jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting

67
Vi har reflekterat över att det i såväl lagtext som kommunens budgetdokument beskrivs att alla
elever ska ha rätt till det stöd som de är i behov av. Kön nämns inte i detta sammanhang 9 och
resursfördelningen baseras på elevantal och kopplas också till socioekonomisk struktur. Vi kan
inte se att en fördelning efter kön är relevant i budgettilldelning, men däremot är det av stor
vikt att uppföljning och analys sker på hur resurser har fördelats mellan flickor och pojkar. Det
är först då man kan se om resurserna fördelas rimligt.
Vår analys, av hur det särskilda stödet fördelas, baseras på ett snävt urval, men vi tar ändå vår
utgångspunkt i detta material och för en diskussion utifrån det.
Av de 35 elever som fick resurser via det centrala kontot var uppdelningen 26 pojkar (74%) och
9 flickor (26%) och resurstilldelningen fördelade sig på samma sätt som antalet mellan könen.
Antal elever totalt sett i Skolnämnd sydväst var under läsåret 2011/12 2 424 och av dessa var
54% pojkar. Detta innebär att pojkarna är något överrepresenterade bland eleverna, men det
förklarar inte den stora skillnaden i resurstilldelning för särskilt stöd. Statistik fördelat på kön
och diagnos visade att ungefär hälften av eleverna hade diagnoser inom autismspektrumet och
endast en av dessa elever var en flicka. I gruppen med övriga diagnoser var fördelningen mellan
könen jämn.
Diagnoser och forskning
Enligt forskningen visar det sig att vad gäller diagnoser inom autismspektrumet är skillnaderna
stora mellan könen och betydligt fler pojkar än flickor får diagnosen, vilket till stor del kan
förklara skillnaderna i vårt material. Däremot är det intressant att observera att kunskapen om
flickor och autism fortfarande är liten och diagnoskriterierna bygger på hur symtomen visar
sig hos pojkar. Detta visar sig även i annan forskning inom bland annat ADHD och återigen
beskrivs forskningen främst baserad på pojkarnas beteende. Mot bakgrund av detta kan man
ur ett jämställdhetsperspektiv fundera över om modellen i sig gynnar pojkar. Om diagnosernas
utformning baseras på pojkars symtom finns det då risk att flickor missgynnas resursmässigt på
grund av detta?
Eller är det så att flickorna klarar måluppfyllelsen bättre då pojkar med behov av stöd får insatser
som gynnar alla elever? Om det visar sig att flickor har andra symtom och därav andra behov,
hur ska detta finansieras med tanke på fördelningen idag? Om man ser det ur ett samhällsekonomsikt
perspektiv, skulle den offentliga ekonomin gynnas om man forskade mer på
flickornas symtom och kunde sätta in insatser tidigt då totala kostnader för insatser tenderar
att öka ju äldre barnen/de unga blir? Frågor som väcks tenderar att mynna ut i nya frågor och
budgetfrågan på den enskilda förvaltningen blir med ens samhällsekonomisk.
Resursanvändning
Vi har inte undersökt vilken styrande effekt modellen för särskilt stöd har haft på respektive
skola men i Skolverkets rapport framgår att själva modellen för hur resurserna fördelas har en
styrande effekt. Resursfördelningen kan bidra till segregerande lösningar men om alla resurser
fördelas ut direkt till skolorna kan det främja inkluderande lösningar. Men den senare modellen
kan istället leda till att elever i behov av stöd inte uppmärksammas tillräckligt. När den enskilda
skolan får ansöka om medel ur en central pott, finns risk att skolorna har olika syn på när man
begär extra resurser vilket kan göra att systemet inte blir rättvist. Men man kan också se det
som att en sådan pott gör resursfördelningen verkligt behovsanpassad. Samtidigt kan mindre
enheter få svårigheter att hålla en budget i balans om vissa resurser ska finansieras av skolan.
De olika synsätten visar på den komplexitet som finns i resurstilldelning avseende särskilt stöd
oavsett kön.
9. Förutom i kommunens budgethandlingar där pojkars systematiskt sämre studieresultat samt flickors och pojkars psykiska ohälsa i skolan särskilt
uppmärksammas.
JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERAD BUDGETPROCESS I KOMMUNER OCH LANDSTING