Hoppundervisning med hjälp av storbildsvideo - SLU

Material och metoder
Denna studie syftar till att jämföra inlärningsresultatet i
hästhoppning mellan studenter som undervisats med hjälp
av Storbildsvideo jämfört med de som und ervisat s enligt
tradition ell metod. Med traditionell metod menar jag att
ridläraren instruerar genom enbart muntliga instruktioner.
Den metod jag valde att använda i förs ta hand var en
experimentell studie. Principen för experimentella studier
är använda två identiska gru pper, och att den ena av
dem (testgruppen) men inte den andra (kontrollgruppen)
utsätts för en viss form av påverkan. Sedan mäter man
skillnaden mellan gruppern a när experimentet är slut.
Gruppern a ska vara "matchand e" betr äffande egenska per
som exempelvis ålder, kön och socialgru pp (Bell, 2000).
För att få fram ett mer omfattande resultat kompletterades
den experimentella studien med kvalitativa intervjuer.
Kvalitativa intervjuer syftar till att utröna, upptäck a,
förstå och lista ut beskaffenheten eller egenskapen hos
någonti ng (Svensson & Star in, 1996). Syftet med den
kval itativa intervjun i denna studie var att ta reda på
hur studenterna upplevde undervisning med Storbildsvideo
jämfört med traditionell undervisning. Jag intervjuade
även deras två ridlärare i hoppning för att ta reda på om
de upplevde någon skillnad när det gällde att undervisa
med hjälp av Storb ildsvideo jämfört med att undervisa på
traditionellt sätt. Den und ervisningsmetod som testades
var helt ny för såväl stu denter som ridlä ra re.
Under arbetet med studien hörde jag ta las om att instruktörerna
på British Racing school i N ewmarket, England
använder Storbildsvideo när de undervisar elever som
utb ildas till "arbetsryttare" inom galoppsporten. Jag
gjorde därför ett besök på skolan och intervjuade en av
instru ktörerna för att ta reda på hur de använde sig av
metoden.
Urval
Jag valde att använda en grupp studenter (25 studenter) på
Hippologprogrammet med inriktning ridlära re i studien.
Studenterna genomför sitt andra utbildningsår på Ridskolan
Strö mshol m. Gruppen valdes ut dels där för att den är
relat ivt homogen, både betr äffande åld er och utbildningsnivå,
dels där för att det skulle vara möjl igt att skapa förutsättningar
som var mö jliga att kontrollera. Fördelen var
att jag kände studenterna sedan tidigare, eftersom jag själv
und ervisar dem i pedagog ik. Nackdelen var att det finns
en viss risk för att jag som lär are kan påverka studentern a.
De visste reda n före studien att jag för edr ar att lär a mig
visuellt.
I denna studie har jag anv änt begreppen student , elev och
ryttare. Med student men ar jag de Hippologstudenter som
deltog i studien. Med elev menar jag rid elever i allmänhet
medan begreppet ryttare omfattar alla som deltar i rid ­
undervisning. N ormal t an vänds begreppet ryttare för alla
som rid er - inte enbart dem som deltar i ridundervisning.
Genomförande
Studenterna på H ippologprogrammet delades slumpmässigt
in i fyra ridgru pper. Två gru pper (13 studenter) undervisad
es med Storbildsvideo en gång i vecka n under fem
veckor, när de genomfö rde olika hoppövningar. Två gru p­
per (12 studenter) und ervisad es på traditionellt sätt, där
ridläraren endas t gav muntliga instruktioner. Studenterna
hade var sin hopphäst till sitt förfogande under perioden.
De undervisades i hoppning ytterligare en dag i veckan
under perioden, och då på traditionellt sätt. Studenterna
red hä starna övriga dag ar i vecka n, vissa dag ar självstä
ndigt och and ra und er ledning av ridlärare. Ridlärare
för samtliga grupp er var Erik Berggren vid de tre första
övningst illfällena och Loui se Haaga vid de två sista. De
är båda ord inarie ridlärare för de student er som delto g i
studien.
17