TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 5 2008

#5 SEPTEMBER 2008 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen direkt 

Transic på väg 

mot en het marknad 

MILJÖ Miljöteknikföretaget Transics transistor 

är liten som en lillfingernagel, men kan 

komma att reducera bränsleförbrukningen i 

morgondagens hybridfordon med tio eller upp 

till femton procent. SIDAN 6 

50-årigt svenskt hjärta 

ger rekordmånga patent 

PACEMAKER Vd Magnus Öhman, St Jude Medical, basar över en 

växande svensk produktion och högteknologisk forskning. SIDAN 4-5 

Fortsatt framgång 

för Tekniska Museet 

DIALOG – Vi har tvättat bort den dammiga 

stämpeln, säger Ann Follin, Tekniska Museets 

direktör sedan i våras, och förklarar framgången 

med det bredare tilltal som museet 

har arbetat med en tid – och som hon avser 

att vidareutveckla. SIDAN 11 

’ 

Foto: Daniel roos 

Foto: tekniska museet 

Ett bakslag i arbetsdomstolen 

hade gjort det svårt 

för våra medlemsföretag att ta 

hjälp av inhyrd personal. 

ANDERS WEIHE, TEKNIKFÖRETAGEN SIDAN 3 

BT prioriterar säkerhet 

och arbetsmiljö 

TRUCK BT Products i Mjölby. sätter säkerhet 

och arbetsmiljö främst, sedan kvalitet och leveranser. 

Först därefter kommer ekonomi/ 

produktivitet. SIDAN 15

2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBER 2008 

REDAKTION 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

Ansv. utgivare & 

ledaravdelning 

Jonas Cohen 

jonas.cohen@teknikforetagen.se 

Redaktör 

Lotta Forsman 

Tfn: 08-22 15 77 

Mobil: 0706-32 03 66 

lotta@lofoinfo.se 

Skribenter i detta nummer 

Fia Forsman, Lotta Forsman, Björn 

Jerkert, Göran Kristiansson, Kerstin 

Lövgren och Tomas Nilsson. 

Prenumeration 

Kristina Flodin 

Tfn: 08-782 09 15 

kristina.flodin@teknikforetagen.se 

Årsprenumeration: 200 kr + moms 

Grafisk form 

www.formetc.se 

Telefon, vxl. 

08-782 08 00 

Fax 

08-782 09 00 

Adress 

Box 5510, 114 85 Stockholm 

Besöksadress: Storgatan 5 

Hemsida 

www.teknikforetagen.se 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

på uppdrag av Teknikföretagen. 

Tryck 

Svenska Tryckcentralen, 2008 

ISSN nr. 1651-906X 

Upplaga 

13 600 ex. 

Teknikföretagen företräder de viktigaste 

företagen för Sverige och 

har mer än 3400 medlemsföretag 

med sammanlagt över 300 000 

medarbetare. Medlemsföretagen 

står för hälften av Sveriges export 

och hur det går för dessa företag 

är avgörande för hela Sverige. 

Teknikföretagen arbetar med att 

kombinera praktisk vardagsnytta 

med insatser som på sikt förbättrar 

villkoren för alla medlemmar. 

Tidningen Teknikföretagen Direkt 

når befattningshavare i svenska 

teknikföretag och utkommer 

2008 med 8 nummer. 

All redaktionell text lagras 

i elektroniskt arkiv och görs 

tillgänglig via hemsidan. Externa 

skribenter måste meddela eventuellt 

förbehåll mot att få sin text 

lagrad. I princip publiceras inte 

artiklar med sådant förbehåll. 

Foto: Anna Hållams 

Ledaren 

Frågan som fängslar facken 

Frågan om vad som ska hända på 

det arbetsrättsliga området efter 

EG-domstolens utslag i Lavalmålet 

och den så kallade Rüffertdomen, 

ger inte de svenska facken någon ro. I 

april krävde Unionen och LO att EG-domstolen 

måste granskas på grund av domsluten 

och i augusti kom ordförandena i 

IF Metall, SSR och SKTF med varningar 

till regeringen om den inte försvarar den 

svenska modellen i den tappning som de 

fackliga parterna förordar. 

Det är förstås helt legitimt att föra fram 

sina åsikter i viktiga frågor. Emellertid 

bör var och en som ger sig in i diskussioner 

fundera över trovärdigheten i de argument 

man för fram. För att inte tala om 

vilka effekter förslagen kan få om den linje 

som förespråkas realiseras. 

Låt oss belysa ståndpunkterna och börja 

med kravet att granska EG-domstolen 

för dess ”oskick” att döma på annat sätt än 

vad facken i Sverige önskade. 

Unionen/LO-juristerna förespråkar 

en modell där den politiska makten med 

Gästkrönikan 

Sjukvård beskrivs sällan som en 

tillväxtbransch. Tvärtom. Och 

visst finns det betydande problem 

med tillgänglighet, ineffektivitet 

och dålig organisation i vården 

idag. 

Det har aldrig funnits fler läkare och 

sjuksköterskor i Sverige, och tur är väl 

’ 

det, för produktiviteten har minskat i 

sjukvården sedan sjuttiotalet. 1975 träffade 

den genomsnittlige läkaren nio patienter 

per dag. I dag är den siffran fyra. 

Det finns all anledning att tro att efterfrågan 

på sjukvård kommer att öka. 

Behåller vi det nuvarande systemet kommer 

kostnaderna att skjuta i höjden med 

betydande problem som följd. Sjukvården 

måste reformeras. Vårdval i Sverige 

är en bra början, men det kommer att 

krävas mer. 

fingervisningar utövar inflytande över dömandet 

i enskilda fall! Då blir domstolarna 

redskap för den politiska makten och 

inte oberoende garanter för legalitet och 

rättssäkerhet. Denna inställning är på direkt 

kollisionskurs med ett av de fundament 

den västerländska demokratin vilar 

på, nämligen att domstolarna ska stå fria 

från politiska avvägningar, vara oberoende 

och döma opartiskt utifrån tillämpliga 

rättsregler. 

inlägget från de fackliga ordförandena 

är inte så mycket bättre. Det bygger 

visserligen inte på något lappkast när det 

gäller synen på domstolarnas oväld. Istället 

utgår man från den något förlegade 

uppfattningen att Sverige har så mycket 

högre levnadsstandard och bättre social 

trygghet än vad som är fallet i övriga EU. 

Samt att detta i allt väsentligt beror på den 

svenska modellen (på arbetsmarknadens 

område alltså). 

Att Sveriges ekonomiska framgångssaga 

till stor del bygger på frihandel och 

därmed möjligheter att exportera våra 

Hälsa – en framtidsbransch 

Det finns stora möjligheter för 

oss att hitta kreativa lösningar om 

vi slutar att se sjukvård som enbart en 

nationell angelägenhet. En marknad för 

internationell handel med hälsa håller på 

att växa fram. MARIA RANKKA 

Det finns stora möjligheter för oss att 

hitta kreativa lösningar om vi slutar att se 

sjukvård som enbart en nationell angelägenhet. 

En marknad för internationell 

handel med hälsa håller på att växa fram. 

Många utvecklingsländer är intresserade 

av detta och driver på för ökad frihandel. 

”Medical tourism” har blivit ett etablerat 

begrepp, och även om det är svårt 

att säga exakt hur många hälsoturister 

som finns i världen idag råder det ingen 

tvekan om att det redan är många som reser 

över gränser för operationer, tandvård 

och andra behandlingar. 

Enligt en brittisk bloggare som är specialiserad 

på hälsoturism reser 70 000 

– 100 000 britter utomlands för att söka 

vård varje år. Förra året kom 92 000 patienter 

från Förenade Arabemiraten till 

Filippinerna för att få vård. En tandklinik 

i Budapest uppger att de behandlar 

produkter, verkar man vilja bortse från. 

Liksom det faktum att ett litet och exportberoende 

land som Sverige, riskerar väldigt 

mycket om man börjar ifrågasätta 

frihandelssystemen. Att Sverige är mer beroende 

av omvärlden än tvärtom, torde 

vara helt uppenbart för de allra flesta. 

Naturligtvis behövs spelregler för rörligheten 

över gränserna och institutioner 

som värnar om att spelreglerna följs. Dessa 

finns också enligt EU-systemet och direktiv 

om utstationering av arbetstagare 

sätter en standard, som måste beaktas. 

EU:s spelregler öppnar för konkurrens 

både för produkter som om jobb. Och 

det är uppenbart det senare som facken 

vänder sig emot. Det vill säga fri konkurrens 

och frihandel är ok så länge det inte 

handlar om arbetskraft. 

I vår globala värld med gemensamma 

hot och möjligheter kan inte frågor om 

välståndsutveckling och mänskliga rättigheter 

avgöras och bedömas som nationella 

utan som de gränsöverskridande frågor de 

faktiskt är. • 

4000 utländska patienter varje år. De senaste 

åren har antalet svenskar som åker 

utomlands för att laga sina tänder ökat. 

Dessutom har utländska tandläkare börjat 

etablera sig i Sverige. Indiens hälsoindustri 

tar idag emot patienter från över 

55 länder, och hälsoturisterna beräknas 

av konsultfirman Mc Kinsey kunna generera 

ca 2 miljarder dollar till den indiska 

ekonomin redan 2012. Och ändå är utvecklingen 

bara i sin linda. 

Ur ett svenskt perspektiv är möjligheterna 

dubbla. Dels innebär ökad handel 

med hälsa förbättrade möjligheter för oss 

som patienter att få tillgång till den vård 

vi behöver. Dels finns det ingenting som 

säger att svenska sjukhus och vårdentreprenörer 

inte skulle kunna konkurrera på 

en internationell marknad. Tvärtom har 

ju Sverige gott rykte vad gäller produktion 

av välfärdstjänster och vi håller, om 

inte låga kostnader, så i alla fall god kvalitet 

i många fall. 

För att visionen ska bli verklighet måste 

vi tillåta handel med hälsa och dessutom 

reformera sjukvårdens finansiering. • 

MARIA RANKKA, 

DEBATTÖR, SKRIBENT OCH VD TIMBRO

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBER 2008 3 

Litet företag växer med precision 

Lilla Tjust Mekaniska i Västervik 

har fördubblat sin omsättning 

på fyra år och just 

fått den största ordern i sin 

historia – maskindetaljer 

till Sandvik för sju miljoner 

kronor. 

Framgångsreceptet heter 

precisionsbearbetning, 

en nisch där man står utan 

verkliga konkurrenter i 

Skandinavien. 

SPÄNNANDE Tjust Mekaniska 

är ett av företagen som gjuter 

nytt liv i Västervik, som drabbats 

hårt av nedläggningar under 

senare år, bland annat när 

550 jobb försvann med Electrolux 

2005. Men enligt Anders 

Wallén, vd och delägare i Tjust 

Mekaniska sker nu en vändning 

med start av ett antal nya 

industriföretag på orten. 

– Idag är här en himla fart, 

säger han nöjt och berättar om 

resan från 2004 när han och 

den andre delägaren teknik/ 

marknadschefen Christer Eresjö 

tog över företaget. 

Wallén, som är tekniker 

från Fagersta i Västmanland 

tyckte det var spännande att 

bli vd för ett bolag som gick 

back med fyra – fem miljoner 

kronor årligen. 

Stora investeringar 

Vändningen kom när man 

gjorde sig av med sin verktygstillverkning 

och inriktade sig 

helt på precisionslego. Detta 

innebar bland annat att antalet 

anställda bantades till 26 personer. 

