Sidan 1 3-07.indd - Ergo

06 / NYHETER
Ergo #3 / 2007
Norrlands nation
bildar aktiebolag
Ett avskaffande av kårobligatoriet
rycker allt närmare. För
nationernas del kan det innebära
ett vikande medlemsantal och
utebliven fastighetsskatt. Nu
bildar Norrlands ett aktiebolag
för att försäkra sig om nationens
överlevnad även i framtiden.
Avsikten är att kunna dra in
pengar på fest- och middagsverksamhet
för sällskap
även utanför den akademiska
sfären. Idag åtar sig
nationerna enligt en gemensam överenskommelse
bara uthyrningar inom den
akademiska sfären.
– Vi måste få in pengar helt enkelt. Med
den största fastigheten av alla nationer
har vi de största kostnaderna. Vi måste
klara av framtida renoveringsbehov, säger
förste kurator Elin Larsson.
NATIONENS SKATTMÄSTARE Håkan Falk
pekar på risken för sjunkande medlemsintäkter
när kårobligatoriet slopas, vilket
gör behovet av ett överskott i kassan
än större. Dessutom har de bidrag för renovering
av nationshuset som nationen
Avtalet som skulle ge kinesiska
doktorander forskarutbildningsplatser
vid Uppsala universitet
riskerar att inte bli av. Avtalet
har mött hård kritik från bl a
doktorandnämnden, som protesterar
mot sämre villkor för
kineserna.
Överenskommelsen med den kinesiska
myndigheten CSC, som
ger stipendier till kinesiska
doktorander som lägger sin utbildning
i andra länder, skrevs
under av universitetets förre rektor Bo
Sundqvist i somras. Enligt avtalet åtar sig
den teknisk-naturvetenskapliga fakulteteten
vid Uppsala universitet att erbjuda
forskarutbildning åt kinesiska doktorander
(i pilotomgången ett femtontal), vars
finansiering huvudsakligen bygger på
stipendier från CSC, kompletterade av fakultetsmedel
från Uppsala.
Doktorandnämnden är starkt kritisk
till projektet. Den allvarligaste invändningen
handlar om att de kinesiska doktoranderna
får sämre villkor än andra
doktorander. Stipendiefinansiering ger
till exempel inte rätt till sjuk- och föräldraförsäkring.
Dessutom skulle doktoran-
traditionellt har fått av olika Norrlandskommuner
försvunnit de senaste femton
åren, tillägger han.
– Idag finns det högskolor i nästan varje
norrländskt län, då är det inte lika självklart
för kommunerna att stötta vad vi
gör i Uppsala.
»VI VILLE VARA SÄKRA
PÅ ATT DET HÄR INTE PÅ
NÅGOT SÄTT PÅVERKAR
NATIONERNAS SKATTE-
STATUS. DET ÄR EN
FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRD
FRÅN VÅR SIDA«
derna förbinda sig att lämna Sverige efter
forskarutbildningen.
– Man skickar signaler om att en viss etnisk
grupp är mindre värd om man säger att det
är okej att de får sämre villkor. De ska kunna
bli sjuka och föda barn lika väl som svenska
doktorander kan det, säger doktorandnämndens
ordförande Mattias Wiggberg.
Att skriva under ett avtal som till stor
del bygger på stipendiefinansiering är
dessutom ett steg i helt motsatt riktning
från vad doktorandnämnden jobbar för,
menar han.
MATTIAS WIGGBERG BETONAR att doktorandnämnden
gärna ser ett brett internationellt
utbyte, men att det inte ska behöva
stå i konflikt med goda arbetsvillkor
och trygghet.
Den teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
valde vid sitt möte i februari
att bordlägga ärendet till nästa möte i
slutet av mars. Enligt fakultetsnämndens
vice ordförande Roland Roberts måste bl a
finansieringsfrågan gås igenom närmare.
Han tror dock att det till slut blir modellen
med stipendier som kompletteras av
fakultetsmedel som antas. Fast mest sannolikt
är att projektet går i stå, anser han.
– Klockan går och det troligaste är väl
att kineserna tappar intresset. De ska få
I och med bildandet av ett aktiebolag
kommer verksamheten att bedrivas på
samma villkor som på civila krogar, med
vanlig moms och med avtalsmässiga löner
för personalen, enligt Håkan Falk. Men för
att försäkra sig om att det inte finns några
rättsliga hinder för bolagsbildningen har
nationen låtit en revisionsbyrå genomföra
en skatteutredning.
– Vi ville vara säkra på att det här inte
på något sätt påverkar nationernas skattestatus,
att det inte kan leda till att skattefriheten
slopas. Det är en försiktighetsåtgärd
från vår sida, säger Håkan Falk.
UTREDNINGEN GAV GRÖNT LJUS och har
rönt stort intresse från övriga nationer,
berättar Håkan Falk, som tror att flera
nationer kan gå i liknande tankar. Alexandra
Stenström, ordförande för nationernas
samarbetsorgan Kuratorskonventet,
bekräftar att det finns en stor oro bland nationerna
över vad ett avskaffande av kår–
obligatoriet kan komma att innebära ekonomiskt.
