RAPPORT 2008:15 - Avfall Sverige

Nya avfallsfraktioner från små avlopp 

Kretslopp och omhändertagande 

RAPPORT 2008:15 

ISSN 1103-4092

Förord 

Utvecklingen inom området små avlopp ökar behovet av att organisera system för återföring av avloppsfraktioner 

från enskilda avloppsanläggningar. Ansvaret för detta ligger hos avfallsansvariga i 

kommunerna. Mycket snart kommer frågan att aktualiseras i de flesta av landets kommuner. I första 

hand hanteras frågor om små avlopp av miljökontoren och i vissa fall av VA-huvudmannen. Det finns 

därför ett behov för avfallssektorn att identifiera och föreslå möjliga vägar att lösa hanteringen på ett 

effektivt och hållbart sätt. 

Malmö september 2008 

Håkan Rylander 

Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté 

Weine Wiqvist 

VD Avfall Sverige 

1

Författarnas förord 

Denna rapport redovisar resultat från ett projekt som genomförts inom ramen för Avfall Sveriges utvecklingsmedel 

under 2007-2008. Projektet är genomfört av en grupp bestående av Anna Richert 

Stintzing, Richert Miljökompetens, Mats Johansson, VERNA Ekologi, samt Janne Furumo och Linda 

Irebrand, FIA AB. Huvudförfattare av rapporten är Anna Richert Stintzing. En referensgrupp har knutits 

till projektet, bestående av Per Nilzén, Avfall Sverige; Christina Holback, Avfallsansvarig i Mora; 

Peter Aarsrud, Kretsloppskontoret Göteborg; Peter Wenster, Sveriges Kommuner och Landsting samt 

Johan Ekselius, Lantbrukarnas Riksförbund. Referensgruppens uppgift har varit att medverka i workshopen, 

samt ge synpunkter på projektets upplägg och innehåll i rapporten. 

Vi vill tacka alla som har bidragit till projektet: deltagare på workshopen, referensgruppen och alla 

som lagt tid på att besvara webbenkäten. Utan er medverkan hade vi inte kunnat genomföra projektet. 

Stockholm, 2008-06-24 

// Författarna 

2

Innehållsförteckning 

1. Inledning.................................................................................................................................................5 

1.1. Nya krav på små avlopp skapar nya typer av hushållsavfall ........................................................5 

1.2. Syfte .................................................................................................................................................5 

1.3. Vilka avloppsfraktioner är hushållsavfall ....................................................................................5 

Traditionella avloppsfraktioner från enskilda avlopp .........................................................................6 

Avloppsfraktioner från nya tekniklösningar ........................................................................................6 

1.4. Vad styr arbetet med hantering av avfallsfraktioner från små avlopp.......................................7 

1.5. Hur har kommuner löst omhändertagandet av avloppsrelaterade avfallsfraktioner ...............8 

2. Enkät om avfallsansvarigas syn på nya avloppsrelaterade avfallsfraktioner....................................10 

2.1. Metod.............................................................................................................................................10 

2.2. Resultat..........................................................................................................................................10 

Fråga 2 - Återföring av avloppsfraktioner till odlad mark................................................................. 11 

Fråga 3 - Kommunens avfallsplan ......................................................................................................12 

Fråga 4 - Ansvaret för avloppsrelaterade avfallsfraktioner...............................................................12 

Fråga 5 - Miljökontorets roll ...............................................................................................................13 

Fråga 6 - Hur berör denna fråga den egna verksamheten framöver...............................................13 

Fråga 7 - Information som stöd till kommunerna i denna fråga.......................................................14 

3. Workshop: avfallsansvarigas syn på problematiken med nya avloppsrelaterade avfallsfraktioner 15 

3.1. Genomförande .............................................................................................................................. 15 

3.2. Resultat.......................................................................................................................................... 15 

4. Diskussion - prioriterade frågor .......................................................................................................... 17 

4.1. Kunskapsstöd för avfallshandläggare.......................................................................................... 17 

4.2. Politisk förankring ........................................................................................................................ 17 

4.3. Lantbruket som samarbetspart....................................................................................................18 

4.4. Regionala samarbeten ..................................................................................................................18 

4.5. Marknaden för avloppslösningar................................................................................................. 19 

4.6. Arbetsmiljö och hygien.................................................................................................................19 

5. Slutsatser från projektet...................................................................................................................... 20 

5.1. Svar på projektets övergripande frågeställningar...................................................................... 20 

5.2. Förslag till aktiviteter ...................................................................................................................21 

Kommunal - lokal nivå ........................................................................................................................21 

Regional nivå........................................................................................................................................21 

Nationell nivå .......................................................................................................................................21 

6. Lästips ...................................................................................................................................................23 

Bilaga 1. Kommunala exempel på omhändertagande av avloppsrelaterade avfallsfraktioner ................25 

Bilaga 2. Enkät om nya avfallsfraktioner ....................................................................................................29 

3

1. Inledning 

1.1. Nya krav på små avlopp skapar nya typer av hushållsavfall 

I Sverige finns idag ca 850 000 enskilda avlopp varav kanske så mycket som en tredjedel enligt Naturvårdsverket 

är i behov av omedelbara åtgärder. Under de senaste 20-30 åren har huvudsakligen traditionell 

teknik i form av slamavskiljning följt av infiltration eller markbädd tillämpats vid åtgärdande av 

enskilda avlopp. Under 2006 kom Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanläggningar ut. 

Dessa ger vägledning till kommunernas miljökontor i hur krav kan ställas vid åtgärdande av enskilda 

avlopp. Kraven bör numera formuleras som funktionskrav, vilket gör att teknikutveckling nu slår igenom 

på marknaden och att en rad nya tekniklösningar byggs runtomkring i landet. Utöver infiltration 

och markbädd samt sluten tank byggs olika typer av minireningsverk, filterbäddar och ”fosforfällor” 

som fångar fosfor, samt kretsloppslösningar som urinsortering etc. Detta, tillsammans med det faktum 

att Naturvårdsverket i de allmänna råden pekar ut kommunen som ansvarig för att etablera system för 

hantering och återföring av avloppsfraktioner till odlad mark, gör att kommunerna ställs inför nya 

utmaningar. Flera av dessa träffar avfallshuvudmännen, och föreliggande rapport diskuterar hur man 

kan stödja kommunens avfallsansvariga i dessa frågor. 

1.2. Syfte 

Syftet med projektet är att identifiera i vilken omfattning de nya avfallsfraktioner som kommer från 

små avlopp påverkar kommunernas avfallshantering och visa på möjliga vägar för kommunerna att på 

ett effektivt och hållbart sätt lösa organisation och ansvarsfördelning för denna fråga. 

1.3. Vilka avloppsfraktioner är hushållsavfall 

Detta projekt inriktas på avloppsfraktioner från små avlopp vilka klassas som hushållsavfall och som 

kommunen har ansvar för att hantera. Fokus är i första hand på organisatoriska, juridiska och ekonomiska 

aspekter. Avsikten är inte att beskriva tekniska lösningar för insamling och behandling av fraktionerna. 

Detta finns redan beskrivet i andra publikationer och sammanhang, och kan när ansvarsfrågan 

är klar ofta lösas med den kunskap och erfarenhet som avfallsansvariga besitter. Ett axplock av 

publikationer finns sammanställda i lästips i slutet av denna rapport. Därför kommer följande text inte 

att beskriva de tekniska lösningarna, utan snarare vilka avfalls-/avloppsfraktioner som är aktuella, och 

kort om deras egenskaper. 

Naturvårdsverkets vägledning om definitionen av hushållsavfall anger följande: 

”Latrin och toalettavfall från enskilda anläggningar är hushållsavfall. Detsamma gäller slam från hushållens 

slambrunnar. Om avfallet uppstår i en anläggning som behandlar latrin eller toalettavfall från 

flera olika fastigheter bör det inte anses komma från hushåll i de fall anläggningen är stor, tekniskt 

komplex eller på annat sätt skiljer sig från en anläggning avsedd för enstaka hushåll. I de fallen kan 

inte avfallet heller anses som därmed jämförligt.” Denna definition ger inte en heltäckande bild av 

vilka avloppsrelaterade avfallsfraktioner som kan bli aktuella för avfallshandläggaren. 

5

I Naturvårdsverkets handbok om små avlopp till de allmänna råden NFS 2006:7 om små avloppsanordningar 

vilken ges ut sommaren 2008 definierar man att avloppsfraktioner vilka normalt töms eller 

byts ut med en periodicitet under fem år är att betrakta som hushållsavfall. Sker utbytet mindre frekvent 

än vart femte år så är det att betrakta som ett verksamhetsavfall vilket fastighetsägaren/verksamhetsutövaren 

själv ansvarar för. 

Traditionella avloppsfraktioner från enskilda avlopp 

Latrin från olika typer av torrtoaletter är en vanlig fraktion vilken i de flesta kommuner tydligt regleras 

och styrs av renhållningsordning och lokala hälsoskyddsföreskrifter. I hög grad sker hantering i form 

av lokalt omhändertagande på den egna fastigheten vilken kräver dispens från eller anmälan till den 

lokala miljömyndigheten. Hanteringen av denna fraktion är inte alltid helt problemfri men det utvecklas 

nu runt omkring i landet nya koncept för insamling och behandling av latrin vilka kan vara intressanta 

för kommuner med stora mängder fritidshus med latrinhämtning. 

Slam från slamavskiljare samlas in från hushållen. Innehållet av näringsämnen är litet oavsett om det 

är ett blandat avloppsvatten eller ett BDT-vatten som behandlas, särskilt om man jämför med halten 

av föroreningar. Dessutom krävs någon form av behandling/hygienisering för att reducera smittriskerna 

från slamavskiljare till vilka toaletter är anslutna. Denna fraktion är mindre intressant att återföra 

till odling ur växtnäringssynpunkt. Vanligare är antagligen att materialet förs till kommunala reningsverket 

för rening men det finns på många ställen etablerad organisation och system för återföring 

till odlad mark t ex energigrödor. 

Infiltration eller markbädd är de vanligaste formerna för rening av enskilda avlopp i Sverige. När en 

infiltration eller markbädd ska bytas ut eller förnyas så behöver man ta hand om materialet som legat i 

bädden. Sand eller material som har legat i en infiltration eller i en markbädd i mer än fem år kan alltså 

preliminärt inte betraktas som ett hushållsavfall, utan som ett verksamhetsavfall vilket fastighetsägaren/verksamhetsutövaren 

ansvarar för. Normalt kan detta material hanteras på fastigheten eller på 

annat sätt. Det krävs emellertid en dialog med miljömyndigheten kring denna typ av hantering på 

samma sätt som latrin etc. 

Slutna tankar för klosettvatten är också en relativt vanlig lösning för de enskilda avloppen. Näringsinnehållet 

i materialet beror till största delen på vilken mängd spolvatten som toaletten använder. Intresset 

för att återföra denna fraktion till odlad mark ökar nu på flera håll i landet, se bland annat exempel 

i bilaga 1. 