Idag har Tjust Mekaniska 

50 anställda och en omsättning 

2007 på 38 miljoner – vilket 

väntas öka till 46 miljoner i år 

och till 60 miljoner 2009. 

– För att nå hit har vi investerat 

25 miljoner kronor under 

en treårsperiod, berättar Anders 

Wallén. Det senaste stora 

köpet avser den nya femaxliga 

precisionsbearbetningsmaskinen 

en Zimmerman FZ 37 för 

15 miljoner inklusive ny maskinhall. 

Maskinen väger 80 

ton och står på en 400 ton tung 

betongplatta. 

– FZ 37 är unik. Den har en 

noggrannhet i utförandet som 

är under 200-delars millimeter, 

förklarar Wallén. Det är 

den här höga precisionen kunderna 

efterfrågar. 

Bland annat ska maskinen 

göra nyckelkomponenter i aluminium 

och komposit till Saab 

Aerotechs del i projektet med det 

obemannade stridsflygplanet 

Dassault Neuron. (Se faktaruta). 

– Beställningen gäller fixtur 

och detaljer till planets stomme 

och har diskuterats med 

Saab under våren 2008, säger 

Anders Wallén. Ordern är ännu 

inte på pränt men kommer 

troligen att handla om ett antal 

miljoner. 

foto: Anny Rousing Andersson 

En mycket hög precision i detaljerna efterfrågas av storkunderna till Tjust Mekaniska i Västervik. Vd och delägare 

Anders Wallén ovan och Amel Kovacevic, nedan vid multifunktionssvarven. 

Genombrott 

En annan av de stora kunderna 

är verkstadsföretaget Sandvik, 

som nyligen lade en order 

hos Tjust Mekaniska på komponenter 

i aluminium till sina 

slipmaskiner. 

– Vår nya maskin är extremt 

lämpad att ge oss stora order på 

detaljer i just aluminium, säger 

Wallén. Sandvikordern är ett 

verkligt genombrott och ligger 

bakom den goda framtidsprognosen 

för företaget. 

Bland Tjusts övriga stora 

kunder märks Emhart Glass, 

Volvo, Saab, Scania, Atlas Copco, 

Siemens och ABB. Lastvagnssidan 

dominerar bland 

fordonskunderna och till Atlas 

Copco levererar man bland 

annat komponenter till borrutrustning 

i gruvorna. 

Foto: Sofia Ernerot 

NEURON 

Neuron ska flyga 2011 

• Det obemannade stridsflygplanet 

Neuron är ett 

samarbetsprojekt på 

franskt initiativ mellan 

flygindustrierna Dassault, 

Saab, EADS, med flera aktörer 

i Europa. Deltagande 

länder är Frankrike, 

Sverige, Italien, Spanien, 

Grekland och Schweiz för 

en total kostnad av cirka 

fyra miljarder kronor. 

• Syftet är att få fram en 

demonstrator – eller avancerad 

prototyp, som ska 

kunna göra sin första flygning 

i Frankrike 2011. 

• För Saabs del handlar det 

om att utveckla spetskompetens 

inom avancerad 

flygteknik och smygteknik 

(att inte synas 

på radar). Saab har 25 

procent av hela projektet 

inom såväl dator- och 

mjukvara som delar av 

det centrala skrovet samt 

bränslesystem. 

• Tidigare svenska demonstratorprojekt 

inom området 

obemannade flygplan 

har gett kunskap och olika 

tekniska lösningar för 

autonom flygning samt för 

hur planet ska undvika att 

synas på radar. 

• Det nya med Neuron är 

att planet är mycket tyngre 

än tidigare demonstratorer, 

tio meter långt, 

tolv meter brett och med 

en vikt på fem ton, utan 

last. 

Svensk tillverkning 

Bland företagets affärsområden 

kan nämnas mätning, glasmaskiner 

bland annat till Emhart 

Glass, bearbetning, fixturer 

bland annat till Scania, ofta i 

långa serier och teknisk utveckling, 

där man exempelvis hjälper 

Scania med prototyper till 

lyftverktyg för lyft av bränsletankar, 

stötfångare med mera. 

Tjust Mekaniska är inte 

mycket ute på exportmarknaderna 

utom indirekt via sina 

stora kunder, till exempel till 

Scanias anläggningar i Brasilien, 

Frankrike och Holland. 

All tillverkning sker i Västervik 

och så gott som allt material 

tas från Uddeholm. 

– Det är inte frestande att 

outsourca, säger Wallén. Vi 

måste ha kontroll på processerna 

som handlar om tusendelsmillimetrar. 

Våra kunder 

är beroende av korta serier, 

kvalitet och närhet till oss. Det 

lönar sig inte att lägga ut och ta 

risken att det blir fel. • 

 

LOTTA FORSMAN


Vd Magnus Öhman, St Jude Medical 

basar över en mycket stark svensk 

forskningsandel. 

Svenskt hjärta bakom 

blomstrande högteknologi 

Den svenska unika uppfinningen pacemakern skördar fortfarande 

stora framgångar. Tillverkaren St Jude Medical i Järfälla 

ingår numera i en amerikansk storkoncern, men den 

växande produktionen och högteknologiska forskningen är 

kvar i Sverige. 

NYTT St Jude Medical AB har 

gått från 350 anställda 1997 till 

att nu vara omkring 700 vid anläggningen 

i Järfälla utanför 

Stockholm. Drygt 200 arbetar 

inom forskning och utveckling 

medan tillverkningen sysselsätter 

fler än 300 anställda. 

Nyckeln till framgången i 

Sverige ligger enligt vd Magnus 

Öhman i att bolaget är bra på att 

ta fram nya funktioner och nya 

produkter. 

– Vi är innovativa och har en 

bra idéförsörjning. Sedan är vi 

effektiva i det vi gör och har en 

bra arbetsmetodik. När det gäller 

komplexa system så handlar 

det om att kunna samarbeta bra 

och det kan vi, säger han. 

Enheten i Sverige är numera 

den amerikanska koncernen St 

Jude Medicals europeiska centrum 

för forskning, utveckling 

och tillverkning av pacemakeroch 

defibrillatorsystem. 

Svensk uppfinning 

När uppfinnaren och ingenjören 

Rune Elmqvist tog fram världens 

första pacemaker jobbade 

han vid Elema Schönander i 

Solna utanför Stockholm. 1958 

var det dags att testa den på patienten 

Arne Larsson, som var 

43 år och hade hjärtproblem. 

Thoraxkirurgen Åke Senning 

utförde operationen, men den 

första pacemakern slutade fungera 

efter några timmar. Som tur 

var hade Rune Elmqvist tagit 

fram två pacemakrar till operationen 

och den andra fungerade 

tillräckligt länge för att han 

skulle hinna ta fram fler. Arne 

Larsson levde till han var 86 år 

gammal och hade då använt 22 

olika pacemakrar. 

Rune Elmqvist fortsatte att 

utveckla pacemakern vid Elema 

Schönander, som ägdes av tyska 

Siemens. 1994 blev pacemakerverksamheten, 

som då hette 

Pacesetter, uppköpt av den globala 

medicintekniska koncernen 

St Jude Medical. 

Magnus Öhman betonar att 

konkurrensen och kraven som 

verksamheten i Järfälla lever 

med skulle se likadana ut om 

bolaget var i svensk ägo. Enheterna 

i Sverige ska fortsätta att 

säkra sin tillväxt genom att göra 

saker av värde. 

– Jag hoppas att vi är fler anställda 

om fem år än vi är idag. 

foto: daniel roos 

Målet är att vi ska finnas kvar 

och vi ska vara starka. Ett exempel 

på vår framgång är att vi för 

fem år sedan var 100 anställda 

inom forskning och utveckling – 

nu är vi 200 personer, säger han. 

Snabbfotade 

Samtidigt sker forskning och utveckling 

gemensamt inom koncernen 

och ingen total uppdelning 

görs. Magnus Öhman talar 

om vikten av att vara öppen för 

förändringar i en miljö av snabb 

utveckling. 

– Vi väljer också bort verksamheter 

som andra är bättre på. 

Utvecklingen av extern hårdvara 

är ett exempel på ett område 

som vi har lagt ut. Ibland är det 

svårt att säga att vi inte ska göra 

saker själva eftersom vi har 

många kreativa ingenjörer som 

vill göra allt själva, men vi ska 

hålla oss högt upp i värdekedjan. 

Konkurrensen i branschen, 

ST JUDE MDEICAL AB 

St Jude Medical AB (SJM) 

har cirka 700 anställda, varav 

200 är civilingenjörer. Av 

de anställda är 52 procent 

kvinnor och av cheferna 40 

procent. 

Enheten i Sverige ingår i den 

amerikanska moderkoncernens 

största division CRM 

(cardiac rhythm management), 

som omsatte 2,4 miljarder 

dollar 2007. 

CRM-marknaden globalt beräknas 

vara värd 10 miljarder 

dollar. St Jude Medical 

bedömer att CRM-marknaden 

är värd 13,4-15,4 miljarder 

dollar år 2012. Målet 

är att SJMs marknadsandel 

ska ha ökat till 33,3 procent 

2012. 

Moderbolaget SJM Inc är ledande 

inom behandling av 

hjärt- och kärlsjukdomar. Företaget 

har försäljning i mer 

än 100 länder. 

Huvudkontor: St Paul Minnesota 

i USA 

Försäljning: Ökade 14 procent 

till 3,8 miljarder dollar 

2007 

Vinst: 560 miljoner dollar 

FoU-medel: 476 miljoner 

dollar 

Anställda: 12 000 globalt 

MAGNUS ÖHMAN 

Verkställande direktör för 

St Jude Medical AB 

Född: i Enköping 1961 

Bor: i Stockholm 

Utbildning: Civilingenjör 

KTH, maskinteknisk utbildning 

Karriär: Började 1986 på 

Siemens i Solna/Sundbyberg 

som programvaruutvecklare. 

Blev sedan projektledare 

inom utvecklingsavdelningen, 

utvecklingschef 

och tillträdde för ett år 

sedan posten som vd. 

med andra pacemakertillverkare 

som Medtronic och Boston 

Scientific, är riktigt tuff. Det 

viktigaste är att behålla kvaliteten 

på produkterna och tillförlitligheten 

i verksamheten annars 

spelar det ingen roll hur 

bra man är. 

– Där har vi ett väldigt bra 

”track record”. Vi har bra resultat 

när myndigheter är här och 

granskar vår verksamhet. • 

Fia Forsman


50-åring som ynglar av sig 

En 50-årig svensk uppfinning 

som fortfarande ynglar 

av sig rekordmånga produkter 

och patent. Så kan St Jude 

Medicals pacemaker beskrivas. 

INDUSTRI Sedan Rune Elmqvist 

uppfann pacemakern 1958 har 

flera miljoner människor med 

hjärtproblem fått hjälp av en 

pacemaker och en framgångsrik 

svensk medicinteknisk industri 

byggts upp. 

Mycket har hänt under dessa 

fem årtionden. ”Pucken” som 

världens första implanterbara 

pacemaker kallades, på grund 

av sin storlek och form, har utvecklats 

till världens minsta pacemaker 

- St Jude Medicals Microny. 

Den är inte mycket större 

än en femkrona. 

– Nya produkter är ofta en 

förbättrad funktion av redan 

befintliga produkter. Revolutionerande 

upptäckter görs väldigt 

sällan och det är en lång väg för 

att ta fram en helt ny behandling 

för en helt ny indikation, 

säger Magnus Öhman, vd för St 

Jude Medical AB. 