Måste nationerna börja betala
fastighetsskatt kan det uppskattningsvis
handla om en extrautgift på omkring en
miljon kronor om året, enligt Stenström.
MEN REDAN IDAG FINNS flera exempel
på nationer som drar in pengar genom
externa uthyrningar. På exempelvis Östgöta
nation sker det genom en stiftelse,
medan Göteborgs hyr ut sina lokaler till
en utomstående restauratör.
Norrlands hoppas komma igång med
de första uthyrningarna inom ett år.
Målet är enligt 1Q Elin Larsson ett tiotal
uthyrningar per år.
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se
Avtal med kinesiska doktorander
kan stoppas efter protester
ut tusentals doktorander i världen, och
det finns många andra som tar emot dem
med öppna armar – också i Sverige.
ROLAND ROBERTS HAR FÖRSTÅELSE för kritiken
mot olika villkor för doktorander.
Men han menar att ärendet är komplext
och ytterst handlar om huruvida personer
från utvecklingsländer alls ska kunna
doktorera i Uppsala även i framtiden.
– Det här är ju bara ett exempel av många
på utländska studenter som kommer hit
med hjälp av stipendier. Det vore väldigt
synd om vi skulle byta policy för stipendiater
från u-länderna på ett sådant sätt
att nackdelarna med ändringen totalt
sett överväger fördelarna. Det handlar ju
också om att vi exporterar vår kompetens
till gagn för u-länderna. Och kineserna
må vara många och rika tillsammans,
men per capita är de fortfarande fattiga.
Mattias Wiggberg tycker inte att Roberts
resonemang håller.
– Att det redan idag finns tvivelaktiga
finansieringslösningar för doktorander
är inget bra argument för att ytterligare
späda på problemet. Tvärtom kan vi se
processen kring CSC som en startpunkt
för att se över all stipendiefinansiering.
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se
NYHETER I KORTHET
Språk och matematik
ska värderas högre
Att läsa språk och matematik på gymnasiet
ska göra det lättare att komma
in på högskolan. Det framgår av utbildningsminister
Lars Leijonborgs
presentation av regeringens förslag
till nya tillträdesregler för högskolan.
Den som läser flera språk och
läser dem länge ska kunna få extrapoäng,
utöver dagens maximala 20,0.
Även avancerade kurser i matematik
samt kurser som har en tydlig koppling
till det område man vill utbilda
sig inom ska ge extrapoäng. Andra
förändringar är att godkänt i matte,
svenska och engelska ska krävas för
att komma in på högskolan, samt att
25:4-regeln tas bort från höstterminen
2008. I stället ska en persons reella
yrkeskompetens bedömas, skriver
Lars Leijonborg. Uppsala studentkårs
vice ordförande Kristina Persdotter
välkomnar att kunskaper i moderna
språk lyfts fram som en merit, men
betonar att det då måste gälla samtliga
idag talade språk.
– Nyligen invandrades meriter måste
värderas likvärdigt med infödda
svenskars meriter. Det är inte hur
man har förvärvat kunskaperna som
är det viktiga, utan just kunskaperna,
säger hon.
Hälften ratar
frivillig studentkår
Enligt en undersökning som tidningen
Studentliv har gjort bland
1000 studenter är bara 15 procent
säkra på att de vill vara medlemmar
i en studentkår om kårobligatoriet
avskaffas, medan 35 procent svarar
att de antagligen vill det. 60 procent
tycker dock att kårens kärnverksamheter
är viktiga. Debatten om
obligatoriet har varit intensiv sedan
utbildningsminister Lars Leijonborg
klargjorde att ett avskaffande är på
gång. En knäckfråga för den utredning
som nu ska tillsättas är hur studentinflytandet
ska garanteras även
utan ett obligatorium – en fråga
som Leijonborg själv tror går att lösa
(läs mer på s. 8). Mikael Damberg (s),
ledamot i riksdagens utbildningsutskott,
är mer skeptisk.
– Jag har inga stora förhoppningar
om att man hittar ett system som inte
försvagar studentinflytandet – det har
misslyckats förr, säger han.
Damberg betonar samtidigt att s
inte är principiellt emot ett avskaffande,
en hållning som numera även
delas av vänsterpartiet.
Färre än väntat pluggar
vidare i brist på arbete
TCO:s tidning Studentliv har i sin
enkätundersökning bland 1000 högskolestudenter
från hela landet också
frågat hur många som har fortsatt
plugga för att de inte har hittat ett
jobb. Resultatet, tio procent, är en
betydligt lägre siffra än de uppskattningar
som har förekommit i debatten
det senaste året. Så sent som i
oktober skrev till exempel Centerstudenter
att var femte student i själva
verket är arbetslös, ”gömd och glömd”
i den svenska högskolan.