S - Kumla kommun

Välkommen till Kumla bibliotek!
Vi erbjuder Dig som besökare - böcker, kassettböcker, tidninga.r.: tldsk~ifter. CD-skivor,
program och utställningar. Kunnig och serviceinriktad personal h)alper Dig gärna med atl
söka information och upplysningen
HUVUDBIBLIOTEKET
Vuxenavd. 2 tr
Bamavdelningen bv
Öppettider ul"lder sommaren:
Skoindustrimuseet
KUMLAN
Informationsblad för Kumla kommun
Ansvarig utgivare:
Kommunalrådet Dan-Åke Moberg
Redaktion:
Kulturintendent Mats Aunering
2
Folkets hus, Skolvägen 12, Kumla
Tel. 019-5881 90
Tel. 019-58 81 89
månd--torsdag 12-20
fredag 12-18
lördag och söndag stängt
Att observera! Kumla bibliotek flyttar under h~sten.2001 in i nya lokaler.
Planering och inflyttning kommer att påverka oppettldema under året. De
ändrade öppettiderna annonseras i lokalpressen.
KUMLA KOMMUNS BOKBUSS
Tel. 070-658 45 52
I samband med helger gäller följande öppethållande på huvudbiblioteket: ..
Torsdag 21 juni öppet 12-17. Midsommaraftoo. midsommardagen samt söndagen 2 4 runl
.-.
Sveavägen 19, Kumla
Öppettider. Måndag - fredag kl. 13.00 -17.00, lördaQ - söndag 13.00-16.00
SomrnarutstäUning wMördancIe Reklam-
För 9ruPpbesOk nng 019-58 81 87
Postadress:
69280 KUMlA
Besöksadress:
Stadshuset, Kumla torg
Telefon:
019158 80 00 (växel)
O I b 'ld 'l"pp.h~lIsvädermed enstaka so/glimtar och musik av Brefvensextetten
ms ags I en.... ~ 9 '2001 fö h fn
invigdes vandrings/eden "Regementsmarschen~lördagen den.! mal. av rre c e e
för /3 överste Einar Lyth och förre chefen för K3 överste Goran SjöweIl. 2C" person~r
M/sades välkomna av fullmäkt/gas ordförande Sven-.~.ve Cederstrand. Ven~nngen anfCl ­
des av Lyth och SjOwall med Göte Bj6rklund och 80fJe Pettersson som gUider.
I med- och motgång
A \' kommunalrådet Dml-Ake Moberg
Detärofrånkomligt att idenna spalt inte
beröra det som under våren domineral
massmedia i riket -nämligen Ericsson­
Iwncernens problem. För KumJas del är
väl känt att det kommer att drabba ca
l 500 anställda som inom ett år kommer
att mista sina arbeten i Kumla. Det kan
ock\A komma att drabba ettantal underlever"ntörertill
Ericssonverksamheten i
Kumla. men om konsekvenserna för
dessa harhitintills inte några allvarligare
efrekterrapporterats.
Många har frågat hurKum1a skall klara
denna kris vi nu stårinför. En del har till
och med. med viss skadeglädje uttryckt
.. Vad mr det jag sa - så här gdr det när
man tillilteren \'erksamhetatt\'ä:ca och bli
for storpl1 en sl1 liten ortsom KIlrnIo·'.
Givetvis skall vi ta allvarligt på det varsel
som nu lagts och vi skall kräva av
Ericsson att företaget på bästasäU tarsiu
ansvar för att underlätta och mildra effekterna
avsin minskade verksamhet i
Kumla.
För att ge en struktur åt de skriverier
som varit och de påståenden som framförts
kan det kanske vara av värde att
något redovisa hur vi ser på det som
inträffat och också vår roll i den förändringsprocess
som nu pågår.
I oktober månad förra året fick vi besked
från Ericssonledningen iKumlaa!t
produktionen av mobiltelefoner på sikt
skulle upphöra i Kumla och att det i
stället skulle produceras basstationer ellers
k systemutrustningiKumla. Efteren
lång tid av problem och vikande lönsamhet
vad avser tillverkningen av mobiltelefoner
var givetvis ett sådan! besked
välkommet och är det än idag.
Utöver problemen med produktion
och försäljning av mobiltelefoner har
Ericsson liksom branschen i övrigt drabbats
aven konjunkturavmattning som
spätt på problemen och som för Kumlas
del resulterat i ett bantningsprogram
som innebär personalminskningar i
Kumla.
röverläggningarna som hitintills förevarit
mellan de fack liga organisationerna
vid företaget i Kumla och Ericssonledningen
har man enats om ett program
som innebär att de somskall lämna företaget
istället för sedvanlig uppsägningstid
omedelbart erhåller en ettårig projektanställning
hos bemanningsföretaget
Proffice för att under temat Karriär
och Un'ecklinKSöka fmnanytt arbete.
När detta skrivs så vet vi fortfarande
inte vilka personersom får lämna Ericssons
verksamheteri Kumla. Det vi idag
vet äratt ca en tredjedel av arbetskraften
i berörda verksamheter bor i Kumla.
Örebro och Hallsbergs kommuner har
naturligt nog också en stor andel och i
övrigt berörssäkert alla kommuner ilänet
samt även nägra kommuner utanför
vårt län.
Medelåldern hos de Ericssonanställda i
Kumla är relativt låg, strax över30 år.
Emellertid torde medelåldern vara i
genomsnitt högre hos den arbetskraft
som slutligen kommer att lämna Ericsson
och vi kan vidare anta att utbildningsnivån
kan vara något lägre än vad
som är önskvärt på arbetsmarknaden
idag.
Därför kommer Kumla kommun att
verka för atl utbildningsfrågorna prioriforts.
på sid. 9
3