Efter pacemakern har de stora 

genombrotten skett med flera 

års mellanrum. På 80-90-talet 

lanserades defibrillatorn och de 

senaste tio åren har utvecklingen 

handlat mycket om behandling 

av hjärtsvikt. 

Patent 

Omkring 380 patent har utfärdats 

genom de uppfinningar som 

har kommit från St Jude Medical 

i Sverige, vilket kan jämföras 

med den amerikanska koncernens 

totalt cirka 1800 patent. 

– Vi satsar mycket på forskning. 

Koncernens forskningsinvesteringar 

ligger på 13 procent 

av omsättningen, vilket är rätt 

högt för branschen. I Sverige 

ligger vi kanske något över det, 

säger Magnus Öhman. 

Under åren 2007 och 2006 

lanserade koncernen globalt 

över 20 nya produkter per år 

inom området för pacemaker 

och implanterbara defibrillatorer, 

ICD. 

– Enbart i Sverige hade St 

Jude Medical 50 nya patentansökningar 

2007. Den höga nivån 

kommer vi inte att komma 

upp till i år. Vi har fått fram 

många patent och flera nya idéer 

som vi nu måste utveckla, säger 

Magnus Öhman. 

Firandet av den 50-åriga upp- 

’ 

finningen sker den 7 oktober då 

St Jude Medical bland annat håller 

seminarium kring pacemakern 

i Järfälla. Med utgångspunkt 

i den sensationella svenska uppfinningen 

kommer också framtida 

medicinteknik att diskuteras. 

Framtiden 

Enligt Magnus Öhman är en 

stor trend i branschen att bredda 

behandlingsområdet till 

andra sjukdomar, som hjärtsvikt 

och förmaksflimmer. Även 

sjukdomar som inte är hjärtrelaterade 

ska kunna upptäckas 

och bevakas. Det kan handla 

om diabetes eller ålderssjukdomar, 

eftersom de flesta med pacemaker 

är äldre människor. 

– En pacemaker fångar upp 

massor av information om patienten. 

Vi jobbar på hur vi ska 

kunna detektera andra sjukdomar 

för att förbättra vården av 

patienterna. • Fia Forsman 

Skillnaden är enorm mellan 

den första implanterbara 

”Pucken” och dagens lilla 

smidiga pacemaker. 

PACEMAKER 


Revolutionerande upptäckter görs 

väldigt sällan och det är en lång väg 

för att ta fram en helt ny behandling för en 

helt ny indikation. Magnus öhman, vd st jude medical 

En pacemaker används ofta 

då hjärtat slår för långsamt 

(bradykardi) och en implanterbar 

defibrillator, ICD, används 

hos patienter vars 

hjärta slår ohälsosamt fort 

(takykardi). 

Den första pacemakern 

hade bara två transistorer. 

Nu har pacemakern en kraftfull 

mikroprocessor som 

innehåller 20 miljoner transistorer. 

Det krävs 10 miljoner pacemakers 

för att komma upp 

i samma effektförbrukning 

som en vanlig hemdator 

(100 Watt). 

Ett pacemakerbatteri har 

samma kapacitet som ett 

mobiltelefonbatteri. Men 

ett pacemakerbatteri räcker 

normalt 7-10 år. 

AFFÄRSJURIDIK 

Offert-Order-Avtal 

30 september, Göteborg 

21 oktober, Stockholm 

Industriella 

anläggningskontrakt 

14-15 oktober, Stockholm 

Internationell kontraktsrätt 

18 november, Göteborg 

ARBETSRÄTT 

Att förhandla med facket 

22-25 september, Båstad 

Att genomföra en 

lokal förhandling 

11-13 november, Göteborg 

9-11 december, Stockholm 

Praktisk arbetsrätt 

16-17 september, Västerås 

17, 24 sept, 1 okt, Linköping 

16-18 september, Göteborg 

17-18 september, Örnsköldsvik 

30 sept-1 okt, Östersund 

14-15 oktober, Örebro 

21-22 oktober, Ludvika 

22-23 oktober, Helsingborg 

22-23 oktober, Kalix 

11-12 november, Karlstad 

12, 19, 26 november, Växjö 

18-20 november, Trollhättan 

25-27 november, Stockholm 

2-3 december, Västerås 

Praktisk arbetsrätt – TEKO 

14-15 oktober, Borås 

Löneadministrationsdagen 

23 oktober, Göteborg 

13 november, Skövde 

Kurser 2008 

Att sätta lön – seminarium 

6 november, Stockholm 

Löneadministration I 

16-18 september, Malmö 


Löneadministration II 

30 sept-2 okt, Göteborg 

ARBETSMILJÖ 

Arbetsmiljöarbetet i företaget 

16-17 september, Örebro 

8-9 oktober, Gävle 

8-9 oktober, Göteborg 

14-15 oktober, Kalmar 

28-29 oktober, Stockholm 

Sjukskrivning och 

rehabilitering 

7 oktober, Jönköping 

23 oktober, Sundsvall 

11 november, Göteborg 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

och chefens arbetsmiljöansvar 

(chefshandboken) 

2 oktober, Stockholm 

20 november, Örnsköldsvik 

MILJÖ 

Kemikaliekunskap 

för teknikföretag 

28 oktober, Skellefteå 

11 november, Stockholm 

2 december, Jönköping 

Miljöbalken och integrerade 

ledningssystem 

21-22 oktober, Göteborg 


Komplett utbud och företagsanpassade kurser 


Journummer för rådgivning 

När du behöver rådgivning inom 

något av våra verksamhetsområden 

kan du under kontors tid 

ringa jour numret 

08-782 08 80. 

För att få snabbare service 

är det bra om du har företagets 

organisationsnummer 

till hands.


På väg mot en het marknad 

Den är mindre än en lillfingernagel, men kan få en väsentlig 

roll i morgondagens fordon. Transistorn från Kista kan, enligt 

teknikerna på Toyota, reducera bränsleförbrukningen i morgondagens 

hybrider med tio eller upp till femton procent. En 

gigantisk marknad väntar miljöteknikföretaget Transic, om 

allt går i lås. 

FÖRDEL Transic är ett av företagen 

som ska sätta Sverige på 

miljöteknikkartan. Innovationsföretaget 

har byggts upp 

kring en idé, att tillverka så 

kallade krafttransistorer i kiselkarbid, 

kapsla in dem och leverera 

till kunder som gör egna 

applikationer. Kiselkarbid 

är ett svårbemästrat material, 

men har klara fördelar i en rad 

clean-techtillämpningar. Materialet 

är värmetåligt och kiselkarbidtransistorerna 

behöver 

i en hybridmotor inte kylas så 

som traditionella kiseltransistorer. 

Dessutom arbetar de mer 

energieffektivt. Men de är ännu 

för dyra. 

Transic grundades 2005 och 

levde de första åren på små 

forskningsanslag. I april i fjol 

placerades Transic på den amerikanske 

stockholmsambassadören 

Michael Woods lista 

över de trettio intressantaste 

svenska cleantechföretagen och 

i mitten av december samma år 

kom det testresultat som visade 

att företagets transistor med 

god marginal klarar uppställda 

krav. 

Stora förändringar 

Sedan har mycket förändrats. 

Industrifonden har gått in 

som ny ägare, Volvo Technology 

Transfer och Midroc New 

Technology har satt in mer 

pengar. Tillsammans satsade 

Modulens transistorer från 

Transic sitter i hybridbilar 2012. 

de 24 miljoner kronor. 

Nu har antalet anställda 

ökat från fem till åtta. Vd Bo 


Andersson, tidigare chef för 

Ericssons elektronikdel Microelectronics, 

hör till de nyrekryterade. 

Han ersatte Bo 

Hammarlund, en av Transics 

grundare, som ledde företaget 

de första åren. Nu var det dags 

att vässa organisationen. Hammarlund 

valde positionen som 

marknadschef. 

Ännu lever de en kuvösliknande 

tillvaro tillsammans 

med KTH-forskarna i Electrumhuset 

i Kista, men kan åtminstone 

unna sig lite rymligare 

och mer ändamålsenliga 

lokaler, nu efter framgången. • 

 

Göran Kristiansson 

Han samarbetar med de riktigt stora 

Bo Hammarlund berättar att 

sju-åtta kunder har köpt och 

nu testar företagets produkter 

och Transic har fått ett 

tiotal samarbetspartners. 

Han kan ännu inte säga vilka 

det är, men flera är riktigt 

stora. 

– Du skulle bli förvånad 

om jag berättade! 

TÄTPOSITION Det känns att företaget 

är på gång nu, men mycket 

arbete återstår. Kiselkarbidtransistorer 

är i och för sig inget nytt, 

sådana har funnits i årtionden, 

men tekniken har varit behäftad 

med problem. Nu har materialet 

blivit bättre. Det finns en rad 

företag, både stora och små, som 

slåss om tätpositionen på området, 

men Bo Hammarlund menar 

att Transic ligger långt framme. 

– Vi har papper på att våra 

transistorer klarar 550 graders 

hetta. Det är vi, så vitt vi vet, 

ensamma om. 

Bo Hammarlund, marknadschef 

Transic, har stora intressenter 

till företagets transistorer. 

Tillverkningspris måste ner 

Nu fortsätter utvecklingsarbetet, 

och kapplöpningen. I Kista 

är man inne i produktifieringsskedet. 

Produkten måste vara 

stryktålig, massproduktion förberedas. 

Dessutom behöver tillverkningskostnaderna 

kapas om det 

ska vara lönsamt att sätta transistorerna 

i hybridbilarna. Priset 

måste ner till en tiondel eller 

kanske tjugondel av idag. En del 

av kostnadspressen kommer automatiskt 

med volymproduktionen, 

men det krävs mer. 

– Hela branschen måste hjälpas 

åt, säger Bo Hammarlund. 

När har du ”rätt” pris 

– Om fyra år, tror han. År 

2012 ska den utrustning som 

ska sitta i hybridbilarna finnas 

på plats. 


Men redan tidigare, i slutet 

av 2009, kan han leverera till 

specialindustrin som inte är 

lika priskänslig. Det handlar 

då om transistorer för bland 

annat bergborrar, solcellspaneler 

och vindkraftverk. 

Samtidigt måste ett ungt expansivt 

företag hålla kontakt 

med marknaden. Hösten är 

fulltecknad med konferenser 

och kundmöten. Det är seminarier 

i Polen, Kina, Spanien, 

Turkiet. 

– Det är väldigt stimulerande. 

Vi har fått lära oss allt om 

cleantechbranschen. 

Trögt i Sverige 

Jag frågar hur det är att jobba 

med miljöteknik i Sverige och 

för första gången stelnar hans 

leende. 

– Det är bättre i USA. Där 

talar ”alla” om cleantech och 

det går att få med investerare 

redan på ett tidigt stadium, 

säger han. Det är också i USA 

som han ser den framtida huvudmarknaden. 

Är du orolig för konjunkturutvecklingen 

– Om företagen får sådana 

problem att det påverkar utvecklingsinvesteringarna, 

kan 

det förstås drabba oss. Men det 

har vi inte sett ännu. 

Vilka andra risker ser du 

– Att vi inte hinner pressa 

tillverkningskostnaden tillräckligt 

för att vara intressanta 

för bilindustrin. Men det finns 

andra avnämare. Transistorerna 

kan omvandla likström till 

växelström i solcellspaneler och 

vindkraftverk och de fungerar 

i bergborrar med höga arbetstemperaturer. 

Det är växande 

marknader och vi är ett kunskapsintensivt 

företag, många av 

våra medarbetare är doktorerade. 

Det gör oss flexibla. Jag känner 

ingen oro för framtiden. 

