Sidan 1 3-07.indd - Ergo

Foto: Hannes Ljunghall
8 / NYHETER Ergo #3 / 2007
Stor efterfrågan på
IT-utbildade ingenjörer
Bristen på arbetskraft inom ITbranschen
skapar ett drömläge
för många som idag läser en
IT-utbildning.
– Det är skönt att känna att vi
nog har valt rätt, säger Martin
Persson, blivande civilingenjör i
informationsteknologi.
När han började på civilingenjörsprogrammet
för
två år sedan valde han
helt efter intresse, även
om han med IT-bubblan
i färskt minne kände en liten oro över
arbetsmarknaden. Men sedan dess har
rapporterna om hur branschen skriker
efter utbildad arbetskraft haglat tätt,
och idag är Martin Persson betydligt
tryggare i sitt studieval.
Enligt Olle Dahlberg, utredare på fackförbundet
Sveriges Ingenjörer, kan de
som idag utbildar sig inom data och IT
räkna med att vara starkt eftertraktade
på arbetsmarknaden. Det handlar inte
bara om att jobben har blivit fler, utan
också om att många utbildningsplatser
på ingenjörsprogrammen har stått tomma
de senaste åren.
– Så de som har utbildat sig bör ha ett
väldigt gynnsamt läge när de kommer
ut, och dessutom har färska kunskaper.
EFTERSOM VI KNAPPAST LÄR bli mindre
beroende av data och IT i framtiden räknar
Olle Dahlberg med att efterfrågan
på IT-utbildade består. Skönt, tycker Ida
Lindgren, som i likhet med Martin Persson
ska bli IT-ingenjör. Vid arbetsmarknadsdagarna
Utnarm i höstas fick hon
ett mer handfast kvitto på branschens
intresse än genom medierapporteringen.
– Företagen slet och drog i oss och berättade
att vi var eftertraktade.
Bilden bekräftas av hennes kursare
Hjalmar Wennerström. Han är en av
krafterna bakom satsningen Branschsurf,
som bjuder in olika arbetsgivare
inom IT-sektorn att möta ingenjörsstudenterna
på Polacksbacken.
– Det har blivit klart lättare att engagera
företagen. De som besökte oss senast
hade själva tagit kontakt med oss för att
få hjälp att hitta personal, säger Hjalmar
Wennerström.
Svängningen på arbetsmarknaden har
gått fram till studenterna på IT- och datautbildningarna,
men den verkar inte ha
gjort det till dagens gymnasister. Fortfarande
står många utbildningsplatser på
högskole- och civilingenjörsprogrammen
i Uppsala tomma.
– Det är inte lika illa som för några år
sedan, men fortfarande ett problem. Vi
förväntar oss en ökning av söktrycket
till hösten, säger Birgitta Gelin, utbildningsledare
på områdeskansliet för naturvetenskap
och teknik.
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se
Ett ögonblick utbildningsminister
Lars Leijonborg, som nyligen besökte
Uppsala under en rundtur i högskole-
Sverige. Varför måste kårobligatoriet
avskaffas?
Ni har för avsikt att avskaffa kårobligatoriet
senast 2010. Varför?
– Det handlar om föreningsfrihet.
Ingen i Sverige bör tvingas tillhöra en
förening, och kårerna och nationerna
kan ju bara definieras som föreningar.
Om jag får ta ett historiskt perspektiv så
har under min aktiva tid som politiker
kollektivanslutningen till socialdemokraterna
upphört, och statskyrkan är
avskaffad. Det skulle bli tredje gången
gillt för min del att också få uppleva att
kårobligatoriet försvinner.
Så det är framför allt en principfråga
– de 130 kronorna per termin som det
t ex kostar i Uppsala är inte huvudsaken?
– Nej, det är naturligtvis inte huvudfrågan.
Man kan kalla det en principfråga,
men principer har ibland med verkligheten
att göra, och det är faktiskt en del
studenter som känner att det är olustigt
att behöva vara med i en studentkår. Men
man ska vara ärlig och säga att kårerna
ju också gör en hel del nytta för studenterna.
Så vår ambition är att försöka se
till att det som är bra med kårerna förs
över till ett frivilligt system.
Tror du att man kan avskaffa obligatoriet
och samtidigt garantera ett fortsatt
studentinflytande?