Avloppsfraktioner från nya tekniklösningar 

Minireningsverk blir allt vanligare i Sverige. Dessa kan installeras för enskilda hushåll eller gemensamma 

lösningar. I reningsverken bildas normalt ett kemfällt slam som ska tömmas med regelbundna 

intervall, ofta 2-3 gånger per år. Skillnaden mot slam från slamavskiljare är att denna fraktion innehåller 

mer fosfor i förhållande till föroreningar i materialet. Slammet är intressant som gödselmedel och 

det kan också användas som jordförbättringsmedel. Det krävs en behandling eller hygienisering för 

detta material på samma sätt som för slam från slamavskiljare och klosettvatten från sluten tank. 

6

Kemfällt slam erhålls också ur system där en fällningskemikalie tillsatts i avloppssystemet i syfte att 

fälla ut fosfor. Slammet fälls ut och samlas upp i slamavskiljaren, och kan efter behandling återföras 

till lantbruket på samma sätt som beskrivits för kemfällt slam ovan. 

I allt fler minireningsverk finns numera slamavvattning som en integrerad del vilket gör att fastighetsägaren 

själv ges möjlighet att hantera/kompostera slammet vilket gör att slamtömningen inte ses som 

nödvändig. Detta kräver emellertid tillstånd/dispens för lokalt omhändertagande vilket är viktigt att 

uppmärksamma. Vidare är det så att de flesta minireningsverk är relativt komplicerade och ganska 

små installationer med mycket teknik vilket gör det svårt och ibland till och med vanskligt att tömma 

för avfallsentreprenören. 

Ett sätt att hantera avloppsvattnet för att fånga fosfor är att antingen anlägga en filterbädd med material 

som fångar fosfor eller att som en del i avloppsanläggningen ha en s k ”fosforfälla” vilket är en 

behållare/kassett med filtermaterial. Det finns olika typer t ex i form av granuler och Leca-liknande 

material på marknaden. Alla dessa är kalk-, aluminium och järnhaltiga material vilka ”fångar” eller 

binder in fosfor. Dessa mättas efter ett tag och behöver bytas ut med jämna mellanrum för att reningen 

ska bibehållas. Enligt tillverkare av denna sorts lösningar kan bädden tömmas vartannat år, detta beror 

dock på belastning. Materialet kan återföras till lantbruket men det saknas erfarenheter av materialet 

varför marknaden avvaktar. 

Källsortering innebär att man skiljer ut hela eller en del av toalettfraktionen från övrigt avloppsvatten 

och samlar upp det för sig. Latrinhantering är en typ av källsortering. Att avskilja t ex urin eller separat 

hantera klosettvattnet underlättar återföring till åkermarken eftersom man får ett mycket rent gödselmedel 

i en mycket mindre volym än om man blandar allt avloppsvatten och behandlar det gemensamt. 

Exempel på källsorterande avloppssystem är urinsortering samt separat uppsamling av svartvatten/klosettvatten 

vilket redan nämnts ovan. För båda dessa system måste en rening byggas för att 

hantera resterande avloppsvatten från bad/dusch, disk och tvätt vilken ofta innehåller en slamavskiljare 

vilken producerar ett s k ”BDT-slam” och ev markbädd/infiltration. 

1.4. Vad styr arbetet med hantering av avfallsfraktioner från små 

avlopp 

Det finns ett antal styrdokument och mål som påverkar hanteringen av avloppsrelaterade avfallsfraktioner. 

Det är huvudsakligen Miljöbalken som styr både arbetet med små avlopp och avfallshanteringen 

i kommunen. Juridiska texter som används är t ex: 

• Miljöbalken med underliggande författningar. I miljöbalken ställs krav på kretslopp samt hög 

reduktion av näringsämnen. Dessutom anges att fastighetsägaren är verksamhetsutövare, och 

därmed ansvarig för att ha kunskap om anläggningens funktion och drift. Om avfallet uppstår 

i en anläggning som behandlar toalettavfall från flera fastigheter bör det klassas som icke hushållsavfall 

i de fall anläggningen är stor, tekniskt komplex eller på annat sätt skiljer sig från en 

anläggning avsedd för enskilda hushåll. Se vidare nedan, under punkten som rör Naturvårdsverkets 

vägledning till definitionen av hushållsavfall. 

7

• En underliggande riktlinje är Naturvårdsverkets Allmänna Råd 2006:7 som formulerar 

funktionskrav på avloppsanläggningar. Dessutom anges i de allmänna råden att ”Kommunen 

bör skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktioner nyttiggörs, 

exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till 

jordbrukare, eller genom att vägleda om nyttjande på den aktuella fastigheten med vidmakthållande 

av hygien och minimering av potentiell smittspridning.” 

• Kommunernas avfallsföreskrifter. Kommunernas avfallsföreskrifter reglerar insamling av 

slam, latrin med mera från enskilda avloppsanläggningar. 

• Kommunernas lokala hälsoskyddsföreskrifter tar upp regler för inrättande av avloppsanordning 

på den egna fastigheten. 

• Lagstiftning omkring transport, lagring och spridning av avloppsfraktioner. 

Till de juridiska texterna kommer mindre bindande styr- och måldokument som t ex: 

• ”60%-målet” dvs miljömålet att till 2015 skall 60% av fosfor i avlopp återföras till produktiv 

mark varav minst hälften till åkermark. Detta ligger under miljömålet God Bebyggd Miljö, 

delmål kretslopp av fosfor. I texter som hör till målet anges inte om detta specifikt avser avloppsfraktioner 

från enskilda avlopp eller större avloppssystem. 

• Naturvårdsverkets vägledning till definitionen av hushållsavfall. I denna vägledning berörs avloppsfraktioner 

till mycket liten del, och företrädelsevis de traditionella fraktionerna som latrin, 

toalettavfall och slam från enskilda avlopp. 

• Kommunernas avfallsplaner. Dessa är vägledande för hur avloppsfraktioner ska hanteras, och 

i och med att de är politiskt förankrade dokument så ger de starka incitament att genomföra 

återföring om detta är angivet. 

• EUs Avfallshierarki. I Avfallsdirektivet från EU presenteras en avfallshierarki som anger att 

man i första hand ska arbeta för att förhindra uppkomsten av avfall. Därefter bör man se till 

att avfallet återanvänds, därefter återvinns i form av energi eller material, samt i sista hand, 

deponeras. 

1.5. Hur har kommuner löst omhändertagandet av 

avloppsrelaterade avfallsfraktioner 

Den största delen av avloppsrelaterade avfallsfraktioner som hanteras är slam från slamavskiljare och 

slam från slutna tankar. Detta går oftast till kommunala reningsverk för behandling. Normalt tas ersättning 

för detta ut av VA-bolaget/teknisk förvaltning. I vissa reningsverk är detta en enkel hantering 

som kan regleras med ersättning för mängd levererad avloppsfraktion, i vissa reningsverk medför detta 

”externslam” störningar i reningsprocessen och därmed sämre funktion på reningen. Bristande kapacitet 

i reningsverken kan begränsa möjligheterna till mottagandet av avloppsfraktioner från enskilda 

avlopp. 

I utvecklingen med nya avloppsrelaterade avfallsfraktioner så finns det ett antal kommuner som har 

skapat system för återföring av dessa fraktioner till lantbruket. Ett exempel är Tanum, där källsorterad 

urin samlas upp av lantbruksentreprenörer och återförs till odlad mark, ett annat exempel är Lund där 

8

klosettvatten används för att bevattna energigrödor. Flera exempel finns beskrivna i bilaga 1. Denna 

sammanställning pekar på att det finns en stor spännvidd i vilken kunskap, vilka politiska uppdrag 

samt vilket intresse kommunernas avfallshuvudmän har i denna fråga. Å ena sidan finns kommuner 

vilka inte ens uppfattat frågan som aktuell, å andra sidan finns det kommuner vilka sedan flera år har 

löst hantering och avsättning antingen som en följd av politiska beslut eller som en del av den löpande 

verksamheten. 

9

2. Enkät om avfallsansvarigas syn på nya 

avloppsrelaterade avfallsfraktioner 

2.1. Metod 

En enkät skickades till samtliga landets kommuner för vidare befordran till avfallshandläggaren. 

Adresslistan erhölls från Avfall Sverige, och kompletterades med adresser till kommunerna från deras 

respektive websidor. Brevet som skickades återfinns i bilaga 2. Brevet gick ut i december 2007. I brevet 

fanns en länk till ett webbaserat enkätverktyg där handläggaren kunde svara på åtta frågor som rör 

kommunens hantering av avloppsrelaterade avfallsfraktioner. Frågorna återfinns i sin helhet i bilaga 2, 

och svar i form av kommentarer i bilaga 3. Två veckor efter senaste svarsdatum stängdes enkäten, och 

resultaten bearbetades. I korthet lyder frågorna som följer: 

1. Kontaktuppgifter 

2. För vilka av följande avlopp- och avfallsfraktioner finns det i din kommun system för återföring 

till odlad mark 

3. Berörs frågan om återföring till lantbruket av avloppsfraktioner från små avlopp i er avfallsplan 

4. Vem/vilken funktion inom er kommun har ansvar för frågan om återföring av avloppsfraktioner 

från små avlopp 

5. Har Miljökontoret i din kommun kontaktat er för diskussion om återföring av fraktionerna 

ovan 

6. På vilket sätt kommer de små avloppen beröra kommunens avfallshantering under de närmaste 

tre åren 

7. Är ni intresserade av att medverka i en workshop om denna fråga En workshop planeras till 

mars 2008, och inriktas på att utifrån fallstudier och föredragningar från nationella aktörer 

diskutera frågan om hur kommunens avfallsansvariga kan arbeta med frågan om återföring av 

avloppsrelaterade avfallsfraktioner. 

8. Kontaktperson för dessa frågor i kommunen, om det är någon annan än dig själv: 

2.2. Resultat 

I följande avsnitt presenteras de viktigaste resultaten av enkäten som sammanställts under våren 

2008. Materialet i sin helhet är sammanställt i en excel-fil som finns som underlagsmaterial men som 

inte inkluderas i denna rapport. Enkäten ger ett bra underlag för diskussion och slutsatser i och med 

den höga andelen svarande. 

Antalet personer som lämnade svar på enkäten var 211 st. Från nio kommuner och ett kommunalt 

bolag lämnades dubbla svar, så svaren representerar 201 svarande kommuner eller kommunala bolag. 

Om man räknar ihop kommunerna som är representerade genom sina bolag så har frågan nått till 213 

kommuner. Om man beaktar att det finns 290 kommuner innebär detta att 73% av landets kommuner 

är representerade i svaren på enkäten. 

