jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting
jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting
jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
18<br />
Dokumentation<br />
Det avslutande momentet var att jag som processledare <strong>och</strong> deltagarna skulle göra en gemensam<br />
dokumentation av våra erfarenheter. Resultatet är det du har i din hand. I detta inledande kapitel<br />
redovisar jag den gemensamma processen <strong>och</strong> mina erfarenheter. Övriga kapitel är verksamheternas<br />
rapportering av sina kartläggnings- <strong>och</strong> analysarbeten m m.<br />
Kartläggnings- <strong>och</strong> analysarbetet i fokus<br />
Kartläggning <strong>och</strong> analys är endast hypotetiskt möjliga att skilja på. De arbetas med parallellt<br />
under hela processen. Intresset att förstå det man upptäcker eller kartlägger väcks ofta snabbt i<br />
processen. I efterhand identifierades följande steg i kunskapsutvecklingsprocessen som krävde<br />
att olika frågor hanterades innan arbetet kunde tas vidare:<br />
1. Att komma igång<br />
2. Hur kommer man vidare i arbetet<br />
3. Förberedelse för analys<br />
4. Analys<br />
Nedan beskrivs varje steg för sig.<br />
Att komma igång<br />
Det är som sagts tidigare inte budgeten som ska granskas eftersom den enbart är en slags<br />
ekonomisk plan för den verksamhet som ska bedrivas kommande budgetperiod. En budget<br />
specificerar inte hur stor del av medlen eller vilka insatser/aktiviteter som ska nyttjas av vilket<br />
kön. Det skulle t o m kunna vara diskriminering om det förhöll sig på det sättet. Detta beroende<br />
på att individuella behov, preferenser etc. ska styra resursanvändningen <strong>och</strong> inte kön. Kön<br />
kan däremot vara synligt i budget med anledning av t ex riktade aktiviteter/insatser, såsom en<br />
behandlingsinstitution för kvinnor som missbrukar etc. Det är först när anslagen förbrukats<br />
till olika aktiviteter/insatser som en utvärdering kan göras om medlen kommit kvinnor <strong>och</strong><br />
män, flickor <strong>och</strong> pojkar tillgodo på ett likvärdigt sätt. Dvs. att resursfördelningen mellan könen<br />
bedöms som rimlig utifrån behov, preferenser, beteenden etc. I den granskningen bör självklart<br />
även riktade medel ingå <strong>och</strong> jämföras med övrig resursfördelning mellan könen av verksamhetens<br />
anslag, t ex till missbruksvård. För att komma igång rekommenderas att tid avsätts för en diskussion<br />
utifrån följande frågor:<br />
––<br />
Vilken målgrupp får del i verksamhetens anslag? Könsfördelningen i målgruppen?<br />
––<br />
Hur har pengarna fördelats mellan olika insatser/aktiviteter?<br />
––<br />
Hur har pengarna fördelats mellan kvinnor <strong>och</strong> män, flickor <strong>och</strong> pojkar inom respektive<br />
insats/aktivitet?<br />
––<br />
Vilka nyckeltal används?<br />
––<br />
Tillgång på könsuppdelad statistik?<br />
––<br />
Övrigt med intresse ur jämställdhetshänseende?<br />
I en sådan diskussion synliggörs resursfördelningen mellan könen <strong>och</strong> många frågor väcks som man<br />
kan behöva söka svar på i sin fortsatta kartläggning. Det föranleder därför frågan om hur mycket<br />
som ska ingå i kartläggningen <strong>och</strong> analysen. Om man t ex diskuterar institutionsplaceringar<br />
kommer inte sällan frågor om verksamheternas innehåll, hur verksamheterna presenteras i tal<br />
<strong>och</strong> skrift, könsfördelningen i personalgruppen, alternativa institutioner, relationen till öppenvården<br />
etc. att dryftas. Det är många steg i hanteringen <strong>och</strong> många som är involverade i hur anslagen<br />
i slutänden fördelats mellan könen. Processen från föregående bokslut till kommande bokslut är<br />
JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERAD BUDGETPROCESS I KOMMUNER OCH LANDSTING