Var är ni om fem år 

– Då har vi mellan hundra 

och hundrafemtio anställda. • 

 

Göran Kristiansson


Ingen tid att förlora 

med nya kemikalielagen 

Sätt omedelbart igång med 

förhandsregistreringen av de 

kemikalier som ingår i era 

varor. Det rådet får teknikföretag 

av Kristin Sjöblom, miljöchef 

Dometic och en av talarna 

på ett seminarium om 

REACH den 8 oktober i Göteborg. 

VAROR Seminariet arrangeras 

av Teknikföretagen och 

IVL Kunskap och har till syfte 

att belysa den nya EU-förordningen 

om kemikalieregistrering 

(REACH) ur ett varuperspektiv. 

Kristin Sjöblom får medhåll 

av Kenny Kvarnström, Teknikföretagen, 

som ska tala om hur 

teknikföretag ska få bra förutsättningar 

att klara sin kundoch 

leverantörsroll. 

Flera omfattas av kraven 

– Många företag saknar kunskap 

om REACH och ryggar 

för komplexiteten, konstaterar 

Kvarnström. De behöver inse 

att betydligt fler företag kommer 

att omfattas av kraven i 

REACH jämfört med tidigare 

kemikalielagstiftning. 

REACH gäller för alla företag 

som tillverkar, importerar, 

distribuerar eller använder ett 

kemiskt ämne som sådant eller 

i en beredning. Men även de 

egna produkter företagen tillverkar 

(varorna) berörs av reglerna. 

Importerar man kemikalier 

är det viktigt att inte missa 

förhandsregistrering som pågår 

fram till 1 december. 

Ny roll 

– Teknikföretag har en ny 

roll här, påpekar Kenny Kvarnström. 

Det är särskilt viktigt att 

de har en bra dialog med sina 

leverantörer. Han berättar att 

flera stora företag som Volvo 

Cars och Electrolux i förebyggande 

syfte har skickat ut brev 

till sina tusentals leverantörer 

om REACH. 

– Mitt eget företag är stort 

och består av många mindre 

enheter, där man fortfarande 

inte inser att REACH gäller 

dem, säger Kristin Sjöblom. 

’ 

Kenny kvarnström, teknikföretagen 

Kristin Sjöblom, 

miljöchef Dometic. 

Dometic, 

tillverkare 

av 

bland annat 

kylskåp, 

luftkonditionerare 

och vattenreningsprodukter 

måste 

nu som alla 

andra företag 

trycka på sina leverantörer, i 

synnerhet dem utanför EU. 

Man måste också sätta sig 

och räkna på sina inköpta kemikalier 

för att se om man 

kommer över 1 ton per år av 

ämnet, vilket är gränsen för registrering. 

– Vi måste vara ute i god tid 

och inte tro att det kommer att 

gå lätt att få fram information 

från leverantören, slutar hon. • 

 

LOTTA FORSMAN 

Teknikföretag har en ny roll här. 

Det är särskilt viktigt att de har en 

bra dialog med sina leverantörer. 

foto: LOtta forsman 

Sommarskola ökar tjejers teknikintresse 

LÄPPSTIFT Under sista sommarlovsveckan lärde sig 250 flickor 

mellan 12 och 15 år mer om naturvetenskap och teknik i ett samarbete 

mellan KTH, Stockholms universitet och Svensk Energi. 

Ena dagen tillverkades läppstift i kemilabbet, den andra dagen 

åt man glass som man själv tillverkat med hjälp av flytande 

kväve. Under fem dagar deltog flickor från årskurs 5-8 i Vetenskapens 

Hus sommarkurs om naturvetenskap och teknik. 

– Målet med kursen är att öka intresset för naturvetenskap 

och teknik. Detta hoppas vi uppnå genom att visa att teknik är 

något som berör alla och som ständigt behöver utvecklas för att 

vi människor ska kunna leva som vi vill, säger Lena Gumaelius, 

föreståndare på Vetenskapens Hus. 

Under veckan fick tjejerna även prova på att få lampor att lysa 

med muskelkraft, bygga legobilar som drivs av solceller, med 

mera. 

Kursen var ett samarbete mellan Vetenskapens Hus – som 

drivs av KTH och Stockholms universitet – och branschorganisationen 

Svensk Energi. • 

Rymdbolaget levererar 

havsövervakningssystem till Finland 

SAMARBETE Rymdbolaget har skrivit kontrakt med finska gränsbevakningen 

om modernisering av två flygburna havsövervakningssystem. 

Kontraktssumman är 4.9 miljoner euro och innefattar nya 

övervakningssystem, reservdelar och operatörsutbildning. 

Systemen används för övervakning av havsmiljön i Östersjön 

till exempel för upptäckt av oljespill men också för övervakning 

av gränser och fartygstrafik liksom för sjöräddningsuppdrag. 

– Arbetet kommer att starta omedelbart och leverans av det 

första systemet planeras för juni 2009, säger Anna Dyring vid 

Rymdbolaget. Vi genomför arbetet i nära samarbete med operatörerna 

på finska gränsbevakningen 

MSS 6000 är den senaste versionen av Rymdbolagets havsövervakningssystem. 

Det och dess föregångare MSS 5000 har installerats 

i ett antal olika flygplanstyper i ett antal länder över hela 

världen bland annat Sverige, Estland, Norge Polen, Portugal, 

Grekland, USA och Kanada. • 

ELIFS HÖSTMÖTE 

INTRESSANTA 

FÖREDRAG OM 

FRAMTIDSBRANSCHER! 

Vid mötet får vi höra: 

Svenska Belysningsbranschen 

om utvecklingen av LED-belysningar. 

Gröna Bilister om elfordon. 

Svensk Vindenergi om teknikutveckling 

och marknadsförutsättningar för vindkraften. 

Teknikföretagen ger en översyn av 

standardisering, direktiv och vad som 

händer i Bryssel. 

Information och anmälan: Marie Numell 

marie.numell@teknikforetagen.se, tfn 08-782 09 60. 

Anmälan senast den 10 oktober 2008. 

Deltagandet är kostnadsfritt. 

Design för bättre affärer 

2004 intervjuades ungefär tusen svenska 

företag om hur och varför de arbetar med 

design som verktyg. 2008 upprepade 

vi undersökningen och kan göra vissa 

jämförelser över tid. Undersökningen är 

baserad på företag med 20 eller fl era 

anställda och med svar från främst 

VD om hur de arbetar med design i 

produktutveckling och kommunikation. 

Ladda ned den på 

teknikforetagen.se eller maila 

dan.nyman@teknikforetagen.se 

för ett skriftligt exemplar.


Tema: Innovationspolitik 

Tekniköverföring 

till företag ger 

högre tillväxt 

Forskning och utveckling, FoU, är särskilt viktigt för 

tekniskt avancerade företag och därmed för länder 

med ett väl utvecklat näringsliv. Samtidigt som 

forskningspolitiken är nödvändig där, så behövs i 

tekniskt avancerade länder även en flexibel arbetsmarknad, 

bra utbildning och god tillgång på kapital. 

Det sade Philippe Aghion, professor 

i nationalekonomi vid 

Harvarduniversitetet i USA. 

Han var en av fyra internationellt 

ledande forskare som i juni i Stockholm 

hade bjudits in av Svenskt Näringsliv, 

IF Metall och Vinnova för att tala om 

innovationspolitik och tillväxt. 

– En politik som fungerar i ett skede 

av ett lands utveckling måste ändras 

efter hand, sade han. Det behövs därför 

i de mest utvecklade länderna både investeringar 

i forskning och utbildning 

och förändringar i systemen för skatter, 

konkurrens, småföretag, finansiering 

med mera. De europeiska länderna kan 

inte längre förlita sig på att någon annan 

ska göra grovjobbet och sen imitera 

dem, för då tvingas de konkurrera med 

låglöneländerna, varnade han. 

En annan av de inbjudna föreläsarna 

var Donald Siegel, verksam vid University 

of California. Han konstaterade 

att universiteten har spelat och spelar 

en avgörande roll för teknikutvecklingen. 

Det är där man uppfann datorer, internet, 

fiberoptik, DNA och så vidare, 

tekniker som fått enorm betydelse för 

tillväxten. Tekniköverföringen till företagen 

är mycket viktig sade han och redogjorde 

för hur lagen från 1981 har satt 

fart på teknikspridningen i USA 

Outnyttjad kunskap 

Hans rekommendationer till Sverige 

var att ge universiteten större frihet och 

att utnyttja dem för att främja entreprenörskap 

och tekniska innovationer. 

Vid seminarierna pekade också Bronwyn 

Hall, University of California på att 

det inte är säkert att satsningar på forskning 

och utveckling ger innovationer. 

Luc Soete, professor vid universitetet 

i Maastrich i Holland, betonade att det 

finns en massa kunskap som inte riktigt 

utnyttjas. • 

Björn Jerkert 

Samarbete med universitet och högskolor 

är viktigt för Optronic, som utvecklar 

tekniskt kvalificerade optikprodukter. 

”Det går inte att vara fripassagerare” 

– Teknikutvecklingen gör att det blir 

allt viktigare för företag med egen 

forskning och utveckling, säger Roger 

Svensson, docent i nationalekonomi 

vid Institutet för näringslivsforskning. 

ÖVERFÖRING Han har gått igenom ett 

stort antal internationella studier av vad 

statlig forskningspolitik betyder för tillväxten 

i ett land och hur kunskapsöverföringen 

från universitet till näringslivet 

fungerar. 

Rapporterna visar att, precis som enskilda 

företag tjänar på att satsa på forskning 

och utveckling, så blir tillväxten högre 

i länder med stora FoU-budgetar. 

– Det går inte att vara fripassagerare. 

Grundforskningen är nyckeln till 

framgång, säger Roger Svensson. Den är 

nödvändig för att forskarna ska kunna 

bedöma och ta till sig andra forskningsresultat 

och få de generella kunskaper 

som behövs för att vara flexibla. 

Roger Svensson konstaterar i sin rapport 

”Tillväxt genom forskning - vad säger 

forskningslitteraturen” att resultaten 

av företagens egen forskning framför 

allt kommer andra företag och samhället 

till godo. Den delen av avkastningen 

kallas ”spillovers” och utgör ett starkt 

skäl till att staten bör finansiera FoU. 

Företag som ökar sin satsning på 

FoU med en procent har visat sig själva 

få en ökad tillväxt på ungefär 0,13-0,20 

procent. 

Nära universiteten 

Att företagen ligger geografiskt nära 

universiteten är viktigt för att kunskapsöverföringen 

mellan dem ska 

fungera. En del av kunskapen går nämligen 

inte att få ner på papper utan är 

bunden till forskarna. 

Forskarna måste också känna att det 

lönar sig för dem att se till att deras rön 

kan omsättas i produkter och innovationer. 

Men i Sverige uppmuntras inte 

universitetsforskaren, som äger resultaten, 

att kommersialisera dem. 

I USA däremot ägs resultaten sedan 

Roger Svensson, 

docent i nationalekonomi. 

1981 av universiteten 

och institutionerna 

vilket har mångdubblat 

antalet patent, 

licensieringar 

och forskarnas kontakter 

med företag. 

Hos oss ska överföringen 

ske genom 

projektbidrag från 

Vinnova och Nutek. 

Roger Svensson konstaterar 

dock att det stödet sällan eller 

aldrig utvärderas ordentligt. 

– Kanske beror det på att man är 

rädd för att de skulle visa att effekten inte 

är så stor, säger han.


Optronic satsar 

kraftfullt på forskning 

– Alla våra kunder är utsatta för en global konkurrens där det gäller att inte bli 

ifrånsprungen. Ingenjörskunnandet måste kryddas med den senaste tekniken. 