Det sköna omkring oss
Av sTadsarkitekt Klirr LarssOIl
Vad är skönhet, vackert, (ult, lrh~aml'! När det gäller konst, kläder, natur och människor
har \'1 ganska bestämda åsikter om vad li l)·ckerom. Det gäller egentligen också allt annat
som ,"j omger oss med hemma i bostaden, pi arbetel. semesterorten och. ror aU komma
liII budskapet. ih"en b)'ggnaderna ,"j Ser i Sladen, bostadsområdet och på landet. Husen
kan betraktas som stadens väggar och som viktiga inslag i landskapsbilden. Sngnader.
nas ut~ende. rarg, form, placering DI In är därliit cn angelägenhet ror oss alla vare sig ,-j
bor eller arbetar i dem eller bara.wt dem friD utsidan.
Fran att ha varit ett bondesamhälle
med lokalt ganska enhetlig bebyggelse
som växt i långsam takt skedde en
snabbare omvandling och utbyggnad i
och med industrialismen. De nesta husen
omkring oss har också byggts under
det senaste århundradet. Det gäller
speciellt tätorten Kumla som är en
förhållandevis ung samhällsbildning.
Generellt har en hel del kritik framförts
mot det som byggts under andra
hälften av 1900-talet. När något nytt
byggts eller gammalt förändrats finns
det åsikter om det är bra eller dåligt,
vackert eller fult. Ibland ställs frågan
hur den eller den färgen, ny- eller tillbyggnaden
kan tillåtas.
Ackilekturåret 2001
Frågorna om husens utseende m m har
ansetts så viktiga att regeringen har utnämnt
2001 till ett arkitekturår. Syftet
Bilderna på ruregåcnde uppslag
o. re ..Ons/ra bilden: Deläldsla "lidstypiska'"ommdel
iomröslnmgcn är Präslgårdsskogcn fmn 1950­
talel. Nedre ..O,lS/ra bilden: HagendalsYlIgen- ny
arkilektur i gammal miljö. Ovre Mg," bilden.
"Kumlahusct- (Ylonghuscl)som ntats BY Altan
Arkitekter AB, Kumla. Nedn' högmbildelr. Senaste
nya arkitekturen i Kumla - Biblioteket som
öppoarioklober.
BildcrnapA~id8
O"re bi/(/ell: "LilJa Torg'· En kommande lorgplats
med skulptur mot den s.k. Domusparkeringen.
Nedre bilden: traditionell byggnadsstil på de äldsta
husen icentrum- Södra KungsYägen 20-24.
•
är -'att bidra till att stimulera den
mångfald av goda verksamheter som
redan på olika sätt främjar en utveckling
där arkitektur, formgivning och
design kan ges goda förutsältningar
för sin utveckling".
Delaktighet iplanering, byggande och
stadsutveckling är också viktiga demokrati-
och framtidsfrågor som beröralla,
ung som gammal.
En rad aktiviteter genomförs, nationellt.
regionalt och lokalt. I tidningar.
TV och radio informeras och debatteras
det också om arkitekturoch design.
Miljö- och byggnadsnämnden. som i
Kumla kommun har ett ansvar fördessa
frågor,godkändei februari ett handlingsprogram
för arkitekturåret. Exempel på
aktivitetersom planeras är utställningar
såsom "Tidstypiska och värdefulla
hus i Kumla" och '-Bra och dåliga exempel
på ny- och tillbyggnader. färgsättning
m m". Andra aktiviteter blir
stadsvandringaroch "öppet hus" i några
nya eller äldre intressanta byggnader.
Det kommer dessutom att bli föreläsningar
och debatter.
T)'ckomhus.nu
När detta läses har omröstningen om
Kumlas mest omtyckta hus genomförts
och presenterats på Stadens dag den 19
maj. Ca 140 andra kommuner deltar
också. Varje kommun kommer sedan
alt representeras med två hus i ett läns-
, . g där två hus väljs till en arkiteklurriksdag
'" i november då S venges . mest
omtyckta hus röstas fram.
Då de flesta husen är byggda under
de senaste 50 åren och det är om dessa
som mest åsikter och kritik rinns har
omröstningen koncentrerats på dessa.
Stadsarkitektavdelningen valde ut
fem hus som fick representera respektive
årtionde. I omröstningen
skulle ett av husen väljas och ytterligare
et! helt [ritt som man mest tyckte om
i Kumla.
Defem nutida '-tidstypiska" husen var.
Prä"tgårdsskogen (50-tal). Pi ngstkyrka n
i Hallabrottet (6O-ta1), Baldergatan.
Oppegård ITT (70-tal), kv Bankiren Köpmangatan
vid Torget (BO-tal) och gruppbostaden
iSmedstorp (90-tal).
Vill Du veta mer om den riksomfattandeomröstningen
kan Duanvända internet
www.tyckomhus.nu.
Vykortstävling
En viktig målsättning under arkitekturåret
äratt få barn och ungdom atl tycka
till och lära om arkitektur. form och design
och ges möjlighet all delta och påverka
planeringoch byggande.
sik ler finns säkert men frågan är
hur dIalogen ska ske och hur kommunen
värderar och hanterar barnens
synpunkter. Den naturligaste kanalen
är skolan som på olika sätt kan ta upp
dessa fnigor i sin undervisning. Ett
konkret arrangemang är den teekmngstävlingsom
ordnas för skolelever
i årskurs 3-7. Alla som vill delta skall
rita och måla det vackraste huset i
Kumla. De bästa resultaten kommer
au tryckas upp som vykort.
Konst
~en o.ffentliga konsten utgör viktiga
Illslag I stadsrummet och väcker oftast
~ebatt om vackert och fult. Projektet
Konst på Hög" fortsätter i sommar.
Genom ett nytt projekt "Konst på
torg·' blir stadens torg under ett par
helger (3 och 19 augusti) en utställningsplats
för ca 40 bildkonstnärer.
Planering pågår oekså för två projekt
med offentlig konst i centrum. Förhoppningsvis
får staden ett par nya
··torg" med skulpturer - en mindre
platsbildningi anslutning till entren till
de nya bostadshusen vid Hagendalsvägen
(kv Snickaren) och en torgplats
"Lilla Torg" mot den s k Domusparkeringen.
Båda platserna är tänkta
att utsmyckas med konst av konstnärer
som medverkat i Konst på Hög.
Ny arkitektur
I och med enfortsatt utbyggnad iKumla
får vi kontinuerligt nya hus ofta också
med nyegen arkitektur. Senaste exemplet
är husen vid Hagendalsvägen med
sin något avvikande form och färgsättning.
Till hösten blir en ännu merspännande
byggnad klar med egen arkitektur
att tycka och ha åsikt om. Det nya biblioteket
slår upp sina portar ioktober. Huset
blir en mycket lämplig plats för
diskussioner om arkitektur. form och
design. Det byggs också småhus med
egen god arkitektur som komplement
till de fabricerade kataloghusen. Ett
exempel är det i Smedstorp snart fårdigbyggda
"Kumiahuset" (Ytongbuset)
som ritats av Altan Arkitekter AB.
Fortsatt diskussion
Som synes inbjuder arkitekturåret till en
rad tillfällen atl reflektera och diskutera
om vad som är "vackert och fult" eller
som på något sätt berör närvi ser husen
omkringoss. Då blir det också tydligare
att det jag gör med egna huset är en
angelägenhet även för andra. Genom en
fortsatt dialog och debatt om byggande
samt delaktighet iplanering även kommande
år får vi en pusselbit idet långsiktigt
hållbara samhället
D
7

forts. frAn sid 3
teras under kommandeårochall deEr·
icssonanställda som så önskarskall få del
aven kanske både nödvändig och välkommen
kompetenshöjning inför framtida
arbeten.
Denna utbildning kanochskall givetvis
ske påolika nivåer,allt ifrån det vi kallar
Kunskapslyftet som kan sägas vara den
grundläggande delen för an nå en god
bas för vad grundskolan står i dag, till
studier på universitetetsnivå.
De inom Ericsson som tycker sig ha
lämplig utbildningelleravandra skäl vill
direkt ut till ett nytt arbete haralltså eH år
på sig att med bibehållen lön söka finna
nytt arbete. I ensvår situation måste det
ändå vara en god utgångspunkt att under
el1 år söka, kanske också kunna pröva
nytt arbete. för att slutligen finna en ny
anställning.
I Kumla och iregionen finns en relativt
sett god företagsstruktur och med tanke
på behovet av ersättningsarbetskraft till
följd av framti~a stora pensionsavgångar
torde det åtrumstone vara goda möjligheter
att finna ny anstäUningpå hemorten
eller i närregionen.
Givetvis kommer en rad företrädare
förden offentliga verksamhetenan vara
aktiva till följd av Erics.sons varsel. Länsarbetsnämnden
ochde lokala arbetsför·
medlingarna har ett stort ansvar. Länsstyrelsen
följer de förhandlingar som
st~rmelJ~nföretag och fackliga organisahonerliksom
andra berörda myndigbeter~hkommuner.
Samfällt kommer
sannolikt också länets kommuner all
ställa krav på regeringen att följa denna
frAga och vid behov skjuta till resurser
o~ så erfordras. Det kan gälla i utbildmngs.frågor
eller inom andra områden
där VI kan anse staten har ett specifikt
ansvar.
~om universitetet i Örebro vill vi
som kommun att kontakterna med
Ericsson i Kumla fördjupas. Det äri förs~.a
ha~d ":led inriktning på att ge goda
forutsattmngar för framtiden. Ericsson
skall fortsatt bedriva en omfattande
v~rk.s:amheti Kumla och kravet på utb~dnmgoch
hög kompetensskärpsständ~~t.
Därförär enligt vår uppfattning ett
nara samarbete företag - universitet
nödvändigt. Inomdet området har Ericsson
liksom vi inom den offentliga verk~
samhetenettstort ansvar.
Med andra ord måste vi alltid i medoch
imotgång.göra det bästa av;ituationen.
Vi har haft och vi kommer att ha
mycket nytta av Ericssons verksamhet
här i Kumla även i framtiden. l den omställningsom
nu skall görasoch den motgång.som
det innebär, inte minst förvarje
enskild personsom tvingas lämna sin ans.tällning,
skall vi ändå finna möjligheter
till nytt arbete och nya utkomstmöjligheterantingen
i Kumla eller i regionen. D
Parti av Ericssons anläggning vid Montörgatan.
9

