jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting

More documents

Recommendations

Info

8 Sammanfattning Under 2012 bedrevs projektet ”Kunskapsutveckling kring budgetarbete med jämställdhetsperspektiv” i samarbete mellan Örebro kommun, Örebro läns landsting, Karlskoga kommun, Kristinehamns kommun och Askersunds kommun. Ett gender budgeting-projekt där det innovativa var att arbetet har genomförts av ordinarie personal och inte experter och forskare. Gender budgeting är en antagen strategi internationellt och nationellt för att synliggöra kvinnor och män, flickor och pojkar i offentliga budgetar. Processen delas upp i 1) utvärdering av budgetens effekter ur könsperspektiv, 2) integrering av genusperspektiv på alla nivåer i budgetförfarandet samt 3) restrukturering som innebär att förändra resursfördelningen mellan könen utifrån resultaten av utvärderingen. Syftet var att utveckla kunskap och förmåga att tillämpa gender budgeting som arbetsverktyg. Projektet genomfördes i följande moment: föreläsningar, arbetande seminarier, eget kartläggnings- och analysarbete (utvärdering), handledning samt dokumentation. Sammanlagt fullföljde tjugofem (25) deltagare projektet och åtta (8) verksamheters rapporter ingår i denna gemensamma dokumentation. Deltagarnas kartläggning och analysarbete pågick parallellt under hela processen. I efterhand identifierades fyra steg i arbetet; 1) att komma igång, 2) hur komma vidare i arbetet, 3) förberedelse för analys och 4) analys. Varje steg kopplades till hantering av specifika frågor. Att komma igång handlade om att upptäcka kvinnor och män, flickor och pojkar bakom budgetsiffrorna. Det första steget ledde till livliga diskussioner, erfarenhetsutbyte och att en mängd frågor ställdes. För att komma vidare blev behovet av flera kompetenser uppenbart; ekonomisk, utrednings-, verksamhets- och inte minst jämställdhets- och genuskompetens. Mångfalden av kompetenser behövdes under hela gender budgeting-processen och inte minst under analysfasen då resultatet av kartläggningen skulle förklaras och diskuteras i relation till en rimlig resursfördelning mellan könen och i relation till jämställdhetsmålen. I gender budgeting-termer talas om tre olika analysnivåer. Nivå 1 fokuserar den granskade verksamhetsbudgeten, nivå 2 når vidare och diskuterar relationen till andra budgetar men också konsekvenser för kvinnors och mäns ekonomi och arbete (betalt och obetalt). Nivå 3 slutligen ifrågasätter budgetens grundvalar och struktur. Olika verksamheter, såsom service, behovsrelaterad verksamhet och investeringar (med kollektiva nyttigheter) leder delvis till olika analysfrågor. Det gemensamma i analysen rör beredningsoch beslutsförfarandet innan själva verksamheten tas i anspråk av kunden/brukaren (genom att väljas eller sökas). Som ett sista moment i gender budgeting görs någon form av återkoppling till budgeten. T ex hur skulle budgeten förändras om både kvinnor och män fick lika mycket eller lika lite resurser som det andra könet. Förankring, tid och andra resurser, ett tydligt mandat som deltagare samt stöd i utvecklingsarbetet är tillsammans med könsuppdelad statistik och en mångfald kompetenser identifierade som viktiga förutsättningar för gender budgeting-arbete. Några kritiska passager uppmärksammades såsom att komma vidare efter det första kartläggningssteget och analysen som dessutom har en extraordinärt bred ansats. Andra lärdomar som gjordes handlar om att arbetet kräver 1) långsiktighet och uthållighet, 2) är svårt men intressant, 3) leder till att jämställdhet oftare och mer sakligt diskuteras på arbetsplatserna, 4) att man stöter på motstånd och 5) att ett glapp ofta finns mellan förväntningar och möjliga resultat. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERAD BUDGETPROCESS I KOMMUNER OCH LANDSTING
