Hoppundervisning med hjälp av storbildsvideo - SLU

tarna hoppade en bana på sex hinder och sju språng och
hinderhöjden var 0,90 - 1,00 m. Kursmålet för Hippologprogrammet
inriktning ridlärare redovisas på sidan 3.
Ett protokoll med fastställda kriterier användes, där en
rad färdigheter, t ex ryttarens sits och följsamhet, inverkan,
tempo, vägar och anridning mot hinder bedömdes i
en skala från Otill 10, se bilaga 2. För närmare förklaring
av de olika bedömningskriterierna i banhoppning och av
de termer som används, se bilaga 3.
Två ryttare ur testgruppen och tre ryttare ur kontrollgruppen
sorterades bort ur resu ltatet i såväl den experimentella
som den kvalitativa intervjuundersökningen. De hade
antingen bytt häst under perioden, eller inte deltagit i de
båda utbildningsuppföljningarna. Kvar blev elva ryttare i
testgruppen och nio i kontrollgruppen.
Intervjuerna
minuter. Det fanns pauser i programmet för att undvika
tidspress. Miljön var trivsam och atmosfären avspänd.
Den kvalitativa intervjun förutsätter att frågorna till en
början ska vara öppna. Samtidigt är det enligt Svensson
& Starrin (1996) viktigt att intervjuaren inte glömmer
att fokusera dem . Jag följde i stort sett den ordning jag
ställt upp i frågeformuläret. Ibland upprepade jag någon
av frågorna eller ställde en följdfråga för att få fram mer
information eller för att studenten skulle få möjlighet att
förtydliga det som han eller hon hade sagt.
Intervjuerna med ridlärarna (två stycken) genomfördes
i skolans bibliotek efter det andra mättillfället och tog
något längre tid i anspråk. Studenter och ridlärare fick
veta att jag skulle göra intervjuer ca en vecka före intervjutillfället.
Omedelbart före intervjun fick de läsa igenom
frågorna under ett par minuter, för att de skulle kunna förbereda
sig. Jag bad om deras tillåtelse att banda intervjuerna,
och informerade om att det bara var jag som skulle
lyssna på bandet.
Djupintervjuer genomfördes med de studenter som undervisats
med Storbildsvideo (11 studenter) för att undersöka
hur de upplevt undervisningen. Studenterna fick svara på
följande fråga, samt ett antal följdfrågor (se bilaga 4):
Har du upplevt någon skillnad när det gäller undervisning
med hjälp av Storbildsvideo jämfört med traditionell
undervisning?
Även de två ridlärarna som deltog i projektet intervjuades
om hur de upplevt att undervisa med Storbildsvideo jämfört
med traditionell undervisning. Ridlärarna fick svara
på följande fråga, samt ett antal följdfrågor (se bilaga 5):
Har du upplevt någon skillnad när det gäller att
undervisa med hjälp av Storbildsvideo jämfört med
traditionell undervisning?
I den kvalitativa intervjutraditionen uppfattas intervjuaren
som medskapare till intervjuns resultat. Den kvalitativa
intervjun utgörs aven interaktion mellan två personer,
intervjuaren och den intervjuade. Ett öppet klimat och
öppen kommunikation är viktigt för att intervjuaren ska
känna sig trygg. Är man som intervjuare avslappnad och
osjä lvisk leder detta ofta till att intervjupersonen blir lugnare
(Svensson och Starrin, 1996).
Jag försökte att själv agera så neutralt som möjligt under
intervjuerna. Tyvärr är intervjuer en metod som riskerar
att bli subjektiv, och risken finns att studenterna påverkas
av mina åsikter. Enligt Svensson och Starin (1996) är det
ett vanligt problem att respondenten ger de svar som han
eller hon tror att intervjuaren förväntar sig.
Intervjuerna med studenterna genomfördes direkt efter
testperioden, men före det andra mättillfället. Detta för att
ryttarna inte skulle bli färgade av resultatet vid det andra
mättillfället. Intervjuerna ägde rum under två förmiddagar
på kontoret i det stall där studenternas hästar var uppstallade.
Den tid som avsattes för varje intervju var 15 minuter
per student, men varje intervju tog mellan 10 och 20
Bearbetning
Testgruppens och kontrollgruppens resultat före och efter
testperioden jämfördes i en variansanalys (tv åvägs variansanalys
för upprepade mätningar). Ana lysen användes
19