Kumla kommuns bokslut tör år 2000
Av eko'lOmiche! ROIllIY Sa!omonssoll
Det ekonomiska rcsullatct
Kommunen redovisar ett resultat för
år 2000 som uppgår till \0,8 miljoner
kronor. Del mycket goda resultatet
beror i huvudsak på att skatleintäkter
och generella statsbidrag blev högre
än beräknat. Överskottet på skatteintäkter
och statsbidrag beror på att slutavräkning
för år 1999 och preliminär
avräkning för år 2000 mot staten blev
mycket högre än vad tidigare bcräkningarpå
riksnivå visat. De kommunala
nämnderna uppvisar sammantaget
underskott med 5.8 miljoner. I övrigt
redo\ isas överskott för rinansie!la inläkter
och kostnader.
Nämnd
Kommunstyrelse
Miljö- och byggnadsnämnd
Kuhur· och fritidsnämnd
Barn- och utbildningsnämnd
Socialnämnd
Totalt
Verksamhetens nettokostnader
De kommunala nettokostnaderna (totalt
550 miljoner krollor) omräknade
per kommuninnevånare för de olika
verksamhetsområdena år 2000 framgår
av nedanstående tabell. I tabellen
anges också respektive nämnds procentuella
andel av den total nettokostnaden.
Med nettokostnad menas respektive
nämnds kostnader efter a,,­
drag för avgifter (Lex hemtjänstavgifter.
dagisavgifter. VA-avgifter os,,).
hyror och ersättningar m.m. Netto·
kostnaden är den del som måste finansieras
med kommunalskattemedel.
Kronor!
inl"änare
2534
397
1717
14499
9856
29003
och skatteutjämningsbidraget utgör
till!>ammans cirka n % av kommunt:n«
intäkter. Drygt 13 % utgörs av
h' lor och avgifter medan finansie+
rtngskällorna i övrigt endast utgör en
mindre del.
De största imcsteringama under år
2000 "ar första etappen på nya biblioteket.
ombyggnad av lokaleroch ventilation
i stadshuset. upprustning av
garu- och ledningsnälet bland annat i
nord' ästra delen a' Kumla tätort. färdIgställande
av klubbstuga vid Hälla-
Andela,'neUokostnad.
o~
8.7
1.4
5.9
50.0
34.0
100.0
$klItteulj.b;

Den närmaste framtiden
Kommunens ekonomi har successivt
förbättrats under de senaste åren
främst genom all arbetslösheten på
riksnivå stadigt sjunkit. Hur den kommunala
ekonomin kommer att utvecklas
beror mycket på hur man på riksnivA
lyckas med målet att hålla arbetslöshetssiffrorna
på en fortsatt låg nivå
och samtidigt öka sysselsältningen.
Delta har mycket stor betydelse framför
allt på de framtida skalteinkomsterna
i kommunen men också på
kostnaderna för bland annat socialbidrag
och arbetsmarknadspolitiska in-
satser. En annan viktig faktor är be·
folkningsutvecklingen och befolk_
ningsstrukturen i kommunen. Den under
de två senaste årens positiva be·
folkningsutveckling måste fortsätta
för att i första hand skatteintäkterna
även fortsättningsvis skall ulvecklas i
positiv riktning.
Några !l1:atistiska ll)'ckcllal
Förutom de nyckeltal som angivits tidi·
gare i artikeln kan följande statistiska
uppgifter för åren 1999 och 2000 hjälpa
till atl ge ytterligare information omden
kommunala verksamheten.
Särskild boendeform, genomsnittlig
neltokostnad/vård{a~ar~(328 resp. 316 st), kronor
Ilcmtjänst. genomsmtthg
kostnad/vårdtagare (194 resp. 192 SI). kronor
338750,00
192 930,00
392600,00
179300,00
Vägunderhåll. barmark, kronorlkvadratmeter
Gatubelysning, driftkostnad, kronorlbelysningspunkl
Vatten- och avlopp, driftkostnad. kronor/kubikmeter
Städkostnad, barnstugor, kronor/kvadratmeter
Städkostnad. skolor. kronorlkvadratmeter
Lokalkostnad. barnstugor, kronor/kvadratmeter
Lokalkostnad, skolor, kronor/kvadratmeter
Kumlahallen, simhallen kostnadfbesök
(1999=56007 besök.2OCMJ=61 776besök). kronor
Kumlahallen, sporthallen, kostnadlbesök
(200 000 resp. 200 000 st), kronor
Djupadalsbadet. kostnadlbesök
(48 222 resp 32 031 st),kronor
Campingen, kostnadfbesök (5 968 resp, 7 756st).kronor
Biblioteket. kostnad/lån (258750 resp. 262 877 st). kronor
Ishallen, kostnadlbesök (91 500 resp. 98 500 st). kronor
Fritidsgårdar. kostnadlbesök
(125470 resp. 108325 st) kronor
Grundskola, nettokostnad/elev
(2351 resp. 2 393 st), kronor
Musikskola, nettokostnad/elev
(465 resp. 471 st), kronor
Förskolevcrksa mhet, nettokost nad/baro
(844 resp. 832 st), kronor
Skolbarnsomsorg. nettokostnadlbarn
(1024 resp 983 st), kronor
Institutlon/familjehem, kost nad/årsplats
(3l resp 32,4 st). kronor
12
1999
8.68
405.00
5.24
192.00
165.00
821.00
651.00
31.10
6.28
26.26
15.08
21.32
23.39
21,04
52807,00
7 198,00
66843.00
20725,00
369000.00
21100
8.28
389.00
5.94
181.00
151.00
834.00
643.00
27.49
6,08
52.73
26,01
21.11
19.28
29,03
54 184.00
8054.00
67498,00
20923,00
391 300.00
Iknom- och uUh) ggda klubbslugan \id Hlillabroncts Idrottsptals.
www.kumla.se
Besök
Kumla Kommun
pA Internet
Brottsförebyggande
åtgärder
En plånbok i bakfickan är ett
lätt byte för en tjuv. Innerfickan
i kavajen eller jackan är
betydligt säkrare.
Brottsförebygganderådet
13

Cykla i Kumla
A I'sradsarkirekl Kllfr tarJSOIl
Nu närsommaren och värmen har kOllllllit ärdel dags, om det inte redan ärgjort. all ta (,alll
cykeln och la en tur. KlInske el'klar Du redan till ochfrånjobbel dlcrgiirturer på helgen och
semestern. Cykeln äregentligenell p{"rfekt transportmedel,som dessutom är IJr,j for hälsan,
miljön.ekonomin III III. AIII ner uPPläckerockså rordclarna.
Som alltid finnsdcI hinder alt övervinna
för ändring av beteende. även när dct
gäller alt börja cykla. DCI kan gälla bekvämlighel.
tid. säkerhet. klimat ffi m.
Från samhålletssida gärs en hel del för
att stimulera ökatcyklande. Många kommuner
salsar stora resurser och har
många ideer inom cykelområdet. I Örebrodiskuteras
lilloch med klimalskydd
för vissa cykelbanor och en rad andra
åtgärder.
Aven centralt inom regeringen tas nu
cyklande på allvar varför Vägverket (ån
i uppdrag att utarbeta program och planer
(ör hur bilberoendet i samhället kan
minska. En av uppdragen är då att ange
hur cykeltrafiken kan stärkasochgöras
säkrare. De strategiska områden som
anses viktigast aH vidta åtgärder inom är:
t. Skapa sammanhängande. gena och
kontinuerliga cykelstråk.
2. Planera bebyggelse m m mcrefter cykelt
rafiken än som hittillsefterbiltrafiken.
3. Väl utförd drift och underhåll av cykelvägar.
4. Trafikregleroch lagstiftningen behöver
anpassas till cykeltrafiken.
5. Ökaddialogoch information tilltrafikanterna
för ändrat beteende (cykla
mer. använda cykelhjälmar m m).
6. Ök