10

När det gäller befattning på de som har svarat, så har 45% angivit att de arbetar i avfallssektorn inom 

kommunen. Fyra % av de svarande har angivit att de arbetar inom VA, och 17% har angivit blandade 

befattningar som t ex gatuchef eller teknisk chef. Elva procent av de svarande har angivit att de arbetar 

på miljöförvaltningen i kommunen. 23% har givit svar som inte går att klassificera enligt enhet, t ex 

”assistent”, ”handläggare” etc. Fördelningen ovan är förvånande eftersom fråga uttryckligen ställdes 

till avfallshandläggaren, men tyder på att man inom många kommuner inte har sett detta som en avfallsfråga, 

alternativt att man inte har en klar ansvarsfördelning för denna fråga. 

Fråga 2 - Återföring av avloppsfraktioner till odlad mark 

På frågan om vilka avlopp- och avfallsfraktioner som det finns system för återföring till odlad mark för, 

i kommunen, så har vi räknat bort de som har svarat dubbelt vilket innebär att svaren gäller antal 

kommuner, dvs 213. 9% av kommunerna, dvs 18 kommuner, har svarat att de har system för återföring 

av urin. 86% har svarat nej, och 5% har svarat ”vet inte”. För latrin är motsvarande siffror 11 %, 87 

% och 2 %. Resultatet presenteras i figur 1. 

Figur 1. 

Andel av svarande kommuner som angivit att de har system för återföring av respektive 

avfallsfraktion. 

Ur denna tabell kan man utläsa att kommuner som svarat ja framförallt har system för de traditionella 

fraktionerna slam från avloppsreningsverk, trekammarbrunnar samt till viss del, matavfall. Mycket få 

kommuner har system för omhändertagande av t ex filterbäddsmaterial, och där är även stapeln för 

”vet ej” hög, liksom för kemfällt slam. Svaren från kommuner som skrivit kommentarer har i hög grad 

pekat på okunskap om de olika fraktionerna som avses i enkäten. Dessutom är man ibland skeptisk till 

hur den egna organisationen fungerar, t ex: 

”Att det finns system säger inte att allt material verkligen går till odlad mark, för det gör 

det inte.” 

11

Fråga 3 - Kommunens avfallsplan 

På frågan om kommunens avfallsplan berör återföring av avloppsfraktioner från små avlopp svarade 

33 % av kommunerna, dvs 67 st, ja, och 67% svarade nej. Det är markant högre andel av de som har 

svarat att de berör frågan i avfallsplanen som även har svarat att de har system för återföring av en 

eller flera av fraktionerna. Man bör observera att de som svarar ja här kanske bara har system för återföring 

av t ex latrin, vilket inte är helt ovanligt, eller trekammarbrunnslam. 

Figur 2. 

Andel av svarande kommuner som har angivit att kommunens avfallsplan berör återföring 

av avloppsfraktioner som små avlopp. 

Merparten av kommunerna har alltså inte tagit upp dessa frågor sin avfallsplan vilket är en viktig notering 

eftersom det enbart är ett mindre antal kommuner vilka inte alls eller i mycket liten omfattning 

hanterar avloppsfraktioner från små avlopp. 

Fråga 4 - Ansvaret för avloppsrelaterade avfallsfraktioner 

Frågan om var i kommunen som ansvaret för avloppsrelaterade avfallsfraktioner ligger har visat sig ge 

intressanta svar. Om man ser till hela materialet, så har endast 19 % av de svarande kommunerna angivit 

att frågan ligger hos avfallsnämnden eller – förvaltningen. 39 % har svarat att miljösidan inom 

kommunen har ansvaret, och 42 % att frågan ligger hos VA-nämnden eller – förvaltningen. Om man 

bryter ut de som har svarat som kommer från avfallssidan eller som har blandade befattningar med 

avfall och VA, så ser bilden precis likadan ut. 22% av de svarande med bakgrund i avfallssektorn svarade 

att det är avfallssektorns fråga. 39% av denna grupp tyckte att frågan ligger hos miljösidan, och 

40% svarade att frågan ägs av VA-sektorn. För de nio kommuner eller bolag som svarade dubbelt, så 

gav tjänstemännen olika svar i fem av fallen, även det pekar på en otydlighet i den egna organisationen. 

12

Figur 2. 

Vem/vilken funktion inom er kommun har ansvar för frågan om återföring av avloppsfraktioner 

från små avlopp Svaret gäller andel av de svarande kommunerna. 

Svaren på denna fråga tydliggör att ansvarsfördelningen inom kommunerna för hanteringen av avloppsrelaterade 

avfallsfraktioner är oklar. Oavsett vilken del i kommunen man arbetar i så tyder svaren 

och kommentarerna på att man gärna vill lägga ansvaret på VA eller miljö trots att det att avloppsfraktionerna 

från små avlopp är ett avfallsansvar. 

Fråga 5 - Miljökontorets roll 

I många fall är det miljökontoren som först möter den enskilda fastighetsägaren, i och med att de nu 

har en pågående satsning på tillsyn och förbättring av avloppen. Om man sorterar bort de svar där det 

är miljökontoret själv som har svarat, så säger 27% av de återstående 187 kommunerna, att miljökontoret 

redan har kontaktat dem i frågan om återföring av avloppsrelaterade avfallsfraktioner. 

Fråga 6 - Hur berör denna fråga den egna verksamheten framöver 

Frågan om på vilket sätt små avlopp kommer att beröra verksamheten under de närmaste åren har fått 

de svarande att bre ut sig i text. Även här visar svaren på en bredd i förståelse för problematiken. 

Många svarar med innebörden att de inte vet hur utvecklingen kommer att påverka verksamheten. 

Andra har full koll på att frågan är viktig och påverkar verksamheten. Läs mer svar i bilaga 3. 

”De (Antalet enskilda avlopp, Förf anm.) ökar i antal. Vi måste tillsammans skapa bättre 

hämtningsrutiner, samt förbättra mottagningen.” 

”Det vet jag inte i nuläget. För att få ett helhetsgrepp vad som kan göras i framtiden behövs 

det börjas göra inventeringar av enskilda avlopp nuvarande funktioner samt utvärdera 

miljöbelastningar samt vidga sig för nya tekniker” 

13

”Osäkert, saknar kunskap om nuvarande och kommande krav angående små avlopp” 

Fråga 7 - Information som stöd till kommunerna i denna fråga 

Det blev ett starkt gensvar på frågan om fortsatt information i denna fråga. Endast 11% av de svarande 

angav att de inte var intresserade av mer information i denna fråga. 

Figur 3. 

Många kommuner angav att de gärna vill veta mer om frågan om avloppsrelaterade 

avfallsfraktioner. 

Intresset bland kommunerna för att fortsätta att utveckla sitt arbete i denna fråga verkar finnas. 32 % 

av de svarande kommunerna, dvs 67 st, svarade att de vill medverka i en workshop planerad till mars 

2007, 11 % svarade att de inte är intresserade av mer information, och 57 % svarade att de inte vill 

medverka men att de gärna vill bli informerade om projektets resultat. 

14

3. Workshop: avfallsansvarigas syn på 

problematiken med nya avloppsrelaterade 

avfallsfraktioner 

3.1. Genomförande 

Den 7 april 2008 genomfördes en workshop riktad till ett tiotal utvalda kommuner. Deltagarlista och 

program återfinns i bilaga 4. Workshopen genomfördes i Linköping, hos Tekniska Verken. Syftet var 

att diskutera frågan om avloppsrelaterade avfallsfraktioner med avfallshandläggare och andra aktörer. 

Avfallshandläggarna erbjöds också att ta med en kollega som arbetar med frågan, vilket gjorde att även 

miljöhandläggare var representerade på workshopen. 

3.2. Resultat 

Under workshopen presenterades ett antal kommunala exempel som underlag för diskussionen. Dessutom 

medverkade LRF med presentation om lantbrukets roll, samt konsultföretaget Biototal som arbetar 

med förmedling av gödselmedel inom lantbruket, med inriktning på samhällets restprodukter. I 

inledningen till workshopen gavs en introduktion till området små avlopp samt ett underlag i form av 

fakta om aktuella avloppsfraktioner . Under workshopen lyfte deltagarna efter gruppdiskussioner 

framförallt fram följande frågor: 

• Brist på kunskap hos avfallshandläggare i frågan om små avlopp 

• Behov av samarbete mellan förvaltningar i denna fråga 

• Behov av erfarenhetsutbyte och lärande av goda och dåliga exempel 

Flera av medverkanden i workshopen reflekterade över att de inte idag har kunskap om de avloppsfraktioner 

eller avloppssystem som är aktuella, och hur de påverkar den egna verksamheten. Kompetensutveckling 

i denna fråga efterlystes, liksom exempel på goda erfarenheter för att leda verksamheten 

framåt. Regionala träffar liksom nätverk där både företrädare för VA och avfall ingår var efterfrågat. 

Ett förslag lyftes under workshopen, att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte mellan kommuner i 

frågan om kretslopp av små avloppsfraktioner. I detta forum har Avfall Sverige en naturlig roll. 

Branschorganisationen för VA-verk och – bolag bör bjudas in till ett sådant forum. 

Andra frågor som lyftes i diskussionerna var: 

• Potentialen för kretslopp inom lantbruket: lantbruket som mottagare av avloppsfraktioner och 

entreprenör på affärsmässig grund 

• Upphandling som redskap för att nå nya målgrupper, t ex inom lantbruket. Hur inkluderar 

man nya avloppsfraktioner i avfallsupphandling, och hur förhåller man sig till entreprenaden i 

detta sammanhang 

LRF och Biototal presenterade potentialen i det svenska lantbruket, både som mottagare av avloppsfraktionerna 

och som entreprenör för omhändertagande av avloppsfraktionerna. Om avloppsfraktio- 

15

nerna är källsorterade, ”rena” samt det finns rutiner för hygienisering och säkerhet så kan det finnas 

ett intresse hos lantbruket att ta emot avloppsfraktionerna. En förutsättning är att det kan ske på affärsmässiga 

grunder, med stabila avtal och en långsiktig vilja till samarbete och kommunikation mellan 

kommun och lantbruk. LRFs kommungrupper är en logisk motpart i detta sammanhang. 

• Behov av att samordna kundregister mellan miljö, VA och avfallssidan i kommunen. 

Flera kommuner lyfte frågan om antalet kunder som man har i kommunen för hämtning av avloppsfraktioner. 

Vid en snabb förfrågan bland de närvarande där både miljösidan och avfallssidan var representerade 

visade det sig att man har olika uppfattning om antalet kunder, dvs antalet hämtningsställen 

för avloppsfraktionen. Miljökontoret har register på alla enskilda avlopp med tillstånd eller som 

anmälts eller hittats i samband med inventeringar. Avfallsansvarig eller tekniska kontoret har register 

på alla abonnenter för hämtning av trekammarbrunnslam, slutna tankar eller latrin. Dessa register 

stämmer inte alltid överens då det kan förekomma sk ”svarttömning”, dvs att fastighetsägaren anlitar 

oseriösa entreprenörer som hämtar avloppsfraktionen och antingen tömmer okontrollerat i kommunens 

avloppsnät eller gör av med fraktionen på annat håll. Det efterlystes en genomlysning av detta 

problem och samarbete mellan förvaltningarna för att korrekt identifiera potentiella abonnenter för 

avfallsavdelningens tjänster. 

