RAPPORT 2008:15 - Avfall Sverige

edan 1996. Fastighetsägare vilka får en godkänd s.k. kretsloppslösning behöver inte ingå i det kommunala
VA-verksamhetsområdet när sådant efterhand byggs ut. Man räknar i Nacka med att man
inom den närmsta 10-årsperioden behöver ha ett kommunalt system i drift som kan hantera urin från
cirka 20-40 hushåll. Under 2004 har kommunen tagit ett sådant system i drift där urin hämtas en
gång per år från uppsamlingstankar på de enskilda fastigheterna av kommunens slamentreprenör i
enlighet med gällande avtal/taxa. Urinen transporteras för närvarande till ett lager placerat vid kommunens
förråd. Planen var att använda urinen lokalt, på fotbollsplaner och i parkförvaltningens odlingar.
Under 2007 har urinen transporterats till Stockholm för hantering inom ramen för deras system.
Diskussioner pågår inom kommunen om hur man skall fortsätta att hantera urinen som samlas
upp.
Kontaktperson: Anna-Britta Nilsson, anna-britta.nilsson@nacka.se
Lund - klosettvatten hygieniseras och används som gödsel till energigröda i samarbete
med Lantbruksuniversitetet i Alnarp
I Lund har Renhållningsverket, tillsammans med SLU Alnarp, drivit ett utvecklingsprojekt sedan 2003
för att skapa hållbara sätt att hantera klosettvatten från slutna tankar i Lunds östra kommundelar.
Årligen transporteras ca 2 500 m3 klosettvatten till avloppsreningsverket för behandling. Hanteringen
är energikrävande och leder inte till att näringsämnena används på åkermarken. Tanken med projektet
är att undersöka möjligheterna till att använda klosettvattnet som gödselmedel till energigrödor.
Klosettvattnet har spridits med bevattningsanläggning till hampa och majs. Även hygieniseringsmetoder
samt konsekvenser för rötningen av energigrödan har undersökts. Inga organisatoriska aspekter
för hanteringen av klosettvattnet har studerats men projektet har en tydlig inriktning på att skapa
förtroende för avloppsfraktionerna som gödselmedel inom lantbrukssfären. Projektet har givit resultat,
man har gott underlag för att rekommendera klosettvatten som gödselmedel till energigrödor,
förutsatt att bevattningsanläggningar används. Kommunens företrädare har varit engagerade från
start, och samarbetet med SLU har varit fruktbart.
Kontaktperson: Anna Wilhelmsson-Göthe, anna.wilhelmsson.gothe@lund.se
Vaxholm – Miljö- och plankontoret ställde krav på urinsortering vid nybyggnation av
ett område, Sveriges största
I Vaxholm finns ett bostadsområde som heter Kullön, där 250 hushåll har installerad urinsortering,
med uppsamling på kvartersnivå. Vaxholms Stad ställde höga krav på frånskiljning av näringsämnen
från avloppssystemet i detaljplanen, vilket ledde till krav på urinsortering som avloppssystem för området
i exploateringsavtalet. Urinen har samlats upp sedan 2004, men eftersom ingen hämtar urinen
så bräddar tankarna till det konventionella reningsverket som finns på ön. Under hösten 2005 fattade
kommunen beslut om att det kommunala VA-bolaget, Roslagsvatten, skulle ges ansvaret att avtala om
ett system för återföring av urinen till åkermark. Roslagsvatten är för närvarande i stånd att handla
upp stöd för att implementera återföringssystemet. Vaxholms avfallsplan anger inte hur frågan om
hanteringen av urin skall lösas, inte heller renhållningsordningen.
Kontaktperson: Kari Wigart, kari.wigart@vaxholm.se
28