visas exempel på hur siikerheten ska
förbättras. Kommunens översiktsplan.
miljöprogram. folkhälsoprogram och
resepolicy redovisar på olika säll en
ambition al1 satsa på cykeltrafiken och
därmed ett behov av utbyggt cykelvägnäI.
Planer. program, målsänningar i
all ära, men det är oftast dct konkreta
genomförandet som räknas. Kommunen
satsar ca I miljon kronor per år
som räcker till ca l 100 meter utbyggnad
av cykelvägar.
N)' gång- och cykelvägspllln
Arbete pågår med att ta fram en ny
gång· och cykelvägplan för Kumla. I
planen ska redovisas behovet av nya
vägar och hur dessa ska prioriteras.
Särskilt ska barnens skolvägar beaktas
van id även hänsyn tas till skolskjutsverksamheten.
En ulbyggnad av cykelväg
kan ibland innebära att skolskjUlS
ej behÖ\'s. Föräldraföreningar m
fl framför ofta förslag på hur skolvägarna
ska görassäkrare och var nya gångoch
cykelvägar behövs.
HilliIIs har ett drygl trettiolai cykelvägsprojekttagits
upp iarbetsförslaget.
Som exempel på förslag till nya cykelvägar
kan nämnas:
• Mossbanegatan
• Kvarngatan
• Gamvägen
• Järsjögaran
• Västra Bangatan
• Köpmangatan
• Götgatan
• Älvestavägen
• Fjugestavägen
Som alltid är dock behovet större än resurserna.
Samtidigt iiI' det också en prioriteringsfråga
mellan exempelvis resurser
för biltrafiken kontra gäng- och cykeltrafiken.
Om det hittills redovisade
16
utbyggnadsbehovet skall tillgodoses
med dagens resurstilldelning tardet Ca 20
år att genomföra planen. Vissa bidrag
kan emellertidsökasoch ibland beviljas
av Vägverket och Länsstyrelsen.
Förslaget till gång- och cykelvägsplan
ska nu skickas på remiss till föreningar.
myndigheter m fl. Alla synpunkter och
förslag är välkomna. Har Du egna ide.
er är det bara alt skicka dem till Miljö.
och byggnadsnämnden.692 80 Kumla.
Frågor om nuvarande gång- och cykelvägar
ställs lämpligen till kommu_
nens gatuavdelning som är ansvarig
för drift och underhåll och det praktISka
genomförandet.
A \'Slutningsvis får vi hoppas att kommunen
fortsäuer satsa ännu mer på
utbyggnad av gång- och cykelvägar och
andra åtgärder så atl cyklandet ökaroch
även blir ännu säkrare i Kumla. O
Det ärviktigl med eykeJplalscr. g~rnu med ~kydd
vid "långlidsparkering".
Regementsmarschen
_en kulturhistorisk vandringsled i Sannahed ­
A r Arbetsgruppen för militärminnet SalJna hed
På Sanna hed fanns under en stor del
a' 1800·talet två regementen - Närkes
Regemente (från. 1904 Kungl L!vreg~mentets
Grenadjärer) respektive LIfregementets
HusarCorps (från 1893
Kungl Livregementets Husarer). Sanna
hed var då ett av mellansveriges
största militära övnings- och lägerområd"n.
Många minnen finns kvar från
denna betydelsefulla epok som du sä·
kert upptäcker när du följer den uppskyltade
leden med start vid hembygdsgården
Pukestugan.
Första etappen går genom grenadjär·
området. Närdu kommer fram till platsen
där det för de båda regementena
gemensamma sjukhuset (position 14) låg
har du gålt halva sträckan av den 3.6
kilometer långa promenaden. Du fortsätteratl
följa anvisningsskyltarna men
nu genom Husarlägret.
Du kan också välja aU dela upp Regemenlsmarschen
i två etapper- Grelludjärrondun
respektiveHusumJl/dan. vilka
vardera är2,S kilometer långa.
Grenadjärrundan (pos.l-14,34-36)
Du startarvid Pukcstugan och SoldaHorpet
(position I)och fÖljerskyltningen, till
alt börja med norrut, förbi minnes­
~.tene.n. platsen för Gröna stugan och
SkoJarbacken" samt "Gamla förn\­
det.... Följ leden västerut genom infartcn
tJiI. Grenadjärlägret och förbi Under~flcersmässoch
platsen för MusikpaVilJong.
Leden viker av norrut förbi
t"l a.tgal.r och kokgropar innan kursen
~,~Ir vas.~erut förbi ~.aracken. "Nya
orr~det . platsen för Overstens bostad
och mfonnationstavla för Soldathemmet.
Leden böjer av söderut förbi informationstavla
för skyttegravar fram till
platsen för sjukhuset (position 14).
Här lämnar du den markerade leden
och följer Ralavägen fram lill Kungsleden.
som du följer norrut till utgångspunkten
Pukestugan. Du passerar därvid
Gevärsförrådet. Husaro(ficersstugan
och Officersmässen.
Husarrundan (positionerna 14-36)
Dustartarvid Pukestugan och Soldaltorpet
(position I) och följer Kungsleden
söderut lilI Ralavägen. som du sedan följervästerut
till platsen för sjukhuset (p0­
sition 14). Följ den markerade leden söderul
genom Husarlägretslägeralle och
platserna för SjukstalIei respektive HuvudfÖrrådel.
Här \'iker du av österUl genom
infarten lill Husarlägret förbi platsen
för husarernas Officersmäss. Nu följerdu
SkYadronsgatansöderut förbi informationstavla
för Skvadronsstallen,
platserna för Manskapstälten österom
vägen och Officerarnas tält väster om
\'ägen. Vid Skvadronsgatans slUl hittar
du en informationstavla för Bespisningsområdet.
Vandringsleden följer nu gärdesvägen
österut förbi platsen för Underofficersmässen
och infonnationsta\'lan för
Husarernas övningsområde. I slutet av
gärdesvägen hittardu Husarkällan och
Husarernas Minnessten. Följ Kungsleden
norrut. Alldeles innan du kommer
fram till Pukestugan korsar du Kungsleden
österut upp till Gevärsförrådet.
Fortsätt norrut på åsen till Husarofficersstugan
och Grenadjärernas Officersmäss.
D
17

8 •
. l
o
••••••••••
b 00
..'
•••••
---~---~-
•
•
. - . h
\~\~
• •
- '.••••••• 0. 0 .- o' o'
ljil j Il
•• ! 0 0
.. ji·Jl
>i-J
•
l ~~ 'S .. - t~ .,. ~~
~
1 "5''5
~
~
~
"Iii.
'"
ii '.!II

