Sidan 1 3-07.indd - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Olle, 17 år Vill du vara med att visa vägen? Vill du vara med att så ett frö till förändring? Sirius behandlingshem söker sommarvikarier samt timvikarier. För mer information gå in på www.stat-inst.se/sirius Skicka in din ansökan senast den 18/3 till ansokan.sirius@stat-inst.se Påträffas av polis på Plattan i Stockholm i mycket dåligt psykiskt och fysiskt skick på grund av långvarigt narkotikamissbruk. Tvångsomhändertas av socialjour och placeras på Sirius §-12 hem i Uppsala. Fokus Våldtäkt Uppsala Kvinnojour Har du blivit utsatt för våldtäkt? Ring eller mejla oss för stöd/samtal, månd.–tors. 9–15, 0736-40 10 49 fokus.valdtakt@hotmail.com Ny examensordning från 1 juli 2007- hur påverkar det dig? 15 april. Sista dag att söka kurser och program inför höstterminen 2007 är 15 april. Du kommer märka att det skett en del förändringar. Nytt poängsystem. Poängsystemet för all högskole- och universitetsutbildning förändras så att: • en veckas heltidsstudier from 1 juli 2007 är lika med 1,5 högskolepoäng. • en termins heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng (jämfört med 20 ”gamla” poäng). Ny examensmodell. • Högskoleutbildning delas upp i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. • Varje examen kopplas till en av dessa nivåer och får ett exakt antal högskolepoäng. Student nu? Du som redan studerar har rätt att slutföra dina studier och ta ut en examen enligt den nu gällande examensordningen fram till och med sista juni 2015. Mer information. För information om anmälan, utbildningsutbud och den nya högskoleförordningen gå in på vår webbplats www.uu.se/utbildning. Läs mer om förändringarna under fliken: Förändringar från 1 juli 2007 - Vanliga frågor. Kontakt. Du är välkommen att kontakta Centrala studievägledningen på S:t Olofsgatan 10 B för mer information och vägledning. Öppet för dropin-besök mån-fre 9.30-12 och tor 16-18. Telefon 018-471 47 20 mån-fre 9.30-12 och tors 14-16. Mer information på www.uu.se/utbildning
<strong>Ergo</strong> #3 / 2007 NYHETER /13 »Enorm slagsida åt genusfrågor« “Det finns fortfarande bastioner av motstånd mot jämställdhetsarbete ute på universitetet”, sa jämställdhetshandläggare Annika Lindé i förra numrets artikel om sexuella trakasserier. <strong>Ergo</strong> har träffat Peter, som undervisar och forskar vid Uppsala universitet. Han är inte jämställdhetsmotståndare, men har en kritisk syn på jämställdhetsarbetet vid universitetet. – Det handlar om att kunna sätta kryss i “genusrutan” och därmed uppfylla någon politiskt korrekt formulerad kod som ska visa att universitets- och fakultetsledningarna tar frågorna på allvar. Men kan du vara säker på att alla behandlas likvärdigt och att t ex problem med kränkning på grund av kön inte förekommer? – Det är mycket möjligt att kränkningar av många olika slag förekommer. Universitetet är en arbetsplats med tusentals anställda. Om människor inte behandlas likvärdigt är det naturligtvis allvarligt. Vad ska man göra då, menar du? – Universitetet ska agera ordentligt när det uppstår skarpa fall. Planerna blir bara dokument som ligger där, de används inte. Peter håller med om att en del lärare kan behöva utbildning i genusfrågor. Problemet är, anser han, att kurserna i könsmedveten pedagogik troligen inte når dem som skulle kunna behöva dem. – De stofiler som finns tar sig inte dit, men de redan genuspolitiskt frälsta gör det. – Jag kan bara tala för mig själv i de här frågorna, men jag vet att många kollegor är fullständigt överens med mig. Och jag tror att uppfattningen delas av ännu fler på universitetet. Risken för den som uttalar sig kritiskt i dessa frågor är att kallas för “bastioner av motstånd mot jämställdhetsarbete” eller liknande beskyllningar, som få har mod och ork att försvara sig mot. