S - Kumla kommun

www2.kumla.se

S - Kumla kommun

Välkommen till Kumla bibliotek!

Vi erbjuder Dig som besökare - böcker, kassettböcker, tidninga.r.: tldsk~ifter. CD-skivor,

program och utställningar. Kunnig och serviceinriktad personal h)alper Dig gärna med atl

söka information och upplysningen

HUVUDBIBLIOTEKET

Vuxenavd. 2 tr

Bamavdelningen bv

Öppettider ul"lder sommaren:

Skoindustrimuseet

KUMLAN

Informationsblad för Kumla kommun

Ansvarig utgivare:

Kommunalrådet Dan-Åke Moberg

Redaktion:

Kulturintendent Mats Aunering

2

Folkets hus, Skolvägen 12, Kumla

Tel. 019-5881 90

Tel. 019-58 81 89

månd--torsdag 12-20

fredag 12-18

lördag och söndag stängt

Att observera! Kumla bibliotek flyttar under h~sten.2001 in i nya lokaler.

Planering och inflyttning kommer att påverka oppettldema under året. De

ändrade öppettiderna annonseras i lokalpressen.

KUMLA KOMMUNS BOKBUSS

Tel. 070-658 45 52

I samband med helger gäller följande öppethållande på huvudbiblioteket: ..

Torsdag 21 juni öppet 12-17. Midsommaraftoo. midsommardagen samt söndagen 2 4 runl

.-.

Sveavägen 19, Kumla

Öppettider. Måndag - fredag kl. 13.00 -17.00, lördaQ - söndag 13.00-16.00

SomrnarutstäUning wMördancIe Reklam-

För 9ruPpbesOk nng 019-58 81 87

Postadress:

69280 KUMlA

Besöksadress:

Stadshuset, Kumla torg

Telefon:

019158 80 00 (växel)

O I b 'ld 'l"pp.h~lIsvädermed enstaka so/glimtar och musik av Brefvensextetten

ms ags I en.... ~ 9 '2001 fö h fn

invigdes vandrings/eden "Regementsmarschen~lördagen den.! mal. av rre c e e

för /3 överste Einar Lyth och förre chefen för K3 överste Goran SjöweIl. 2C" person~r

M/sades välkomna av fullmäkt/gas ordförande Sven-.~.ve Cederstrand. Ven~nngen anfCl ­

des av Lyth och SjOwall med Göte Bj6rklund och 80fJe Pettersson som gUider.

I med- och motgång

A \' kommunalrådet Dml-Ake Moberg

Detärofrånkomligt att idenna spalt inte

beröra det som under våren domineral

massmedia i riket -nämligen Ericsson­

Iwncernens problem. För KumJas del är

väl känt att det kommer att drabba ca

l 500 anställda som inom ett år kommer

att mista sina arbeten i Kumla. Det kan

ock\A komma att drabba ettantal underlever"ntörertill

Ericssonverksamheten i

Kumla. men om konsekvenserna för

dessa harhitintills inte några allvarligare

efrekterrapporterats.

Många har frågat hurKum1a skall klara

denna kris vi nu stårinför. En del har till

och med. med viss skadeglädje uttryckt

.. Vad mr det jag sa - så här gdr det när

man tillilteren \'erksamhetatt\'ä:ca och bli

for storpl1 en sl1 liten ortsom KIlrnIo·'.

Givetvis skall vi ta allvarligt på det varsel

som nu lagts och vi skall kräva av

Ericsson att företaget på bästasäU tarsiu

ansvar för att underlätta och mildra effekterna

avsin minskade verksamhet i

Kumla.

För att ge en struktur åt de skriverier

som varit och de påståenden som framförts

kan det kanske vara av värde att

något redovisa hur vi ser på det som

inträffat och också vår roll i den förändringsprocess

som nu pågår.

I oktober månad förra året fick vi besked

från Ericssonledningen iKumlaa!t

produktionen av mobiltelefoner på sikt

skulle upphöra i Kumla och att det i

stället skulle produceras basstationer ellers

k systemutrustningiKumla. Efteren

lång tid av problem och vikande lönsamhet

vad avser tillverkningen av mobiltelefoner

var givetvis ett sådan! besked

välkommet och är det än idag.

Utöver problemen med produktion

och försäljning av mobiltelefoner har

Ericsson liksom branschen i övrigt drabbats

aven konjunkturavmattning som

spätt på problemen och som för Kumlas

del resulterat i ett bantningsprogram

som innebär personalminskningar i

Kumla.

röverläggningarna som hitintills förevarit

mellan de fack liga organisationerna

vid företaget i Kumla och Ericssonledningen

har man enats om ett program

som innebär att de somskall lämna företaget

istället för sedvanlig uppsägningstid

omedelbart erhåller en ettårig projektanställning

hos bemanningsföretaget

Proffice för att under temat Karriär

och Un'ecklinKSöka fmnanytt arbete.

När detta skrivs så vet vi fortfarande

inte vilka personersom får lämna Ericssons

verksamheteri Kumla. Det vi idag

vet äratt ca en tredjedel av arbetskraften

i berörda verksamheter bor i Kumla.

Örebro och Hallsbergs kommuner har

naturligt nog också en stor andel och i

övrigt berörssäkert alla kommuner ilänet

samt även nägra kommuner utanför

vårt län.

Medelåldern hos de Ericssonanställda i

Kumla är relativt låg, strax över30 år.

Emellertid torde medelåldern vara i

genomsnitt högre hos den arbetskraft

som slutligen kommer att lämna Ericsson

och vi kan vidare anta att utbildningsnivån

kan vara något lägre än vad

som är önskvärt på arbetsmarknaden

idag.

Därför kommer Kumla kommun att

verka för atl utbildningsfrågorna prioriforts.

på sid. 9

3


Det sköna omkring oss

Av sTadsarkitekt Klirr LarssOIl

Vad är skönhet, vackert, (ult, lrh~aml'! När det gäller konst, kläder, natur och människor

har \'1 ganska bestämda åsikter om vad li l)·ckerom. Det gäller egentligen också allt annat

som ,"j omger oss med hemma i bostaden, pi arbetel. semesterorten och. ror aU komma

liII budskapet. ih"en b)'ggnaderna ,"j Ser i Sladen, bostadsområdet och på landet. Husen

kan betraktas som stadens väggar och som viktiga inslag i landskapsbilden. Sngnader.

nas ut~ende. rarg, form, placering DI In är därliit cn angelägenhet ror oss alla vare sig ,-j

bor eller arbetar i dem eller bara.wt dem friD utsidan.

Fran att ha varit ett bondesamhälle

med lokalt ganska enhetlig bebyggelse

som växt i långsam takt skedde en

snabbare omvandling och utbyggnad i

och med industrialismen. De nesta husen

omkring oss har också byggts under

det senaste århundradet. Det gäller

speciellt tätorten Kumla som är en

förhållandevis ung samhällsbildning.

Generellt har en hel del kritik framförts

mot det som byggts under andra

hälften av 1900-talet. När något nytt

byggts eller gammalt förändrats finns

det åsikter om det är bra eller dåligt,

vackert eller fult. Ibland ställs frågan

hur den eller den färgen, ny- eller tillbyggnaden

kan tillåtas.

Ackilekturåret 2001

Frågorna om husens utseende m m har

ansetts så viktiga att regeringen har utnämnt

2001 till ett arkitekturår. Syftet

Bilderna på ruregåcnde uppslag

o. re ..Ons/ra bilden: Deläldsla "lidstypiska'"ommdel

iomröslnmgcn är Präslgårdsskogcn fmn 1950­

talel. Nedre ..O,lS/ra bilden: HagendalsYlIgen- ny

arkilektur i gammal miljö. Ovre Mg," bilden.

"Kumlahusct- (Ylonghuscl)som ntats BY Altan

Arkitekter AB, Kumla. Nedn' högmbildelr. Senaste

nya arkitekturen i Kumla - Biblioteket som

öppoarioklober.