• Tekniska lösningar som t ex avvattnande fordon för tömning av trekammarbrunnar. 

Dessa fordon nämndes som förslag på lösningar som kan underlätta för avfallsavdelningar när det 

gäller området avloppsfraktioner. Man ansåg att transporten av utspädda avloppsfraktioner är ohållbart 

ekonomiskt och miljömässigt, därför finns det ett behov av att utveckla metoder för hämtning av 

avloppsfraktionerna. 

16

4. Diskussion - prioriterade frågor 

I detta avsnitt utvecklar vi några av de prioriterade frågor och områden som identifierats i sammanställningen 

av enkäten samt under diskussionerna på workshopen. 

4.1. Kunskapsstöd för avfallshandläggare 

Det främsta resultatet av projektets aktiviteter är insikten att kommunala avfallshandläggare behöver 

stöd i denna fråga. Kännedomen om ansvaret för avloppsrelaterade avfallsfraktioner är dålig. Avloppsfraktioner 

från enskilda hushåll klassas som avfall enligt miljöbalken, men denna kunskap är inte väl 

förankrad i kommunerna, framför allt inte hos de förvaltningar som berörs direkt, dvs avfall eller tekniska 

förvaltningar. 

Flertalet enkätsvar pekar på behovet av att etablera dialog och samarbete mellan förvaltningarna eftersom 

kompetens när det gäller avloppsfraktioner ofta ligger hos VA-avdelningen, och eftersom miljöavdelningen 

oftast möter kunderna när de ska förelägga om åtgärder på avloppen. Miljöavdelningen har 

svårt att arbeta för kretsloppssystem hos fastighetsägare utan att avfallsavdelningen engagerar sig i 

insamlingen av avloppsfraktionerna. 

Det finns många kommuner som faktiskt genomför återföring av avloppsfraktioner, som gör det i det 

tysta. Enkäten visade på flera aktiviteter som var okända för författarna av denna rapport, som inte 

kommunicerats ut till en bredare publik. En slutsats är att det finns behov av presentation och förmedling 

av goda exempel från kommunernas pågående arbete som kan underlätta för andra som vandrar 

samma väg. 

Upphandling kan bli ett redskap för att öppna upp för nya sätt att hantera flöden av avloppsfraktioner. 

Vanligtvis går ju det mesta av avloppsfraktionerna till reningsverket men när man handlar upp tjänster 

för hantering av avfall kan nya aktörer komma in i bilden. Kommunerna behöver bli duktigare på att 

gå ut och upphandla behandlingstjänster, vilket kan öppna för nya företagsidéer. 

Avfallsplanen är ett redskap som bättre kan användas i arbetet med omhändertagande av avloppsrelaterade 

avfallsfraktioner. I avfallsplanen bör det förtydligas vilka avloppsfraktioner som kommunen har 

ansvar för, samt hur kommunen avser att ordna omhändertagandet. 

4.2. Politisk förankring 

Till viss del är frågan om avloppsfraktioner för avfallssektorn en politisk fråga. Vad vill politikerna med 

dessa fraktioner, vilka målsättningar kan man sätt upp, och hur långt ska man ha ambitionen att föra 

olika fraktioner i kretslopp En stor del av arbetet med att omhänderta avloppsrelaterade avfallsfraktioner 

är gjort om man har en god politisk förankring för frågan i kommunen. Handläggaren sitter 

med det praktiska genomförandet, men målbilden, visionen kommer från den politiska sfären. I 

många fall är kunskapen hos politikerna mindre än hos handläggarna, och det finns ett utbildningsbehov 

i denna fråga. Ett exempel på hur denna typ av kunskapsutveckling kan ske är att man i Linköping 

redan i samband med Miljöbalkens tillkomst 1998 i Miljö- och hälsoskyddsnämnden tog fram ett underlag 

som tydliggjorde just ansvaret för insamling och omhändertagande av humanurin från små 

17

avlopp. Detta medförde att ett principbeslut kring denna ansvarsfördelning sedan togs i tekniska 

nämnden. Ett annat exempel är Norrköping där man arbetat in ställningstaganden och ansvarsfördelning 

vad gäller tömning, transport och lagring i sin avfallsplan och även i avfallstaxan. 

4.3. Lantbruket som samarbetspart 

Om avloppsfraktioner från hushåll ska föras i kretslopp är lantbrukare och lantbrukets organisationer 

nyckelaktörer. Även inom skogsbruket kan avloppsfraktioner vara aktuella som gödselmedel. En av 

lärdomarna från workshopen var att lantbruket är intresserade av rena avloppsfraktioner från hushåll, 

och framför allt de källsorterade fraktionerna som urin och klosettvatten. Under projektets gång har 

LRF Riksförbund haft årsstämma, och på grundval av en motion från LRF Mälardalen tagit yttrandet 

att ”aktivt verka för ett kretslopp av hushållsnära avfallsfraktioner med återföring till åkermark”. 

Det finns också ett intresse från lantbrukets sida i att erbjuda tjänsten som entreprenör för hämtning, 

lagring och spridning av fraktionerna. Nyckelordet här är affärsmässiga grunder, det behöver finnas 

avtal och en vilja till långsiktigt samarbete eftersom flera av systemen innebär investeringar i lagring 

och maskinpark. För kommunens del är det viktigt att ta en tidig kontakt med lantbruket, t ex i form 

av LRFs kommungrupper, som finns i många av landets kommuner. För lantbrukets aktörer blir det 

viktigt att lära sig om, och delta i kommunala upphandlingsprocesser. 

En central fråga för lantbrukets del är kvalitetssäkring. Det behöver finnas säkerställda rutiner för 

dokumentation, spårbarhet och ansvar för att lantbrukets uppköpare ska acceptera produkterna som 

är gödslade med avloppsfraktioner. Detta kan bli en kommunal uppgift, att stå för dokumentation och 

avtal, något som inte borde skapa merarbete utan redan ingår i kommunens rutiner. Ett system för 

kvalitetssäkring bör utvecklas, i samråd med lantbrukets aktörer i syfte att underlätta återföringen till 

lantbruket. Normala avtalsfrågor om garantier, försäkring, ersättning och skadestånd bör behandlas i 

tidiga skeden när det gäller kontakten mellan kommun och lantbruksaktör. 

Kretslopp innefattar inte bara åkermarken. Medverkande i workshopen framhöll att även skog kan 

gödslas med avloppsfraktioner. I kommuner med begränsad tillgång till åkermarken kan skogsgödsling 

bli aktuell, och detta kan kräva ytterligare kunskapsutveckling. Pelletering av slam pågår t ex i 

Umeå för gödsling av skog. Avloppsfraktioner från enskilda avlopp som förs till reningsverket för pelletering 

och återföring till åkermark eller skog kan anses återgå till kretsloppet. Det finns frågor som 

bör besvaras angående denna hantering, t ex transportavstånd, energiåtgång för pelletering, etc. 

Forskningsprojekt som pågår kommer att kunna ge svar på dessa frågor. 

4.4. Regionala samarbeten 

Det borde även vara intressant att involvera länsstyrelserna i arbetet med miljömål och handlingsplaner 

kopplat till avfallsplanerna. Hur sker t ex uppföljningen av de regionala miljömålen inom detta 

område Och hur förs de nationella miljömålen ned till regional och kommunal nivå Ett förslag till 

arbetssätt lyftes fram av en medlem i referensgruppen: I Dalarna samlar man ihop miljömålsarbetet på 

regional nivå. Det finns en regional avfallsplan, med mål angående återföring av avloppsfraktioner, 

men inte en enda åtgärd finns inplanerad för att nå dessa mål. Nästa steg blir att ta denna fråga tillba- 

18

ka till den regionala strukturen och jobba för att få fram regionala åtgärder för återföring av avloppsfraktioner 

inom ramen för avfallsansvaret. 

4.5. Marknaden för avloppslösningar 

En viktig aspekt är kopplingen till marknaden för de nya toalettsystemen som utvecklas. En snabb 

teknisk utveckling parallellt med en marknad som innebär att försäljare har direkt kontakt med fastighetsägare 

kan göra att system utvecklas som inte tar hänsyn till avfallsansvariga inom kommunen och 

deras önskemål. Miljökontoren har ofta ett ord med i laget eftersom de ska godkänna lösningarna. 

Men hur tillgodoses avfallsansvarigas behov i denna teknikutveckling Denna fråga är viktig om man 

ska se till avfallssektorn. Ett förslag som lyftes fram var att söka efter forum att möta branschen som 

producerar systemlösningar för enskilda avlopp. Det är inte kommunen som ska utveckla tekniska 

lösningar, men man har synpunkter på slutprodukten. Tekniska lösningar på tömning som inte fungerar 

för kommunernas tekniska kontor kan undvikas om man skapar kontaktytor med branschen och 

återkoppling av synpunkter från avfallsansvariga. Viktigt här är kontakten mellan miljökontor och 

avfallshandläggare eftersom det är miljösidan som godkänner lösningarna. 

4.6. Arbetsmiljö och hygien 

Arbetsmiljön för avfallspersonal som ska arbeta med avloppsfraktioner måste belysas. Personalen får 

inte utsättas för risk när det gäller arbetsmiljön, och ett frågetecken från medverkande i workshopen 

var huruvida det behövs nya riktlinjer för avfallspersonalen vid utveckling av nya hanteringssystem. 

Det kommer att behövas kompetensutveckling i denna fråga. I ett projekt med inriktning på arbetsmiljö 

för kretsloppsarbetare framkom att kommunen höll utbildning i arbetsmiljö för sina entreprenörer, 

och där bör hantering av avloppsfraktioner ingå. 

Frågan om hygienisering av avloppsfraktioner från enskilda avlopp har studerats i många år i Sverige. 

Det finns riktlinjer för hygienisering av källsorterad urin samt klosettvatten, och denna fråga bör inte 

föranleda några stora hinder, bara man följer gällande riktlinjer. 

19

5. Slutsatser från projektet 

I detta avsnitt ger vi en samlad bild av slutsatserna i projektet, samt diskuterar vad det innebär på 

lokal, regional och nationell nivå. Vi svarar också på frågor som inledningsvis ställdes i samband med 

ansökan till Avfall Sveriges utvecklingssatsning. I stort kan man säga att detta projekt givit en bas för 

fortsatt arbete inom området avloppsrelaterade avfallsfraktioner. 

