jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting

More documents

Recommendations

Info

104 förenat med kostnader att begära särskilda bearbetningar av data i GIS 5 . Framöver kommer hemvårdens områden att anpassas så att data går att bearbeta med de statistikverktyg som finns kombinerade med kartfunktion i GIS. Diskussion Liten skillnad mellan könen Att ingen större skillnad kan uppmätas skulle kunna betyda att hemvården är jämlik och att hemvården bedrivs på ett sätt som inte leder till oskäliga skillnader mellan könen. Det studerade materialet är dock alltför litet för att leda till generella slutsatser av den arten och i den kommande diskussionen utvecklar vi ett resonemang som vidgar perspektivet till att också gälla andra maktordningar som kan påverka den äldres villkor i vardagen. Stor skillnad mellan beviljad och uförd tid Datainsamlingen visar på stora skillnader mellan beviljad och utförd tid. För samtliga brukare utförs endast cirka 56 procent av den beviljade tiden i genomsnitt. Beviljad tid bygger på schablontider, vilket förklarar stora delar i att den beviljade tiden är mer än vad som faktiskt utförs. En annan förklaring till skillnaden är att den beviljade tiden har använts som grund för resursfördelning till och med december 2010 och ersattes därefter av utförd tid. Detta har medfört att fokus helt och hållet flyttats från beviljad tid till den utförda tiden, vilket i sin tur lett till att schablonerna inte har uppdaterats på många år. Beviljad tid är därför en parameter som vård- och omsorg inom Örebro kommun inte längre använder i praktiken. I detta projekt har vi ändå valt att titta på den beviljade tiden då denna är ett mått på våra brukares behov, som vi sedan delat upp mellan kvinnor och män. Beviljad tid kommer att hamna i fokus igen om/när hemvården konkurrensutsätts. Nya schabloner kommer då att tas fram för att sätta en ram, eller ett så kallat rambeslut, på hur mycket tid som respektive brukare har rätt till. Rambesluten kan komma att utformas utifrån olika behovsnivåer som biståndshandläggarna bedömer. Vård- och omsorg kommer fortsättningsvis att bevaka utvecklingen och i data alltid ha en uppdelning på kön. Föreställningar om kön påverkar bedömningar Biståndshandläggaren har en funktion i vård- och omsorgsprocessen som är betydelsefull. I sin funktion möter biståndshandläggaren den enskilde som på något sätt hamnat i en situation där hjälp och stöd kan behövas för att vardagslivet ska kunna fortsätta på en godtagbar nivå. Bistånds handläggarens värderingar påverkar dennes beslut medvetet och omedvetet. I samtal med enhetschefer i hemvården framkommer (helt logiskt med given ansvarsfördelning) att de ser att en bedömning av mäns och kvinnors behov styrs av myndighetsutövarens värderingar som i sin tur antas grundade i lagstiftning och en social värdegrund. Ett behov ska vara faktiskt och beskrivas och värderas utifrån personens omständigheter och möjligheter. Biståndshandläggaren ser inte bara till exempelvis kön, ålder, diagnoser och funktionshinder i miljön utan försöker också avgöra hur personen kan ta tillvara sina resurser. Beslutet som biståndshandläggaren fattar i mötet med den enskilde anger en ram som sedan fylls med ett innehåll när den enskilde tillsammans med kontaktpersonen skriver en genomförandeplan. Den hjälp som här bestäms, både i mängd och på vilket sätt den ska utföras blir tillsammans ”den planerade tiden”. Den planerade tiden är mindre än den beviljade. Det kan vi se i uttag av data (redovisas ej i detta arbete). När vi sedan tar ut data om hur mycket hjälp som 5. GIS (Geografiskt informationssystem). Data om befolkning, exempelvis ålder, kön, inkomst, utbildning med mera kopplas till geografiska områden. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERAD BUDGETPROCESS I KOMMUNER OCH LANDSTING