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Fotnot: Peter är ett fingerat namn. Självklart är utgångspunkten att man ska behandla alla människor rättvist och inte särbehandla någon. Men det har blivit en enorm slagsida för genusfrågorna. Andra aspekter, som etnicitet och funktionshinder, hamnar i skuggan. Är det här verkligen ett så stort problem att universitetet behöver lägga ned så mycket tid och pengar på det?, frågar Peter. Med sig har han en tjock bunt med utskifter av e-postmeddelanden på temat genus/jämställdhet, från olika instanser på universitetet. – Det här är bara en liten del av allt vi får, det ramlar in hela tiden. Han menar att anmodningar om jämställdhetsutbildningar, uppsatspriser, etc är problematiskt mot bakgrund av den akademiska friheten och innebär en politisk styrning ovanifrån. Än värre är att jämställdhetsarbetet stjäl tid från undervisning och forskning, samtidigt som planerna och projekten i regel bara blir papperstigrar som samlar damm i hyllan. »Ingen lösning att minska arbetet« Att ställa olika diskrimineringsgrunder mot varandra är feltänkt. Det menar Anna Ardin, jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår. Jämställdhet har under längre tid än mångfald och funktionshinder varit en fråga i samhällsdebatten. Därför är det inte förvånande att universitetet lägger mer resurser på den, menar Anna Ardin. – Dessutom har jämställdhetsfrågorna fler förkämpar; det finns många kvinnor vid Uppsala universitet och två personer som jobbar med jämställdhet centralt. Personer med olika etnisk bakgrund är däremot fortfarande underrepresenterade, och det finns ingen mångfaldshandläggare vid universitetet. Men man löser inte mångfaldsproblematiken genom att dra ner på jämställdhetsarbetet, betonar Anna Ardin. Tvärtom saknas det än idag resurser på jämställdhetsområdet, menar hon. PRELIMINÄRA RESULTAT från en kartläggning av institutionernas jämställdhetsplaner som kårens jämställdhetsgrupp har gjort visar att planerna inte sällan blir pappersprodukter snarare än levande dokument. En viktig anledning till det tror Anna Ardin i likhet med Peter är att resurserna på institutionerna inte räcker till. – Det finns inte tid. Att skriva en plan på fritiden är visserligen genomförbart, men den får ingen förankring i verksamheten. Ett sätt vore att frigöra tid för jämställdhetsombuden att ägna sig åt det här. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Anna Ardin vill se mer resurser till jämställdhetsarbete. Foto: Hanna Lundquist Per Löwdin Det närmaste decenniet kommer universiteten att vara snabba att lämna ut handlingar Den som forskar på människor i någon mening underkastas strikta etiska krav. I decennier har forskningsråden prövat olika etiska aspekter på forskningsprojekten, och sedan 2004 har man byggt upp en särskild organisation som etikprövar forskningsprojekten. Den består av sex regionala etiknämnder. Genomgående är att när det gäller känsliga förhållanden garanterar forskaren forskningsobjektens anonymitet. Dessa löften om anonymitet kan dock visa sig vara svåra att hålla. De kan nämligen hamna i direkt konflikt med tryckfrihetsförordningen, med den grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna handlingar. Det mest frapperande exemplet är det s k Gillbergärendet. Christopher Gillberg, en känd Göteborgsprofessor, gjorde karriär på att lansera diagnosen DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception). Gillberg och hans kollegor hävdade att uppemot tio procent av alla barn led av DAMP eller närbesläktade åkommor. En lundasociolog, docent Eva Kärfve, och en uppsaliensisk barnläkare, Leif Elinder, ifrågasatte Gillbergs teser och begärde på sommaren år 2002 att få tillgång till underlaget. I