5.1. Svar på projektets övergripande frågeställningar 

”Hur mycket kommer utvecklingen vad gäller små avlopp påverka kommunernas avfallshantering” 

• Vår slutsats är att avfallshanteringen kommer att påverkas för att kommunerna ska kunna leva 

upp till omgivningens förväntningar. I vilken utsträckning är svårt att säga, det beror till största 

delen på hur det ser ut i respektive kommun. Men avloppsfraktioner från hushållen klassas 

som hushållsavfall och faller därför på avfallshandläggarens bord. I regioner med stor andel 

omvandlingsområden, där fritidshus blir permanentbostäder ser vi redan att kommunerna har 

problem när det gäller avloppslösningarna, och i områden där kommunalt VA inte är aktuellt 

kommer man alltid att ha avloppsfraktioner från enskilda hushåll som ska omhändertas. Utvecklingen 

på marknaden av nya lösningar ställer krav på ökad kunskap hos avfallshandläggaren. 

”Vad kan man lära av de befintliga exempel som finns i kommunerna vad gäller organisatoriska, 

juridiska och ekonomiska aspekter av kommunernas hantering av ”nya” avloppsrelaterade 

avfallsfraktioner” 

• Det finns mycket att lära av de befintliga exemplen på återföring och omhändertagande av avloppsfraktioner. 

Huvudbudskap att lyfta fram är t ex vikten av förvaltningsövergripande samarbete, 

politisk förankring samt en tidig kontakt med lantbrukets aktörer. 

”Vilket behov finns av utvecklingsarbete för kommunerna i frågan om ”nya” avloppsrelaterade 

avfallsfraktioner” 

• Utvecklingsarbetet inom kommunerna gäller framför allt att integrera avloppsrelaterade 

avfallsfraktioner i styrdokument och planering samt i den löpande verksamheten. Detta kan 

t ex innefatta nya delar i avfallsplanen, att skapa kontakter med lantbruksaktörer för 

avsättning av fraktionerna samt att kompetensutveckla tjänstemän och beslutsfattare i frågan. 

Det finns mycket hög kompetens inom kommunerna så om bara frågan prioriteras kommer 

man kunna lösa detta på ett effektivt sätt. Erfarenhetsutbyte och ”lån” av goda idéer kan 

snabba på och förenkla detta utvecklingsarbete. 

”Hur kan de nationella aktörerna stödja arbetet med avloppsrelaterade avfallsfraktioner 

i kommunerna” 

• Avfall Sverige, som avfallshandläggarnas nationella aktör, kan stödja sina medlemmar i 

kompetensutveckling i denna fråga, se under förslag till aktiviteter. 

20

• Svenskt Vatten, som är VA-handläggarnas nationella branschorgan, är ansvarig för avlopp inom 

det kommunala verksamhetsområdet. Det finns tydliga överlappningar i sakfrågan även om 

Svenskt Vatten huvudsakligen inriktar sig på kommunalt VA i den stora skalan. Kvalitetssäkring 

av avloppsslam utvecklas för närvarande hos Svenskt Vatten, och det finns mycket att lära av den 

processen, samt av den VA-tekniska kunskap som organisationen besitter. 

• Naturvårdsverket kan stödja de kommunala aktörerna genom att samordna sig internt i frågan om 

hantering av avloppsrelaterade avfallsfraktioner och se till att t ex vägledningen för definitionen av 

hushållsavfall talar samma språk som handboken om små avloppsanläggningar. Dessutom kan 

Naturvårdsverket bidra genom att ta fram kunskapssammanställningar i frågan, ordna seminarier 

samt i allmänhet hålla samman denna fråga. 

5.2. Förslag till aktiviteter 

Kommande avsnitt ger tips på aktiviteter på respektive nivå för att föra frågan om avloppsrelaterade 

avfallsfraktioner framåt. 

Kommunal - lokal nivå 

• Samråd bör etableras mellan förvaltningarna för avfall, va och miljö, samt även plansidan, i syftet 

att etablera en förvaltningsövergripande dialog om avloppsrelaterade avfallsfraktioner. 

• Inom kommunen bör man infoga avloppsrelaterade avfallsfraktioner i de kommunala styrdokumenten, 

såsom avfallsplanen, miljömålen samt VA-planen om en sådan finns. 

• Skapa tillfällen för att informera beslutsfattare i denna fråga. Informationskvällar, studiebesök, 

skriftlig information är av vikt för att skapa politisk medvetenhet i frågan. 

• Kommunerna bör bjuda in lantbrukets aktörer till en dialog om möjliga lösningar på kretslopp av 


• Lantbrukets organisationer och företagare bör skaffa kunskap om det som nu händer inom 

området små avlopp och kretslopp för att kunna bedöma potentialen och affärsmöjligheterna i 

en växande marknad. 

Regional nivå 

• De regionala nätverken för avfallshandläggare som finns i landet, t ex STAR, Samsa, Revas, kan 

med fördel fokusera på frågan om avloppsrelaterade avfallsfraktioner. Studiebesök, seminarium 

eller att bjuda in experter i denna fråga till de möten som hålls kan föra frågan framåt. 

• Länsstyrelserna har en viktig uppgift att följa upp miljömålen och vad det innebär för kommunernas 

arbete med avloppsrelaterade avfallsfraktioner. 

Nationell nivå 

• Etablerande av ett nätverk för kunskapsutveckling omkring enskilda avlopp för kommunernas 

avfallsavdelningar 

• Stöd till kommuner i kunskapsutvecklingen: seminarium, rapport med goda exempel samt studiebesök 

och kontaktskapande åtgärder. 

• Avfall Sverige, som branschorganisation, kan t ex genomföra följande aktiviteter: 

• Seminarium om avloppsrelaterade avfallsfraktioner 

21

• Frågan lyfts på höstmöte/regionala träffar 

• Samarbete med regionala aktörer, t ex länsstyrelser för att ordna regionala seminarier som 

kan bli starten på regionala samarbetsfora 

• Artiklar i fackpressen samt Avfall Sveriges egna publikationer 

• Påbörjande av Goda Exempelsamlingen i samarbete med t ex LRF, Svenskt Vatten 

• Medverka i utvecklingen av kvalitetssäkringssystem med koppling till hushållsnära avloppsfraktioner 

• Avfall Sverige har ett intresse som branschorganisation att etablera kontakt med andra 

branschorganisationer och nationella aktörer i denna fråga. En ökad samverkan i frågan kan 

leda frågan framåt. En plattform för diskussioner på övergripande nivå mellan t ex Avfall Sverige, 

Svenskt Vatten, Sveriges Kommuner och Landsting samt Naturvårdsverket, Boverket m fl 

aktörer skulle leda frågan framåt och skapa tydlighet från de nationella aktörernas sida. 

22

6. Lästips 

• Naturvårdsverkets arbete med enskilda avlopp 

På följande länk hittar du bland annat Naturvårdsverkets handbok till de allmänna råden 2006:7, med 

tillhörande teknikbilaga. Här presenteras en översikt över olika tekniklösningar för behandling av 

avloppsvatten från enskilda hushåll som kan tillämpas i olika kombinationer för att uppfylla kraven på 

normal respektive hög skyddsnivå i de allmänna råden om små avlopp. 

http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Avlopp/Enskilda-avlopp 

• Länsstyrelsernas arbete med enskilda avlopp 

I juni 2007 fick länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län i uppdrag av regeringen 

att i samarbete med intresserade kommuner ta fram metoder och planeringsunderlag för åtgärder 

samt inleda och förstärka kostnadseffektiva åtgärder för minskad miljöpåverkan på havsmiljön från 

enskilda avlopp. På följande websida finns en sammanfattning vad som gjorts samt länkar till huvudrapporten 

och rapporteringen av genomförda delprojekt. 

http://www.ab.lst.se/templates/InformationPage____12148.asp 

• Svenskt Vattens rapportserie: VA i omvandlingsområden 

Svenskt Vatten utveckling har under 2008 finansierat en rapport med namnet Handbok för VA i omvandlingsområden. 

Rapporten fokuserar framför allt på kommunala planeringsprocesser, organisation 

och ekonomi. http://vav.griffel.net/filer/Rapport_2008-11.pdf 

• Avloppsguiden 

Avloppsguiden är en nationell kunskapsbank om enskilda avlopp med oberoende information riktad 

till fastighetsägare, kommunala tjänstemän, entreprenörer m fl. I dagsläget är 50% av Sveriges kommuner 

medlemmar, och har tillgång till utökad information om juridik, kretslopp, teknik och information. 

På Avloppsguiden finns en flik som heter ”Läsvärt” där mycket information om avloppslösningar 

samlats, liksom dokumentation från konferensen Avlopp och Kretslopp, där många kommuner presenterat 

sitt arbete med avlopp och kretslopp. www.avloppsguiden.se 

• Urinsortering 

För den som vill lära sig mer om urinsortering i Sverige finns en rapport utgiven 2006 på engelska av 

Stockholm Environment Institute. http://www.ecosanres.org/pdf_files/Urine_Diversion_2006-1.pdf 

• Klosettvattensystem 

Vid SLU i Alnarp har man i samarbete med Lunds kommun studerat klosettvatten som gödselmedel 

till energigrödor i ett flertal år. Resultat finns sammanställda i en rapport med namnet ”Växtnäring 

från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor. Författare: Sven-Erik 

Svensson, sven-erik.svensson@ltj.slu.se 

23

• FoU 

Vid JTI har ett flertal rapporter tagits fram som rör system för omhändertagande av avloppsfraktioner 

från små avlopp. Våtkompostering, gemensamma avlopp och metoder för avvattning av trekammarbrunnslam 

är några exempel: http://www.jti.se/index.phppage=avfall---publikationer 

I övrigt har examensarbeten genomförts inom detta område på Lunds universitet, Tekniska Högskolan 

i Stockholm samt vid SLU. 

24

Bilaga 1. Kommunala exempel på omhändertagande 

av avloppsrelaterade avfallsfraktioner 

Följande text beskriver kort några exempel på kommuner som har gått före i etablerandet av kommunala 

system för hantering av avloppsrelaterade avfallsfraktioner, samt återföring till jordbruket. För 

varje exempel anges kontaktperson eller läsanvisning. 

Stockholm – Projektmedel och utvecklingssatsning hos VA-bolaget ledde till urinåterföring 

I Stockholm finns sedan mitten av 1990-talet tre större bostadsområden med urinsorterande toaletter. 