Fakta om regementena och
indelningsverket
Nya bestämmelser angående
elektronikavfall
Kungl. LivregementctsGrcnadjärer
Tre bataljoner från Närke utgjorde den
ena delen av del slora Nerike-Värm·
lands Regemente. som var Sveriges
största infanteri-regemente med l 674
indelta soldater. 1812 delades della
stora regemente i Ivå mindre regementen
- Närkes Regemente I2! respektive
Vännlands Regemente 122.
ärkes Regemente kom att bestå av
766 soldater medan Värmlands Regemente
hade 908 soldater. Närkebataljonerna
hade tidigare övat på flera
platser. bland annat på Mosås slätt
(öster om Mosjö kyrka. järnvägen
fanns då ännu inte). Närkes Regemente
fick nu från 1816 Sanna hed som sin
permanenta övnings- och lägerområde.
Staten köpte heden år 1815 från de
sex byar som ägde den. r 1893 flynades
LivregementetsGrenadjärkår från
Utnäslöt utanför Strömsholm. till Sanna
hed ochslogs därvid samman med Närkes
Regemente under det nya namnet
Kungl. Livregementet till fot, 13, från
1904 namnändrat till Kungl Livregementets
Grenadjärer. 13. Regementet
Oy.Hade år 1912 till nypppförda kaserner
i Orebro.
Kungl. Livregementets Hus~rer
Ursprunget till del som senare blev
KungL Livregementets Husarer var Lifregementet
till häst. Sveriges största kavalleriregemente,
som bestod av tre bataljoner
om tillsammans I 505 ryttare
och var förlagt till Utnäs löt utanför
Strömsholm. Varje bataljon bestod av
fyraskvadronerom vardera 125 ryttare.
År 1791 fick varoch en av bataljonerna
status som Corps (regemenle). Batal-
jon nr 3, som bestod av skvadronerna
nr 9, lO, tl, 12, kom då att heta '·Uf.
Regements-Brigadens lätta Dragon_
Corps" - en namn som 17% ändrades
till Lifregementets Husar Corps för all
1893 ånyo ändras. nu till Kungl. Livre_
gementets Husarer. K 3. Vid det Sista
namnbytet fanns regementet sedan
1846 på södra delen av Sanna hed. Re·
gementet bestod av 500 ryttare. som
mellan mötena bodde på husartorp till·
hörande rusthåll huvudsakligen i Örebro
län och norra Västergötland. K 3
flyttades till Skövde 1904 och återfinns
numera. sedan 1984, i Karlsborg.
Indelningsverket
För att på ett rationellt sätt förse den
svenska krigsmakten med soldater in·
fördes det så kallade Indelningsverket
på 1680-talet. Indelningsverket var ett
sätt att beskatta det som gick att beskatta
vid den tiden_ den bördiga jorden.
Gårdarna delades in i rotar eller rusthåll.
som varoch enskulle underhålla en fotsol·
dat eller en häst med ryttare.
De indelta soldaterna samövade nål!.­
ra gånger perår under sommarhalvåret
på till exempel Sanna hed. I början a\
1900-talet insåg man att de gamla
"sommar- och hed-regementena"
hade spelat ut sin roll. Regementena
lämnade sina hedar. t ex Axvalla hed.
Hultsfreds släl1, Romme hed och San·
na hed. för nyuppförda kaserner i eller
utanför medelstora och stora städer.
Indelningsverket avskaffades 1901.
men då hade det redan parallellt funnits
en ny organisation, Bevilringsinrättningen,
från 1812. Beväringsinrätlningen
övergick senare i allmän värnplikt. O
A r gatuchefMats 199mark
Från och med den l juli 2001 gäller nya
be~lämmelser angående insamling och
omhändertagande av elektronikavfall.
KommunemaskaIl svara för insamlingen
a\ elektronikavfall från hushållen och
ett ~Jr..lult producentbolag. El-Kretsen
AB. har bIldats för alt svara för
producenternas ansvar för det slutliga
omhandertagandet.
Eleklronikskrotet skall sorteras i sex
fraktioner enligt följande:
• fraktion l lysrör (farligt avtal enl
Fbrordn.I996:971)
• fraktion 2 lågenergilampor. kompaktlysrör
(farligt avfall)
• fraktion 3 glödlampor (ej farligt avfaU)
• fraktlon4 småapparater(handverkt)
g.leksaker. klockor o dyL)
• fra~tion5 medelstoraapparater(TV.
radiO. datorer. skrivareo dyl.)
• fraktion6 storaapparater(spis.tvätloch
diskmaskin. torktumlare o dyl.)
~etta innebär att ovanstående artiklar
mte längre får läggas ide vanliga sopbehållarna.
.Elekt.ronikavfallct får lämnas på soptlppe~
J Kv~rntorp där sorteringskerav
särskilt utbIldad personal. Tippen är öppek
~ vardagar kI.07.()(}'16.00och måndagvallartillkI.18.30.
hFörau underlätta för abonnentersom
karsv"rt att ta sig till tippen i Kvarntorp
l.mmer det också ges möjlighet al1 av­
~~l~a cl.ektronikavfall i samband med
g SOPtnsamlingen som sker varje år.
Denna insamling kommer att ske tre
gånger per år med för ändamålet särskilt
inrättat fordon.
Närmare upplysningar om hur insamlingen
skall gå till i detalj kommer att
lämnas genom annons i onspressen och
på Kumla kommuns hemsida. när avtalet
med El-Kretsen AB är klart. D
Ordföranden i AOA Bordlcnnisklubb. Esso
Engw

Adressering av fastigheter och
gårdar på landsbygden
A l'mä/llillgsche[Lem1MI LUlldgren
Komlllunerna,pOSlen och lantmäteriet har inlcll ell samarbete med alfskapa unika adresser.
sä kallade beliigenhelsadresser. inom heilIlandet. Adresserna skall \"ara utfomlnde så all de
utan alltr6rslnrlokalkännedomska kunna uln~1tjasfc.ir atl påett enkeltsätt lokalisera och/eller
identifiera hostadshus. fritidshus cllcr '-crksamheler. Ans'-arig för adresser är respekti'f
kOlllll1un.1 Kumla knmmun är Miljö. och 8yggnadsnämnden ans\'arig Jlämnd.
Belägenhetsadressen underlättar för
räddningstjänst, polis. taxi. hemtjänst
m.n. att snabbt hitta fäll. Belägenhetsadressen
kan dessutom utnyttjas som
grund (ör bostadsadress i folkbokföringen
samt som postadress i postens
basregisler över adresser till boende i
konununen.
F01L::· och bosladsr.ikningar
Kommande folk- och bostadsräkningar.
(FoB).den första planeras till 2005. kommer
alt bygga på uppgifter från olika
register. För all kunna göra den första
registerbaserade folk- och bostadsräkningen
krävseu lägenhetsregister. Alla
boende kommer att folkbokföras på lägenhet.
Kommunerna medverkari förberedelsearbetet
genom alt fastställa
adresser till alla bostadshus m.m. På
landsbygden förekommer i dag ofta
postlådeadresser. Målet är att alla bostäder
skall ha unik och lokaliserande
adress. Posten kommer. efter det all
kommunen har fastställt nya adresser. aU
ersätta postlådeadresserna med de nya
adresserna, som kan bindas titt viss by
(trakt). fastighet eller byggnad (belägenhetsadress).
Miljöoch Byggnadsni'imndcn hargodkänt
en arbetsplan med inriktning på alt
adrcssättningen ska va ra klar senast 30
j uni 2002. I arbetsplanen ingår informa-
tian och samråd med hembygdsfören·
ingar. facknämnderoch fastighetsägare.
(tätorterna gatunamn med numrering
ocb på landsbygden b)'namn eller
,-ägnanm med numrering
Densom harboxadress eller kommerall
avtala med Posten om sådan.använder
boxadressen. som vanligt. för postbe·
fordran. men belägenhetsadressen ialla
andra sammanhang.
[nom Kumla kommunslätorter.(Ekeby.
Hällabrouet. Kumla. Kvarntorp.
Sannahedoch bytorp). finns idaggatu·
namn med numrering. Vissa gator/vägar,
till exempel Hallblommagatan. Södra
Kungsvägen (förbi Kumlaby). Långgällagatan
och Holmagatan. har idag post·
lådcadrcsscr men kommer också deal!
erhålla gatunamn med numrering.
När det gäller byarna på landsbygden
kommer vi att använda bynamnen
(traktnamnen) eller vägnamn med num·
renng.
God ortnamnssed
[ lagen om kulturminnen finns bestäm'
melser om all god ortnamnssed skall
iaknas vid kommunal och statlig verk·
samhet. det innebär all hävdvunna ort·
nam n inte skall ändras utan starka skäl.
namn skall stavas enlig! vedertagna regler
för språkriktighet o.s.v. D
Hor