BildcrnapA~id8

O"re bi/(/ell: "LilJa Torg'· En kommande lorgplats

med skulptur mot den s.k. Domusparkeringen.

Nedre bilden: traditionell byggnadsstil på de äldsta

husen icentrum- Södra KungsYägen 20-24.


är -'att bidra till att stimulera den

mångfald av goda verksamheter som

redan på olika sätt främjar en utveckling

där arkitektur, formgivning och

design kan ges goda förutsältningar

för sin utveckling".

Delaktighet iplanering, byggande och

stadsutveckling är också viktiga demokrati-

och framtidsfrågor som beröralla,

ung som gammal.

En rad aktiviteter genomförs, nationellt.

regionalt och lokalt. I tidningar.

TV och radio informeras och debatteras

det också om arkitekturoch design.

Miljö- och byggnadsnämnden. som i

Kumla kommun har ett ansvar fördessa

frågor,godkändei februari ett handlingsprogram

för arkitekturåret. Exempel på

aktivitetersom planeras är utställningar

såsom "Tidstypiska och värdefulla

hus i Kumla" och '-Bra och dåliga exempel

på ny- och tillbyggnader. färgsättning

m m". Andra aktiviteter blir

stadsvandringaroch "öppet hus" i några

nya eller äldre intressanta byggnader.

Det kommer dessutom att bli föreläsningar

och debatter.

T)'ckomhus.nu

När detta läses har omröstningen om

Kumlas mest omtyckta hus genomförts

och presenterats på Stadens dag den 19

maj. Ca 140 andra kommuner deltar

också. Varje kommun kommer sedan

alt representeras med två hus i ett läns-

, . g där två hus väljs till en arkiteklurriksdag

'" i november då S venges . mest

omtyckta hus röstas fram.

Då de flesta husen är byggda under

de senaste 50 åren och det är om dessa

som mest åsikter och kritik rinns har

omröstningen koncentrerats på dessa.

Stadsarkitektavdelningen valde ut

fem hus som fick representera respektive

årtionde. I omröstningen

skulle ett av husen väljas och ytterligare

et! helt [ritt som man mest tyckte om

i Kumla.

Defem nutida '-tidstypiska" husen var.

Prä"tgårdsskogen (50-tal). Pi ngstkyrka n

i Hallabrottet (6O-ta1), Baldergatan.

Oppegård ITT (70-tal), kv Bankiren Köpmangatan

vid Torget (BO-tal) och gruppbostaden

iSmedstorp (90-tal).

Vill Du veta mer om den riksomfattandeomröstningen

kan Duanvända internet

www.tyckomhus.nu.

Vykortstävling

En viktig målsättning under arkitekturåret

äratt få barn och ungdom atl tycka

till och lära om arkitektur. form och design

och ges möjlighet all delta och påverka

planeringoch byggande.

sik ler finns säkert men frågan är

hur dIalogen ska ske och hur kommunen

värderar och hanterar barnens

synpunkter. Den naturligaste kanalen

är skolan som på olika sätt kan ta upp

dessa fnigor i sin undervisning. Ett

konkret arrangemang är den teekmngstävlingsom

ordnas för skolelever

i årskurs 3-7. Alla som vill delta skall

rita och måla det vackraste huset i

Kumla. De bästa resultaten kommer

au tryckas upp som vykort.

Konst

~en o.ffentliga konsten utgör viktiga

Illslag I stadsrummet och väcker oftast

~ebatt om vackert och fult. Projektet

Konst på Hög" fortsätter i sommar.

Genom ett nytt projekt "Konst på

torg·' blir stadens torg under ett par

helger (3 och 19 augusti) en utställningsplats

för ca 40 bildkonstnärer.

Planering pågår oekså för två projekt

med offentlig konst i centrum. Förhoppningsvis

får staden ett par nya

··torg" med skulpturer - en mindre

platsbildningi anslutning till entren till

de nya bostadshusen vid Hagendalsvägen

(kv Snickaren) och en torgplats

"Lilla Torg" mot den s k Domusparkeringen.

Båda platserna är tänkta

att utsmyckas med konst av konstnärer

som medverkat i Konst på Hög.

Ny arkitektur

I och med enfortsatt utbyggnad iKumla

får vi kontinuerligt nya hus ofta också

med nyegen arkitektur. Senaste exemplet

är husen vid Hagendalsvägen med

sin något avvikande form och färgsättning.

Till hösten blir en ännu merspännande

byggnad klar med egen arkitektur

att tycka och ha åsikt om. Det nya biblioteket

slår upp sina portar ioktober. Huset

blir en mycket lämplig plats för

diskussioner om arkitektur. form och

design. Det byggs också småhus med

egen god arkitektur som komplement

till de fabricerade kataloghusen. Ett

exempel är det i Smedstorp snart fårdigbyggda

"Kumiahuset" (Ytongbuset)

som ritats av Altan Arkitekter AB.

Fortsatt diskussion

Som synes inbjuder arkitekturåret till en

rad tillfällen atl reflektera och diskutera

om vad som är "vackert och fult" eller

som på något sätt berör närvi ser husen

omkringoss. Då blir det också tydligare

att det jag gör med egna huset är en

angelägenhet även för andra. Genom en

fortsatt dialog och debatt om byggande

samt delaktighet iplanering även kommande

år får vi en pusselbit idet långsiktigt

hållbara samhället

D

7


forts. frAn sid 3

teras under kommandeårochall deEr·

icssonanställda som så önskarskall få del

aven kanske både nödvändig och välkommen

kompetenshöjning inför framtida

arbeten.

Denna utbildning kanochskall givetvis

ske påolika nivåer,allt ifrån det vi kallar

Kunskapslyftet som kan sägas vara den

grundläggande delen för an nå en god

bas för vad grundskolan står i dag, till

studier på universitetetsnivå.

De inom Ericsson som tycker sig ha

lämplig utbildningelleravandra skäl vill

direkt ut till ett nytt arbete haralltså eH år

på sig att med bibehållen lön söka finna

nytt arbete. I ensvår situation måste det

ändå vara en god utgångspunkt att under

el1 år söka, kanske också kunna pröva

nytt arbete. för att slutligen finna en ny

anställning.

I Kumla och iregionen finns en relativt

sett god företagsstruktur och med tanke

på behovet av ersättningsarbetskraft till

följd av framti~a stora pensionsavgångar

torde det åtrumstone vara goda möjligheter

att finna ny anstäUningpå hemorten

eller i närregionen.

Givetvis kommer en rad företrädare

förden offentliga verksamhetenan vara

aktiva till följd av Erics.sons varsel. Länsarbetsnämnden

ochde lokala arbetsför·

medlingarna har ett stort ansvar. Länsstyrelsen

följer de förhandlingar som

st~rmelJ~nföretag och fackliga organisahonerliksom

andra berörda myndigbeter~hkommuner.

Samfällt kommer

sannolikt också länets kommuner all

ställa krav på regeringen att följa denna

frAga och vid behov skjuta till resurser

o~ så erfordras. Det kan gälla i utbildmngs.frågor

eller inom andra områden

där VI kan anse staten har ett specifikt

ansvar.

~om universitetet i Örebro vill vi

som kommun att kontakterna med

Ericsson i Kumla fördjupas. Det äri förs~.a

ha~d ":led inriktning på att ge goda

forutsattmngar för framtiden. Ericsson

skall fortsatt bedriva en omfattande

v~rk.s:amheti Kumla och kravet på utb~dnmgoch

hög kompetensskärpsständ~~t.

Därförär enligt vår uppfattning ett

nara samarbete företag - universitet

nödvändigt. Inomdet området har Ericsson

liksom vi inom den offentliga verk~

samhetenettstort ansvar.

Med andra ord måste vi alltid i medoch

imotgång.göra det bästa av;ituationen.