Urinen samlas upp och förs till lagring vid Stockholm Vattens anläggning vid Bornsjön. Stockholm 

Vatten är initiativtagare till återföringen, som har drivits som ett utvecklingsprojekt mellan 1996 och 

2000. Sedan dess fortgår återföringen av urin, då de boende anlitar en entreprenör för transport till 

lagringstankarna. Under 2007 har Stockholm Vatten påtalat att detta inte är en del av bolaget kärnverksamhet, 

och att man avser att inte fortsätta med omhändertagandet av urinen. Ett möte genomfördes 

den 7 juni, då företrädare för de boende, Stockholm Vatten, Trafikkontoret, avd Avfall, LRF, 

samt avfallsbolag och kommuner i regionen var representerade. Syftet var att undersöka möjligheten 

att driva återföringen vidare i annan form. För närvarande pågår diskussioner hos de olika aktörerna, 

och Trafikkontoret, avd Avfall, som under hösten 2007 avser genomföra en upphandling av entreprenörer 

för hantering av avfallsfraktioner, visade intresse för att möjliggöra för en lantbruksentreprenör 

att lämna anbud på hämtning, transport och lagring/spridning av urinen. 

Kontaktperson: Nils Lundkvist, Trafikkontoret, avd Avfall. 

Norrköping – Samarbete över förvaltningsgränser samt engagerade politiker och 

tjänstemän etablerade kretslopp av urin 

Norrköpings kommuns Miljö- och Hälsoskyddsnämnd antog hösten 2002 nya riktlinjer för enskilda 

avlopp. Riktlinjerna för enskilda avlopp reviderades under 2007 och lydelsen är idag densamma som 

2002, dvs 50 % av kvävet och 50 % av fosforn från avloppet ska återföras till kretsloppet. Detta gäller 

framförallt när det handlar om nybyggnation eller nyinstallation av vattentoalett. Det är egentligen 

bara urinsorterande anläggningar som klarar dessa krav. Sedan november 2002 har man på detta sätt 

medverkat till att mer än 30 enskilda avlopp byggts med urinsortering. 

Kommunen har själv knutit avtal med lantbrukare som är villiga att ta emot humanurinen och sprida 

urinen. Hämtning sker genom kommunens försorg av kommunens entreprenör två gånger per år Tekniska 

kontoret ansvarar för hämtningen och sätter taxan för det i samråd med miljö och hälskyddskontoret. 

Kontaktperson: Daniel Andersson. Tekniska kontoret, 011-151474. 

25

Göteborg – Tydligt politiskt uppdrag och stark samling av relaterade frågor i en 

nämnd med långsiktiga mål för kretslopp 

Kretsloppsnämnden är en politiskt tillsatt nämnd med det övergripande ansvaret för vatten-, avloppsoch 

avfallshanteringen i Göteborgs Stad. Kretsloppskontoret är nämndens verkställande organ. I 

Kretsloppsplanen från 2003, som är en integrerad plan för avfalls- vatten- och avloppsfrågorna, har 

man bl.a. formulerat följande långsiktiga mål: ”Den växtnäring som via livsmedel förs bort från åkermark 

bör; 

• i första hand nyttiggöras på åkermark, men utan risk för hälsa eller miljö 

• i andra hand nyttiggöras på annat sätt där gödsel ersätts, utan risk för hälsa eller miljö” 

I Göteborg finns idag fyra större fastigheter med urinsorterande toalettsystem och sammanlagt produceras 

cirka 200-250 m3 urinblandning (urin + spolvatten) per år. Kretsloppskontoret vill nu ta ansvar 

för att hela den producerade volymen ska återföras till lantbruk och även ta det övergripande ansvaret 

för hela återföringskedjan. Tankarna töms regelbundet av Renova AB som är kretsloppsnämndens 

entreprenör för slamtömning. Lantbrukaren ansvarar för att urinen lagras och sprids enligt gällande 

rekommendationer. Kretsloppskontoret står för lagringstankar på kommunens mark i anslutning till 

jordbruket, kvalitetssäkringssystem, samt att säkerställa att systemet följer senaste kunskapen inom 

området. 

Kontaktperson: Peter Aarsrud, Kretsloppskontoret. Peter.aarsrud@kretslopp.goteborg.se 

Linköping – tidigt engagemang från politiker, samt ekonomiskt underlättande för boende 

I Linköpings kommun har först Miljönämnd och sedan även Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 

tagit principbeslut som förtydligar att humanurin som samlas upp i tank hos fastighetsägare är att 

betrakta som avfall enligt Miljöbalkens föreskrifter om avfallshantering. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 

har även beslutat att enskilda fastighetsägare ska undantas kostnader för den extra tömning 

som urintanken innebär. Detta eftersom kommunen i sin övergripande kretsloppsplan aktivt 

verkar för att miljö- och kretsloppsanpassa enskilda avlopp och att man inte vill att fastighetsägare 

som vidtar åtgärder i enlighet med detta ska påföras ytterligare kostnader. Kommunen vill undvika att 

kommunicera dubbla budskap till fastighetsägarna. Dessutom bedöms de intäkter som Linköpings 

kommun på detta vis förlorar som mycket små i förhållande till den miljövinst som urinsorteringen 

innebär. För avsättningen har kommunen precis som Västervik byggt upp ett system med lagring och 

ansvar för avsättning för den urin som samlas in. 

Kontaktperson: Janin Tekkeden, Miljökontoret, janin.tekkeden@linkoping.se 

Tanum – Förvaltningsövergripande arbete inom kommunen och engagerade politiker 

ställer krav på kretslopp av urin utanför kommunalt verksamhetsområde 

I Tanums kommun har man tagit en förvaltningsövergripande VA-policy vilken pekar ut källsorterande 

avloppslösningar som de som idag bäst uppfyller de stränga krav som kommunen ställer för att 

skydda de hårt belastade sjöarna och Västerhavet. Kommunen säger i policyn att en kretsloppsanpas- 

26

sad avloppslösning med återföring av näring till odlad mark alltid skall eftersträvas. För enskilda avlopp, 

d.v.s. utanför kommunalt verksamhetsområde finns två godkända tekniklösningar: 

1. Urinsortering med torr hantering av fekalier och lokal BDT-rening. 

2. Urinsortering med lokal rening av fekalier och BDT-vatten. 

Man ställer också krav på att urinsortering skall vara första alternativ inom kommunalt verksamhetsområde 

vid nybyggnation och vid väsentlig ändring av befintlig byggnad. För avsättningen av den källsorterade 

humanurinen finns det flera olika alternativ för fastighetsägarna. Kommunen har det yttersta 

ansvaret för att det finns avsättningsmöjlighet för urinen. Fastighetsägarna kan dock själva organisera 

hämtning av urinen genom en av kommunen upphandlad entreprenör till en bestämd taxa. Det 

finns också möjligheter för fastighetsägarna att själva ordna ett avtal med lantbrukare eller att ta hand 

om urin på den egna fastigheten, se nedan. 

Kommunen visar på 5 olika alternativ för omhändertagande av urin: 

1. Inom kommunalt verksamhetsområde ansvarar Tekniska Nämnden för ledningar, tankar etc. 

och för insamling av urin, samt ordnar via avtal med entreprenör/lantbrukare med tömning, 

hämtning och avsättning. 

2. Fastighetsägare utanför kommunalt verksamhetsområde kan välja att buda om hämtning av 

urin till av Tekniska Nämnden upphandlad entreprenör/lantbrukare och där avgift framgår av 

avfallstaxan. 

3. Fastighetsägare utanför kommunalt verksamhetsområde kan söka tillstånd från Miljö- och 

byggnadsnämnden om att ha ett direkt avtal om tömning med en av de 6 lantbrukare i kommunen 

vilka idag hämtar och sprider urin på egen mark. Dessa lantbrukare har rapporteringsskyldighet 

vad gäller tömningar med kommunens miljökontor. 

4. Om fastighetsägare utanför kommunalt verksamhetsområde vill vända sig till annan entreprenör/lantbrukare 

än de 6 av kommunen listade så kan man ansöka om tillstånd om detta hos 

miljökontoret. 

5. Om tillstånd ges av Miljö- och byggnadsnämnden kan fastighetsägare få sprida urin på egen 

fastighet. Detta förutsätter att en rad villkor är uppfyllda. 

Tanums kommun arbetar för närvarande politiskt med att revidera VA-policyn, vilket kan leda till 

förändringar i ovanstående information. 

Kontaktperson: Ann-Mari Olofsson, ann-mari.olofsson@tanum.se 

Nacka – Återföring av urin möjlig även inom kommunalt verksamhetsområde 

Det finns idag närmare 2000 enskilda avlopp i Nacka. En stor del av dessa uppfyller inte Miljöbalkens 

krav om längre gående rening än slamavskiljare. I ett 10-15-årigt perspektiv kommer man att utvidga 

det kommunala VA-verksamhetsområdet till nästan hela kommunen. Undantag för detta kommer vara 

cirka 300 fastigheter, bl.a. på öar, samt de fastighetsägare som väljer en s.k. kretsloppslösning. En 

kretsloppslösning ska möjliggöra återföring av den mängd närsalter som finns i urin och fekalier till 

odlad mark och i övrigt klara höga hygien- och utsläppskrav. Kriterier för detta togs av Nacka kommun 

27

edan 1996. Fastighetsägare vilka får en godkänd s.k. kretsloppslösning behöver inte ingå i det kommunala 

VA-verksamhetsområdet när sådant efterhand byggs ut. Man räknar i Nacka med att man 

inom den närmsta 10-årsperioden behöver ha ett kommunalt system i drift som kan hantera urin från 

cirka 20-40 hushåll. Under 2004 har kommunen tagit ett sådant system i drift där urin hämtas en 

gång per år från uppsamlingstankar på de enskilda fastigheterna av kommunens slamentreprenör i 

enlighet med gällande avtal/taxa. Urinen transporteras för närvarande till ett lager placerat vid kommunens 

förråd. Planen var att använda urinen lokalt, på fotbollsplaner och i parkförvaltningens odlingar. 

Under 2007 har urinen transporterats till Stockholm för hantering inom ramen för deras system. 

Diskussioner pågår inom kommunen om hur man skall fortsätta att hantera urinen som samlas 

upp. 

Kontaktperson: Anna-Britta Nilsson, anna-britta.nilsson@nacka.se 

Lund - klosettvatten hygieniseras och används som gödsel till energigröda i samarbete 

med Lantbruksuniversitetet i Alnarp 

I Lund har Renhållningsverket, tillsammans med SLU Alnarp, drivit ett utvecklingsprojekt sedan 2003 

för att skapa hållbara sätt att hantera klosettvatten från slutna tankar i Lunds östra kommundelar. 

Årligen transporteras ca 2 500 m3 klosettvatten till avloppsreningsverket för behandling. Hanteringen 

är energikrävande och leder inte till att näringsämnena används på åkermarken. Tanken med projektet 

är att undersöka möjligheterna till att använda klosettvattnet som gödselmedel till energigrödor. 

Klosettvattnet har spridits med bevattningsanläggning till hampa och majs. Även hygieniseringsmetoder 

samt konsekvenser för rötningen av energigrödan har undersökts. Inga organisatoriska aspekter 

för hanteringen av klosettvattnet har studerats men projektet har en tydlig inriktning på att skapa 

förtroende för avloppsfraktionerna som gödselmedel inom lantbrukssfären. Projektet har givit resultat, 

man har gott underlag för att rekommendera klosettvatten som gödselmedel till energigrödor, 

förutsatt att bevattningsanläggningar används. Kommunens företrädare har varit engagerade från 

start, och samarbetet med SLU har varit fruktbart. 