– Det är jag övertygad om. Dels kommer
kårerna att finnas kvar, och då kan
de ändå tala för de studenter som väljer
att gå med. Och om man gör paralleller
med fackföreningarna så anser ju de att
de kan tala för de anställda även om det
finns de som inte är med i facket. Men sedan
kan man också fundera på en form
där ens inflytanderätt [över utbildningen,
red:s anm.] utlöses av att man är inskriven
vid universitetet. På vissa kurser
kanske det inte finns någon som är med
i kåren, då är det kanske naturligare att
man har rätt att påverka den kursen för
att man är inskriven, inte via kåren.
Det har gjorts försök att avskaffa obligatoriet
förr. Kommer det att bli av nu?
– Ja, vi har ju fördelar jämfört med
tidigare försök. Per Unckel försökte
91–94, men då var det bara treårig
mandatperiod så han hann inte få beslutet
verkställt före valet. Senare har
vi haft problem med att vi har haft en
väldigt knapp majoritet – för några år
sedan stoppades avskaffandet av några
ledamöter från Uppsala. Men nu har
vi med miljöpartiet en ganska bastant
majoritet, och vi har fyra år på oss. Så
jag är betydligt mer optimistisk den här
gången.
“Sveriges problem är inte att för få utbildas,
utan att kvaliteten på utbildningarna
är för låg”, har du sagt. Är bilden
alltigenom mörk vad gäller utbildningskvaliteten?
– Nej, absolut inte, det finns många fantastiskt
bra utbildningar i Sverige. Men
de dystra exemplen är lite för många. De
här skräckexemplen som Uppsala studentkår
har tagit fram vad gäller lärartid
och handledning, sådant förekommer
lite här och var i Sverige. Och det är
för dåligt.
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se
NYHETER I KORTHET
Hyrorna i Flogsta höghus
höjs med fem procent
Den som bor i studentrum i Flogsta
höghus får 2007 en hyreshöjning på
123 kronor i månaden. Det motsvarar
en höjning på fem procent. Hyresgästföreningen
Uppsala Studentbostäder
ser det som beklagligt att studenternas
utgifter ökar, samtidigt som man
konstaterar att höjningen är skälig.
Korridorrummen på Sernanders väg
har inte har följt hyresutvecklingen
på studentbostadsmarknaden i övrigt
de senaste åren.
För lägenheterna på Sernanders väg
1–12 ökar hyran med en procent 2007.
Chomsky kommer
inte till Uppsala
I maj kommer
Noam Chomsky att
föräras titeln hedersdoktor
av Uppsala
universitet. Vi
mailade några frågor
till den världs-
lingvis-
Noam Chomsky
berömde
tikprofessorn och
vänsterdebattören,
med följande resultat:
1. What was your reaction when
you heard about your nomination?
– The answer to 1 is obvious.
2. Will you be coming to Uppsala to
receive your honorary degree in person?
– The answer to 2 is that unfortunately
it is impossible, as I was compelled
to inform the University when I
was informed of this honor.
3. What did you know about Uppsala
University prior to this?
– On 3, I knew a fair amount, but
can’t enumerate in a letter.
4. In Uppsala University’s nomination
you are being described as “one
of the most outreaching and truly
creative humanists in history”. Some
critics claim this is untrue, and say
that you have chosen a perspective
that has led you to legitimise those
who would deny the Holocaust, to trivialise
the mass-murder of Muslims
during the war in Bosnia, and to dismiss
the genocide in Cambodia during
the reign of Pol Pot. What is your response
to such accusations?
Här följde ett betydligt längre, invektivtryfferat
svar, som vi dock undanhåller
läsekretsen då det hade tilllägget
”None of this, re 4, is for publication.
I hope that is obvious. I do not
have time to waste tracking people
through their gutters”.
Fel om Västgötabostäder
I förra numret uppgav vi något förhastat
att Västgöta nation planerar
att bygga nya studentlägenheter på
sin tomt i korsningen Västra Ågatan/
Slottsgränd. Det enda som har hänt
än så länge är dock att kommunens
byggnadsnämnd har gjort tummen
upp.
Västgötas förste kurator säger till
Ergo att det för närvarande saknas
pengar för nybyggen och att nationen
i nuläget inte har några konkreta
planer av den arten.