Hoppundervisning med hjälp av storbildsvideo - SLU

* Använder ofta sin kreativitet och fantasi under bearbetning
av ny information
* Relaterar det han lärt sig till egna erfarenheter
* Är impulsiv i sitt beslutsfattande
Representativa system
Den perceptuella dominansen (dvs det sinne som dominerar)
är av största vikt vid inlärningen. När vi lär oss det
som är nytt eller svårt underlättas inlärningen om vi får
informationen presenterad på vårt representativa system.
Vi lär oss dock allra bäst när flera sinnen är involverade.
Kan vi stimulera barn till att använda olika sinnen hjälper
vi dem till större flexibilitet i vårt komplexa informationssamhälle
(Boström, 1998).
Vester anser att dessa olikheter har sin grund i hur hjärnans
celler kopplades samman under framförallt de tre
första månaderna i livet. Miljön avgjorde då uppkopplingen
och därmed hur arvet, vars och ens medfödda
potential, skulle utnyttjas och uttryckas. Vi blev olika, bl.a
när det gäller vårt sätt att lära. Om en elev har svårt att
förstå, kan det alltså bero på att han eller hon har en
annan lärstil än den som läraren förutsätter att"alla" har
(Försvarsmakten Stockholm, 2000).
Vester skriver: "Ju fler slags förklaringar som ges, ju fler
varseblivningskanaler som kommer till användning, desto
säkrare lagras kunskapen, desto mer mångsidigt förankras
och förstås den, desto flera elever kommer att förstå och
senare också kunna erinra sig denna kunskap" (Försvarsmakten
Stockholm, 2000, s 393) .
Små barn lär sig först via det kinestetiska sinnet. De involverar
hela kroppen när de inhämtar information och lär
sig grundläggande färdigheter. Därefter utvecklas det taktila
sinnet och de lär sig genom att ta i och fingra med
saker. I händerna finns många receptorer och inlärningen
förstärks och blir begriplig, påtaglig och handfast när man
fingrar och manipulerar med föremål (Boström, 1998).
Det visuella sinnet utvecklas starkt under förskoleåren och
barnen lär sig då att se och betrakta bilder, ord, diagram,
symboler osv. Gradvis utvecklas förmågan att minnas det
man ser eller läser under en lektion. Sist utvecklas det
auditiva dvs hörförståelsen. I 11-13 årsåldern kan de flesta
barn minnas mer komplicerade saker av det som de hört
under en lektion (Boström, 1998).
Den tyske professorn Fredric Vester ger liknande perspektiv
på lärstilar. Han utgår från basal minnesforskning och
anger att vi har olika mottaglighet beroende av det sätt
som lärstoffet når oss: via hörseln (auditivt), synen (visuellt),
skriven text, känseln eller en kombination av olika
varselblivningskanaler. Han anser att några lär sig bäst
genom att diskutera, andra genom att förklara för dem
som inte har förstått, ytterligare andra genom att plocka
med sakerna, lyssna, se på tablåer eller i ensam het fundera
över formler och abstraktioner i annan form . (Försvarsmakten
Stockholm, 2000).
Undervisningsmetodik inom idrotten
Förmedling av kunskap
Mycket av vår utbildning har genom tiderna bestått i
förmedlad undervisning. Det är förmodligen ett arv från
den tid då få var läskunniga och förmedlingen måste ske
genom tal. Metoden utgår från att det finns färdiga fakta
och lösningar som ska föras över från lärare till elever
med minsta möjliga effektförlust. Tydligt visar sig förmedlingsprincipens
grundtanke i den gamla militärpedagogiska
ramsan "visa - instruera - öva " med det senare
tillägget "pröva". Sedan forskare avslöjat motivationens
betydelse för viljan att lära har ramsan moderniserats till
"Motivera - visa - instruera - öva - pröva". Lärarens roll
vid förmedling är väl definierad och klart dominerande
(Försvarsmakten, 2000).
Visning - instruktion
En vanlig metod när läraren ska lära ut en praktisk färdighet
är att läraren visar medan eleven ser på. Förevisning
av moment är som regel effektivare vid inlärning än verbal
beskrivning. Att visa och förklara är en naturlig metod vid
inlärning av rörelser. Till visningen kan vara kopplad en
15