Vi har haft och vi kommer att ha

mycket nytta av Ericssons verksamhet

här i Kumla även i framtiden. l den omställningsom

nu skall görasoch den motgång.som

det innebär, inte minst förvarje

enskild personsom tvingas lämna sin ans.tällning,

skall vi ändå finna möjligheter

till nytt arbete och nya utkomstmöjligheterantingen

i Kumla eller i regionen. D

Parti av Ericssons anläggning vid Montörgatan.

9


Kumla kommuns bokslut tör år 2000

Av eko'lOmiche! ROIllIY Sa!omonssoll

Det ekonomiska rcsullatct

Kommunen redovisar ett resultat för

år 2000 som uppgår till \0,8 miljoner

kronor. Del mycket goda resultatet

beror i huvudsak på att skatleintäkter

och generella statsbidrag blev högre

än beräknat. Överskottet på skatteintäkter

och statsbidrag beror på att slutavräkning

för år 1999 och preliminär

avräkning för år 2000 mot staten blev

mycket högre än vad tidigare bcräkningarpå

riksnivå visat. De kommunala

nämnderna uppvisar sammantaget

underskott med 5.8 miljoner. I övrigt

redo\ isas överskott för rinansie!la inläkter

och kostnader.

Nämnd

Kommunstyrelse

Miljö- och byggnadsnämnd

Kuhur· och fritidsnämnd

Barn- och utbildningsnämnd

Socialnämnd

Totalt

Verksamhetens nettokostnader

De kommunala nettokostnaderna (totalt

550 miljoner krollor) omräknade

per kommuninnevånare för de olika

verksamhetsområdena år 2000 framgår

av nedanstående tabell. I tabellen

anges också respektive nämnds procentuella

andel av den total nettokostnaden.

Med nettokostnad menas respektive

nämnds kostnader efter a,,­

drag för avgifter (Lex hemtjänstavgifter.

dagisavgifter. VA-avgifter os,,).

hyror och ersättningar m.m. Netto·

kostnaden är den del som måste finansieras

med kommunalskattemedel.

Kronor!

inl"änare

2534

397

1717

14499

9856

29003

och skatteutjämningsbidraget utgör

till!>ammans cirka n % av kommunt:n«

intäkter. Drygt 13 % utgörs av

h' lor och avgifter medan finansie+

rtngskällorna i övrigt endast utgör en

mindre del.

De största imcsteringama under år

2000 "ar första etappen på nya biblioteket.

ombyggnad av lokaleroch ventilation

i stadshuset. upprustning av

garu- och ledningsnälet bland annat i

nord' ästra delen a' Kumla tätort. färdIgställande

av klubbstuga vid Hälla-

Andela,'neUokostnad.

o~

8.7

1.4

5.9

50.0

34.0

100.0

$klItteulj.b;


Den närmaste framtiden

Kommunens ekonomi har successivt

förbättrats under de senaste åren

främst genom all arbetslösheten på

riksnivå stadigt sjunkit. Hur den kommunala

ekonomin kommer att utvecklas

beror mycket på hur man på riksnivA

lyckas med målet att hålla arbetslöshetssiffrorna

på en fortsatt låg nivå

och samtidigt öka sysselsältningen.

Delta har mycket stor betydelse framför

allt på de framtida skalteinkomsterna

i kommunen men också på

kostnaderna för bland annat socialbidrag

och arbetsmarknadspolitiska in-

satser. En annan viktig faktor är be·

folkningsutvecklingen och befolk_

ningsstrukturen i kommunen. Den under

de två senaste årens positiva be·

folkningsutveckling måste fortsätta

för att i första hand skatteintäkterna

även fortsättningsvis skall ulvecklas i

positiv riktning.

Några !l1:atistiska ll)'ckcllal

Förutom de nyckeltal som angivits tidi·

gare i artikeln kan följande statistiska

uppgifter för åren 1999 och 2000 hjälpa

till atl ge ytterligare information omden

kommunala verksamheten.

Särskild boendeform, genomsnittlig

neltokostnad/vård{a~ar~(328 resp. 316 st), kronor

Ilcmtjänst. genomsmtthg

kostnad/vårdtagare (194 resp. 192 SI). kronor

338750,00

192 930,00

392600,00

179300,00

Vägunderhåll. barmark, kronorlkvadratmeter

Gatubelysning, driftkostnad, kronorlbelysningspunkl

Vatten- och avlopp, driftkostnad. kronor/kubikmeter

Städkostnad, barnstugor, kronor/kvadratmeter

Städkostnad. skolor. kronorlkvadratmeter

Lokalkostnad. barnstugor, kronor/kvadratmeter

Lokalkostnad, skolor, kronor/kvadratmeter

Kumlahallen, simhallen kostnadfbesök

(1999=56007 besök.2OCMJ=61 776besök). kronor

Kumlahallen, sporthallen, kostnadlbesök

(200 000 resp. 200 000 st), kronor

Djupadalsbadet. kostnadlbesök

(48 222 resp 32 031 st),kronor

Campingen, kostnadfbesök (5 968 resp, 7 756st).kronor

Biblioteket. kostnad/lån (258750 resp. 262 877 st). kronor

Ishallen, kostnadlbesök (91 500 resp. 98 500 st). kronor

Fritidsgårdar. kostnadlbesök

(125470 resp. 108325 st) kronor

Grundskola, nettokostnad/elev

(2351 resp. 2 393 st), kronor

Musikskola, nettokostnad/elev

(465 resp. 471 st), kronor

Förskolevcrksa mhet, nettokost nad/baro

(844 resp. 832 st), kronor

Skolbarnsomsorg. nettokostnadlbarn

(1024 resp 983 st), kronor

Institutlon/familjehem, kost nad/årsplats

(3l resp 32,4 st). kronor

12

1999

8.68

405.00

5.24

192.00

165.00

821.00

651.00

31.10

6.28

26.26

15.08

21.32

23.39

21,04

52807,00

7 198,00

66843.00

20725,00

369000.00

21100

8.28

389.00

5.94

181.00

151.00

834.00

643.00

27.49

6,08

52.73

26,01

21.11

19.28

29,03

54 184.00

8054.00

67498,00

20923,00

391 300.00

Iknom- och uUh) ggda klubbslugan \id Hlillabroncts Idrottsptals.

www.kumla.se

Besök

Kumla Kommun

pA Internet

Brottsförebyggande

åtgärder

En plånbok i bakfickan är ett

lätt byte för en tjuv. Innerfickan

i kavajen eller jackan är

betydligt säkrare.

Brottsförebygganderådet

13


Cykla i Kumla

A I'sradsarkirekl Kllfr tarJSOIl

Nu närsommaren och värmen har kOllllllit ärdel dags, om det inte redan ärgjort. all ta (,alll

cykeln och la en tur. KlInske el'klar Du redan till ochfrånjobbel dlcrgiirturer på helgen och

semestern. Cykeln äregentligenell p{"rfekt transportmedel,som dessutom är IJr,j for hälsan,

miljön.ekonomin III III. AIII ner uPPläckerockså rordclarna.

Som alltid finnsdcI hinder alt övervinna

för ändring av beteende. även när dct

gäller alt börja cykla. DCI kan gälla bekvämlighel.

tid. säkerhet. klimat ffi m.

Från samhålletssida gärs en hel del för

att stimulera ökatcyklande. Många kommuner

salsar stora resurser och har

många ideer inom cykelområdet. I Örebrodiskuteras

lilloch med klimalskydd

för vissa cykelbanor och en rad andra

åtgärder.

Aven centralt inom regeringen tas nu

cyklande på allvar varför Vägverket (ån

i uppdrag att utarbeta program och planer

(ör hur bilberoendet i samhället kan

minska. En av uppdragen är då att ange

hur cykeltrafiken kan stärkasochgöras

säkrare. De strategiska områden som

anses viktigast aH vidta åtgärder inom är:

t. Skapa sammanhängande. gena och

kontinuerliga cykelstråk.

2. Planera bebyggelse m m mcrefter cykelt

rafiken än som hittillsefterbiltrafiken.