9 Inledning Som genusvetare och tidigare välfärdsforskare har jag ofta funderat över grunderna i vårt ekonomiska system utifrån de två huvudsakliga produktioner/arbeten som behöver utföras för ett samhälles överlevnad. Det krävs att människor produceras och vi behöver producera varor och tjänster. Dessa båda produktioner har av tradition delats upp mellan kvinnor och män. Människor blir till och fostras genom andras omsorg 1 . Dessa andra är ofta kvinnor som utför omsorgsarbete både i form av avlönat yrkesarbete och oavlönat arbete i den privata sfären. Kvinnors antal oavlönade arbetstimmar ligger t o m nära mäns antal avlönade arbetstimmar. 2 Kvinnors liv och villkor präglas alltså fortsatt av stort omsorgsansvar. Produktionen av varor och tjänster å andra sidan har genom historien utförts i huvudsak av män och är betalt arbete. Idén bakom den svenska välfärdsstaten var att genom försäkringar och bidrag, skydda människor från ofrivilliga avbrott i sin ekonomiska försörjning. Välfärden kom därför att utvecklas utifrån den manliga livssfären och med mäns erfarenheter och referensramar som grund. Det fick konsekvenser för kvinnors obetalda arbete, som kom att osynliggöras i välfärdsutvecklingen och i ekonomiska sammanhang trots nödvändigheten av detta arbete för samhällets fortlevnad. Utan människor har samhället ingen arbetskraft och inte heller några konsumenter! Eller med andra ord; varor och tjänster kan varken produceras eller konsumeras utan människor! Slutsatsen blir att där ekonomi hanteras behöver hänsyn tas till både kvinnors och mäns hela livssfärer och till både betalt och obetalt arbete för att skapa social och ekonomisk hållbarhet. Ekonomisk teori har kritiserats från flera håll för att exkludera inte bara kvinnors traditionella obetalda arbete. Också ekosystemet och naturresurserna kräver uppmärksamhet för ett samhälles överlevnad på sikt. 3 Gender budgeting med sin breda ansats uppfattar jag därför som ett mycket angeläget initiativ att granska och synliggöra ekonomi i relation till kön/genus och jämställdhet. Under 2012 har projektet ”Kunskapsutveckling kring budgetarbete med jämställdhetsperspektiv” bedrivits i samarbete mellan Örebro kommun, Örebro läns landsting, Karlskoga kommun, Kristine hamns kommun och Askersunds kommun. 4 Att tillämpa gender budgeting som strategi för att synliggöra kvinnor och män i kommunala budgetar tillsammans med att låta ordinarie personal genomföra arbetet är ett pilotprojekt. Målet är att successivt öka organisationernas interna kunskap och förmåga att säkerställa att kommunens resurser fördelas likvärdigt till kvinnor och män, flickor och pojkar. Jag som processledare och deltagarna från kommunerna och landstinget har tagit de första prövande stegen i detta lovvärda utvecklingsarbete. Det inledande kapitlet handlar om vad vi gemensamt varit med om och lärt sett från min horisont som processledare. Kapitlet inleds med en bakgrund till genderbudgeting som strategi för ett jämställdhetsintegrerande arbete med budget. Därefter lite om begreppet Gender budgeting och processens olika delar. Fokus förskjuts sedan till projektets arbetsprocess och några lärdomar som vunnits. Vartefter projektet fortskridit har kunskap erövrats om vad som behövts för att komma framåt i arbetet. Arbetet har byggt vidare på kompetensen att göra kartläggningar och genus- och jämställdhetsanalyser och vi har upptäckt många variationer på hur det kan vidareutvecklas i en budgetprocess. De åtta resterande kapitlen i rapporten är dokumentation från deltagares kartläggnings- och analysarbete som led i utvecklingen av en jämställdhetsintegrerad budgetprocess. Vi överlämnar härmed ett bidrag till att utveckla metoder och strategier för gender budgeting i kommunala budgetar. 