Kontaktperson: Anna Wilhelmsson-Göthe, anna.wilhelmsson.gothe@lund.se 

Vaxholm – Miljö- och plankontoret ställde krav på urinsortering vid nybyggnation av 

ett område, Sveriges största 

I Vaxholm finns ett bostadsområde som heter Kullön, där 250 hushåll har installerad urinsortering, 

med uppsamling på kvartersnivå. Vaxholms Stad ställde höga krav på frånskiljning av näringsämnen 

från avloppssystemet i detaljplanen, vilket ledde till krav på urinsortering som avloppssystem för området 

i exploateringsavtalet. Urinen har samlats upp sedan 2004, men eftersom ingen hämtar urinen 

så bräddar tankarna till det konventionella reningsverket som finns på ön. Under hösten 2005 fattade 

kommunen beslut om att det kommunala VA-bolaget, Roslagsvatten, skulle ges ansvaret att avtala om 

ett system för återföring av urinen till åkermark. Roslagsvatten är för närvarande i stånd att handla 

upp stöd för att implementera återföringssystemet. Vaxholms avfallsplan anger inte hur frågan om 

hanteringen av urin skall lösas, inte heller renhållningsordningen. 

Kontaktperson: Kari Wigart, kari.wigart@vaxholm.se 

28

Bilaga 2. Enkät om nya avfallsfraktioner 

2007-11-22 

Följande brev skickades till alla Sveriges kommuner, adresserat till kommunens allmänna adress men 

ställt till avfallsansvarig: 

Hej! 

I nya allmänna råd för små avlopp som kom för drygt ett år sen pekar Naturvårdsverket ut kommunerna 

som ansvariga för att återföra slam etc. från små avloppsanläggningar till kretsloppet. Avfall 

Sverige satsar nu utvecklingsmedel i ett projekt för att identifiera hur avfallsfraktioner som kommer 

från små avlopp påverkar kommunernas avfallshantering. Projektet drivs i samarbete mellan företagen 

VERNA Ekologi, FIA AB samt Richert Miljökompetens. Inom ramen för projektet genomförs en 

enkät som ni nu ska få svara på. 

Syftet med projektet är att identifiera om och i vilken omfattning de nya avfallsfraktioner som kommer 

från små avlopp påverkar kommunernas avfallshantering och visa på möjliga vägar för kommunernas 

avfallsavdelningar att på ett effektivt, ekonomiskt och hållbart sätt lösa organisation och ansvarsfördelning 

för denna fråga. I de allmänna råden från Naturvårdsverket ställs nya och strängare funktionskrav 

på reningen. Detta ger en teknikutveckling på avloppssidan med ett antal nya typer av fraktioner 

som skall föras i kretslopp. Parallellt med detta presenterar Naturvårdsverket en vägledning till 

definition av hushållsavfall. Denna definition tar bland annat upp avloppsfraktioner som kategoriseras 

som hushållsavfall och därmed faller under kommunens renhållningsansvar. 

Enkäten bearbetas under januari, och resultaten, tillsammans med en workshop, sammanställs i form 

av en rapport som publiceras av Avfall Sverige. Har du några frågor är du välkommen att höra av dig 

till projektledaren Anna Richert Stintzing, anna@richert.se, 0733-85 60 80 eller till Avfall Sverige, Per 

Nilzén, per.nilzen@avfallsverige.se 

1) Dina uppgifter: 

Namn ____________________________________________________ 

Befattning _________________________________________________ 

E-post ____________________________________________________ 

2) För vilka av följande avloppsoch avfallsfraktioner finns det i din kommun system för återföring 

till odlad mark (Svarsalternativ: ja, nej, vet ej för fråga a-g) 

a. Urin 

b. Latrin 

c. Slam från slamavskiljare och slutna tankar 

d. Kemfällt slam från små avlopp 

e. Slam från avloppsreningsverk 

f. Filterbäddsmaterial 

g. Matavfall från hushåll eller restaurang 

29

h. Annat, vad ____________________________________________ 

3) Berörs frågan om återföring till lantbruket av avloppsfraktioner från små avlopp i er avfallsplan 

a. Ja 

b. Nej 

4) Vem/vilken funktion inom er kommun har ansvar för frågan om återföring av avloppsfraktioner 


a. Kommunens avfallskontor/nämnd 

b. Kommunens miljökontor/nämnd 

c. Kommunens VA-avdelning/nämnd 

d. Annan: 

e. Kombination av ovanstående: _______________________________ 

5) Har Miljökontoret i din kommun kontaktat er för diskussion om återföring av fraktionerna 

ovan 

a. Ja 

b. Nej 

6) På vilket sätt kommer de små avloppen beröra kommunens avfallshantering under de närmaste 

tre åren_________________________________________________ 

_________________________________________________________ 

_________________________________________________________ 

7) Är ni intresserade av att medverka i en workshop om denna fråga En workshop planeras till 

mars 2008, och inriktas på att utifrån fallstudier och föredragningar från nationella aktörer 

diskutera frågan om hur kommunens avfallsansvariga kan arbeta med frågan om återföring av 


a. Ja, skicka mer information 

b. Nej, men håll mig gärna informerad om projektet 

c. Nej, jag är inte intresserad av denna fråga 

8) Kontaktperson för dessa frågor i kommunen, om det är någon annan än dig själv: 

Namn ____________________________________________________ 

Befattning _________________________________________________ 

E-post ____________________________________________________ 

Tack för att du har besvarat enkäten! Om du har några frågor om innehållet i enkäten kan du vända 

dig till projektledaren Anna Richert Stintzing, anna@richert.se, 0733-85 60 80 eller till Avfall Sverige, 

Per Nilzén, per.nilzen@avfallsverige.se 

30

Bilaga 3. Citat från enkäten, där kommunerna givits 

möjlighet att skriva egna svar 

1) För vilka av följande avlopp- och avfallsfraktioner finns det i din kommun system för återföring 

till odlad mark (Svarsalternativ: ja, nej, vet ej för fråga a-g) 

a. Urin 

b. Latrin 

c. Slam från slamavskiljare och slutna tankar 

d. Kemfällt slam från små avlopp 

e. Slam från avloppsreningsverk 

f. Filterbäddsmaterial 

g. Matavfall från hushåll eller restaurang 

h. Annat, vad ____________________________________________ 

Urval av svar på fråga h): 

”Vad menas med filterbäddsmaterial” 

”Slam från reningsverk kommer att läggas upp för att användas senare användas som sluttäckningsmaterial” 

”Att det finns system säger inte att allt material verkligen går till odlad mark, för det gör 

det inte.” 

”Matavfall går till biogasproduktion. Rötrest kanske går som gödsel på åkermark” 

”Hushållsavfallet komposteras och blir anläggningsjord till planteringar. Dock ej till odlad 

mark i avseende odling av livsmedel.” 

”Latrin och slam fr. enskilda avlopp omhändertas på avloppsreningsverket, apropå återföring, 

så sker det m.a.o. genom avloppsslammet” 

”Hög andel hemkompostering” 

”Rejektvatten från filterbädd: ja, utgående avloppsvatten: ja” 

4) Vem/vilken funktion inom er kommun har ansvar för frågan om återföring av avloppsfraktioner 


a. Kommunens avfallskontor/nämnd 

b. Kommunens miljökontor/nämnd 

31

c. Kommunens VA-avdelning/nämnd 

d. Annan: _______________________________________________ 

e. Kombination av ovanstående: _______________________________ 

Urval av svar på fråga 4 d): 

”Svårt att ange ansvar. Miljönämnden deltar naturligtvis när sådant kommer på tal. Idéer 

och praktiskt utförande från avfallsverket.” 

”Samtliga tre nämnder som finns angivna” 

”Frågan berör både miljökontoret samt avfallsverksamheten. Finns med som ett delmål i 

planen. Nya avfallsplanen dock ej antagen än” 

”Käppalaförbundet” 

”Jag är osäker på om någon känner att de har ansvaret” 

”Kommunstyrelsen” 

Urval av svar på fråga 4 e): 

”Kommunens avfallsavdelning ansvarar för tömningen av enskilda avlopp. Slammet från 

enskilda avlopp levereras i nuläget till kommunalt reningsverk - vilket gör att ansvaret blir 

delat” 

”Samtliga har ett delansvar: VA (och lokal entreprenör) pga av rutiner av anm av spridningsarealer 

och ansvar för spridning av avloppsreningsverksslam. Avfallsavd pga övergripande 

ansvar samt miljökontoret i form av godkännande av spridningsarealer.” 

”Formellt myndighetsansvar för såväl VA som renhållning har teknik- och fastighetsnämnden. 

Det av kommunen helägda Karlstads Energi AB har verksamhetsansvar för all 

renhållning inom ramen för den kommunala renhållningsskyldigheten. Slamtömning av 

enskilda avlopp sker genom Karlstads Energi försorg.” 

”Miljökontor/-nämnd är huvudman för avfallsplanen, medan Nyköping Vatten praktiskt 

sköter avloppsfraktionerna” 

”Avfalls/nämnd upphandlar och kan däri ställa vissa krav. Därav går urin till lantbrukare 

idag.” 

”Avfallskontoret och miljökontoret jobbar i nära samarbete med kretsloppsfrågor om urin 

och slam.” 

”Borås Energi och Miljö AB ansvarar för insamlingen, via entreprenör, från små avlopp. 

Gatukontoret, avloppsreningsverket, tar emot och behandlar slammet från små avlopp 

med rötning. Rötslammet går till sluttäckning av deponi.” 

32

”Ansvar ligger även på miljö- och byggnadsnämnden avseende spillvatten från industrierna. 

Slam från enskilda avlopp går in i processen vid befintliga reningsverk.” 

”Servicenämnden som både har va-avd och renhållningsansvar” 

”Kommunen har en gemensam teknisk nämnd. Alla avloppsoch slamkommuner köps 

från Stockholm vatten respektive Käppalaförbundet.” 

”Oklart ansvar. Miljöavd. är tillsynsmyndighet, men arbetar på uppdrag från kommunstyrelsen 

även med avfallsplanering. Verksamhetsansvar för avfallshanteringen vilar på KS. 

Praktiskt sköts avfallshanteringen av SRV, kommunalt bolag.” 

”Avloppsfraktioner från små avlopp transporteras till avloppsreningsverken vilka Hedemora 

Energi AB ansvarar för. Någon direkt linje ut till åkermarken från små avloppsanläggningar 

finns ej. Samråd sker med miljö- och byggförvaltningen.” 

”Salems kommun har lagt ut ansvaret för hushållsavfall på entreprenad hos SRV, där vi är 

en av fyra delägare. Miljökontoret ansvarar endast för tillsyn.” 