3. Väl utförd drift och underhåll av cykelvägar.

4. Trafikregleroch lagstiftningen behöver

anpassas till cykeltrafiken.

5. Ökaddialogoch information tilltrafikanterna

för ändrat beteende (cykla

mer. använda cykelhjälmar m m).

6. Ök


visas exempel på hur siikerheten ska

förbättras. Kommunens översiktsplan.

miljöprogram. folkhälsoprogram och

resepolicy redovisar på olika säll en

ambition al1 satsa på cykeltrafiken och

därmed ett behov av utbyggt cykelvägnäI.

Planer. program, målsänningar i

all ära, men det är oftast dct konkreta

genomförandet som räknas. Kommunen

satsar ca I miljon kronor per år

som räcker till ca l 100 meter utbyggnad

av cykelvägar.

N)' gång- och cykelvägspllln

Arbete pågår med att ta fram en ny

gång· och cykelvägplan för Kumla. I

planen ska redovisas behovet av nya

vägar och hur dessa ska prioriteras.

Särskilt ska barnens skolvägar beaktas

van id även hänsyn tas till skolskjutsverksamheten.

En ulbyggnad av cykelväg

kan ibland innebära att skolskjUlS

ej behÖ\'s. Föräldraföreningar m

fl framför ofta förslag på hur skolvägarna

ska görassäkrare och var nya gångoch

cykelvägar behövs.

HilliIIs har ett drygl trettiolai cykelvägsprojekttagits

upp iarbetsförslaget.

Som exempel på förslag till nya cykelvägar

kan nämnas:

• Mossbanegatan

• Kvarngatan

• Gamvägen

• Järsjögaran

• Västra Bangatan

• Köpmangatan

• Götgatan

• Älvestavägen

• Fjugestavägen

Som alltid är dock behovet större än resurserna.

Samtidigt iiI' det också en prioriteringsfråga

mellan exempelvis resurser

för biltrafiken kontra gäng- och cykeltrafiken.

Om det hittills redovisade

16

utbyggnadsbehovet skall tillgodoses

med dagens resurstilldelning tardet Ca 20

år att genomföra planen. Vissa bidrag

kan emellertidsökasoch ibland beviljas

av Vägverket och Länsstyrelsen.

Förslaget till gång- och cykelvägsplan

ska nu skickas på remiss till föreningar.

myndigheter m fl. Alla synpunkter och

förslag är välkomna. Har Du egna ide.

er är det bara alt skicka dem till Miljö.

och byggnadsnämnden.692 80 Kumla.

Frågor om nuvarande gång- och cykelvägar

ställs lämpligen till kommu_

nens gatuavdelning som är ansvarig

för drift och underhåll och det praktISka

genomförandet.

A \'Slutningsvis får vi hoppas att kommunen

fortsäuer satsa ännu mer på

utbyggnad av gång- och cykelvägar och

andra åtgärder så atl cyklandet ökaroch

även blir ännu säkrare i Kumla. O

Det ärviktigl med eykeJplalscr. g~rnu med ~kydd

vid "långlidsparkering".

Regementsmarschen

_en kulturhistorisk vandringsled i Sannahed ­

A r Arbetsgruppen för militärminnet SalJna hed

På Sanna hed fanns under en stor del

a' 1800·talet två regementen - Närkes

Regemente (från. 1904 Kungl L!vreg~mentets

Grenadjärer) respektive LIfregementets

HusarCorps (från 1893

Kungl Livregementets Husarer). Sanna

hed var då ett av mellansveriges

största militära övnings- och lägerområd"n.

Många minnen finns kvar från

denna betydelsefulla epok som du sä·

kert upptäcker när du följer den uppskyltade

leden med start vid hembygdsgården

Pukestugan.

Första etappen går genom grenadjär·

området. Närdu kommer fram till platsen

där det för de båda regementena

gemensamma sjukhuset (position 14) låg

har du gålt halva sträckan av den 3.6

kilometer långa promenaden. Du fortsätteratl

följa anvisningsskyltarna men

nu genom Husarlägret.

Du kan också välja aU dela upp Regemenlsmarschen

i två etapper- Grelludjärrondun

respektiveHusumJl/dan. vilka

vardera är2,S kilometer långa.

Grenadjärrundan (pos.l-14,34-36)

Du startarvid Pukcstugan och SoldaHorpet

(position I)och fÖljerskyltningen, till

alt börja med norrut, förbi minnes­

~.tene.n. platsen för Gröna stugan och

SkoJarbacken" samt "Gamla förn\­

det.... Följ leden västerut genom infartcn

tJiI. Grenadjärlägret och förbi Under~flcersmässoch

platsen för MusikpaVilJong.

Leden viker av norrut förbi

t"l a.tgal.r och kokgropar innan kursen

~,~Ir vas.~erut förbi ~.aracken. "Nya

orr~det . platsen för Overstens bostad

och mfonnationstavla för Soldathemmet.

Leden böjer av söderut förbi informationstavla

för skyttegravar fram till

platsen för sjukhuset (position 14).

Här lämnar du den markerade leden

och följer Ralavägen fram lill Kungsleden.

som du följer norrut till utgångspunkten

Pukestugan. Du passerar därvid

Gevärsförrådet. Husaro(ficersstugan

och Officersmässen.

Husarrundan (positionerna 14-36)

Dustartarvid Pukestugan och Soldaltorpet

(position I) och följer Kungsleden

söderut lilI Ralavägen. som du sedan följervästerut

till platsen för sjukhuset (p0­

sition 14). Följ den markerade leden söderul

genom Husarlägretslägeralle och

platserna för SjukstalIei respektive HuvudfÖrrådel.

Här \'iker du av österUl genom

infarten lill Husarlägret förbi platsen

för husarernas Officersmäss. Nu följerdu

SkYadronsgatansöderut förbi informationstavla

för Skvadronsstallen,

platserna för Manskapstälten österom

vägen och Officerarnas tält väster om

\'ägen. Vid Skvadronsgatans slUl hittar

du en informationstavla för Bespisningsområdet.

Vandringsleden följer nu gärdesvägen

österut förbi platsen för Underofficersmässen

och infonnationsta\'lan för

Husarernas övningsområde. I slutet av

gärdesvägen hittardu Husarkällan och

Husarernas Minnessten. Följ Kungsleden

norrut. Alldeles innan du kommer

fram till Pukestugan korsar du Kungsleden

österut upp till Gevärsförrådet.

Fortsätt norrut på åsen till Husarofficersstugan

och Grenadjärernas Officersmäss.

D

17


8 •

. l

o

••••••••••

b 00

..'

•••••

---~---~-



. - . h

\~\~

• •

- '.••••••• 0. 0 .- o' o'

ljil j Il

•• ! 0 0

.. ji·Jl

>i-J


l ~~ 'S .. - t~ .,. ~~

~

1 "5''5

~

~

~

"Iii.

'"

ii '.!II


Fakta om regementena och

indelningsverket

Nya bestämmelser angående

elektronikavfall

Kungl. LivregementctsGrcnadjärer

Tre bataljoner från Närke utgjorde den

ena delen av del slora Nerike-Värm·

lands Regemente. som var Sveriges

största infanteri-regemente med l 674

indelta soldater. 1812 delades della

stora regemente i Ivå mindre regementen

- Närkes Regemente I2! respektive

Vännlands Regemente 122.

ärkes Regemente kom att bestå av

766 soldater medan Värmlands Regemente

hade 908 soldater. Närkebataljonerna

hade tidigare övat på flera

platser. bland annat på Mosås slätt

(öster om Mosjö kyrka. järnvägen

fanns då ännu inte). Närkes Regemente

fick nu från 1816 Sanna hed som sin

permanenta övnings- och lägerområde.

Staten köpte heden år 1815 från de

sex byar som ägde den. r 1893 flynades

LivregementetsGrenadjärkår från

Utnäslöt utanför Strömsholm. till Sanna

hed ochslogs därvid samman med Närkes

Regemente under det nya namnet

Kungl. Livregementet till fot, 13, från

1904 namnändrat till Kungl Livregementets

Grenadjärer. 13. Regementet

Oy.Hade år 1912 till nypppförda kaserner

i Orebro.

