RAPPORT 2008:15 - Avfall Sverige

avlopp. Detta medförde att ett principbeslut kring denna ansvarsfördelning sedan togs i tekniska
nämnden. Ett annat exempel är Norrköping där man arbetat in ställningstaganden och ansvarsfördelning
vad gäller tömning, transport och lagring i sin avfallsplan och även i avfallstaxan.
4.3. Lantbruket som samarbetspart
Om avloppsfraktioner från hushåll ska föras i kretslopp är lantbrukare och lantbrukets organisationer
nyckelaktörer. Även inom skogsbruket kan avloppsfraktioner vara aktuella som gödselmedel. En av
lärdomarna från workshopen var att lantbruket är intresserade av rena avloppsfraktioner från hushåll,
och framför allt de källsorterade fraktionerna som urin och klosettvatten. Under projektets gång har
LRF Riksförbund haft årsstämma, och på grundval av en motion från LRF Mälardalen tagit yttrandet
att ”aktivt verka för ett kretslopp av hushållsnära avfallsfraktioner med återföring till åkermark”.
Det finns också ett intresse från lantbrukets sida i att erbjuda tjänsten som entreprenör för hämtning,
lagring och spridning av fraktionerna. Nyckelordet här är affärsmässiga grunder, det behöver finnas
avtal och en vilja till långsiktigt samarbete eftersom flera av systemen innebär investeringar i lagring
och maskinpark. För kommunens del är det viktigt att ta en tidig kontakt med lantbruket, t ex i form
av LRFs kommungrupper, som finns i många av landets kommuner. För lantbrukets aktörer blir det
viktigt att lära sig om, och delta i kommunala upphandlingsprocesser.
En central fråga för lantbrukets del är kvalitetssäkring. Det behöver finnas säkerställda rutiner för
dokumentation, spårbarhet och ansvar för att lantbrukets uppköpare ska acceptera produkterna som
är gödslade med avloppsfraktioner. Detta kan bli en kommunal uppgift, att stå för dokumentation och
avtal, något som inte borde skapa merarbete utan redan ingår i kommunens rutiner. Ett system för
kvalitetssäkring bör utvecklas, i samråd med lantbrukets aktörer i syfte att underlätta återföringen till
lantbruket. Normala avtalsfrågor om garantier, försäkring, ersättning och skadestånd bör behandlas i
tidiga skeden när det gäller kontakten mellan kommun och lantbruksaktör.
Kretslopp innefattar inte bara åkermarken. Medverkande i workshopen framhöll att även skog kan
gödslas med avloppsfraktioner. I kommuner med begränsad tillgång till åkermarken kan skogsgödsling
bli aktuell, och detta kan kräva ytterligare kunskapsutveckling. Pelletering av slam pågår t ex i
Umeå för gödsling av skog. Avloppsfraktioner från enskilda avlopp som förs till reningsverket för pelletering
och återföring till åkermark eller skog kan anses återgå till kretsloppet. Det finns frågor som
bör besvaras angående denna hantering, t ex transportavstånd, energiåtgång för pelletering, etc.
Forskningsprojekt som pågår kommer att kunna ge svar på dessa frågor.
4.4. Regionala samarbeten
Det borde även vara intressant att involvera länsstyrelserna i arbetet med miljömål och handlingsplaner
kopplat till avfallsplanerna. Hur sker t ex uppföljningen av de regionala miljömålen inom detta
område Och hur förs de nationella miljömålen ned till regional och kommunal nivå Ett förslag till
arbetssätt lyftes fram av en medlem i referensgruppen: I Dalarna samlar man ihop miljömålsarbetet på
regional nivå. Det finns en regional avfallsplan, med mål angående återföring av avloppsfraktioner,
men inte en enda åtgärd finns inplanerad för att nå dessa mål. Nästa steg blir att ta denna fråga tillba-
18