Visste du att...
Av Iltredare ToriId Ni/merSSOIl
lagharbotaniserat bland de många statistiktabeller
som kommer till kommunen
och hittat etl och annat som kanske
kan intressera kumlaborna.
Kumla kommuns befolkning har
ökat under hela 1900-talet med undantag
för nAgra enstaka år. Befolkningen
passerade 19000 invånare l:a kvartalet
i är
Sedan nuvarande Kumla kommun
bildades 1971 har Kumlas befolkning
ökat frän 16255 invånare till 19014
\ ilket relali\t sett är den största ökningen
i länet jämsides med Nora.
Antalet födda barn per kvinna i
Kumla är betydligt högre än i riket ­
1,9 mot 1.5.
Kumla ärdcn 124:e kommunen i 5tO(­
leksordningavSveriges289 kommuner.
Sammanlagt 8380 personer arbets_
pendlartill och från Kumla (1999)
Pendlingsströrnmen vände under
1990--talel. r 1993 pendlade 1988 pel"S().
ner in och 3720 personer ut, medan åt
1999pendlade4666personer in och 3714
ut. Även mellan Örebro och Kumla at
inpendlingen större än utpendlingen.
Största inpendlingen till Kumla kom.
mer från Orebro. Därefter kommer
Hallsberg. Akersund. Lekeberg och
Arboga.
Största utpendlingen går till Örebro
och HalLsberg. På tredje plats kommer
Stockholm! Därefter följer Laxå och
Askersund.
Fler siffror om Kumla hittar du på
www.kurnla.sedärdu klickar på Kommuninfo/Statistik.
C
Hur får du tvätta din bil
G defn, ngen och Miljö- och ltälsoskyddsOl'delnillgell
Al' a(tla'·
Aldrig hätt på gatan eller på asfalterad
glIrageuppfart . . ...
Oljor och kemikalier skadar Itvet IsJonr
och \altendrag. Valten från galOr renas
. t T' ätt på galOr eller asfalterade gara­
;~ppfarter är~ä~fö~.inte(illåtet. E~kla:
re t\alt med ffillJömarkt scha~po ~an I
bc2ränsad omfattning godtas for pnvatfordon
omdet sker påen gräsmalla eller
d) likt Sllm kan fånga upp tv~ttvattnet
utan .ltt det far vidare tIll dIken eller
gatubrunnar. Avspo.lning av lera Ch
damm utan användmng av några tvallmedel
godtas också för fordon som an­
\ ands iyrkesmässig verksamhet ochom
det sker på en gräsmatta eller grusplan
och inte är i närheten av brunnar eller
diken. Avfenningsmedel eller "supertvättmedel"
får ej användas hemma.
Vatlnel m' ste renas
Kommunens reningsverk är inte heller
anpassat för att ta hand om vatten från
billvätt. Bilarna måstedärförtvättasdär
detfinnsen egen reningsanläggningsom
tar hand om föroreningarna.
Tvätthallar för personbilar och andra
fordon finns på bensinstationer. Ibland
förekommer dock tvätt även i villans eller
firmans garage. Tvätt i garage som
inte haregen avloppsreningär inle heller
tillåten.
O
Ar 1999pendlado:.:I666personcrin lin Kumlaoch3 71.:1 ut från Kumla-bilden visanmfiken norrUI på E20-
Bcrnth Halll'n demonstrerar bIltvätt i tV1ilthall med O:llen renmgSllnliLggning.
24
25

UPPSLAGET
- ett par sidor för konsumenterna
TEST DAMMSUGARE - DYRAST
ÄR BÄST
Av sexton testade dammsugare har Ire
av de dyraste fåll bästa resultat. YollaU4550
Bolida. MieleS 518 i och Electrolux
Z5531 Oxygen.
Dessa tresugcr uppdamm bäst.släpper
ut få partiklar. bullrar minst och - inte
minst viktigt - deär praktiska an använda.
Men så koslarde också mellan 2.495
- 2.975 kronor. Sämst i testet blev billiga
Melissa. 850 kronor. som är dålig på
dammupptagningoch släpper ut alldeles
förmycket partiklar. Del gör också Panasonic
som dessutom är testets bullrigaste
dammsugare.84dB(A). En dammsugare
ska inte heller vara lung. Tyngst
av de testade maskinerna är Melissa
VCC16. Nilfisk King 520. Sicmens
VS92A17. ~1.iele A252i och Miele $518 i.
De vägerövcr 8kilo. En ny dammsugare
utan påse finns med i testet, Electrolux
Z58tO cyklon Power. Den får bra betyg
men är inte riktigl färdigutvecklad.
Det är ell bökigt och smutsigt jobb att
tömma och rengöra dammbehållaren.
något som helsl ska göras efter varje
dammsugning.
Råd & Rön nr5/01
TEST FRÅNLUFTSVÄRME­
PUMPAR - TA VARA PÅ
VÄDRINGSLUFTEN
Meden frånluflsvärmepumpkan man ta
vara på viirmen i luften från huset. Pumpen
värmer både hus och lappvarmvatlen.
Encrgikostnadsvillsten kan bli över
7 000 kronor om året visar testet av
26
fyra modeller.
Förutom lägre energikostnad ger
frånluftsvärmepumpen bättre ventila.
tion i hus med fukt. mögel och hög
radonhalt. Efter sju-tio års drift har
man tjänat in utgiften för pumpen.
Den ligger på 35 000 - 42 000 kronor
exklusive installation för pumparna l
vårt test. Del är lättast att installera en
frånluftsvärmepump i ett nybygge; då
kan kostnaden för installation i bästa
fall stanna på 15000 kronor. Men det
kan också löna sig i ett äldre hus. din
elpannan ska bytas ut mot en ny dyr.
Då bör huset ha kanaler för frånluftsventilation.
annars blir det dyrt. Den
här typen av värmepump är oberoende
av temperaturen utomhus och kan
därför användas även i de nordligaste
delarna av landel. Tre av de fyra pum·
parna som Sveriges provnings- och
forskningsinstitut provat. värmer radio
atorvallnet och den fjärde. ilan Maestro
903. värmer rumsluften. På som·
maren används pumpen bara till ,'armvatten
och till det räcker energin i från·
luften. På vintern prioriteras värmningen
av raditorvattnet och då krä\"s
tillsats-el för all vänna tappvallnel.
Råd & Rön nr 5/01
TEST FÄRDIGMAT - SNUSK I
SALLADEN
Gott och fräscht med en kyck lingsaIlad
till lunch i stället för flottig pannbiff
Javist om den är färsk. Råd & Rön har
kontrollerat bakteriehalten ifiirdiga kyl·
da lunchrätterpå bäst~före-dagen.Inte
en enda klarade sig utan anmärkning.
Vem skulle drömma
ont att göra en macka på
måndag, slå in den i plast
och äta upp den på torsdag
Eller äta en sallad
som är flera dagar ga~mal
Kall färdigmat.sä~JS
ofta med alltför opllmlsliska
bäst-före-dalum,
\isar Råd & Röns test.
Råd & Rön lat Analycen
Li\ a AB göra en mikrobiologisk
undersökning
a\ färdigmat. som smörgå~~tr
sallader och
plasllnpackad sushi som
säljs i olika mataff!irer
och kiosker. Alla fick
anmärkning på en eller
flera punkler. många
produkter hade höga
haller a\ tannbakterier.
Råd& Röns slutsatserär
darför att lunchrätter
ska ätas farska oavsell
\ad datummärkningen
Säger.
Rild & Rij" nr5/01
TEST INLlNES - TRE
KLARA FAVORITER
Inlincs-trenden håller i sig
och Råd & Röns senaste
lest visar att skridskorna
har blivit mycket bättre.
Den här gången har även
ett par skridskormed fem
hju~ testats. Defemhjuliga
skndskorna är till för utpräglade
långdistansåkare,
mcn kräver också att
tekniken behärskas för att
vara effektiva. De testade
modelIcrna kostar
Test~karnah1ltade!re klara fa\"oritcrbland dctio inlinessom finns
med i testet.
från l 300 till 4 300 kronor.
Bland de ålta fyrhjuliga
skridskorna utsågs tre
vinnare - K2 Velocity
Titanium, K2 Orrus.
Rollerbladc Care XTV
W, Salomon X-traincr.
Tecnica MuslanglLuna
Lady, Ultrawheels Rodco.
Ultrawheels Biofit
XT5. Salomon TR Vitesse.
Teenica Phantom
SW
Råd & Rön nr 5/01
27