Vårt nätverk av forskare hjälper oss att se framåt och att bevaka omvärlden. 

TJÄNSTER Det säger Emil Hällstig, 

forskningssamordnare på företaget som 

är specialiserade på utveckling och tillverkning 

av tekniskt kvalificerade produkter 

baserade på optik. Optronic, 

med huvudkontor i Skellefteå, har en 

årsomsättning på 156 miljoner kronor 

och 85 anställda. 

Emil Hällstigs tjänst tillkom för tre 

år sedan och för första gången bedriver 

man nu egen forskning med hjälp 

av pengar från Vinnovas Forska & Växprogram. 

Dessutom deltar man i ett antal 

olika projekt med forskare vid universitet, 

högskolor och institut. 

Optronic har inga egna produkter 

utan jobbar med de olika kundernas 

försörjning av produkter eller delsystem. 

Det är ovanligt att ett tjänsteföretag 

ägnar sig så här mycket åt forskning 

men orsaken är en hårdare konkurrens 

om teknikutvecklingen. 

Rätt teknikval 

– Det har gjort att vi växer och får 

nya kunder. För dem är det mycket viktigt 

att göra rätt teknikval, särskilt i de 

tidiga faserna, och det hjälper vi dem 

med, säger Emil Hällstig. 

Optronics roll i de övriga forskningsprojekten 

varierar beroende på 

inriktning. I en del 

samarbeten deltar 

man på möten för 

att ta del av resultat 

och ge återkoppling 

medan man är mer 

aktiv i projekt som 

inom kort väntas leda 

till innovationer. 

– Samarbetet med 

universitet och högskolor 

fungerar bra, 

säger han. 

– Men kom ihåg att 

Emil Hällstig, 

forskningsamordnare 

på Optronic. 

företag och den akademiska världen oftast 

har olika mål, vilket gör att man 

kan gå på minor. 

Optikområdet växer snabbt i andra 

länder medan Sverige riskerar att hamna 

på efterkälken. Han efterlyser därför 

en tydligare sammanhållande strategi 

och styrning för den statliga, svenska 

forskningspolitiken. Det blir också 

allt mer intressant för Optronic att söka 

forskningsmedel och samarbeten från 

EU och övriga världen. 

– Ett problem är att svenska optikföretag 

och forskargrupper är ganska 

små. Därför finns en rädsla för att bli 

överkörd i internationella projekt. • 

 

Björn Jerkert 

FOTO: Optronic 

FoU-nätverk för småföretag 

– Globalisering och en hårdnande internationell konkurrens gör att producerande 

företag måste exportera för att överleva, och då är forskning och 

utveckling helt nödvändig. För att vinna måste vi hela tiden se till att ligga 

längst fram. Det säger Hans Martin, forskningschef på SenseAir. 

’ 

Grundforskningen är nyckeln till framgång. Den 

är nödvändig för att forskarna ska kunna bedöma 

och ta till sig andra forskningsresultat och få de 

generella kunskaper som behövs för att vara flexibla. 

Roger svensson, institutet för näringslivsforskning 

Hans slutsats är att de svenska universiteten 

måste bli friare och åtminstone 

delvis ägare till forskningsresultaten. 

Ett första steg kunde vara att de får 

konkurrera om de statliga pengarna till 

sina olika projekt i stället för att få årliga 

anslag. Den utvecklingen pågår redan 

i övriga Europa. 

Det skulle göra de svenska universiteten 

mer konkurrensbenägna och få 

dem mer intresserade av kunskapsöverföringen 

till näringslivet. Men det 

skulle kunna leda till att pengar och 

forskare koncentreras till de framgångsrikaste 

institutionerna, medan 

mindre universitet och högskolor marginaliseras. 

En förändring som nog 

måste gå långsamt. • Björn Jerkert 

INFRARÖD Delsboföretaget har under 

lång tid har haft en genomsnittlig tillväxt 

på 25 procent per år och har nu 70 

anställda och en årsomsättning på 90 

miljoner kronor. Företaget är världsledande 

inom gasmätning med hjälp av 

infraröd teknik vilket bland annat används 

för att reglera ventilation energieffektivt 

och säkert. 

Man har länge satsat över 15-20 procent 

av omsättningen på FoU. 

Företaget har under de senaste tre 

åren fått åtta miljoner kronor från Vinnovas 

program Forska & Väx. 

– SenseAir utgör ett bevis för att 

svensk innovationspolitik fungerar, 

men det borde satsas ännu mer på program 

som Forska & Väx, säger Hans 

Martin. Det riktar sig till små och medelstora 

företag, pengarna får användas 

där de gör mest nytta och det skapar en 

sund infrastruktur för produktion och 

tjänster, säger han. 

Nyttigt nätverk 

SenseAir är beroende av de statliga 

pengarna och de egna årliga vinsterna 

för att kunna driva teknikutvecklingen 

framåt. Det har bland annat skett i 

projekt i samarbete med Mitthögskolan 

och Uppsala universitet. Man ingår 

också i ett antal forskningskonsortier. 

Under tolv år var företaget ett så kallat 

kompetenscenter vilket ger tillgång 

till nationella laboratorier och universitetens 

processanläggningar. 

Det gav många kontakter med personer 

på institutioner och i samarbetande 

företag som sedan blev ett nyttigt nätverk. 

Så staten bör därför ge stöd så att 

fler även mindre företag får chansen att 

vara med där. • 

Björn Jerkert


Svenska ingenjörsstudenter 

negativa till forskning 

KARRIÄR Bara var femte ingenjörsstudent drömmer om ett liv 

som forskare, visar en undersökning från konsultbyrån Awapatent 

som baseras på svar från 2 517 svenska ingenjörsstudenter. 

Därmed hamnar forskningsavdelningarna som bottenalternativ 

bland framtida karriärval, efter både management, 

konstruktion och underhåll - och långt efter produktutveckling. 

– För Sveriges forskningschefer kan nog resultatet komma som 

en negativ överraskning, säger Magnus Hallin, vd Awapatent. Bristen 

på ingenjörer och sökande till ingenjörsutbildningar är redan 

ett påtagligt problem för många teknikföretag - och än svårare lär 

det bli att behålla positionen som kunskapsnation om de som examineras 

inte är intresserade av att jobba med forskning. 

Undantag är studenterna inom life science samt fysik och 

matematik, där fyra respektive fem av tio mycket gärna skulle vilja 

arbeta med forskning. 

– Tydligt är att just arbetsuppgifterna har störst betydelse i 

valet av arbetsgivare. De har mycket stor betydelse för sju av tio 

ingenjörsstudenter, jämfört med endast fyra av tio som värderar 

karriärmöjligheterna lika högt och ungefär två av tio för lönen, företagets 

värdegrund eller möjligheten till internationell karriär. 

Undersökningen visar också att en klar majoritet svenska ingenjörsstudenter 

vill ha mer ekonomi på schemat än de har idag. • 

Louise Dominique, ny rådgivare på 

Teknikföretagens Växjökontor 

Nyanställda 

Louise Dominique. 

NYANSTÄLLNING Louise Dominique har från 

den 1 oktober 2008 anställts av Teknikföretagen 

som rådgivare inom Region Öst med 

placering på Växjökontoret. Hon efterträder 

Ola Hammarström. 

Louise Dominique, som har en examen 

från programmet för Personal- och arbetslivsfrågor, 

arbetar för närvarade som förhandlare/rådgivare 

inom Almega, systerorganisation 

i Svenskt Näringsliv. • 

Industridagen 

2008 

MÅNDAGEN DEN 24 NOVEMBER 

KLOCKAN 10.00 - 16.00, BERNS, STOCKHOLM 

TEMA 

Konkurrens och klimatmål 

GÄSTTALARE 

Näringsminister och 

vice statsminister 

Maud Olofsson 

www.industrikommitten.se 

Ny kunskap om punktsvets 

ger lägre vikt i bilarna 

De är lätta, hållfasta och 

bra för miljön. Men hur ska 

de hanteras Ett forskningsprojekt 

med Innovatum Teknikpark 

har kommit fram till 

ny kunskap om punktsvetsning 

i ultrahöghållfasta stål. 

’ 

Att undersöka ultrahållfast stål är 

ingen konkurrensfråga, utan en 

vinna-vinna situation. 

lillemor lindberg, projektkoordinator innovatum teknikpark 

VINNA Att undersöka ultrahållfast 

stål är ingen konkurrensfråga, 

utan en vinna-vinna situation, 

säger Lillemor Lindberg, 

projektkoordinator på Innovatum 

Teknikparks Projektarena, 

där tretton av Sveriges viktigaste 

aktörer inom transportindustrin 

samlats för att undersöka 

blem man kan råka ut för som 

påverkar hållfastheten, till exempel 

vid krock och utmattning. 

För fordons- och flygplanstillverkare 

är det mycket 

viktigt att veta hur materialen 

beter sig, förklarar Sven-Ove 

ljud, virvelströmsteknik och 

IR-teknik. 

Resultaten sammanfattas i 

en instruktionsbok om svetsmetoder 

för ultrahållfasta stål 

samt ett gemensamt utbildningsprogram. 

•LOTTA FORSMAN 

den här metoden. 

Olsson, projektledare, Saab Automobile. 

Projektet har pågått i två år 

PROJEKTET 

och resultatet är ny och viktig 

kunskap som bland annat stålkombinationer och skillna- 

Saab Automobile, Volvo Per- 

Man har undersökt 50 olika Parter i forskningsprojektet: 

kommer att innebära förslag derna i deras egenskaper. Metoden 

punktsvets innebär att Lastvagnar, SSAB Tunnplåt, 

sonvagnar, Scanica CV, Volvo 

till ändrade industristandarder 

– med globalt genomslag. stålet fogas samman i punkter 

med hjälp av elektroder som 

Gestamp HardTech, Outokumpo 

Stainless, Volvo Aero Corporation, 

ABB Automation 

30 

Bra för miljön 

leder ström. 

Lättare fordon drar mindre 

För att få kunskap om hållfastheten 

har man undersökt Större delen av forskningen 

Technologies och Innovatum. 

bränsle och är på så vis vänligare 

mot såväl miljö som ekonomi. vad som händer med materialet 

vid statisk påverkan, ut- 

Swerea IVF och Högskolan 

har skett vid Swerea KIMAB, 

Men de ultrahöghållfasta stålen, 

har andra egenskaper vid svetsning 

än traditionellt stål. 

Metoder har tagits fram för Projektet ingår i statens MEmattning 

och hög hastighet. Väst. 

– Vi ville undersöka vilka att hitta defekter utan att materialet 

förstörs, som ultra- 

RA-program, i VINNOVAs regi. 

svetsdefekter och andra pro- 

STORA 

DESIGNPRISET 

PÅ GALLERI 

18 - 27 september Designgalleriet i Stockholm 

Stora Designpriset visar upp finalistnomineringar 

sedan starten 2003. Trettio goda exempel på 

industridesignens viktiga roll för produktutveckling 

och lönsamhet. 

Mer information på: www.designgalleriet.se


Fortsatt succé för Tekniska Museet 

Besöksframgången för 

Tekniska Museet i Stockholm 

har inte stannat upp. 

Rekordsiffrorna från 2007 

ser ut att stå sig även i år. 

Och då talar vi om cirka 

300 000 besökare – en ökning 

med 60 procent från 

året innan. 

DIALOG Ann Follin, ny museidirektör 

sedan ett halvår förklarar 

framgången med det 

bredare tilltal som museet har 

arbetat med en tid – och som 

hon avser att vidareutveckla. 

