jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting

106
Anhörigomsorgen har sitt pris, ett pris är att döttrarna, medelålders kvinnor, får betala i form av
deltidsarbete, eller att vara utanför arbetsmarknaden, sämre konkurrensmöjligheter och därmed
lägre lön. När de medelålders döttrarna själva åldras kommer de troligen att i en tid även få
hjälpa sina barn med barnomsorg och sina män med anhörigomsorg. (Nästan 60 000 kvinnor
och 30 000 män har gått ner i arbetstid eller slutat arbeta helt pga anhörigvård. S 124 aa)
Vad kan en kommun göra för att förbättra jämlikheten mellan könen? Många åtgärder ligger
på statlig nivå (ex lagstiftning) Andra ligger på familj och individ. Kommun kan å sin sida
styra sina resurser till olika program utifrån angelägenhet. Används skattepengar på rätt sätt?
Skulle tjänsterna som idag erbjuds kunna se annorlunda ut?
I en årscykel, se fig. 1 ovan, där visas några viktiga delprocesser på driftnämndsnivå som måste
fungera hållbart över tid. Att bara ändra i verksamhetsplan och budgetering inom denna nivå
ger inte ett jämlikare samhälle om kravet är ökade resurser. Driftnämndsnivå för vård- och
omsorg måste kompletteras med en nivå för program där medel fördelas mellan social välfärds
områden (funktionshinder, äldreomsorg, individ och familjeomsorg, överförmyndaren) och
med en övre nivå där medel fördelas mellan programområdena (Barn och utbildning, social
välfärd, samhällsbyggnad).
Vi som tjänstemän vill jobba vidare med att ta fram underlag som visar att det vi gör är
meningsfullt i ett helhetsperspektiv. Kunskap om intersektionalitet kan ingå i vår framtida
kompetensutveckling och stämmer väl överens med det ökade intresset för individens frihet i
ett socialt sammanhang. Svaren kan leda till att kommunen centralt behöver ändra i budget
och eller att staten engageras i att ge vården och omsorgen en ökad betydelse. Vi har inte glömt
betydelsen av en bra samverkan med Hälso- och sjukvården för att den äldre kvinnan och
mannen ska uppleva en trygghet om behov av hjälp uppstår. En försämring för Landstinget i
resurstilldelning eller om Landstinget väljer att styra sina resurser till insatser som inte gagnar
de äldre kommer att få betydelse för den enskilde men också för dennes anhöriga.
Örebro kommun som har visionen att bli bäst på äldreomsorg behöver givetvis se äldreomsorgen
i ett perspektiv där vi klargjort sambanden mellan det vi gör och det som behövs, efterfrågas,
önskas. En maktmedvetenhet kan förhindra oss att bidra till en ökad ojämlikhet.
Att fundera på
Ett problem med att äldreomsorgen förändras så snabbt är att de data som används för att göra
jämförelser över tid inte är hållbara. Hemtjänsten igår och idag har olika innehåll och innehållet
skiljer sig åt mellan kommunerna då dessa går igenom moderniseringsfaser i olika tempo
och med olika ambitioner. Om kommuner frigör service från vård- och omsorg blir hemtjänst
något annat än vad det varit och de bilder, föreställningar om vad hemtjänst är blir ogiltiga.
Vanligt är exempelvis att i talet om hemtjänst nämna städ, tvätt och inköp. En fråga som - Är
du nöjd med din hemtjänst? innefattar en förväntan på att svaret inkluderar tjänsterna städ,
tvätt och inköp. När städ, tvätt och exkluderas gäller inte gamla data om hemtjänst där dessa
tjänster är inkluderade. Vi har i föreliggande arbete, trots att vi är inne i systemet, upptäckt att
de data vi tar från forskning för jämförelse talar om en annan hemtjänst än den vi har i Örebro.
Slutsats
Analysen visar att data uppdelat på kön och andra bakgrundsvariabler är nödvändiga för att
verksamheten ska veta om den lever upp till lagstiftningens krav och för att ta fram bra underlag
för beslut.
Om Örebro kommun ska få bra underlag för beslut om vården och omsorgen på alla nivåer
behövs säkra och hållbara data över tid. Processer behöver beskrivas och analyseras. Punkter för
var det kan vara lämpligt att ta ut data i processerna behöver identifieras.
JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERAD BUDGETPROCESS I KOMMUNER OCH LANDSTING