C A Jonssons skofabrik och
dess park
A v byggledare Göran Fagerström
En blev två! Så ärden alllsådelad -CA
Jonssonsgamla skofabrik.
Del mindre huset skall byggas om till
lägenheterochövergåi KumlaBostädcrs
ägo. I skrivandestundärdet tänkt att bli
fem lägenheter med en fördelning på 2st
3 RaK och 3st 4 RoK. En 3:a och en 4:a
kommeraU få allrumlhobby i källarplanet.
Det stora huset finns det ännu inget
beslut på vaddel skall inrymma,ävenom
det mesta i nuläget talar för att även det
huset byggs om till lägenheter.
En viktig faktor i projekteringen
varit att så mycket som möjligt beva
den ursprungliga karaktären på del st
huset. Overstavåningen hardock pi
atsav för att ersättas med en merän
mlilsenlig inredningsbar takvåning ffi
takkupor. Dessutom får huset en lä
profil till gagn för parken och bebygg
sen norrut.
Garagelängan norr om byggnad
kommer att rivas. Den fortsatta proje
teringen får utvisa hur parkeringspia
och övrigutemiljöskalIIösas.
~ilde~ ovan to~ i maj och visar det stora h~sct so~ska få en ny takvåning. Översta bilden på motståe
sIda vI~ar det m.lO~re.huset.Den undre blIden vIsarparken ,som på grund av den vattensjuka höst
2000 ej hann bli fHTdlgslälld då. Arbetet med parken kommer därför att slutföras under försom
ren 2001.
28

Kultur...
• ••
och fritid
KONSERTER
/8 augusti
S\cnska kammarorkestern
KumlaJön
2/ Sfpltmbtr
Eine kleine nachimusIk. Vasks Viohnkonsert
Beethoven S) roron!
S\'cnska kammarorkestern
KUMLASJÖNT
Onsdagar kll!tOO
4f1 Sambalaya med Mlhel Ramel
1117 (preliminärt) AllsAngshäll med andlig
musik
1817 NOlilalgik_äll med blues och amerikanska
bilar. Bela S'"ll.rdmark och Blue PearIs
25n Irlandshall
118 Mora Träsk (bl.a. ~Ska du med på tlgerjakn
Harmony4
1518 Glada KörenJKumlarevyn
22J8 Dixu:landkväll med Sven BJörkenslams
Qrke!)ler (Degerfors) och The Embanke·
ment Jaumen (Askersund)
TURISTINFORMATION
Stadshuset. Torget, leL kontorstid 019-58 81 06.
Perioden 10Juni-IS augustI rinns vi IDJupadalsbadets
eampingrcccplion alla dagar kl. 7-22. teL
019-588683.
30
Välkommen till
KONST PÅ HÖG 1/6 - 31/8
med skolbarnens konstnärliga bidrag
som i år är "Uygrån"
l juni-I juli
4 juni
19 juni
6 juli--5 aug.
11-12 aug.
15 aug.
17-19 aug.
24-26 aug.
31 aug.
KonstutställmnglArken Insla].
lationer med Karin \Vard OCh
Margita Dahlström
Konst pA Hög·loppet kilS
Konsert kl 19 med Joakim Jenne.
fors (mAnga musicalroller bl,a. I
Kristina (rin Du\emAla på Ci,­
kus) ocb Chariolle Ardai·Jennefors
(många framslående leater.
och musicalframlrldanden
Stockholm. London och på TV)
Utställnmg I Arken - Skulplurer
av MalS de Wahl
HOg Tid föreställmngar - b}gdc.
spel I modern lappning med mu·
sik. dans och leater. Text: Staffao
Ekegren
5()....{j()..talsrock med mUSIkgruppen
Valla Rocken
Hög Tid IOrestAllnmgar
HOg Tid förestAllmngar
KODst på Hög SIAnger
VANORINGSLEOER
Kvarntorp
Söderbavsleden
Nordsjöleden
Norrlorpsleden
Högenleden
2.8 km
4.8 km
lOkm
2.7 km
MIDSOMMARFEST I SANNAHED kl 14.30
Dans kring midsommarstången
Militärmusik kl 16.00 - Folkdans kl 17.00
Kaffeservering
Kumla Hembygdsförening - Kumla kultur o fritid
Serpcnunledcn
Kalkugn~leden
Hallklsleleden
Hu\udled~n
2.5 km
1.6 km
I.3 km
18.0 km.
IlardemO ..
SpJng o\er ÖJamossen lill AJgll5jön.
s..nnahl'd
-'Reg~mcnlsmarschen" 3.6 km.
DJUPAOALSBADET
2615-261'8
Tel 019-~ 86 78
Öp~t1ider:
Måndag-fredag 9.00--20.00
Lordag-sondag 9.00--18..30
TIsdag o fredag morgonbad 7.00-08.00
Kassan Slanger 30 mm. före badtidens slut.
Pro"tagnlOg for sunmarken "aeje dag kl. 12-14.
Sen..ring och bask öppna varje dag under bad­
~ngen
Bacb'-gifter.
.... u.~na
Barn tO.ffi, 6år fri entrf
Baml.om. 16Ar. studerande
RabaUbäftevuxna IOggr
Raballhaftcungdom IOggr
H)raa"'~kåp
H~'ra a\ skåp hel säsong
5asongkort 1perwn
S;isongkort ramllJ (inom Kumla)
Sasongkort famIlj (utom Kumla)
SilTlJ>kolor
Se annonser I dagspressen
DJUPADALSBAOETS CAMPING
10:­
m­
"'­ &-
110:­
JOO­
450:­
600-
25;-
Lugn 3·stJärnig famiJjeeamping l km öster om
Kumla Centrum Nu åtla stugor och 70 campingplatser.
"'arav 32 med el.
Öppet 15 maj-l7 septemberk107-22
Tel. receptIOnen 019-58 8683
(Jegransad service 2018-17/9
~iJ~~~campIngplats/dygn
110:­
2S:-
Hyra av sluga 2 bllddarfd)'gn
Hyra av Sluga 4 bäddarfdygn
SIMHALLEN
SPORTHALLEN
325:­
500:-
Vecka 35 - se annons l lokalpressen
nlldtider:
Måndag och torsdag 9.00--20.30
Tisdag. onsdag o fredag 7.00--20.30
Lördag 9.00--15.30
Söndag 9.00--15.30
Kassan Slänger 30 mlOuler före badudcns slut.
Skolbad förekommer \'ardagar 9.00--15.00. För
besked om möjhghet au bada med icke simkunniga
barn I hlla bassJngen. nng 019-58 86 75.
Tisdagar. lördagar och söndagar ar lilla bassängen
uppv rmd till 3S grader och lampar sig
\lil för barnbad. A\ tradition an\lnds tisdagseltermiddagarna
för spädbamsbad. SimundervisnlOg
för barn och vuxna ordnas regelbundel.
Vid lovoch studiedagar är bassängerna disponibla
I mycket större uLStrlkknlOg under dagtId.
då Inga skolbarn förekommer.
OBSl Alltid 1I1l)-mme för motionssimning
VII.'(f'nbillaronsdagar kl 17.30--20.30
Dulirvlllkommen all bada i IlIgn och ro!
A\'Spänd miljÖ - Soft music- undervauenbelysning.
AldersgränsmlO. 17år.
Barn·och familjf'k"ällar fredagar kl. 17.30--20.30
Fredagarstår DadeLS bassänger ocb lokaleröppna
för barnfamll,er. Alla lekredskap tillgängliga.
- Hopplorn och sViktaröppna-Tamcdsimringen.
lurtmadrassen eller annan vattenleksat.
- Pada plc.nie.korgen och gör en helkvaW Givelvis
lir alla andra badgästerockså välkomna!
Under liden 1 maj - 30 augusti utövar föreningarna
efter· och försäsongsträning enl. särskilt
schema. Endast kvällsträning.
Kruppslriinlng
Trllningslokalen "Halsa med David" är öppen
hela sommaren. Tillträde tiJIlokalen endast genom
kod, knuten till dettrliningskort den tränande
köpt. Dagkort kan också köpas. vilket sker
i kassan pä Djupadalsbadct under tiden 26 maj­
26 augusti.
31