– Tekniska Museet har tvättat 

bort sin dammiga stämpel, 

säger hon. Vi förenar det som är 

roligt och lustfyllt med det spännande 

och kunskapsgivande. En 

av mina drivkrafter är att förnya 

utställningsmediet och utveckla 

dialogen med besökaren. 

Hon menar att museet surfar 

på det intresse som nu finns 

för teknik i samhället. De flesta 

människor är nyfikna på och 

intresserade av teknik, men inte 

alltid medvetna om att de 

använder den, säger hon. 

Guldgruva 

Museets målgrupper är flera. I 

första hand familjer, barn och 

skolungdomar, men även andra 

som de riktigt teknikintresserade 

(nördarna), de teknikovana/rädda 

och forskare som i 

museets samlingar och dokumentation 

har en guldgruva. 

En annan del av museets 

uppdrag är göra utställningar 

och samlingar tillgängliga för 

mottagare runt om i landet. 

– Vi kan erbjuda pedagogiska 

koncept för lokala och regionala 

projekt. Den nya tekniken 

hjälper till genom att göra 

samlingar/utställningar tillgängliga 

på nätet. Så kan vi frigöra 

oss från det fysiska museet 

och skapa en ”community”, där 

otroligt mycket kan hämtas. 

Hur museet ska fullfölja sitt 

uppdrag är inget problem för 

Ann Follin. 

– Idéer är det inte brist på. 

Vi fångar gärna upp dagsaktuella 

frågor, till exempel teman 

med tydlig miljöprofil. Museet 

kan presentera och diskutera 

det senaste inom miljöteknik. 

2009 kommer vår stora ”Vägval” 

- en utställning om energi 

och miljö, som vänder sig till 

ungdomar och som tagit flera 

år att jobba fram. 

Olika historier 

En annan idé är att museet 

kan utnyttja sina samlingar på 

ett nytt sätt för att tvätta bort 

dammigheten. Bland annat är 

tanken att visa den traditionella 

maskinhallen på guidade 

turer, ur helt olika synvinklar. 

Tekniska Museet har tvättat bort sin 

dammiga stämpel, säger Ann Follin, 

ny museidirektör sedan ett halvår. 

Foto: tekniska museet 

Nördar bjuds in att hålla egna visningar 

ANN FOLLIN 

Ann Follin tillträdde som museidirektör 

på Tekniska Museet 

i Stockholm den 1 april 

i år. Närmast kom hon från 

sex år som generaldirektör 

på Riksutställningar, där hon 

bland annat slutfört omlokaliseringen 

av myndigheten till 

Gotland. 

Follin har en bred bakgrund 

inom utställnings- och museibranschen, 

som utställningsledare 

vid Världskulturmuseet 

i Göteborg och som biträdande 

museidirektör och utställningschef 

vid Arbetets 

museum i Norrköping med 

mera. 

Hon har även arbetat vid kultur- 

och industrihistoriska 

museer som Rydals museum 

i Mark sant Textilmuseet och 

Borås museum i Borås. 

Turen kan ledas av exempelvis 

en teknikforskare, eller en 

genusexpert, eller en Skalman 

(för barn). Så kan olika teknikhistorier 

visas upp. 

En annan spännande utställning 

är kommunikationsprojektet 

Kom.nu.då som öppnat 

under våren, samtidigt som publiken 

fortsätter att strömma till 

Cino4, Sveriges enda 4D-biograf. 

I höst kommer flera originella 

projekt, bland annat inbjudan 

till nördarna (se nedan) 

och en utställning om plagiat 

och immaterialrätt. 

– Plagiatfrågan är väldigt 

het, säger Ann Follin. Vi tar 

upp patent, lagstiftning, nedladdning 

av musik. Den berör 

samtid och historia, och inte 

minst uppfinnarens roll. 

Under sommaren hakade 

museet på Europride och utställningen 

om homosexuellas, 

bisexuellas och transpersoners 

rättigheter med föremål som 

tillhört Stockholms Gayradio. 

– Föremålen är inte tekniskt 

unika, men det är det sammanhang 

de användes i och deras 

symbolvärde, säger Ann Follin. 

Gayradion som 1979 var först i 

landet med att sända närradio, 

var central i den politiska kampen 

och erbjöd de homosexuella 

en icke spårbar kommunikationskanal. 

• Lotta Forsman 

”Jag är en tvättäkta nörd, jag är läskigt insnöad i ett smalt 

och olönsamt, samt väldigt ocoolt ämne. Jag är nämligen 

doktorand i latin.” 

Så skriver Moa Ekbom, Uppsala universitet till Tekniska 

Museet och erbjuder sin medverkan i höstens nördprojekt. 

PLATTFORM Projektet bjuder 

in nördar inom ett ämne med 

teknikanknytning för att hålla 

en egen visning eller föredrag. 

– Med nörd menar vi någon 

med ett brinnande intresse och 

stor kunskap inom ett specifikt 

område, förklarar Ann Follin. 

Det här är kunniga och passionerade 

människor som kan vara 

en stor tillgång för museet. 

Ambitionen är också att utse 

Årets nörd, berättar hon. 

Bland dem som redan hört 

av sig finns lika många kvinnor 

som män, bland annat en kvinna 

med ett oerhört kunnande i 

stickteknik. 

Men vad har doktoranden i 

latin för teknikkoppling 

– Ni skulle bara veta hur 

mycket tekniken betyder för 

mitt område, skriver Moa Ekbom. 

Modern datorteknik har 

revolutionerat de klassiska språken, 

databaser och dylikt används 

flitigt av forskarna. Klassiska 

språk använder sig också 

mycket av distansundervisning 

på nätet och olika problem med 

typsnitt har klurigt kunnat lösas 

via nätet. 

– Så kontakta mig om ni är 

intresserade av en äkta nörd, 

som gärna pratar om latinet och 

den nya tekniken, slutar Moa 

Ekbom sitt brev. • 

 

Lotta Forsman

12 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ 2008 

FOTO: Pär Rönnberg 

Per Ödling ny akademisekreterare IVA 

PATENT Professor Per Ödling har utsetts till 

akademisekreterare för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 

IVA, från 18 augusti. 

Han har de senaste fem åren varit anställd 

vid Lunds Tekniska Högskola vid institutionen 

för elektronik och informationsteknik, 

där han 2003 blev professor inom 

telekommunikation. Han är sedan tidigare 

Professor Per Öding 

är ny sekreterare 

för IVA. 

docent och filosofie doktor i signalbehandling 

vid Luleå Tekniska Högskola. Per Ödling 

har bland annat lett Sveriges enda forskningsgrupp 

inom bredband/DSL. 

Per Ödling har samarbetat tio år med Telia, 

då han under en period arbetade med VDSL-standarden, tio 

år med Ericsson, samt tre år vid det österrikiska forskningsinstitutet 

för telekommunikation i Wien. 

Han har under sin forskningsperiod publicerat över 50 journaloch 

konferensartiklar, 35 standardiseringsbidrag och har över ett 

dussin patent. 

Per Ödling efterträder Per Storm som utnämnts till vd för konsult 

och analysföretaget Raw Materials Group, RMG. • 

Arbetsrätt 

Teknikföretagen 

vann AD-mål om 

byte av bemanning 

Stopp för fortsatt användning 

av bemanningsföretag. Det 

hade troligen blivit följden 

om inte teknikföretaget Toyota 

Material Handling Sweden 

(BT Sweden AB) vunnit målet 

om personaluthyrning i Arbetsdomstolen 

(AD) i somras. 

Atlas Copco får pris för miljöarbete 

BORRAR Atlas Copco’s Drilling Solutions-division i Texas, USA, 

har fått pris av det amerikanska naturvårdsverket, EPA, för sitt 

föredömliga arbete med att minska utsläpp. 

Priset, National Environmental Performance Track, ges till bolag 

som har visat ett starkt miljömässigt engagemang och dessutom 

skapat förstklassiga miljösystem som överträffar lagens krav. 

Atlas Copco Drilling Solutions har antagit miljöprogram som har 

inneburit en minskad energi- och vattenanvändning, ökad återvinning 

och dessutom utbildat leverantörer i ISO 14001s miljökrav. 

Atlas Copco Drilling Solutions är en division inom Atlas Copcos 

affärsområde Anläggnings- och gruvteknik. Den utvecklar, tillverkar 

och marknadsför roterande borrutrustning för användning 

inom dagbrott, undersökningsborrning, anläggningsarbeten och 

brunnsborrning, men även för grunda olje- och gasapplikationer 

på den globala marknaden. • 

Nya medlemmar 

i Teknikföretagen 

APR Automation AB, Arvika 

ARGO-HYTOS Nordic AB, Malmö 

Brand & Fordonsskydd i Älvsbyn AB, Älvsbyn 

Bröderna Sundins Entreprenad AB, Hedesunda 

El-forest AB, Arnäsvall 

FoBe Pålar AB, Näsviken 

Gordic Sweden AB, Vittsjö 

HYRSE AB, Kiruna 

KA Elektronik AB, Åtvidaberg 

KFM Maskin AB, Kvidinge 

Lejab Produkter AB, Sunne 

Logstor Sverige AB, Örebro 

Luleå Bandtransport &, Gammelstad 

Multichannel Technologies AB, Malmö 

OH Elektronik AB, Oskarshamn 

Polymore AB, Bålsta 

Powercell Sweden AB, Göteborg 

Presservice Ljungby AB, Ljungby 

Rutgerson Marin AB, Marstrand 

Skanska Inneklimat AB, Växjö 

Skanska Installation AB, Växjö 

Spintronix AB, Stockholm 

SWT Swedtrac C & W AB, Solna 

Vantec System AB, Götene 

Vectus Ltd UK, filial Sverige, Uppsala 

Vinberga Allmekano AB, Motala 

ZMek Holding AB, Östersund 

ÖVERGÅNG Normalt är inte byte 

av bemanningsföretag en 

övergång av verksamhet, åtminstone 

inte om det handlar 

om ren personaluthyrning, 

framgår av AD-domen. Frågan 

som var uppe i domstolen var 

om det förekommit brott mot 

kollektivavtal och mot anställningsskyddslagens 

regler, när 

ett bemanningsföretag ersattes 

av ett annat. 

Teknikföretagens chefsjurist 

Anders Weihe, som förde BTs 

talan i domstolen, understryker 

att ett bakslag hade varit mycket 

bekymmersamt. 

– Det hade blivit svårt för 

våra medlemsföretag att ta 

hjälp av inhyrd personal, säger 

han. Bemanningsverksamhetens 

flexibilitet går förlorad 

om en kund, som inte är nöjd 

med sitt bemanningsföretag 

och därför vill byta, skulle vara 

tvungen att övertyga en ny kontraktspart 

att ta över den tidigare 

personalen som varit sysselsatt 

i just det uppdraget. 

Inhyrda truckförare till 

sågverk blev fråga för BT 

i arbetsdomstolen. 

Truckförare på SCA 

Bakgrunden är att BT Svenska 

AB hade åtagit sig att sköta 

truckverksamheten vid SCAs 

sågverk i Tunadal, Sundsvall, en 

verksamhet som sedan länge legat 

på entreprenad. BT åtog sig 

2004 entreprenaden, som avsåg 

att ställa truckar till förfogande, 

ge service och underhåll samt att 

köra truckarna. Truckförarna anställdes 

inte av BT utan truckarna 

bemannades av inhyrd personal 

från Sundsvalls Hamn, något 

som ingick i avtalet med SCA. 