105 registrerats och debiterats då har tid krympt ytterligare. Biståndshandläggarens myndighetsbeslut kan alltid diskuteras utifrån mått som följsamhet till lag, begriplighet, insatsmängd, typ av insats och rättvisa. (Westlund. Duckert. 2012) Ett problem i sammanhanget är vad som sker i fasen när den enskilde möter kontaktpersonen. Den minskning av tid som sker via det mötet och sedan till utförd, registrerad tid är den kontrollerad? Har kommun kontroll på att förändring i tid inte leder till ojämlika förhållanden? Westlund och Duckert (aa) beskriver en handläggningsprocess som passar väl in på Örebros kommuns sätt att handlägga ärenden. Ett resonemang förs om att handläggaren har ett uppdrag att ” stärka medborgarens känsla av sammanhang” s 40 a.a. och därför arbetar med att tillsammans med den enskilde se till att resurser används klokt och i samförstånd fattar ett ”rambeslut” som sedan konkretiseras i en genomförandeplan där en kontaktperson medvetet och omedvetet påverkar hur och när insats ska ges till den enskilde. Vi ser att det idag är en skillnad mellan beviljad hjälp och utförd hjälp i timmar räknat. Denna skillnad behöver vi följa och analysera vidare utifrån olika aspekter. Finns det risk för att något kön eller någon social gruppering kan fara illa i den ”frihet” som finns i användandet av ett rambeslut? Kan vi förutsätta att makt alltid, i alla led i en process, utövas rättvist i vård- och omsorg? Vi vet idag inte tillräckligt för att svara på dessa frågor men de data vi redovisat ovan gör oss inte så oroliga. Det vi kan göra fortsättningsvis är att säkra data och tålmodigt följa en pågående förändringsprocess som har till syfte att frigöra den enskildes resurser och att skapa ett reellt självbestämmande. Intersektionalisering breddar genusperspektivet Det finns svårigheter med att analysera utifrån ”intersektionalitet” (Gunnarsson. Szhebehely s13) … ”svårigheten uppstår när allt fler analyskategorier och dimensioner av det sociala livet ska studeras samtidigt”. Det kan vara en idé att begränsa sig, att ha tyngdpunkten på någon eller några av aspekterna (maktordningarna) och samspelet dem emellan för att göra det hela hanterbart. Vårt val av metod i en situation med begränsade resurser gjorde det svårt att utveckla analysen. Framöver tror vi dock att ”intersektionalitet” som tanke och idé behöver lyftas upp till diskussion för att göra ett komplicerat sammanhang synligt. Etnicitet, klass, sexualitet, funktionshinder, religion och ålder påverkar och påverkas av vår syn på kön och vår upplevelse av kön. Uppräkningen av maktordningar eller identiteter kan kompletteras med exempelvis ”professions-” eller livsstils resonemang. På vilket sätt påverkar det yrke jag haft den hjälp jag får? Vård- och omsorg kan ha en uppfattning om att verksamheten arbetar jämlikt men ”mekanismer” i samhället har en egen agenda. Ett exempel kan vara att lågutbildade kvinnor kanske inte får hjälp på det sätt de önskar. Forskarna visar att ”Det är betydligt fler äldre som får än som vill ha hjälp av närstående, och glappet mellan vad man vill och vad man får är särskilt stort bland äldre lågutbildade kvinnor”. (Gunnarsson. Szhebehely s15). Då vet vi att de ”...flesta äldre föredrar samhällets insatser framför att ta emot hjälp av barn och andra släktingar” s 15:e a.a. En kommuns vård- och omsorg (sett som en process från behov, till