Kungl. Livregementets Hus~rer

Ursprunget till del som senare blev

KungL Livregementets Husarer var Lifregementet

till häst. Sveriges största kavalleriregemente,

som bestod av tre bataljoner

om tillsammans I 505 ryttare

och var förlagt till Utnäs löt utanför

Strömsholm. Varje bataljon bestod av

fyraskvadronerom vardera 125 ryttare.

År 1791 fick varoch en av bataljonerna

status som Corps (regemenle). Batal-

jon nr 3, som bestod av skvadronerna

nr 9, lO, tl, 12, kom då att heta '·Uf.

Regements-Brigadens lätta Dragon_

Corps" - en namn som 17% ändrades

till Lifregementets Husar Corps för all

1893 ånyo ändras. nu till Kungl. Livre_

gementets Husarer. K 3. Vid det Sista

namnbytet fanns regementet sedan

1846 på södra delen av Sanna hed. Re·

gementet bestod av 500 ryttare. som

mellan mötena bodde på husartorp till·

hörande rusthåll huvudsakligen i Örebro

län och norra Västergötland. K 3

flyttades till Skövde 1904 och återfinns

numera. sedan 1984, i Karlsborg.

Indelningsverket

För att på ett rationellt sätt förse den

svenska krigsmakten med soldater in·

fördes det så kallade Indelningsverket

på 1680-talet. Indelningsverket var ett

sätt att beskatta det som gick att beskatta

vid den tiden_ den bördiga jorden.

Gårdarna delades in i rotar eller rusthåll.

som varoch enskulle underhålla en fotsol·

dat eller en häst med ryttare.

De indelta soldaterna samövade nål!.­

ra gånger perår under sommarhalvåret

på till exempel Sanna hed. I början a\

1900-talet insåg man att de gamla

"sommar- och hed-regementena"

hade spelat ut sin roll. Regementena

lämnade sina hedar. t ex Axvalla hed.

Hultsfreds släl1, Romme hed och San·

na hed. för nyuppförda kaserner i eller

utanför medelstora och stora städer.

Indelningsverket avskaffades 1901.

men då hade det redan parallellt funnits

en ny organisation, Bevilringsinrättningen,

från 1812. Beväringsinrätlningen

övergick senare i allmän värnplikt. O

A r gatuchefMats 199mark

Från och med den l juli 2001 gäller nya

be~lämmelser angående insamling och

omhändertagande av elektronikavfall.

KommunemaskaIl svara för insamlingen

a\ elektronikavfall från hushållen och

ett ~Jr..lult producentbolag. El-Kretsen

AB. har bIldats för alt svara för

producenternas ansvar för det slutliga

omhandertagandet.

Eleklronikskrotet skall sorteras i sex

fraktioner enligt följande:

• fraktion l lysrör (farligt avtal enl

Fbrordn.I996:971)

• fraktion 2 lågenergilampor. kompaktlysrör

(farligt avfall)

• fraktion 3 glödlampor (ej farligt avfaU)

• fraktlon4 småapparater(handverkt)

g.leksaker. klockor o dyL)

• fra~tion5 medelstoraapparater(TV.

radiO. datorer. skrivareo dyl.)

• fraktion6 storaapparater(spis.tvätloch

diskmaskin. torktumlare o dyl.)

~etta innebär att ovanstående artiklar

mte längre får läggas ide vanliga sopbehållarna.

.Elekt.ronikavfallct får lämnas på soptlppe~

J Kv~rntorp där sorteringskerav

särskilt utbIldad personal. Tippen är öppek

~ vardagar kI.07.()(}'16.00och måndagvallartillkI.18.30.

hFörau underlätta för abonnentersom

karsv"rt att ta sig till tippen i Kvarntorp

l.mmer det också ges möjlighet al1 av­

~~l~a cl.ektronikavfall i samband med

g SOPtnsamlingen som sker varje år.

Denna insamling kommer att ske tre

gånger per år med för ändamålet särskilt

inrättat fordon.

Närmare upplysningar om hur insamlingen

skall gå till i detalj kommer att

lämnas genom annons i onspressen och

Kumla kommuns hemsida. när avtalet

med El-Kretsen AB är klart. D

Ordföranden i AOA Bordlcnnisklubb. Esso

Engw


Adressering av fastigheter och

gårdar på landsbygden

A l'mä/llillgsche[Lem1MI LUlldgren

Komlllunerna,pOSlen och lantmäteriet har inlcll ell samarbete med alfskapa unika adresser.

sä kallade beliigenhelsadresser. inom heilIlandet. Adresserna skall \"ara utfomlnde så all de

utan alltr6rslnrlokalkännedomska kunna uln~1tjasfc.ir atl påett enkeltsätt lokalisera och/eller

identifiera hostadshus. fritidshus cllcr '-crksamheler. Ans'-arig för adresser är respekti'f

kOlllll1un.1 Kumla knmmun är Miljö. och 8yggnadsnämnden ans\'arig Jlämnd.

Belägenhetsadressen underlättar för

räddningstjänst, polis. taxi. hemtjänst

m.n. att snabbt hitta fäll. Belägenhetsadressen

kan dessutom utnyttjas som

grund (ör bostadsadress i folkbokföringen

samt som postadress i postens

basregisler över adresser till boende i

konununen.

F01L::· och bosladsr.ikningar

Kommande folk- och bostadsräkningar.

(FoB).den första planeras till 2005. kommer

alt bygga på uppgifter från olika

register. För all kunna göra den första

registerbaserade folk- och bostadsräkningen

krävseu lägenhetsregister. Alla

boende kommer att folkbokföras på lägenhet.

Kommunerna medverkari förberedelsearbetet

genom alt fastställa

adresser till alla bostadshus m.m. På

landsbygden förekommer i dag ofta

postlådeadresser. Målet är att alla bostäder

skall ha unik och lokaliserande

adress. Posten kommer. efter det all

kommunen har fastställt nya adresser. aU

ersätta postlådeadresserna med de nya

adresserna, som kan bindas titt viss by

(trakt). fastighet eller byggnad (belägenhetsadress).

Miljöoch Byggnadsni'imndcn hargodkänt

en arbetsplan med inriktning på alt

adrcssättningen ska va ra klar senast 30

j uni 2002. I arbetsplanen ingår informa-

tian och samråd med hembygdsfören·

ingar. facknämnderoch fastighetsägare.

(tätorterna gatunamn med numrering

ocb på landsbygden b)'namn eller

,-ägnanm med numrering

Densom harboxadress eller kommerall

avtala med Posten om sådan.använder

boxadressen. som vanligt. för postbe·

fordran. men belägenhetsadressen ialla

andra sammanhang.

[nom Kumla kommunslätorter.(Ekeby.

Hällabrouet. Kumla. Kvarntorp.

Sannahedoch bytorp). finns idaggatu·

namn med numrering. Vissa gator/vägar,

till exempel Hallblommagatan. Södra

Kungsvägen (förbi Kumlaby). Långgällagatan

och Holmagatan. har idag post·

lådcadrcsscr men kommer också deal!

erhålla gatunamn med numrering.

När det gäller byarna på landsbygden

kommer vi att använda bynamnen

(traktnamnen) eller vägnamn med num·

renng.

God ortnamnssed

[ lagen om kulturminnen finns bestäm'

melser om all god ortnamnssed skall

iaknas vid kommunal och statlig verk·

samhet. det innebär all hävdvunna ort·

nam n inte skall ändras utan starka skäl.

namn skall stavas enlig! vedertagna regler

för språkriktighet o.s.v. D

Hor


Visste du att...

Av Iltredare ToriId Ni/merSSOIl

lagharbotaniserat bland de många statistiktabeller

som kommer till kommunen

och hittat etl och annat som kanske

kan intressera kumlaborna.