När Sundsvalls Hamn 2005 

sade upp kontraktet med BT, 

och sade upp truckförarna, anlitades 

ett nytt bemanningsföretag, 

Proffice, som anställde cirka 

hälften av dessa truckförare. 

Fackets tolkning 

Detta tolkades av Skogs- och 

Träfacket som en övergång av 

verksamhet enligt §6b anställningsskyddslagen, 

i första hand 

från Sundsvalls Hamn till Proffice, 

i andra hand från Sundsvalls 

Hamn till BT. 

Teknikföretagen och BT ansåg 

däremot inte att det kan 

betraktas som övergång av 

verksamhet när uppdraget att 

bemanna truckarna flyttas från 

ett företag till ett annat. 

– BT är ett dotterbolag inom 

BT-koncernen. Bolaget sysslar 

med ”renting”. Detta innebär 

att BT tillhandahåller truckar 

och utrustning samt service 

och underhåll av dessa truckar. 

BT har inte några förare anställda, 

påpekar Anders Weihe. 

BT åtog sig uppdraget att sköta 

truckverksamheten vid Tunadal 

för att man ville in på sågverkssidan 

med sina truckar. 

Avtalet mellan Proffice och 

BT är ett rent bemanningsavtal, 

till skillnad från outsourcing 

eller entreprenadavtal. Proffice 

har följaktligen inte åtagit 

sig att ansvara för driften av 

verksamheten. Proffice har enbart 

åtagit sig att hyra ut truckförare 

till BT för att utföra arbetsuppgifter, 

konstaterade 

Teknikarbetsgivarna i rätten. 

Anställningsskyddslagen säger 

att vid övergång av verksamhet, 

överförs också rättigheter 

och skyldigheter enligt de 

anställningsförhållanden och – 

avtal som gäller när övergången 

sker till den nya arbetsgivaren. 

EG-direktiv 

I sin dom säger AD att reglerna 

i anställningsskyddslagen ska 

tolkas enligt EG-domstolens 

tolkningar av EGs överlåtelsedirektiv. 

EG-domstolens praxis 

är att överlåtelsebegreppet 

ska tolkas brett och kan därför 

också användas när ett företag 

överför en av sina entreprenader 

till ett annat företag. 

Normalt anser dock inte 

EG-domstolen att det är en 

verksamhetsövergång då ett bemanningsföretag 

ersätts av ett 

annat bemanningsföretag. 

Det avgörande enligt AD är 

att bemanningsföretaget inte har 

tagit på sig ansvaret för att bedriva 

verksamheten utan enbart att 

hyra ut personal till beställaren. 

Om skyldigheten enligt avtalet 

är vidare än så, genom att arbetsledning 

och arbetsresultat ingår i 

bemanningsföretagets åtagande, 

kan bedömningen bli en annan, 

menar AD. 

– EG-domstolen konstaterar 

exempelvis i en dom gällande 

ett tyskt företag, att när arbetsledning, 

som omfattar kundkontakter 

och ansvar för personalen 

överlåts, kan det betraktas 

som en verksamhetsövergång, 

säger Anders Weihe. • 

 

Foto: istockphoto 

Lotta Forsman

SEMINARIUM 

Seminarium 

REACH i ett varuperspektiv 

– förutsättningar, strategier och praktiskt arbete 

Teknikföretagen och IVL Kunskap bjuder gemensamt in till ett seminarium som belyser den nya 

kemikalielag stiftningen REACH ur ett varu perspektiv. Under en heldag fokuserar vi på fyra olika 

delar: förutsättningar, strategier och information, praktiskt arbete samt hur framtiden ser ut. 

Vi vänder oss till små- och medelstora industriföretag som berörs av REACH men även distributörer, 

myndigheter eller konsulter som arbetar med kemikalier i varor. 

Seminariet äger rum torsdagen den 8 oktober 2008, klockan 09.00-16.30 på Radisson SAS 

Scandinavia Hotel, Södra Hamngatan 59-65 i Göteborg. 

Information och seminarieavgift 


Kenny Kvarnström telefon 08-782 08 57 

Anmälan 

http://kunskap.ivl.se 

kunskap@ivl.se 

Telefon 08-598 563 87 

Teknikföretagens 

arbetsrättsdag 

Onsdagen den 15 oktober 2008, klockan 09.30-16.15 på Svenskt Näringsliv, Stockholm 

Teknikföretagen arrangerar årligen ett seminarium där Teknikföretagens arbetsrättsexperter 

och inbjudna talare genom föreläsningar, workshops med mera går igenom 

aktuella arbetsrättsliga frågeställningar. Årets tema är "Våra fackliga relationer". 

Ur programmet: 

Förtroendemannalagen i förhållande till andra regler 

Rätt till ledighet och betalning 

Fackliga relationer i praktiken 

Att tänka på vid förhandlingar 

Hur hanterar vi olovliga konflikter 

Vad gäller vid veto, tolkningsföreträde 

Förtroendemannalagen (FML) och facket i framtiden 

Anmälan till Teknikföretagen, britt-marie.nordin@teknikforetagen.se. 

Sista anmälningdag är fredagen den 3 oktober 2008.


Transporter för miljön under ungdomars teknikvecka 

Året är 2028, oljan är snart 

slut, trafikkaos råder i världens 

städer och klimatsituationen 

är mycket allvarlig. En 

behållare med giftigt avfall 

ska transporteras genom 

Finspång. 

EXPERIMENT Detta var förutsättningarna 

när ett 40-tal 

blivande åttor från Finspång 

och Norrköping, deltog i årets 

”sommarvecka” – med uppgift 

att experimentera kring, konstruera, 

bygga och testa ett miljövänligt 

fordon. Augustiveckan 

är ett årligt arrangemang 

på initiativ av Linköpings universitet, 

den här gången tillsammans 

med Finspångs gymnasieskolor; 

Bergska skolan 

och Curt Nicolin Gymnasiet 

(CNG). 

– Syftet är att väcka ungdomarnas 

intresse, säger Jendela 

Lunde, lärare på CNG. Vi vill 

ändra den negativa bilden och 

visa vilka roliga och spännande 

ämnen teknik och naturvetenskap 

är. 

– Vi är fyra lärare från 

Bergska skolan och CNG som 

arrangerar de här tre dagarna 

i Finspång. Till vår hjälp har 

vi nio duktiga gymnasieelever 

som fungerar som handleda- 

Roligt men koncentrerat arbete vid egen framställning av bränsle. Tjejerna gör biodiesel från rapsolja. 

re och goda förebilder för ungdomarna. 

Nytänkande behövs 

Sommarveckan hade också 

några positiva förutsättningar. 

Bland annat angavs att produktion 

och utveckling av biobränslen, 

solceller och olika 

fordon har vuxit mycket de senaste 

20 åren. ”Det som nu behövs 

är ett nytänkande kring 

hur ett hållbart transportsystem 

ska kunna skapas”, hette 

det i anvisningarna. 

Skolungdomarnas uppgift 

var att tänka framåt i tiden och 

i små grupper tillverka ett miljövänligt 

transportmedel. Varje 

grupp tilldelades även den 

sträcka fordonet skulle ta sig – 

i luften, över vattnet, uppför en 

backe, på asfalt och så vidare. 

Tredje och sista dagen i Finspång 

var det upp till bevis. Kl. 

11.00 gick startskottet då ”giftkapseln” 

startade sin färd från 

Bergska skolans tak. Först med 

hjälp av linbana, senare med bilar 

drivna av solceller och metanol. 

Totalt nio fordon av olika 

slag forslade kabinen som 

en stafettpinne till slutmålet – 

Curt Nicolin Gymnasiet. 

Så löstes uppgiften 

– De här dagarna blev mycket 

påhittiga, kommenterar Jendela 

Lunde. Vi arrangörer hade 

väl vissa idéer om hur uppgifterna 

skulle lösas, men vi fick se 

mycket nytt och kreativt. Eleverna 

visade också upp ett mycket 

gott samarbete med varandra. 

– De valde en rad sätt att 

transportera kabinen, bland 

annat med solceller, metanol, 

och vindkraft. Driftsäkrast var 

nog solcellsbilen. 

Förutom fordonsbygget i 

Finspång fanns andra moment 

i sommarveckan, berättar Jendela 

Lunde, bland annat kemi 

då ungdomarna fick tillverka 

eget biodiesel. Veckan inleddes 

i Norrköpings universitetslokaler 

med tillverkning av egna 

solceller och fortsatte i Linköping 

med laborationer. • 

 

LOTTA FORSMAN 

Medlemmarnas Hus 

Medlemmar i Teknikföretagen kan till mycket 

förmånliga priser boka konferenslokaler på 

Storgatan 5 i Stockholm. Elva nya lokaler i 

varierande storlek från 6 till 75 gäster. 

Läs mer på 

www.teknikforetagen. 

se/lokaler 

Sök utmärkelsen 

Årets Teknikutbildning! 

Årets Teknikutbildning är Teknikföretagens utmärkelse för 

att uppmuntra och belöna framstående teknikundervisning 

samt tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. 

Våren 2009 belönas grundskolor med bra teknikprojekt och 

väl fungerande samarbeten mellan företag och gymnasieskolor 

eller högskolor. 

Information & bokning 08-782 08 01 

Mer information på 

www.teknikforetagen.se


BT prioriterar 

säkerheten 

– Trucktillverkaren BT Products 

AB har totalt 1 700 

anställda i Mjölby. Här sätter 

man säkerheten och arbetsmiljön 

främst, sedan kommer 

kvalitet och leveranser. 

Först på fjärde plats kommer 

ekonomi/produktivitet. 

RAPPORT – Det är en ganska 

självklar ordning, anser fabrikschefen 

Anders Granberg. 

Vi kan inte vara ett framgångsrikt 

företag om vi har en 

farlig arbetsmiljö eller tar fram 

dåliga produkter. 

Allt följs upp 

– För att få bukt med olyckorna 

har vi varit tydliga med 

att tala om att säkerheten prioriteras 

och konsekventa med 

att följa upp alla tillbud, säger 

fabrikschefen. 

Den första punkten på det 

dagliga planeringsmötet handlar 

alltid om eventuella olyckor 

eller tillbud. 

Om något skett skickas en 

skriftlig rapport till skyddsorganisationen 

som tar fram en 

handlingsplan så att liknande 

händelser kan undvikas i 

framtiden. 

Olyckorna minskar 

Tillbudsrapporterna har fyrdubblats 

sedan 2003. Det beror 

inte på att miljön blivit sämre 

utan på att de anställda blivit 

mer angelägna om att tala om 

när något händer. I realiteten 

har företaget haft en nedgång 

i antalet olyckor med över 30 

procent på två och ett halvt år. 

Företagets skyddsronder 

görs regelbundet men även när 

behov finns. 

– Vi hade ett tillbud där en 

elektrisk kabel brast och en 

medarbetare fick en stöt. Det 

är helt oacceptabelt så vi drog 

igång en riktad skyddsrond 

där vi gick igenom all strömförande 

utrustning, säger Anders 

Granberg. 

BT har också använt sig av 

en extern revision som gått 

igenom hela produktionen för 

att hitta sådant som man på 

företaget blivit hemmablind 

för. • 

KERSTIN LÖVGREN 

Ett framgångsrikt företag kan inte ha en farlig arbetsmiljö eller ta fram dåliga produkter, säger fabrikschefen 

Anders Granberg, BT Products i Mjölby. 

De allvarliga arbetsskadorna består 

Arbetsskadorna inom metallindustrin 

minskar men 

trots det ligger de invalidiserande 

skadorna kvar på 

samma nivå som tidigare år. 

