoing.se Ja<br />
Anna Wilhelmsson<br />
Göthe<br />
046-35 53<br />
96<br />
anna.wilhelmsson.gothe@lund.se<br />
Mora Christina Holback 0250-262 <strong>15</strong> kristina.holback@mora.se Ja<br />
Motala Fredrik Feldt 0141-22 50<br />
57<br />
fredrik.feldt@motala.se<br />
Norrköping Theres Carlsson 011-<strong>15</strong> <strong>15</strong> 85 theres.carlsson@norrkoping.se Ja<br />
Joakim Boström joakim.bostrom@norrkoping.se Ja<br />
Norrtälje Jan Paymer 0176-716 97 jan.paymer@norrtalje.se Ja<br />
Lennart Persson lennart.persson@norrtalje.se Ja<br />
Södertälje Helena Giers 08-553 220<br />
00<br />
Tanum<br />
VMKFB (Köping,<br />
Arboga, Kungsör<br />
kommunalförbund)<br />
Ann-Marie Olofsson<br />
Jan-Erik Widén 0221-<br />
670093<br />
helena.giers@telgeatervinning.se<br />
0525-180 94 ann-marie.olofsson@tanum.se Ja<br />
jan-erik.widen@vmkfb.se<br />
Örebro Stefan Engström 019-21 37 70 stefan.engstrom@orebro.se Nej<br />
Nej<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Referensgruppen<br />
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> Per Nilzén per.nilzen@avfallsverige.se Ja<br />
<strong>Avfall</strong>sansvarig i<br />
Mora<br />
Kretsloppskontoret<br />
Göteborg<br />
<strong>Sverige</strong>s Kommuner<br />
och Landsting<br />
Lantbrukarnas Riksförbund<br />
Christina Holback kristina.holback@mora.se Ja<br />
Peter Aarsrud peter.aarsrud@kretslopp.goteborg.se Ja<br />
Peter Wenster peter.wenster@skl.se Nej<br />
Johan Ekselius johan.ekselius@lrf.se Ja<br />
36
Projektgrupp<br />
FIA AB Janne Furumo janne@fiaab.se Ja<br />
FIA AB Lina Irebrand linda@fiaab.se Ja<br />
VERNA Mats Johansson mats@verna.se Ja<br />
Richert Miljökompetens<br />
Anna Richert<br />
Stintzing<br />
anna@richert.se<br />
Ja<br />
Program för workshop i Linköping <strong>2008</strong>-04-07<br />
Plats: Tekniska Verken, Linköping<br />
Kaffe och smörgås från kl 09.30<br />
Tid<br />
Programpunkt<br />
10.00- 10.<strong>15</strong> Välkomna och inledning (Janne Furumo och Linda Irebrand, FIA AB samt Per<br />
Nilzén, <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>)<br />
10.<strong>15</strong>-10.45 Små avlopp i kretslopp: Tekniklösningar (Mats Johansson, VERNA)<br />
10.45-11.00 Enkäten: resultat och slutsatser (Anna Richert Stintzing, Richert Miljökompetens)<br />
11.00-11.<strong>15</strong> Bensträckare, frukt<br />
11.<strong>15</strong>-11.30 Svenskt Vatten: certifiering och rutiner för kvalitetssäkring<br />
11.30-11.45 Lantbrukets roll: affärsmöjligheter och kretslopp (Johan Ekselius, LRF)<br />
11.45-12.00 Enkla lösningar på hur kommunen kan gå till väga för omhändertagandet av<br />
avloppsfraktioner (Tomas Kjellquist, Biototal AB)<br />
12.10-13.30 Lunch<br />
13.30-13.45 Fallstudie 1 Linköping<br />
13.45-14.00 Fallstudie 2 Lund<br />
14.00-14.<strong>15</strong> Fallstudie 3 Motala<br />
14.<strong>15</strong>-14.30 Fallstudie 4 Tanum<br />
14.30-14.40 Paus, fika som kan tas med in på nästa övning<br />
14.40-<strong>15</strong>.25 Praktisk övning som syftar till att samla ihop diskussionen och fokusera dialogen<br />
<strong>15</strong>.25-16.00 Diskussioner: vad innebär utvecklingen av nya avfallsfraktioner för avfallshandläggarnas<br />
arbete<br />
16.00-16.30 Sammanfattning och hur går vi vidare<br />
37
Rapporter från <strong>Avfall</strong> sverige <strong>2008</strong><br />
<strong>2008</strong>:01 Vägledning för upphandling av avfallsbehandlingstjänster<br />
<strong>2008</strong>:02 Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror<br />
<strong>2008</strong>:03 Vart tar smått el-avfall från hushåll vägen<br />
Studie av plockanalyser samt hushållens attityder och agerande<br />
<strong>2008</strong>:04 Kartläggning av information till nysvenskar<br />
<strong>2008</strong>:05 Återvining av planglas från fönster<br />
<strong>2008</strong>:06 Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggnad. Handbok<br />
<strong>2008</strong>:07 Riskbedömning vid deponier. Modellering enligt TC-modellen för svenska förhållanden<br />
<strong>2008</strong>:08 Ammoniakavgång från luftade dammar med lakvatten - ett problem<br />
<strong>2008</strong>:09 Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter<br />
vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning<br />
<strong>2008</strong>:10 Minimering av lukt från kompostering av matavfall genom processoptimering.<br />
Ett nordiskt samarbetsprojekt<br />
<strong>2008</strong>:11 Förstudie - Framtagande av modell för beräkning av<br />
insamling av hushållens farliga avfall<br />
<strong>2008</strong>:12 Erfarenheter och kunskapsläge vid tömning av slamavskiljare<br />
<strong>2008</strong>:13 Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv<br />
<strong>2008</strong>:14 Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling av matavfall<br />
<strong>2008</strong>:<strong>15</strong> Nya avfallsfraktioner från små avlopp. Kretslopp och omhändertagande
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> Utveckling <strong>2008</strong>:<strong>15</strong><br />
ISSN 1103-4092<br />
©<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> AB<br />
Adress<br />
Telefon<br />
Fax<br />
E-post<br />
Hemsida<br />
Prostgatan 2, 211 25 Malmö<br />
040-35 66 00<br />
040-35 66 26<br />
info@avfallsverige.se<br />
www.avfallsverige.se