”Kommunalt bolag, men vad de gör kan ju styras via avfallsplanen. Avfallsplanen är under 

revidering och dessa frågor kommer att tas upp där.” 

”Lite oklart var ansvarsfrågan ligger, det har inte varit uppe för diskussion” 

”Miljökontoren ger tillstånd till spridning av slam. Gästrike återvinnare planerar, sköter 

tömningen och behandlingen av slam.” 

”Kommunalförbundet AÖS ansvarar för hushållsavfallet (inkl. slam från små avlopp), miljö- 

och hälsoskyddskontoret ansvarar för riktlinjer m.m.” 

6) På vilket sätt kommer de små avloppen beröra kommunens avfallshantering under de närmaste 

tre åren_________________________________________________ 

Urval av svar på fråga 6 (vi har valt att enbart lyfta fram svar från avfall eller tekniska kontor): 

”Arbetet med att avsätta pellets i kretsloppet från rötningsanläggningen försätter. Latrin 

kommer att sluta deponeras” 

”Avvattnat slam från enskilda anläggningar kommer inom de närmaste åren att användas 

för sluttäckning av vår deponi” 

”c:a 800 enskilda brunnar töms varje år tidigare av Tekniska kontoret. Från 2007 sköts 

detta av Energibolaget.” 

”De (Antalet enskilda avlopp. Förf anm.) ökar i antal. Vi måste tillsammans skapa bättre 

hämtningsrutiner, samt förbättra mottagningen.” 

33

”Det vet jag inte i nuläget. För att få ett helhetsgrepp vad som kan göras i framtiden behövs 

det börjas göra inventeringar av enskilda avlopp nuvarande funktioner samt utvärdera 

miljöbelastningar samt vidga sig för nya tekniker” 

”Dom är inte så många idag, och kommer att minska i antal i och med utbyggnad av Väsjöområdet 

då många av dess ansluts till det kommunala avloppsnätet” 

”Eftersom slam i enskilda avlopp är hushållsavfall gör det att transporterna av slammet till 

reningsverken är många. Reningsverken belastas hårdare och den producerade mängden 

slam i dem blir större. Väldigt svårt med avsättning av det.” 

”Fler hämtningsuppdrag för Renhållningens hämtfordon och Nyköping Vatten skapar förutsättningar 

för lagring/utförsel” 

”Frågan aktualiseras när avfallsplanen ska omarbetas 2009-2010” 

”I miljö och transportsynpunkt bör man se över tömningsintervallerna (förlänga)” 

”Kommer arbeta med tydligare föreskrifter för minireningsverk då tömningen ofta är ett 

arbetsmiljöproblem” 

”Inom en liten del av kommunen behandlas slam från små avlopp i en våtkomposteringsanläggning. 

Avsikten är att nyttja slammet lokalt. Mesta delen av slam från små avlopp 

tillförs kommunens största avloppsreningsverk. Slammet från detta reningsverk går f.n. 

till jordbruket men vassbäddar är färdigställda och tas successivt i bruk” 

”Kommunen har startat ett pilotprojekt med lokal behandling samt återföring av näringsämnen.” 

”Kommunens avfallsplan innehåller följande målsättning: Minst 90 % av fosforföreningarna 

i avlopp ska återföras till produktiv markanvändning och hålla sådan kvalitet att det 

kan användas på åkermark.” 

”Om det byggs en massa små reningsverk med speciella filtermassor osv kan det bli svårt 

att ta hand om dessa på ett bra sätt.” 

”Osäkert, saknar kunskap om nuvarande och kommande krav angående små avlopp” 

”Slambrunnar och slutna tankar töms i dammar där slammet hygieniseras och sprids på 

salixodlingar. Detta avser vi fortsätta med. Latrin komposteras just nu i Forsbacka men 

hanteringen har varit lite problematisk, varför andra lösningar, såsom mulltoa eller enskilda 

avlopp, kommer att öka. Fraktioner från minireningsverk m.m. kommer att falla på 

vår lott att ta hand om, och det har vi dålig beredskap för ännu.” 

34

”Utredning av möjligheter till att ställa krav på kretsloppsanpassade avloppslösningar vid 

nyetablering av avlopp är på gång. Vid ny upphandling av renhållningsentreprenad kan ett 

system för kretsloppsanpassade lösningar utifrån resultatet ingå i anbudsunderlaget” 

”Vi har inte prioriterat detta område, men det finns hushåll i Nacka som har kretsloppslösning 

i stället för kommunalt va. Här borde kommunen pressa på så att de också 

har lokalt omhändertagande. Vissa har det, och använder slamfraktion på egen mark” 

”Vi skall hitta en långsiktig lösning på insamling och behandling av slam från enskilda avloppsanläggningar. 

Minst 80% av fosforn skall återföras till produktiv mark, varav hälften 

till åkermark.” 

35

Bilaga 4. Workshop: Deltagarlista och program 

Deltagarlista: inbjudna till workshopen 

Kommun Namn Telefon e-post Deltog 

Enköping Sandra Lindblom 0171-625370 sandra.lindblom@enkoping.se Ja 

Eskilstuna Jörgen Björnfot 016-710 20 

00 

Göteborg Peter Aarsrud 031-368 27 

21 

jorgen.bjornfot@eem.se 

peter.aarsrud@kretslopp.goteborg.se 

Björn Nilsson Bjorn.nilsson@miljo.goteborg.se Nej 

Hörby Sonja Jones 0415-180 00 sonja.jones@horby.se Nej 

Linköping Lars Peterson 013-20 82 

18 

Lund 

lars.peterson@tekniskaverken.se 

Janin Tekkeden 013-206780 janin.tekkeden@linkoping.se Ja 

Peter Arnesson peter.arnesson@linkpoing.se Ja 

Anna Wilhelmsson 

Göthe 

046-35 53 

96 

anna.wilhelmsson.gothe@lund.se 

Mora Christina Holback 0250-262 15 kristina.holback@mora.se Ja 

Motala Fredrik Feldt 0141-22 50 

57 

fredrik.feldt@motala.se 

Norrköping Theres Carlsson 011-15 15 85 theres.carlsson@norrkoping.se Ja 

Joakim Boström joakim.bostrom@norrkoping.se Ja 

Norrtälje Jan Paymer 0176-716 97 jan.paymer@norrtalje.se Ja 

Lennart Persson lennart.persson@norrtalje.se Ja 

Södertälje Helena Giers 08-553 220 

00 

Tanum 

VMKFB (Köping, 

Arboga, Kungsör 

kommunalförbund) 

Ann-Marie Olofsson 

Jan-Erik Widén 0221- 

670093 

helena.giers@telgeatervinning.se 

0525-180 94 ann-marie.olofsson@tanum.se Ja 

jan-erik.widen@vmkfb.se 

Örebro Stefan Engström 019-21 37 70 stefan.engstrom@orebro.se Nej 

Nej 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Referensgruppen 

Avfall Sverige Per Nilzén per.nilzen@avfallsverige.se Ja 

Avfallsansvarig i 

Mora 

Kretsloppskontoret 

Göteborg 

Sveriges Kommuner 

och Landsting 

Lantbrukarnas Riksförbund 

Christina Holback kristina.holback@mora.se Ja 

Peter Aarsrud peter.aarsrud@kretslopp.goteborg.se Ja 

Peter Wenster peter.wenster@skl.se Nej 

Johan Ekselius johan.ekselius@lrf.se Ja 

36

Projektgrupp 

FIA AB Janne Furumo janne@fiaab.se Ja 

FIA AB Lina Irebrand linda@fiaab.se Ja 

VERNA Mats Johansson mats@verna.se Ja 

Richert Miljökompetens 

Anna Richert 

Stintzing 

anna@richert.se 

Ja 

Program för workshop i Linköping 2008-04-07 

Plats: Tekniska Verken, Linköping 

Kaffe och smörgås från kl 09.30 

Tid 

Programpunkt 

10.00- 10.15 Välkomna och inledning (Janne Furumo och Linda Irebrand, FIA AB samt Per 

Nilzén, Avfall Sverige) 

10.15-10.45 Små avlopp i kretslopp: Tekniklösningar (Mats Johansson, VERNA) 

10.45-11.00 Enkäten: resultat och slutsatser (Anna Richert Stintzing, Richert Miljökompetens) 

11.00-11.15 Bensträckare, frukt 

11.15-11.30 Svenskt Vatten: certifiering och rutiner för kvalitetssäkring 

11.30-11.45 Lantbrukets roll: affärsmöjligheter och kretslopp (Johan Ekselius, LRF) 

11.45-12.00 Enkla lösningar på hur kommunen kan gå till väga för omhändertagandet av 

avloppsfraktioner (Tomas Kjellquist, Biototal AB) 

12.10-13.30 Lunch 

13.30-13.45 Fallstudie 1 Linköping 

13.45-14.00 Fallstudie 2 Lund 

14.00-14.15 Fallstudie 3 Motala 

14.15-14.30 Fallstudie 4 Tanum 

14.30-14.40 Paus, fika som kan tas med in på nästa övning 

14.40-15.25 Praktisk övning som syftar till att samla ihop diskussionen och fokusera dialogen 

15.25-16.00 Diskussioner: vad innebär utvecklingen av nya avfallsfraktioner för avfallshandläggarnas 

arbete 

16.00-16.30 Sammanfattning och hur går vi vidare 

37

Rapporter från Avfall sverige 2008 

2008:01 Vägledning för upphandling av avfallsbehandlingstjänster 

2008:02 Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror 

2008:03 Vart tar smått el-avfall från hushåll vägen 

Studie av plockanalyser samt hushållens attityder och agerande 

2008:04 Kartläggning av information till nysvenskar 

2008:05 Återvining av planglas från fönster 

2008:06 Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggnad. Handbok 

2008:07 Riskbedömning vid deponier. Modellering enligt TC-modellen för svenska förhållanden 

2008:08 Ammoniakavgång från luftade dammar med lakvatten - ett problem 

2008:09 Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter 

vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning 

2008:10 Minimering av lukt från kompostering av matavfall genom processoptimering. 

Ett nordiskt samarbetsprojekt 

2008:11 Förstudie - Framtagande av modell för beräkning av 

insamling av hushållens farliga avfall 

2008:12 Erfarenheter och kunskapsläge vid tömning av slamavskiljare 

2008:13 Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv 

2008:14 Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling av matavfall 

2008:15 Nya avfallsfraktioner från små avlopp. Kretslopp och omhändertagande

Avfall Sverige Utveckling 2008:15 

ISSN 1103-4092 

©Avfall Sverige AB 

Adress 

Telefon 

Fax 

E-post 

Hemsida 

Prostgatan 2, 211 25 Malmö 

040-35 66 00 

040-35 66 26 

info@avfallsverige.se 

www.avfallsverige.se

RAPPORT 2008:15 - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?