1. Omsorg ingår i statsvetare Anna Jonasdottirs (2003) teori om Kärlekskraft (Love power) och handlar om könsrelationernas sociala praktik. Begreppet kärlekskraft beskrivs som en produktiv och mänsklig förmåga som kan jämföras med arbetskraft, men inte reduceras till det. 2. Vid beräkningar i slutet av 1990-talet visade sig kvinnors oavlönade arbetstimmar t o m överstiga mäns avlönade. Nyberg 1997 3. Mer om detta kan läsas i Sveriges Kvinnolobby, 2009, sid 35 ff 4. Projektet ingår som en del i ett flerårigt och större samarbete mellan organisationerna som delvis har finansierats av Sveriges kommuner och landsting (SKL) inom ramen för program för Hållbar Jämställdhet. Organisationernas avrapportering från projektet kommer att göras efter ytterligare ett års projektarbete. Apel FoU Örebro är ett forsknings- och utvecklingscentrum inom området lärande och utveckling i arbetslivet som följt projektet ”Kunskapsutveckling kring budgetarbete med jämställdhetsperspektiv” - och som kommer att avrapportera sitt arbete i mars 2013. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERAD BUDGETPROCESS I KOMMUNER OCH LANDSTING
Page 1 and 2: JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERAD BUDGETPRO
Page 3 and 4: 3 Förord När jag hösten 2011 ble
Page 5: 5 Kunskapsprocessen 68 Källförtec
Page 10 and 11: 10 Bakgrund till projektet Pekingko
Page 12 and 13: 12 3. En jämn fördelning av det o
Page 14 and 15: 14 innebörden av. Diskussionen som
Page 16 and 17: 16 Särskilda önskemål fanns inf
Page 18 and 19: 18 Dokumentation Det avslutande mom
Page 20 and 21: 20 Förberedelse för analys Nu ska
Page 22 and 23: 22 Nedan förslag på olika analysf
Page 24 and 25: 24 Flera och olika kompetenser Komp
Page 26 and 27: 26 Rapportens fortsatta upplägg Ra
Page 29 and 30: Jämställdhetsintegrerad budget F
Page 31 and 32: 31 2. Undertecknaren erkänner ocks
Page 33 and 34: 33 Män läser oftare än kvinnor t
Page 35 and 36: 35 Musikskolan Musikskolan i Askers
Page 37 and 38: 37 Ämne Flickor Pojkar Elever tota
Page 39: 39 Om personalen tycker att det är
Page 42 and 43: 42 Inledning Örebro kommun har fat
Page 44 and 45: 44 Fritidsgård A Under den period
Page 47 and 48: RIK ELLER FATTIG STAD? HUR VÄL SPE
Page 49 and 50: 49 är den likartad år från år.
Page 51 and 52: 51 • Asfaltsbehov • Trafiksäke
Page 53 and 54: 53 -- Varför är kännedomen om de
Page 55 and 56: 55 Kvantitet - kvalitet Utöver att
Page 57: 57 I takt med intervjuerna har vi o
Page 60 and 61:
60 Sammanfattning I skollagen regle
Page 62 and 63:
62 Datainsamling -- Statistik och d
Page 64 and 65:
64 Av totala medel som fördelas en
Page 66 and 67:
66 Resursfördelningssystemet, sås
Page 68 and 69:
68 Fortsatt arbete Med utgångspunk
Page 71 and 72:
Placering av unga på institution -
Page 73 and 74:
73 Genom att uppgifter från verksa
Page 75 and 76:
75 föräldrarnas roll och barnets/
Page 77 and 78:
77 Fig 1 - Andel flickor och pojkar
Page 79 and 80:
79 Tabell 4 - Pojkarnas dygn och ko
Page 81:
81 Källor Litteratur, rapporter oc
Page 84 and 85:
84 Sammanfattning Örebro kommun ha
Page 86 and 87:
86 Avgränsning och disposition Pro
Page 88 and 89:
88 2011 Genomsnitt arvode per årsr
Page 90 and 91:
90 anledning för en diskussion om
Page 92 and 93:
92 Nämnden har vidare beslutat att
Page 95 and 96:
Beviljad- och utförd tid till äld
Page 97 and 98:
97 Fig 1.Exempel på årscykeln i e
Page 99 and 100:
99 Metod I undersökningen har vi a
Page 101 and 102:
101 Tabell 2 Skillnad utförd - bev
Page 103 and 104:
103 Ovan har vi konstaterat att mä
Page 105 and 106:
105 registrerats och debiterats då
Page 107:
107 Seriös analys kräver resurser
Page 110 and 111:
110 Sammanfattning Begreppen jämst
Page 112 and 113:
112 Resultat Under 2011 registrerad
Page 114 and 115:
114 Skillnader i behandling Behandl
Page 116 and 117:
116 Varför har medianvärdet för
Page 118 and 119:
118 Ett uttalat mål för landsting
Page 120:
Rapport från projekt “Kunskapsut
show all

jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?