beslut om hjälp, till genomförande och uppföljning) behöver medvetandegöra viktiga faktorer som kan påverka den enskildes rättigheter och nöjdhet. En enhet i hemvården kan uppleva sig rättvis och jämlik i sitt utförande av insatser men ändå delta i ett ojämlikt spel på fler sätt än man anar. ”Eftersom lågutbildade äldre och äldre födda utanför Norden får mindre offentlig omsorg och mer anhörigomsorg i jämförelse med högutbildade och födda inom Norden, är det angeläget att studera anhörigomsorgens pris närmare för olika grupper av kvinnor. Särskilt döttrar till lågutbildade äldre och äldre födda utanför Norden.” s 124.( Petra Ulmanen i Gunnarsson. Szhebehely). JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERAD BUDGETPROCESS I KOMMUNER OCH LANDSTING
Page 1 and 2:
JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERAD BUDGETPRO
Page 3 and 4:
3 Förord När jag hösten 2011 ble
Page 5:
5 Kunskapsprocessen 68 Källförtec
Page 8 and 9:
8 Sammanfattning Under 2012 bedrevs
Page 10 and 11:
10 Bakgrund till projektet Pekingko
Page 12 and 13:
12 3. En jämn fördelning av det o
Page 14 and 15:
14 innebörden av. Diskussionen som
Page 16 and 17:
16 Särskilda önskemål fanns inf
Page 18 and 19:
18 Dokumentation Det avslutande mom
Page 20 and 21:
20 Förberedelse för analys Nu ska
Page 22 and 23:
22 Nedan förslag på olika analysf
Page 24 and 25:
24 Flera och olika kompetenser Komp
Page 26 and 27:
26 Rapportens fortsatta upplägg Ra
Page 29 and 30:
Jämställdhetsintegrerad budget F
Page 31 and 32:
31 2. Undertecknaren erkänner ocks
Page 33 and 34:
33 Män läser oftare än kvinnor t
Page 35 and 36:
35 Musikskolan Musikskolan i Askers
Page 37 and 38:
37 Ämne Flickor Pojkar Elever tota
Page 39:
39 Om personalen tycker att det är
Page 42 and 43:
42 Inledning Örebro kommun har fat
Page 44 and 45:
44 Fritidsgård A Under den period
Page 47 and 48:
RIK ELLER FATTIG STAD? HUR VÄL SPE
Page 49 and 50:
49 är den likartad år från år.
Page 51 and 52:
51 • Asfaltsbehov • Trafiksäke
Page 53 and 54: 53 -- Varför är kännedomen om de
Page 55 and 56: 55 Kvantitet - kvalitet Utöver att
Page 57: 57 I takt med intervjuerna har vi o
Page 60 and 61: 60 Sammanfattning I skollagen regle
Page 62 and 63: 62 Datainsamling -- Statistik och d
Page 64 and 65: 64 Av totala medel som fördelas en
Page 66 and 67: 66 Resursfördelningssystemet, sås
Page 68 and 69: 68 Fortsatt arbete Med utgångspunk
Page 71 and 72: Placering av unga på institution -
Page 73 and 74: 73 Genom att uppgifter från verksa
Page 75 and 76: 75 föräldrarnas roll och barnets/
Page 77 and 78: 77 Fig 1 - Andel flickor och pojkar
Page 79 and 80: 79 Tabell 4 - Pojkarnas dygn och ko
Page 81: 81 Källor Litteratur, rapporter oc
Page 84 and 85: 84 Sammanfattning Örebro kommun ha
Page 86 and 87: 86 Avgränsning och disposition Pro
Page 88 and 89: 88 2011 Genomsnitt arvode per årsr
Page 90 and 91: 90 anledning för en diskussion om
Page 92 and 93: 92 Nämnden har vidare beslutat att
Page 95 and 96: Beviljad- och utförd tid till äld
Page 97 and 98: 97 Fig 1.Exempel på årscykeln i e
Page 99 and 100: 99 Metod I undersökningen har vi a
Page 101 and 102: 101 Tabell 2 Skillnad utförd - bev
Page 103: 103 Ovan har vi konstaterat att mä
Page 107: 107 Seriös analys kräver resurser
Page 110 and 111: 110 Sammanfattning Begreppen jämst
Page 112 and 113: 112 Resultat Under 2011 registrerad
Page 114 and 115: 114 Skillnader i behandling Behandl
Page 116 and 117: 116 Varför har medianvärdet för
Page 118 and 119: 118 Ett uttalat mål för landsting
Page 120: Rapport från projekt “Kunskapsut
show all

jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?