Sidan 1 3-07.indd - Ergo

More documents

Recommendations

Info

10/REPORTAGET <strong>Ergo</strong> #3 / 2007 »Den största stressen är mina egna krav« Anna är 23 år gammal och pluggar ekonomi vid Uppsala universitet. Liksom många andra såg hon fram emot en studieperiod fullspäckad av fest, plugg, nya vänner och avklarade tentor. Men det roliga förbyttes i långt gången stress. Det började nog redan i slutet av mitt första år i Uppsala. Första terminen var mest bara kul och fest. Livet var väldigt enkelt. Men när jag började inse varför jag var här – för att plugga – blev pressen plötsligt stor, berättar Anna. – Det är en extremt hög nivå på studenterna här. Och eftersom jag ständigt jämför mig med andra känner jag mig alltid sämre. Jag ser inte att jag utvecklas, snarare att jag borde kunna ännu mer. Det gör att jag ständigt känner mig osmart och att jag borde plugga mer, vilket är jättestressande. Anna menar att mycket av stressen ligger i att få ihop hela hennes livssituation. Hon tänker ständigt på vad hon borde göra i stället för att ta tag i det. – Jag släpper aldrig tankarna på allt som finns på min ”att göra”-lista. Sitter jag och läser tänker jag samtidigt på att jag borde handla, ringa det där telefonsamtalet eller träffa mina vänner... Inte ens det som ska vara kul blir riktigt kul. Till en början insåg inte Anna att det var just stressad hon var. Hon började bara plötsligt må sämre, psykiskt och fysiskt. Inget i livet kändes helt bra och rätt. Hon tvivlade ständigt på sina beslut. När hon började få fysiska symptom dök tanken på stress upp. Stela axlar, andningssvårigheter, svårt att komma till ro, koncentrationssvårigheter, oro i magen och stickningar i bröstet. Dessutom hände något i höstas som fick henne att bli riktigt orolig. – En kväll när jag skulle sova började jag som vanligt tänka på vad jag borde göra imorgon, vad jag borde ha gjort idag, vad jag bör göra i sommar och i framtiden, osv. Och jag hade hysteriskt mycket i skolan. Helt plötsligt började alla tankar snurra och det kändes som att hela huvudet skulle sprängas. Jag fick panik och kunde knappt andas, det var sjukt läskigt. Jag insåg att jag inte kunde fortsätta så här, och tvingade mig själv att åka hem helgen därpå och försökte att inte göra någonting. Själv tror Anna att de egna kraven är den främsta anledningen till hennes stress. Hon vill alltid vara bäst, i stället för att inse att hon är bra som hon är, på sin nivå. – Jag pluggar jättemycket men kommer ändå aldrig upp i några högre betyg. Jag känner att jag måste klara av allt och blir besviken när jag aldrig gör det. Det är som att jag sätter en ribba för hur mycket jag bör klara av som jag aldrig når upp till. Hon menar också att hon gör det som andra gör, snarare än att ta reda på vad hon själv verkligen vill. – Jag läser ekonomi nu men tycker egentligen att det är jättetråkigt. Det är som att jag gör det för att jag måste. Jag vet egentligen inte vad jag ska bli, vad jag är intresserad av, vad jag tycker är riktigt, riktigt kul. Att inte veta vilken väg jag ska gå stressar mig enormt. IDAG HAR ANNA försökt lägga ner pressen på sig själv. Men då blir det i stället att hon inte gör någonting. Plötsligt känns tentorna onödiga och lektionerna tråkiga. Å andra sidan har stressen faktiskt minskat. – Jag har försökt sänka mina krav och ändra mitt liv. Jag ska till exempel flytta hem i vår och läsa en kurs som jag verkligen är intresserad av och inte en jag ”borde” läsa. Det är små steg, men eftersom jag mår så dåligt känner jag att jag måste ta tag i det här. Det finns inget alternativ. ANNE VON EULER »Studentlivet är en prestationsinriktad miljö« Symptom som ont i magen, stelhet i axlar, magkatarr och sömnsvårigheter ses lätt som normala tillstånd av många studenter. Men det är tydliga tecken på stress. Enligt studentkårens undersökning från förra året känner sig fyra av tio Uppsalastudenter stressade eller mycket stressade. Anna-Lena Hedman är kurator på Studenthälsan i Uppsala. Hon förklarar varför hon tror att stress är så vanligt bland studenter. – Som nybliven student ställs man inför en helt ny livssituation. Från att ha levt ett tryggt och inrutat liv med schemalagda dagar och en familj att gå hem till är det plötsligt dags att ta ansvar över sitt eget liv, med allt vad det innebär. Därtill är studentlivet är en väldigt prestationsinriktad miljö där det mesta handlar om att lyckas med saker. Hon delar upp studietiden i tre delar där varje del bidrar med nya krav. I början handlar det om att hitta sin plats i den nya situationen. Att fixa boende, klara ekonomin och hitta nya vänner läggs till som nya måsten. När det efter några år är avklarat kommer insikten att studierna faktiskt bör leda fram till något i framtiden. Och i och med det frågor om vad man själv vill, vad som är kul och vad som är det bästa valet. Den sista perioden i studietiden är när slutet börjar närma sig. Plötsligt ska studentlivet som då ofta börjat kännas väldigt tryggt, bytas ut mot en verklighet med krav på arbete, ny bostad och för många även familj. – Det är inte konstigt att studenter är stressade om man tittar på hur deras liv ser ut, säger Anna-Lena Hedman. Inte nog med att de ska lyckas ta sig igenom alla de tre perioderna under studietiden, många jämför sig dessutom ständigt med det vi brukar kalla ”summan av alla andra”. Med det menas att istället för att titta på vad en person gör, lägger man ihop vad alla runt omkring en gör och försöker lyckas med allt det själv. Det låter som en självklarhet att det är en omöjlig uppgift, men det är så de flesta av oss gör. – Att ständigt jämföra sig med andra är som att jaga en person som inte finns, det är extremt stressande. Du måste inse att du duger som du är och våga tro att allt ordnar sig. ANNE VON EULER