Kumla kommuns befolkning har

ökat under hela 1900-talet med undantag

för nAgra enstaka år. Befolkningen

passerade 19000 invånare l:a kvartalet

i är

Sedan nuvarande Kumla kommun

bildades 1971 har Kumlas befolkning

ökat frän 16255 invånare till 19014

\ ilket relali\t sett är den största ökningen

i länet jämsides med Nora.

Antalet födda barn per kvinna i

Kumla är betydligt högre än i riket ­

1,9 mot 1.5.

Kumla ärdcn 124:e kommunen i 5tO(­

leksordningavSveriges289 kommuner.

Sammanlagt 8380 personer arbets_

pendlartill och från Kumla (1999)

Pendlingsströrnmen vände under

1990--talel. r 1993 pendlade 1988 pel"S().

ner in och 3720 personer ut, medan åt

1999pendlade4666personer in och 3714

ut. Även mellan Örebro och Kumla at

inpendlingen större än utpendlingen.

Största inpendlingen till Kumla kom.

mer från Orebro. Därefter kommer

Hallsberg. Akersund. Lekeberg och

Arboga.

Största utpendlingen går till Örebro

och HalLsberg. På tredje plats kommer

Stockholm! Därefter följer Laxå och

Askersund.

Fler siffror om Kumla hittar du på

www.kurnla.sedärdu klickar på Kommuninfo/Statistik.

C

Hur får du tvätta din bil

G defn, ngen och Miljö- och ltälsoskyddsOl'delnillgell

Al' a(tla'·

Aldrig hätt på gatan eller på asfalterad

glIrageuppfart . . ...

Oljor och kemikalier skadar Itvet IsJonr

och \altendrag. Valten från galOr renas

. t T' ätt på galOr eller asfalterade gara­

;~ppfarter är~ä~fö~.inte(illåtet. E~kla:

re t\alt med ffillJömarkt scha~po ~an I

bc2ränsad omfattning godtas for pnvatfordon

omdet sker påen gräsmalla eller

d) likt Sllm kan fånga upp tv~ttvattnet

utan .ltt det far vidare tIll dIken eller

gatubrunnar. Avspo.lning av lera Ch

damm utan användmng av några tvallmedel

godtas också för fordon som an­

\ ands iyrkesmässig verksamhet ochom

det sker på en gräsmatta eller grusplan

och inte är i närheten av brunnar eller

diken. Avfenningsmedel eller "supertvättmedel"

får ej användas hemma.

Vatlnel m' ste renas

Kommunens reningsverk är inte heller

anpassat för att ta hand om vatten från

billvätt. Bilarna måstedärförtvättasdär

detfinnsen egen reningsanläggningsom

tar hand om föroreningarna.

Tvätthallar för personbilar och andra

fordon finns på bensinstationer. Ibland

förekommer dock tvätt även i villans eller

firmans garage. Tvätt i garage som

inte haregen avloppsreningär inle heller

tillåten.

O

Ar 1999pendlado:.:I666personcrin lin Kumlaoch3 71.:1 ut från Kumla-bilden visanmfiken norrUI på E20-

Bcrnth Halll'n demonstrerar bIltvätt i tV1ilthall med O:llen renmgSllnliLggning.

24

25


UPPSLAGET

- ett par sidor för konsumenterna

TEST DAMMSUGARE - DYRAST

ÄR BÄST

Av sexton testade dammsugare har Ire

av de dyraste fåll bästa resultat. YollaU4550

Bolida. MieleS 518 i och Electrolux

Z5531 Oxygen.

Dessa tresugcr uppdamm bäst.släpper

ut få partiklar. bullrar minst och - inte

minst viktigt - deär praktiska an använda.

Men så koslarde också mellan 2.495

- 2.975 kronor. Sämst i testet blev billiga

Melissa. 850 kronor. som är dålig på

dammupptagningoch släpper ut alldeles

förmycket partiklar. Del gör också Panasonic

som dessutom är testets bullrigaste

dammsugare.84dB(A). En dammsugare

ska inte heller vara lung. Tyngst

av de testade maskinerna är Melissa

VCC16. Nilfisk King 520. Sicmens

VS92A17. ~1.iele A252i och Miele $518 i.

De vägerövcr 8kilo. En ny dammsugare

utan påse finns med i testet, Electrolux

Z58tO cyklon Power. Den får bra betyg

men är inte riktigl färdigutvecklad.

Det är ell bökigt och smutsigt jobb att

tömma och rengöra dammbehållaren.

något som helsl ska göras efter varje

dammsugning.

Råd & Rön nr5/01

TEST FRÅNLUFTSVÄRME­

PUMPAR - TA VARA PÅ

VÄDRINGSLUFTEN

Meden frånluflsvärmepumpkan man ta

vara på viirmen i luften från huset. Pumpen

värmer både hus och lappvarmvatlen.

Encrgikostnadsvillsten kan bli över

7 000 kronor om året visar testet av

26

fyra modeller.

Förutom lägre energikostnad ger

frånluftsvärmepumpen bättre ventila.

tion i hus med fukt. mögel och hög

radonhalt. Efter sju-tio års drift har

man tjänat in utgiften för pumpen.

Den ligger på 35 000 - 42 000 kronor

exklusive installation för pumparna l

vårt test. Del är lättast att installera en

frånluftsvärmepump i ett nybygge; då

kan kostnaden för installation i bästa

fall stanna på 15000 kronor. Men det

kan också löna sig i ett äldre hus. din

elpannan ska bytas ut mot en ny dyr.

Då bör huset ha kanaler för frånluftsventilation.

annars blir det dyrt. Den

här typen av värmepump är oberoende

av temperaturen utomhus och kan

därför användas även i de nordligaste

delarna av landel. Tre av de fyra pum·

parna som Sveriges provnings- och

forskningsinstitut provat. värmer radio

atorvallnet och den fjärde. ilan Maestro

903. värmer rumsluften. På som·

maren används pumpen bara till ,'armvatten

och till det räcker energin i från·

luften. På vintern prioriteras värmningen

av raditorvattnet och då krä\"s

tillsats-el för all vänna tappvallnel.

Råd & Rön nr 5/01

TEST FÄRDIGMAT - SNUSK I

SALLADEN

Gott och fräscht med en kyck lingsaIlad

till lunch i stället för flottig pannbiff

Javist om den är färsk. Råd & Rön har

kontrollerat bakteriehalten ifiirdiga kyl·

da lunchrätterpå bäst~före-dagen.Inte

en enda klarade sig utan anmärkning.

Vem skulle drömma

ont att göra en macka på

måndag, slå in den i plast

och äta upp den på torsdag

Eller äta en sallad

som är flera dagar ga~mal

Kall färdigmat.sä~JS

ofta med alltför opllmlsliska

bäst-före-dalum,

\isar Råd & Röns test.

Råd & Rön lat Analycen

Li\ a AB göra en mikrobiologisk

undersökning

a\ färdigmat. som smörgå~~tr

sallader och

plasllnpackad sushi som

säljs i olika mataff!irer

och kiosker. Alla fick

anmärkning på en eller

flera punkler. många

produkter hade höga

haller a\ tannbakterier.

Råd& Röns slutsatserär

darför att lunchrätter

ska ätas farska oavsell

\ad datummärkningen

Säger.

Rild & Rij" nr5/01

TEST INLlNES - TRE

KLARA FAVORITER

Inlincs-trenden håller i sig

och Råd & Röns senaste

lest visar att skridskorna

har blivit mycket bättre.

Den här gången har även

ett par skridskormed fem

hju~ testats. Defemhjuliga

skndskorna är till för utpräglade

långdistansåkare,

mcn kräver också att

tekniken behärskas för att

vara effektiva. De testade

modelIcrna kostar

Test~karnah1ltade!re klara fa\"oritcrbland dctio inlinessom finns

med i testet.

från l 300 till 4 300 kronor.

Bland de ålta fyrhjuliga

skridskorna utsågs tre

vinnare - K2 Velocity

Titanium, K2 Orrus.

