RAPPORT 2008:15 - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

nerna är källsorterade, ”rena” samt det finns rutiner för hygienisering och säkerhet så kan det finnas ett intresse hos lantbruket att ta emot avloppsfraktionerna. En förutsättning är att det kan ske på affärsmässiga grunder, med stabila avtal och en långsiktig vilja till samarbete och kommunikation mellan kommun och lantbruk. LRFs kommungrupper är en logisk motpart i detta sammanhang. • Behov av att samordna kundregister mellan miljö, VA och avfallssidan i kommunen. Flera kommuner lyfte frågan om antalet kunder som man har i kommunen för hämtning av avloppsfraktioner. Vid en snabb förfrågan bland de närvarande där både miljösidan och avfallssidan var representerade visade det sig att man har olika uppfattning om antalet kunder, dvs antalet hämtningsställen för avloppsfraktionen. Miljökontoret har register på alla enskilda avlopp med tillstånd eller som anmälts eller hittats i samband med inventeringar. <strong>Avfall</strong>sansvarig eller tekniska kontoret har register på alla abonnenter för hämtning av trekammarbrunnslam, slutna tankar eller latrin. Dessa register stämmer inte alltid överens då det kan förekomma sk ”svarttömning”, dvs att fastighetsägaren anlitar oseriösa entreprenörer som hämtar avloppsfraktionen och antingen tömmer okontrollerat i kommunens avloppsnät eller gör av med fraktionen på annat håll. Det efterlystes en genomlysning av detta problem och samarbete mellan förvaltningarna för att korrekt identifiera potentiella abonnenter för avfallsavdelningens tjänster. • Tekniska lösningar som t ex avvattnande fordon för tömning av trekammarbrunnar. Dessa fordon nämndes som förslag på lösningar som kan underlätta för avfallsavdelningar när det gäller området avloppsfraktioner. Man ansåg att transporten av utspädda avloppsfraktioner är ohållbart ekonomiskt och miljömässigt, därför finns det ett behov av att utveckla metoder för hämtning av avloppsfraktionerna. 16
4. Diskussion - prioriterade frågor I detta avsnitt utvecklar vi några av de prioriterade frågor och områden som identifierats i sammanställningen av enkäten samt under diskussionerna på workshopen. 4.1. Kunskapsstöd för avfallshandläggare Det främsta resultatet av projektets aktiviteter är insikten att kommunala avfallshandläggare behöver stöd i denna fråga. Kännedomen om ansvaret för avloppsrelaterade avfallsfraktioner är dålig. Avloppsfraktioner från enskilda hushåll klassas som avfall enligt miljöbalken, men denna kunskap är inte väl förankrad i kommunerna, framför allt inte hos de förvaltningar som berörs direkt, dvs avfall eller tekniska förvaltningar. Flertalet enkätsvar pekar på behovet av att etablera dialog och samarbete mellan förvaltningarna eftersom kompetens när det gäller avloppsfraktioner ofta ligger hos VA-avdelningen, och eftersom miljöavdelningen oftast möter kunderna när de ska förelägga om åtgärder på avloppen. Miljöavdelningen har svårt att arbeta för kretsloppssystem hos fastighetsägare utan att avfallsavdelningen engagerar sig i insamlingen av avloppsfraktionerna. Det finns många kommuner som faktiskt genomför återföring av avloppsfraktioner, som gör det i det tysta. Enkäten visade på flera aktiviteter som var okända för författarna av denna rapport, som inte kommunicerats ut till en bredare publik. En slutsats är att det finns behov av presentation och förmedling av goda exempel från kommunernas pågående arbete som kan underlätta för andra som vandrar samma väg. Upphandling kan bli ett redskap för att öppna upp för nya sätt att hantera flöden av avloppsfraktioner. Vanligtvis går ju det mesta av avloppsfraktionerna till reningsverket men när man handlar upp tjänster för hantering av avfall kan nya aktörer komma in i bilden. Kommunerna behöver bli duktigare på att gå ut och upphandla behandlingstjänster, vilket kan öppna för nya företagsidéer. <strong>Avfall</strong>splanen är ett redskap som bättre kan användas i arbetet med omhändertagande av avloppsrelaterade avfallsfraktioner. I avfallsplanen bör det förtydligas vilka avloppsfraktioner som kommunen har ansvar för, samt hur kommunen avser att ordna omhändertagandet. 4.2. Politisk förankring Till viss del är frågan om avloppsfraktioner för avfallssektorn en politisk fråga. Vad vill politikerna med dessa fraktioner, vilka målsättningar kan man sätt upp, och hur långt ska man ha ambitionen att föra olika fraktioner i kretslopp En stor del av arbetet med att omhänderta avloppsrelaterade avfallsfraktioner är gjort om man har en god politisk förankring för frågan i kommunen. Handläggaren sitter med det praktiska genomförandet, men målbilden, visionen kommer från den politiska sfären. I många fall är kunskapen hos politikerna mindre än hos handläggarna, och det finns ett utbildningsbehov i denna fråga. Ett exempel på hur denna typ av kunskapsutveckling kan ske är att man i Linköping redan i samband med Miljöbalkens tillkomst 1998 i Miljö- och hälsoskyddsnämnden tog fram ett underlag som tydliggjorde just ansvaret för insamling och omhändertagande av humanurin från små 17
Page 1: Nya avfallsfraktioner från små av
Page 4 and 5: Författarnas förord Denna rapport
Page 7 and 8: 1. Inledning 1.1. Nya krav på små
Page 9 and 10: Kemfällt slam erhålls också ur s
Page 11 and 12: klosettvatten används för att bev
Page 13 and 14: När det gäller befattning på de
Page 15 and 16: Figur 2. Vem/vilken funktion inom e
Page 17: 3. Workshop: avfallsansvarigas syn
Page 21 and 22: ka till den regionala strukturen oc
Page 23 and 24: • Svenskt Vatten, som är VA-hand
Page 25 and 26: 6. Lästips • Naturvårdsverkets
Page 27 and 28: Bilaga 1. Kommunala exempel på omh
Page 29 and 30: sad avloppslösning med återförin
Page 31 and 32: Bilaga 2. Enkät om nya avfallsfrak
Page 33 and 34: Bilaga 3. Citat från enkäten, dä
Page 35 and 36: ”Ansvar ligger även på miljö-
Page 37 and 38: ”Utredning av möjligheter till a
Page 39: Projektgrupp FIA AB Janne Furumo ja
Page 42: Avfall Sverige Utveckling 2008:15 I

RAPPORT 2008:15 - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?