<strong>Ergo</strong> #3 / 2007 REPORTAGET/11 Illustration: Katatrina Seth Sätt gränser för pluggandet, lär känna kroppens signaler och kom ihåg att livet är mer än studierna. Det är kuratorns råd. Anna-Lena Hedman tycker att ett bra sätt att hitta balans är att se livet som en trekant, där en spets står för studier/arbete, en för relationer och vem man är, och den tredje för fritiden – intressen, träning och sådant som gör att man mår bra. Alla är lika viktiga för att känna sig tillfreds och orka med stress och jobbiga händelser. – Utrymmet mellan spetsarna är den grund du har att stå på. Tar en spets större plats blir det obalans och saknas någon helt och hållet blir livet som en smal tråd att balansera på. Låter du alla delar bli lika viktiga spelar det ingen roll om någon viker för en kort tid. Studietiden innebär en gränslös vardag. Man kan i princip alltid plugga lite mer och det finns ingen tydlig gräns mellan jobb och fritid. Men det går inte att plugga jämt, påpekar Anna-Lena Hedman. – Du blir inte smartare av det. I stället gäller det att sätta upp gränser för hur mycket du ska plugga, när du ska vara ledig och när du ska umgås med vänner. Ett bra tips är att redan på morgonen bestämma sig för när och hur länge man ska plugga. Och att vara ledig på riktigt när man är ledig. ATT LÄRA KÄNNA sin kropp är viktigt för att kunna se när stressen blir för stor, fortsätter hon. – Det första tecknet på stress är en allmän känsla av olust, trötthet och nedstämdhet. Man kan tappa intresset för sådant man tidigare tyckt varit roligt. Många tror inte att det är ett ecken på stress, men blir pressen för stor reagerar kroppen så. När man börjar uppleva att man inte längre känner igen sig är det dags att göra något. Annars riskerar stressen att gå över till fysiska symptom som magont, stelhet i axlar och hjärtklappning, och i förlängningen riskerar man panikattacker och ångest. Stress i sig är egentligen inte farligt, till en början är det snarare positivt att känna sig lite stressad. Kroppen pumpar ut adrenalin och prestationen ökar. Men gränsen är hårfin mellan positiv och negativ stress. Det går inte att ständigt prestera på topp. Till slut vänder prestationen i takt med att stressen ökar. Det är därför många studenter känner sig otillräckliga och dåliga när de studerar mer och mer men ändå bara misslyckas med sina resultat, menar Anna-Lena Hedman. – I en sådan situation är det enda vettiga att lägga ner allt ett tag och tänka på något helt annat. Att låta hjärnan och kroppen få en paus. ANDRA TIPS är att regelbundet fråga sig själv vad man egentligen behöver för att må bra, och att vara ärlig i sina svar. Hon betonar att om något känns fel så är det förmodligen det. – Kartlägg ditt liv och se vad du lägger ner din tid på. Har du tid att koppla av på? Vill du göra något mer av din tid eller känner du att något tar för mycket energi? Känner du att studierna är för pressande så måste du våga släppa kraven på dig själv. Kanske ska du ta en paus i pluggandet eller våga testa en ny kurs. Du vet aldrig hur det känns om du aldrig vågar prova. ATT MOTVERKA stress genom tankar kan verka flummigt, men det fungerar verkligen, menar Anna-Lena Hedman. Hon brukar råda sina patienter att innan de går och lägger sig lyfta fram tre positiva saker de har gjort eller upplevt under dagen. På så sätt lär hjärnan sig att se det som är positivt istället för att endast tänka på det som är jobbigt. – Tänk på vad du har lyckats göra och ge dig själv en klapp på axeln. Du ger dig själv positiv feedback och motverkar samtidigt stressade tankar på vad du kunde ha gjort bättre. ANNE VON EULER
Page 1 and 2: Illustration: Katarina Seth Uppsala
Page 3 and 4: Ergo #3 / 2007 LEDARSIDA / 03 ÖVER
Page 5 and 6: Ergo #3 / 2007 DEBATT / 05 KÅROBLI
Page 7 and 8: STUDENTER & ARBETS- MARKNAD PRESENT
Page 9: Italiensk pizzabuffé inklusive kaf
Page 13 and 14: Ergo #3 / 2007 NYHETER /13 »Enorm
Page 15 and 16: Ergo #3 / 2007 REPORTAGET / 15 bran
Page 17 and 18: Ergo #3 / 2007 NYHETER / 17 FORSKNI
Page 19 and 20: Ergo #3 / 2007 KULTUR / 19 I närka
Page 21 and 22: Ergo #3 / 2007 RECENSIONER / 21 Bet
Page 23 and 24: Ergo #3 / 2007 23 / KALENDARIUM VÄ
Page 25 and 26: Ergo #3 / 2007 NATIONERNA / 25 tré
Page 27 and 28: KÅRSIDORNA News in English I am cu

Sidan 1 3-07.indd - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?