princip hävdade de, att Gillberg och hans forskningsgrupp hade fabulerat, att deras resultat inte höll, att de hade fuskat. Kärfve och Elinder ville genom att granska rådata pröva om Gillbergs upptäckter hade empiriskt stöd. De anhöll således om att få tillgång till originalmaterialet, ca 22 hyllmeter handlingar. Deras begäran avslogs av Göteborgs universitet. De överklagade till Göteborgs kammarrätt som konstaterade att det var allmänna handlingar och att de skulle få ta del av dem med vissa förbehåll. Därefter följde en lång rad processer. Universitet begärde nämligen resning och förhalade, så varken Kärfve eller Elinder fick tillgång till materialet. Någon resning beviljades inte och tiden gick. Universitetets agerande föranledde Justitieombudsmannen att 2003 rikta mycket allvarlig kritik mot Göteborgs universitet för den oacceptabelt långa handläggningstiden. Senare beslutade JO att inleda en förundersökning eftersom hon fann anledning att tro att vissa befattningshavare vid universitetet hade begått tjänstefel. Efter ytterligare en vända i kammarrätten våren 2004, som än en gång rättade Göteborgs universitet, stod det klart att det inte var möjligt att hindra Kärfve och Elinder att få granska materialet. Då valde tre av Gillbergs medarbetare (varav en var Gillbergs hustru) att förstöra alla handlingar. Det rättsliga efterspelet har varit omfattande. De tre som förstörde forskningsmaterialet dömdes i mars förra året av Göteborgs tingsrätt för undertryckande av urkund, grovt brott, till villkorlig dom och dagsböter. Justitieombudsmannen väckte åtal mot Christopher Gillberg, Gunnar Svedberg (universitetets rektor) och Arne Wittlöf (styrelseordföranden). Både Gillberg och Svedberg fälldes för tjänstefel. Arne Wittlöf däremot friades från ansvar. Domarna överklagades men hovrätten fann ingen anledning att ändra påföljderna. Gillberg fick villkorlig dom i kombination med böter. För Gunnar Svedbergs del stannade det vid enbart böter. Hovrättens domskäl är intressanta. Gillberg hade “under lång tid underlåtit att iaktta vad som ålegat honom med anledning av kammarrättens domar. /.../ Brottet är allvarligt eftersom Christopher Gillberg uppsåtligen åsidosatt den grundlagsfästa offentlighetsprincipen.” När det gäller Gunnar Svedberg heter det, att denne “av oaktsamhet har åsidosatt sina åligganden i tjänsten som rektor genom att inte tillse att handlingarna blev tillgängliga för utlämnande.” Kort därefter lämnade Svedberg sin post som rektor för att bli vd i förpackningsindustrin.Affären har en rad principiella implikationer. I akademiskt avseende innebar för - störelsen av Gillbergs rådata att det inte är möjligt att verifiera eller falsifiera resultaten av Gillbergs forskning. Den belyser också brister i kunskapen om gällande lagstiftning. Gillberg hade alldeles uppenbart gett löften och garantier om sekretess som gick mycket längre än sekretesslagen. Han ansåg sig inte kunna bryta mot dessa löften. En sak är säker. Det närmaste decenniet kommer universiteten att vara snabba att lämna ut handlingar.
Page 1 and 2: Illustration: Katarina Seth Uppsala
Page 3 and 4: Ergo #3 / 2007 LEDARSIDA / 03 ÖVER
Page 5 and 6: Ergo #3 / 2007 DEBATT / 05 KÅROBLI
Page 7 and 8: STUDENTER & ARBETS- MARKNAD PRESENT
Page 9 and 10: Italiensk pizzabuffé inklusive kaf
Page 11: Ergo #3 / 2007 REPORTAGET/11 Illust
Page 15 and 16: Ergo #3 / 2007 REPORTAGET / 15 bran
Page 17 and 18: Ergo #3 / 2007 NYHETER / 17 FORSKNI
Page 19 and 20: Ergo #3 / 2007 KULTUR / 19 I närka
Page 21 and 22: Ergo #3 / 2007 RECENSIONER / 21 Bet
Page 23 and 24: Ergo #3 / 2007 23 / KALENDARIUM VÄ
Page 25 and 26: Ergo #3 / 2007 NATIONERNA / 25 tré
Page 27 and 28: KÅRSIDORNA News in English I am cu

Sidan 1 3-07.indd - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?