Rollerbladc Care XTV

W, Salomon X-traincr.

Tecnica MuslanglLuna

Lady, Ultrawheels Rodco.

Ultrawheels Biofit

XT5. Salomon TR Vitesse.

Teenica Phantom

SW

Råd & Rön nr 5/01

27


C A Jonssons skofabrik och

dess park

A v byggledare Göran Fagerström

En blev två! Så ärden alllsådelad -CA

Jonssonsgamla skofabrik.

Del mindre huset skall byggas om till

lägenheterochövergåi KumlaBostädcrs

ägo. I skrivandestundärdet tänkt att bli

fem lägenheter med en fördelning på 2st

3 RaK och 3st 4 RoK. En 3:a och en 4:a

kommeraU få allrumlhobby i källarplanet.

Det stora huset finns det ännu inget

beslut på vaddel skall inrymma,ävenom

det mesta i nuläget talar för att även det

huset byggs om till lägenheter.

En viktig faktor i projekteringen

varit att så mycket som möjligt beva

den ursprungliga karaktären på del st

huset. Overstavåningen hardock pi

atsav för att ersättas med en merän

mlilsenlig inredningsbar takvåning ffi

takkupor. Dessutom får huset en lä

profil till gagn för parken och bebygg

sen norrut.

Garagelängan norr om byggnad

kommer att rivas. Den fortsatta proje

teringen får utvisa hur parkeringspia

och övrigutemiljöskalIIösas.

~ilde~ ovan to~ i maj och visar det stora h~sct so~ska få en ny takvåning. Översta bilden på motståe

sIda vI~ar det m.lO~re.huset.Den undre blIden vIsarparken ,som på grund av den vattensjuka höst

2000 ej hann bli fHTdlgslälld då. Arbetet med parken kommer därför att slutföras under försom

ren 2001.

28


Kultur...

• ••

och fritid

KONSERTER

/8 augusti

S\cnska kammarorkestern

KumlaJön

2/ Sfpltmbtr

Eine kleine nachimusIk. Vasks Viohnkonsert

Beethoven S) roron!

S\'cnska kammarorkestern

KUMLASJÖNT

Onsdagar kll!tOO

4f1 Sambalaya med Mlhel Ramel

1117 (preliminärt) AllsAngshäll med andlig

musik

1817 NOlilalgik_äll med blues och amerikanska

bilar. Bela S'"ll.rdmark och Blue PearIs

25n Irlandshall

118 Mora Träsk (bl.a. ~Ska du med på tlgerjakn

Harmony4

1518 Glada KörenJKumlarevyn

22J8 Dixu:landkväll med Sven BJörkenslams

Qrke!)ler (Degerfors) och The Embanke·

ment Jaumen (Askersund)

TURISTINFORMATION

Stadshuset. Torget, leL kontorstid 019-58 81 06.

Perioden 10Juni-IS augustI rinns vi IDJupadalsbadets

eampingrcccplion alla dagar kl. 7-22. teL

019-588683.

30

Välkommen till

KONST PÅ HÖG 1/6 - 31/8

med skolbarnens konstnärliga bidrag

som i år är "Uygrån"

l juni-I juli

4 juni

19 juni

6 juli--5 aug.

11-12 aug.

15 aug.

17-19 aug.

24-26 aug.

31 aug.

KonstutställmnglArken Insla].

lationer med Karin \Vard OCh

Margita Dahlström

Konst pA Hög·loppet kilS

Konsert kl 19 med Joakim Jenne.

fors (mAnga musicalroller bl,a. I

Kristina (rin Du\emAla på Ci,­

kus) ocb Chariolle Ardai·Jennefors

(många framslående leater.

och musicalframlrldanden

Stockholm. London och på TV)

Utställnmg I Arken - Skulplurer

av MalS de Wahl

HOg Tid föreställmngar - b}gdc.

spel I modern lappning med mu·

sik. dans och leater. Text: Staffao

Ekegren

5()....{j()..talsrock med mUSIkgruppen

Valla Rocken

Hög Tid IOrestAllnmgar

HOg Tid förestAllmngar

KODst på Hög SIAnger

VANORINGSLEOER

Kvarntorp

Söderbavsleden

Nordsjöleden

Norrlorpsleden

Högenleden

2.8 km

4.8 km

lOkm

2.7 km

MIDSOMMARFEST I SANNAHED kl 14.30

Dans kring midsommarstången

Militärmusik kl 16.00 - Folkdans kl 17.00

Kaffeservering

Kumla Hembygdsförening - Kumla kultur o fritid

Serpcnunledcn

Kalkugn~leden

Hallklsleleden

Hu\udled~n

2.5 km

1.6 km

I.3 km

18.0 km.

IlardemO ..

SpJng o\er ÖJamossen lill AJgll5jön.

s..nnahl'd

-'Reg~mcnlsmarschen" 3.6 km.

DJUPAOALSBADET

2615-261'8

Tel 019-~ 86 78

Öp~t1ider:

Måndag-fredag 9.00--20.00

Lordag-sondag 9.00--18..30

TIsdag o fredag morgonbad 7.00-08.00

Kassan Slanger 30 mm. före badtidens slut.

Pro"tagnlOg for sunmarken "aeje dag kl. 12-14.

Sen..ring och bask öppna varje dag under bad­

~ngen

Bacb'-gifter.

.... u.~na

Barn tO.ffi, 6år fri entrf

Baml.om. 16Ar. studerande

RabaUbäftevuxna IOggr

Raballhaftcungdom IOggr

H)raa"'~kåp

H~'ra a\ skåp hel säsong

5asongkort 1perwn

S;isongkort ramllJ (inom Kumla)

Sasongkort famIlj (utom Kumla)

SilTlJ>kolor

Se annonser I dagspressen

DJUPADALSBAOETS CAMPING

10:­


"'­ &-

110:­

JOO­

450:­

600-

25;-

Lugn 3·stJärnig famiJjeeamping l km öster om

Kumla Centrum Nu åtla stugor och 70 campingplatser.

"'arav 32 med el.

Öppet 15 maj-l7 septemberk107-22

Tel. receptIOnen 019-58 8683

(Jegransad service 2018-17/9

~iJ~~~campIngplats/dygn

110:­

2S:-

Hyra av sluga 2 bllddarfd)'gn

Hyra av Sluga 4 bäddarfdygn

SIMHALLEN

SPORTHALLEN

325:­

500:-

Vecka 35 - se annons l lokalpressen

nlldtider:

Måndag och torsdag 9.00--20.30

Tisdag. onsdag o fredag 7.00--20.30

Lördag 9.00--15.30

Söndag 9.00--15.30

Kassan Slänger 30 mlOuler före badudcns slut.

Skolbad förekommer \'ardagar 9.00--15.00. För

besked om möjhghet au bada med icke simkunniga

barn I hlla bassJngen. nng 019-58 86 75.

Tisdagar. lördagar och söndagar ar lilla bassängen

uppv rmd till 3S grader och lampar sig

\lil för barnbad. A\ tradition an\lnds tisdagseltermiddagarna

för spädbamsbad. SimundervisnlOg

för barn och vuxna ordnas regelbundel.

Vid lovoch studiedagar är bassängerna disponibla

I mycket större uLStrlkknlOg under dagtId.

då Inga skolbarn förekommer.

OBSl Alltid 1I1l)-mme för motionssimning

VII.'(f'nbillaronsdagar kl 17.30--20.30

Dulirvlllkommen all bada i IlIgn och ro!

A\'Spänd miljÖ - Soft music- undervauenbelysning.

AldersgränsmlO. 17år.

Barn·och familjf'k"ällar fredagar kl. 17.30--20.30

Fredagarstår DadeLS bassänger ocb lokaleröppna

för barnfamll,er. Alla lekredskap tillgängliga.

- Hopplorn och sViktaröppna-Tamcdsimringen.

lurtmadrassen eller annan vattenleksat.