Bussen går till Kumlasjön i sommar
Av utredare Torild HilmerSSOfl
Många har hön av sig till kommunen
med önskemål om att stadstrafiken,
den s k servicelinjen, under sommaren
skall gå ner till Kumlasjön. Främst är
del sociala rådet och pensionärs- och
handikapporganisationerna som drivit
del kravet.
Bakgrunden är att även äldre och rörelsehindrade,som
inte har tillgång till
bil och har svårt au gå och cykla, vill ha
möjlighet aU besöka Kumlasjönsom under
sommaren är en oas.
Under sommarmånaderna komm
därför linjen att få en något annarl
da sträckning än vanligt. $tadslrafi
går ner till Kumlasjön där del blir
hållplats intill serveringen. Men för
få utrymme för den avstickaren i
tid som står till buds kommer linjen
avkortas i norra delen av Kumla.
Detaljerad information om tider
linjesträckning finns i den turlista
Stadstrafiken som kommer att delas
till hushållen före sommaren.
1::~pd ~ii9
Kvarntorp Kumla 1 juni - 31 aug 2001
SkUlpturer av Leif Bolter, Rickard Brixel, Mats Caldeborg, Lenny Clarhäll,
Lars Englund, Claes Hake, Torgny Larsson, Eva Löfdahl, Ebba Matz,
Olle Medin, Ulf Rollof, Pål Svensson, Karin Ward, Lars Vilks och Ulla Viotti.
öppet: Alla dagarjuni-augustl kl 10.00 - 20.00.
Servering. Guidniog.lnformation: 01 9-58 81 06. Hemskta: www.kumla.se
Koast på Hög 2001. nu på fjärde året,
med S nya konstverk. Uppe på högen
kommer konstnärerna Eva Löfdahl och
Ebba Matz alt göra var sin skulptur.
Rictard Brixel harsatt upp eD ny skulp­
.igjuten brons i stället för Filosofen.
Vidgolfbanansentre, väl synligt från hö-
Arrangörer. Kumta kOfTWTl..... ochOrata 1(00001tfÖ

Personer med hemhjälp bör vara på
sin vakt...
A II socialchef Hilkan Hjelm
KlipP häcken! Du kan rädda liv
Skymmande häckar, buskar och träd kan orsaka trafikolyckor
fIlformation fr/m gawavdelningen
Vi på socialförvaltningen vill uppmärksamma
eH problem som kan dyka
upp under semesterperioder.
Under sommaren när ordinarie personal
har semester förekommerdcI alt
okända personer ulger sig [ör att komma
från hemtjänsten för an obehörigen
kunna komma in hos pensionärer.
Så vin vi vel har ingen pensionär I
Kumla hittills blivit bestulen på det~
sätt men vi kan varje år läsa idagstid
ningar om att pensionärer har lural\
och blivit bestulna.
Under semesterperioden tar vi in vi.
karier när ordinarie hemhjälpspersonal
har semester. Vi har regler om an
dessa vikarier ska introduceras av den
ordinarie personalen så att pensiona·
ren känner igen vikarien som kommer
Om du är osäker på en besökande
som utger sig för att komma från hem·
tjänsten ska du inte släppa in pe~
nen. Ta omedelbart kontakt med hem·
tjänstassistent eller annan persen
inom kommunens hemtjänsl som d~
känner förtroende för.
C
10m
I galUlmNnmgar börhojden på \äxthgheten.t.ex.
bäckar. ej ö\eNtiga SO cm i en triangel med 10
melerssida.
Vid utfart från tomtmark.t.ex vKI garageuppfarter.
borhöjden phäJ:t1ight:ten. I.ex. backar. ej O\·crni·
gaSOcm icn triangel mcd 2.5 melcrssida.
Om du får besök av personer som uppger sig
komma rrän hcmljänSlcn och du inte känner
igen dem eller vllntar på besök bör du kontakta
till cxcmpe1hcmtjlinsI3ssistentcn innan du släpper
in personen/personerna.
VÄNTJÄNSTEN
Varje vardag kl. 10.00-11.45 kan Du
ringa till väntjänstens telefonjour tel:
019-560520.
På vår expedition på Södra Kungsvägen
17 finns en lista på pensionärer
som ställer upp som sällskap till
vårdinrättningar, bank- eller postärenden,
som byter glödlampor eller
persiennsnören, eller vad Du vill
ha hjälp med. Ring och framför Dina
önskemål så hjälper vi Dig att lösa
dem.
Du är välkommen art besöka någon
av våra gemenskapsträffar som vi
har på 11 platser i kommunen. Ring
så får Du information.
)02,5 m
)oJ 2 m
" •.6 m
:::tSkarellerlrädsom Slräcker sigöver tomtgrän~n
öv~ khppas så all det blir minSI 2.5 meters fri höjd
vl! r g~ngbana, nllnst3,2 melers fri höjd över cykel·
goc mmst4,6 meters fri höjdöverkörbana.
+---I> 0.6 m
l
12m
Träd bör placeras minst 2 meter innanför IOmtgrllns,
ofta mer. Hllck- och buskplantorbörplaceras
minst 60 cm innanför tomtgräns.
34
35

(jruppkorsband
Konstsidan
A v Mats Runering
Konstnär:
Objekt:
Titel:
Teknik:
Placering:
Ägare:
Storlek:
Torgny Larsson
Skulptur
Koncentrutorför soloch regn
Rostfri plåt cirka 60 kvm samt
fÖrställning
Kvamtorpshögen
Kumla kommun 1998
Längd 9m, bredd 5 m, höjd 3,6m.
Torgny Larsson föddes 1957 i Finspång
och bor i Stockholm. Trots sin relativa ungdom
har han bakom sig en stor mängd
separatutstälIn ingar. samlingsutstälin ingar
och offentliga utsmyckningar. Torgny
Larssons konstnärliga studier utgörs av
Grundskolan för konstnärlig utbildning.
Stockholm, 1975-76. Konstfackskolan
(skulptur), Stockholm, 1976-77 och Konsthögskolan
(skulptur). Stockholm. 1977-83.
När Torgny Larsson förklarade sig in-
tresserad av aH deltaga i Konst på Hög
1998 utvecklade han sina tankar på en
skulptur som skulle ha formen aven skål i
rostfri plåt kringgärdad av ett svep. Man
skulle gå in i skålen och då skulle man bara
kunna se himlen. Man skulle inte se någon
horisontlinje, inga träd, inga bilar. Bara
himlen och eventuella moln. Strålarna från
himlen skulle koncentreras. Koncentrator
skulle konstverket heta.
Så korn han då till Kvarntorpshögen med
en lastbil med rostfria plåtar och rör. Det
regnade. Torgny blev kvar en vecka och
byggde upp sin skulptur. Han fick hantera
stora plåtar i regn och blåst. Hundratals
nitar håller ihop verket. Det blev en båtlik.
nandc skål stagad av båtstöttor. En båt
strandad på askberget. Man kan gå in i
konstverket. Åt ena hållet ser man bara
himlen. Om man vänder sig om har man en
hänförande oeh starkt begränsad utsikt
över slätten. Man kan uppleva Koncentra.
tor som el! meditativt rum - ett rum som
man går in i och där man är ensam med sina
tankar.
Koncentrator i blickfånget. Utsikt över Nordsjön och NärkesiäIlen.
KUMLA TRYCKERI 2001