Hoppundervisning med hjälp av storbildsvideo - SLU

en gång till" och att de kom ihåg den känslan de hade
när de såg videoinspelningen. Dessutom tyckte ryttarna
att det inte spelade så stor roll att det blev färre språng,
eftersom de fick ut så mycket av varje språng. Ryttarna
uppgav även att metoden sparade hästarna genom att de
inte behövde hoppa övningen så många gånger.
två gångerna) var för mörk för att man skulle kunna
urskilja alla detaljer. Vidare skulle lekt ionerna vara något
längre - kanske en timme och en kvart - så att det blev
mindre stressigt. Det är viktigt att grupperna är lagom
stora och en elev skulle gärna vilja ta hem videon för att
kunna studera filmen flera gånger.
Ridlärarnas synpunkter:
Även ridlärarna tyckte att undervisningen blev mycket
mer effektiv även om ryttarna hoppade färre språng, eftersom
ryttarna visste tydligare hur de såg ut och vad som
skulle förbättras. En kombination av video och praktisk
övning skulle kunna vara ett bra alternativ, eftersom det
behövs många språng för att öva in en färdighet.
Framtida modifieringar
Samtliga ryttare och ridlärare i studien tyckte att Storbildsvideo
var en metod som är lämplig att fortsätta använda
i hoppundervisningen på Strömsholm. Här redovisas förslag
på vad som kan göras annorlunda vid användning av
Storbildsvideo i hoppundervisningen.
Ryttarnas förslag:
Alla ryttarna upplevde användandet av Storbildsvideo som
mycket positivt och att det varit till stor hjälp i hoppundervisningen
genom att det var stor skillnad att få se sig
själva hoppa. De hoppades att fler kommer att få använda
metoden och att det är något som ridskolan kommer att
fortsätta med. Det var kul med någonting nytt, som även
borde användas i dressyrundervisningen.
Ryttarna tyckte att det skulle räcka med att videofilmas
var tredje vecka - då skulle man kunna se skillnaderna
tydligare mellan gångerna. Storbildsvideon skulle kunna
användas t ex under tre perioder under året. Därefter kan
ryttarna först öva några veckor och sedan filmas igen. Ryttarna
skulle kunna rida samma övningar och genom att
jämföra den gamla och den nya filmen kunde man se om
det har skett några förbättringar. En av eleverna tyckte att
det skulle räcka att videofilma en gång per ridpass istället
för två.
En annan synpunkt var att bildlevaliten skulle kunna förbättras
ytterligare eftersom bilden ibland (särskilt de första
Ridlärarnas förslag:
Även ridlärarna tyckte att Strömsholm ska fortsätta att
arbeta med Storbildsvideo. Det gäller dock att hitta en
smidig teknisk lösning. Ryttarna vill gärna videofilmas när
de rider, men om man ska titta på inspelningen efter lektionen
tar det lika lång tid som att genomföra en lektion.
Det positiva med att arbeta med Storbildsvideo är att man
sparar tid genom att titta på videoinspelningen under lektionen.
De tyckte vidare att det vore bra att arbeta med
Storbildsvideo under en längre period. Man kunde ha
gjort vissa övningar - t ex anridning på enkelhinder två
gånger.
Avslutande kommentarer
En av ryttarna tyckte att projektet borde upplevts som
bra även av ridlärarna. Att de haft möjlighet att förklara
för eleven samtidigt som de tittar på Storbildsvideon. De
kan säga att "såg du där och så ändrar du till nästa gång".
Att det kan vara en bra hjälp att verkligen kunna visa vad
de menar när de ger en instruktion. En av ryttarna hade
lagt märke till att när hon tittade på sig själv på videon,
var det inte alls som hon själv upplevde det. Och om ridläraren
t ex gav instruktionen att hon skulle trampa ner
hälen, så tycker hon att hon gjorde det. Men när hon såg
filmen upptäcker hon att så inte var fallet. Det som ryttarna
också upplevde som positivt var att det är väldigt
bra att ha tränaren med sig när de ser videon. Det är den
stora skillnaden mot när man filmar själv.
Flera av studenterna tyckte att det hade varit ett intressant
projekt och de var tacksamma att de fått vara med
i studien. De hade också lagt märke till att metoden verkade
tilltala flertalet elever. Flera studenter tyckte att det
behövs nytänkande inom undervisningsmetodiken, och att
man måste våga pröva nya och alternativa vägar. Att man
vågar öppna sig och tänka i nya banor och titta hur andra
idrotter gör.
27