RAPPORT 2008:15 - Avfall Sverige

Kemfällt slam erhålls också ur system där en fällningskemikalie tillsatts i avloppssystemet i syfte att
fälla ut fosfor. Slammet fälls ut och samlas upp i slamavskiljaren, och kan efter behandling återföras
till lantbruket på samma sätt som beskrivits för kemfällt slam ovan.
I allt fler minireningsverk finns numera slamavvattning som en integrerad del vilket gör att fastighetsägaren
själv ges möjlighet att hantera/kompostera slammet vilket gör att slamtömningen inte ses som
nödvändig. Detta kräver emellertid tillstånd/dispens för lokalt omhändertagande vilket är viktigt att
uppmärksamma. Vidare är det så att de flesta minireningsverk är relativt komplicerade och ganska
små installationer med mycket teknik vilket gör det svårt och ibland till och med vanskligt att tömma
för avfallsentreprenören.
Ett sätt att hantera avloppsvattnet för att fånga fosfor är att antingen anlägga en filterbädd med material
som fångar fosfor eller att som en del i avloppsanläggningen ha en s k ”fosforfälla” vilket är en
behållare/kassett med filtermaterial. Det finns olika typer t ex i form av granuler och Leca-liknande
material på marknaden. Alla dessa är kalk-, aluminium och järnhaltiga material vilka ”fångar” eller
binder in fosfor. Dessa mättas efter ett tag och behöver bytas ut med jämna mellanrum för att reningen
ska bibehållas. Enligt tillverkare av denna sorts lösningar kan bädden tömmas vartannat år, detta beror
dock på belastning. Materialet kan återföras till lantbruket men det saknas erfarenheter av materialet
varför marknaden avvaktar.
Källsortering innebär att man skiljer ut hela eller en del av toalettfraktionen från övrigt avloppsvatten
och samlar upp det för sig. Latrinhantering är en typ av källsortering. Att avskilja t ex urin eller separat
hantera klosettvattnet underlättar återföring till åkermarken eftersom man får ett mycket rent gödselmedel
i en mycket mindre volym än om man blandar allt avloppsvatten och behandlar det gemensamt.
Exempel på källsorterande avloppssystem är urinsortering samt separat uppsamling av svartvatten/klosettvatten
vilket redan nämnts ovan. För båda dessa system måste en rening byggas för att
hantera resterande avloppsvatten från bad/dusch, disk och tvätt vilken ofta innehåller en slamavskiljare
vilken producerar ett s k ”BDT-slam” och ev markbädd/infiltration.
1.4. Vad styr arbetet med hantering av avfallsfraktioner från små
avlopp
Det finns ett antal styrdokument och mål som påverkar hanteringen av avloppsrelaterade avfallsfraktioner.
Det är huvudsakligen Miljöbalken som styr både arbetet med små avlopp och avfallshanteringen
i kommunen. Juridiska texter som används är t ex:
• Miljöbalken med underliggande författningar. I miljöbalken ställs krav på kretslopp samt hög
reduktion av näringsämnen. Dessutom anges att fastighetsägaren är verksamhetsutövare, och
därmed ansvarig för att ha kunskap om anläggningens funktion och drift. Om avfallet uppstår
i en anläggning som behandlar toalettavfall från flera fastigheter bör det klassas som icke hushållsavfall
i de fall anläggningen är stor, tekniskt komplex eller på annat sätt skiljer sig från en
anläggning avsedd för enskilda hushåll. Se vidare nedan, under punkten som rör Naturvårdsverkets
vägledning till definitionen av hushållsavfall.
7