- Pada plc.nie.korgen och gör en helkvaW Givelvis

lir alla andra badgästerockså välkomna!

Under liden 1 maj - 30 augusti utövar föreningarna

efter· och försäsongsträning enl. särskilt

schema. Endast kvällsträning.

Kruppslriinlng

Trllningslokalen "Halsa med David" är öppen

hela sommaren. Tillträde tiJIlokalen endast genom

kod, knuten till dettrliningskort den tränande

köpt. Dagkort kan också köpas. vilket sker

i kassan pä Djupadalsbadct under tiden 26 maj­

26 augusti.

31


Bussen går till Kumlasjön i sommar

Av utredare Torild HilmerSSOfl

Många har hön av sig till kommunen

med önskemål om att stadstrafiken,

den s k servicelinjen, under sommaren

skall gå ner till Kumlasjön. Främst är

del sociala rådet och pensionärs- och

handikapporganisationerna som drivit

del kravet.

Bakgrunden är att även äldre och rörelsehindrade,som

inte har tillgång till

bil och har svårt au gå och cykla, vill ha

möjlighet aU besöka Kumlasjönsom under

sommaren är en oas.

Under sommarmånaderna komm

därför linjen att få en något annarl

da sträckning än vanligt. $tadslrafi

går ner till Kumlasjön där del blir

hållplats intill serveringen. Men för

få utrymme för den avstickaren i

tid som står till buds kommer linjen

avkortas i norra delen av Kumla.

Detaljerad information om tider

linjesträckning finns i den turlista

Stadstrafiken som kommer att delas

till hushållen före sommaren.

1::~pd ~ii9

Kvarntorp Kumla 1 juni - 31 aug 2001

SkUlpturer av Leif Bolter, Rickard Brixel, Mats Caldeborg, Lenny Clarhäll,

Lars Englund, Claes Hake, Torgny Larsson, Eva Löfdahl, Ebba Matz,

Olle Medin, Ulf Rollof, Pål Svensson, Karin Ward, Lars Vilks och Ulla Viotti.

öppet: Alla dagarjuni-augustl kl 10.00 - 20.00.

Servering. Guidniog.lnformation: 01 9-58 81 06. Hemskta: www.kumla.se

Koast på Hög 2001. nu på fjärde året,

med S nya konstverk. Uppe på högen

kommer konstnärerna Eva Löfdahl och

Ebba Matz alt göra var sin skulptur.

Rictard Brixel harsatt upp eD ny skulp­

.igjuten brons i stället för Filosofen.

Vidgolfbanansentre, väl synligt från hö-

Arrangörer. Kumta kOfTWTl..... ochOrata 1(00001tfÖ


Personer med hemhjälp bör vara på

sin vakt...

A II socialchef Hilkan Hjelm

KlipP häcken! Du kan rädda liv

Skymmande häckar, buskar och träd kan orsaka trafikolyckor

fIlformation fr/m gawavdelningen

Vi på socialförvaltningen vill uppmärksamma

eH problem som kan dyka

upp under semesterperioder.

Under sommaren när ordinarie personal

har semester förekommerdcI alt

okända personer ulger sig [ör att komma

från hemtjänsten för an obehörigen

kunna komma in hos pensionärer.

Så vin vi vel har ingen pensionär I

Kumla hittills blivit bestulen på det~

sätt men vi kan varje år läsa idagstid

ningar om att pensionärer har lural\

och blivit bestulna.

Under semesterperioden tar vi in vi.

karier när ordinarie hemhjälpspersonal

har semester. Vi har regler om an

dessa vikarier ska introduceras av den

ordinarie personalen så att pensiona·

ren känner igen vikarien som kommer

Om du är osäker på en besökande

som utger sig för att komma från hem·

tjänsten ska du inte släppa in pe~

nen. Ta omedelbart kontakt med hem·

tjänstassistent eller annan persen

inom kommunens hemtjänsl som d~

känner förtroende för.

C

10m

I galUlmNnmgar börhojden på \äxthgheten.t.ex.

bäckar. ej ö\eNtiga SO cm i en triangel med 10

melerssida.

Vid utfart från tomtmark.t.ex vKI garageuppfarter.

borhöjden phäJ:t1ight:ten. I.ex. backar. ej O\·crni·

gaSOcm icn triangel mcd 2.5 melcrssida.

Om du får besök av personer som uppger sig

komma rrän hcmljänSlcn och du inte känner

igen dem eller vllntar på besök bör du kontakta

till cxcmpe1hcmtjlinsI3ssistentcn innan du släpper

in personen/personerna.

VÄNTJÄNSTEN

Varje vardag kl. 10.00-11.45 kan Du

ringa till väntjänstens telefonjour tel:

019-560520.

På vår expedition på Södra Kungsvägen

17 finns en lista på pensionärer

som ställer upp som sällskap till

vårdinrättningar, bank- eller postärenden,

som byter glödlampor eller

persiennsnören, eller vad Du vill

ha hjälp med. Ring och framför Dina

önskemål så hjälper vi Dig att lösa

dem.

Du är välkommen art besöka någon

av våra gemenskapsträffar som vi

har på 11 platser i kommunen. Ring

så får Du information.

)02,5 m

)oJ 2 m

" •.6 m

:::tSkarellerlrädsom Slräcker sigöver tomtgrän~n

öv~ khppas så all det blir minSI 2.5 meters fri höjd

vl! r g~ngbana, nllnst3,2 melers fri höjd över cykel·

goc mmst4,6 meters fri höjdöverkörbana.

+---I> 0.6 m

l

12m

Träd bör placeras minst 2 meter innanför IOmtgrllns,

ofta mer. Hllck- och buskplantorbörplaceras

minst 60 cm innanför tomtgräns.

34

35


(jruppkorsband

Konstsidan

A v Mats Runering

Konstnär:

Objekt:

Titel:

Teknik:

Placering:

Ägare:

Storlek:

Torgny Larsson

Skulptur

Koncentrutorför soloch regn

Rostfri plåt cirka 60 kvm samt

fÖrställning

Kvamtorpshögen

Kumla kommun 1998

Längd 9m, bredd 5 m, höjd 3,6m.

Torgny Larsson föddes 1957 i Finspång

och bor i Stockholm. Trots sin relativa ungdom

har han bakom sig en stor mängd

separatutstälIn ingar. samlingsutstälin ingar

och offentliga utsmyckningar. Torgny

Larssons konstnärliga studier utgörs av

Grundskolan för konstnärlig utbildning.

Stockholm, 1975-76. Konstfackskolan

(skulptur), Stockholm, 1976-77 och Konsthögskolan

(skulptur). Stockholm. 1977-83.

När Torgny Larsson förklarade sig in-

tresserad av aH deltaga i Konst på Hög

1998 utvecklade han sina tankar på en

skulptur som skulle ha formen aven skål i

rostfri plåt kringgärdad av ett svep. Man

skulle gå in i skålen och då skulle man bara

kunna se himlen. Man skulle inte se någon

horisontlinje, inga träd, inga bilar. Bara

himlen och eventuella moln. Strålarna från

himlen skulle koncentreras. Koncentrator

skulle konstverket heta.

Så korn han då till Kvarntorpshögen med

en lastbil med rostfria plåtar och rör. Det

regnade. Torgny blev kvar en vecka och

byggde upp sin skulptur. Han fick hantera

stora plåtar i regn och blåst. Hundratals

nitar håller ihop verket. Det blev en båtlik.

nandc skål stagad av båtstöttor. En båt

strandad på askberget. Man kan gå in i

konstverket. Åt ena hållet ser man bara

himlen. Om man vänder sig om har man en

hänförande oeh starkt begränsad utsikt

över slätten. Man kan uppleva Koncentra.

tor som el! meditativt rum - ett rum som

man går in i och där man är ensam med sina

tankar.

Koncentrator i blickfånget. Utsikt över Nordsjön och NärkesiäIlen.

KUMLA TRYCKERI 2001

More magazines by this user
Similar magazines