Det visar en rapport från AFA 

Försäkring. 

– Det är förvånande, säger 

Björn Hammar, ansvarig för 

arbetsmiljöfrågor på Teknikföretagen. 

RISKER Maskinerna har blivit 

allt säkrare och ändå minskar 

inte de allvarligaste olyckorna. 

Och metallarbetarna ligger 

högt, på fjärde plats. 

– Orsakerna kan vara att 

många företag fortfarande har 

kvar gamla maskiner och för 

dem gäller inte samma säkerhetsregler 

som för nytillverkade, 

menar Björn Hammar. Vid 

underhåll och reparationer används 

kanske heller inte alltid 

den skyddsutrustning som finns. 

– I stället för att hämta en 

skylift kanske man tar en stege 

som står närmare. Man blir ofta 

hemmablind och gör inte alltid 

rätt säkerhetsbedömning, 

säger han. 

Onödiga olyckor 

De maskiner som orsakar flest 

skador inom metallindustrin 

är pressar och gradsaxar, men 

också fallolyckor förekommer. 

– På Teknikföretagen har vi 

gått igenom olycksfallsförloppen 

och sett att de flesta olyckorna 

inte skulle ha hänt om man bara 

följt reglerna. Men då måste de 

vara kända av alla berörda. 

Mycket görs i dag för att förbättra 

arbetsmiljön men det 

räcker inte alltid. 

– Flera företag har vänt sig 

till oss på Teknikföretagen för 

att få hjälp med att förbättra 

medvetenheten om risker. Vi 

har då tagit beteendevetare till 

hjälp. 

Psykologen Carin Sundström-Frisk 

är en av dem. Hon 

har besökt många företag som 

forskare eller utbildare. 

– Företagsledningen kan 

’ 

uppfatta sig ha gjort allt. Men 

jag, som kommer utifrån ser att 

det ofta finns ett gap mellan det 

som sägs i mer formella sammanhang 

och det som görs i 

vardagen, säger hon. 

Ofta är det i oförutsedda situationer 

som risker tas. Ett 

problem uppstår och kräver 

improvisation och en snabb 

lösning. Då går man kanske inte 

och hämtar rätt verktyg utan 

tar det som man har till hands. 

Varje gång ett avsteg från reglerna 

tillåts ges en signal om 

att säkerheten inte är så viktig 

trots allt. 

Beteendepåverkan är en process och 

man får informera om och om igen 

– utan att bli tjatig. Carin sundström-frisk, psykolog 

Vanor skapas 

Sedan har vi vanans makt. Vi 

tar alla risker och gör sådant 

som vi vet att vi inte borde göra. 

Och oftast går det bra och är 

både enklare och snabbare. Jag 

drar då slutsatsen att just jag 

har koll på vad jag gör. Andra 

kanske råkar ut för olyckor 

men det händer inte mig. 

Vi upprepar gärna handlingar 

som är belönande. Görs det 

tillräckligt många gånger har 

jag skapat en vana och vanan 

blir till slut till ett ryggmärgsbeteende. 

Och sådana beteenden 

är det mycket svårt att 

ändra. 

– Beteendepåverkan är en 

process och man får informera 

om och om igen – utan att bli 

tjatig. Det är inte lätt men det 

går, säger Carin Sundström- 

Frisk. • 

KERSTIN LÖVGREN 

WWW.PREVENT.SE 

Här finns en checklista för hur 

säkerheten ska säkerställas 

vid arbete med pressar och 

gradsaxar. Bland annat kan 

en CD-skiva beställas om hur 

man förebygger hörselskador. 

4 ÅTGÄRDER 

FOTO: Göran franzén 

Carin Sundström-Frisk, tidigare 

forskare Arbetslivsinstitutet, 

föreslår fyra åtgärder, 

som bidrar till god 

säkerhetskultur: 

1. Gör klart vad som gäller i 

konkreta ordalag. 

2. Följ upp att budskapen 

verkligen gått in. 

3. Visa att ni menar allvar 

genom att reagera så fort 

reglerna inte följs. 

4. Ge nödvändiga förutsättningar 

för säkra arbetsrutiner. 

Den fysiska miljön 

ska vara ergonomiskt utformad, 

planeringen god, 

ansvarsfördelningen tydlig, 

kunskapen uppdaterad 

med mera. 

.

Posttidning B 

Avsändare: Teknikföretagen, Box 5510, 114 85 Stockholm 

PRESSGRANNAR 

Minimilön räddar svensk modell 

För att bevara modellen med kollektivavtal 

krävs en författningsreglerad 

minimilön. Det var ett av de 

mest kontroversiella utspelen under 

Almedalsveckan. Avsändare var 

Teknikföretagen. 

– Lagstadgad minimilön är modellen 

som bäst främjar tjänstekonkurrens. 

Samtidigt har den minst negativ 

inverkan på den svenska kollektivavtalsmodellen, 

anser Teknikföretagens 

chefsjurist Anders Weihe. Lavaldomen 

visar att EG-rätten inte tillåter 

att utländska utstationerande företag 

påtvingas ett minimilönesystem som 

inte också gäller svenska företag. 

Entreprenad 19/08/08 

5 000 högskoleingenjörer 

efterfrågas 

– Det råder extremt stor brist på 

högskoleingenjörer, konstaterar Johan 

Ancker, chef för industriell utveckling 

på Teknikföretagen. 5 000 

högskoleingenjörer behöver utbildas 

varje år för att möta de närmaste 

årens efterfrågan, enligt beräkningar 

från Kungliga Tekniska Högskolan. 

Byggvärlden 18/08/08 

Investering i design 

ger snabb tillväxt 

Företag som arbetar aktivt med design 

ökar sin export. Och innovationsförmågan 

är fem gånger större. 

Det visar en ny undersökning 

från Stiftelsen svensk industridesign, 

SVID, Teknikföretagen och Svensk 

teknik och design. 

Idag arbetar tre av fyra företag 

aktivt med design. Arbetet ger ökad 

konkurrenskraft och utveckling av 

nya produkter och tjänster. 

Kvalitetsmagasinet 18/08/08 

Skola kan bli först 

med vindkraft på tak 

Linnéskolan i Limhamn kan bli först 

hos Malmö stad med att testa vindkraftverk 

på tak. 

Skolan har redan fått pengar till 

det ovanliga projektet och eleverna 

ska i höst börja göra modeller och 

bygga små snurror som producerar 

direktenergi. Målet är att sätta upp 

ett lite större vindkraftverk på en av 

byggnaderna.   

Mats Bååth, utbildningschef i 

Limhamn-Bunkeflo, ansökte i fjol 

om pengar. Skolan fick 50 000 kronor 

från Teknikföretagen och cirka 

200 000 kronor från miljönämnden. 

Skånskan.se 14/08/08 

Intervjun: Sune Jansson 

Långvägare i gjuteribranschen 

Gjuteriarbetaren Sune 

Jansson i Charlottenberg 

hade tänkt läsa in 

teknisk gymnasiekompetens. 

Det slutade 

fjorton år senare med 

en teknologie doktorsgrad 

i materialvetenskap 

och dessutom 

arbete som laboratoriechef 

på Arvika Gjuteri. 

Den 2 juni disputerade han på 

KTH i Stockholm på en avhandling 

om stål-, slagg- och 

gaspåverkan på infordringar 

vid stålframställning. 

I forskningsarbetet har han bland annat 

samarbetat med Uddeholm Tooling i 

Hagfors, Scana Steel i Björneborg, Sandvik 

Steel i Sandviken samt Ovako i Hofors. 

De här företagen tillverkar stål med 

väldigt höga krav på renhet. Och föroreningar 

från tegelinfordringen i skänkarna, 

de kärl där råjärnet tillsätts olika 

ämnen för att få önskade egenskaper, är 

ett väsentligt problem. 

Om man kan få teglet att avsöndra 

färre partiklar får man renare stål och 

slipper dessutom byta infordring så ofta. 

För att komma fram till det har Sune 

Jansson studerat hur olika ämnen påverkar 

infordringen. 

Sparar stora belopp 

– I processen tillsätts både syrgas 

och argon. Syre fräter på teglet vilket 

inte argon gör. Genom att minimera 

syrgasen och gå över till argon så tidigt 

som möjligt i blåsningen skonar man 

alltså infordringen, berättar han. 

Man kan också minska syrepåverkan 

genom att försluta skänkar och ugnar 

i större utsträckning. 

Slagg påverkar infordringen genom 

att det tar åt sig magnesiumoxid från 

teglet. Sune Janssons rön visar att man 

genom att tillsätta magnesiumoxid utifrån 

gör att slaggen blir mättad och 

lämnar teglet ifred. 

– Genom mitt arbete är det nu möjligt 

att beräkna när infordringen ska 

bytas, tidigare har man gått på erfarenhet 

och kanske bytt efter 50 processer. 

Nu man kan öka till 60 eller 70 vilket 

sparar stora belopp, säger Sune Jansson. 

Långvägaren Sune Jansson blev doktor i materialvetenskap efter 14 år. 

Att det skulle bli en doktorsgrad föresvävade 

honom inte när han för 14 år sen 

ville bättra på gymnasiebetygen. 

Tekniskt basår en kick 

– Jag hade en verkstadsteknisk gymnasieutbildning 

med påbyggnad, och 

hade jobbat fem år på Fundogjuteriet, 

numera Nemak, i Charlottenberg, berättar 

han, och fortsätter. 

– Jag slutade efter några år på gjuteriet 

och provade olika jobb men när jag 

närmade mig 30 var det dags att få lite 

ordning i arbetslivet. Jag hade fastnat 

för metallindustrin och tipsades om det 

tekniska basåret på Bergsskolan i Filipstad 

där jag kunde läsa in tekniskt gymnasium. 

– Det gick väldigt lätt och jag ville läsa 

vidare. Bergsskolan har en metallurgiutbildning 

som leder fram till en teknologie 

magister vilket väl motsvarar civilingenjör 

i poäng räknat. Efter två år i Filipstad 

kom två avslutande på högskolan i Borlänge 

som Bergsskolan samarbetar med. 

Började forska 

– Mot slutet av utbildningen sökte jag 

en forskartjänst i Filipstad och förlade 

mitt examensarbete dit och började som 

doktorand. Då fick jag ju lön också, annars 

hade det varit tufft eftersom vi nu 

FOTO: Tomas Nilsson 

SUNES VÄG TILL DOKTOR 

1982 Verkstadsmekaniskt 

gymnasium, Arvika 

1995 Teknisk basår, Bergsskolan, 

Filipstad 

1999 Teknologie magister 

i materialvetenskap, 

Bergsskolan i Filipstad och 

Högskolan Dalarna, Borlänge. 

2008 Teknologie doktor, Kungliga 

Tekniska Högskolan, Stockholm 

fått barn och då räcker inte studielånet 

så långt. 

– Bergsskolans forskning är knuten 

till KTH men försök och analyser gjordes 

i Filipstad. 2005 sökte jag och fick 

jobbet som laboratoriechef på Arvika 

Gjuteri. Så skrivandet har jag gjort i 

ett lägre tempo. Arbetsgivaren har också 

stöttat genom att låta mig använda en 

del av arbetstiden till avhandlingen och 

har också stått för kostnader vid resor. 

– Jag törs inte räkna efter om det här 

har lönat sig. De brukar säga att en civilingenjörsexamen 

får man igen men att 

det blir förlust sedan. Men det har varit 

väldigt givande och jag har tagit ett steg i 

taget, summerar teknologie doktor Sune 

Jansson. • Tomas Nilsson/Textra

TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 5 2008

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?