1328767_den-dubbbla-uppgiften-mariana-sellgren-lic

genrepedagogik. Registerteorin som är en del av Hallidays arbete utgör en central grund för atttydliggöra vad som skiljer skolspråk från vardagsspråk. Denna presenteras närmare nedan.Genreteorin, som också vilar på SFL och som blivit betydelsefull i mångautbildningssammanhang, återfinns även den längre fram i kapitlet, där också den pedagogiskatillämpningen, genrepedagogiken, kort presenteras.2.3.1 Registerteori - vardagsspråk och skolspråkFör en studie som behandlar andraspråkselevers möte med ett mer akademiskt språkbruk är detnaturligt att relatera SFL:s registerteori till Cummins arbete med liknande frågor. Cumminsmodell (1984, 2000) över språkbehärskning, kognitiva krav och graden av kontextuellt stöd i enuppgift och vilka krav det i sin tur ställer på andraspråksinläraren har varit betydelsefull förundervisningen av andraspråkselever. Modellen har ökat förståelsen för hur läraren kan planerain olika slag av kontextuellt stöd för att möta de kognitiva krav som eleven ställs inför ochsamtidigt ge de språkliga verktyg som kan behövas. Cummins menar att BICS (basicinterpersonal communicative skills) är den språkbehärskning som andraspråksinläraren klarar sigmed ”in everyday communicative contexts” och CALP (cognitive academic languageproficency) i stället handlar om ”the manipulation of language in decontextualixed academicsituations” (Cummins 1984:137). Modellen har dock mött en hel del kritik, bl a för att varaalltför rigid i sin uppdelning av språkbehärskning, över att avancerade uppgifter visst innehållerkommunikation av mer vardagligt slag och för att det finns en risk att barnens egna språkligaregister nedvärderas i förhållande till skolans mer akademiska språkbruk (Lindberg 2009).Cummins distinktion mellan olika slags språkanvändning kan dock jämföras med distinktionenmellan vardagsspråk och skolspråk inom SFL (Magnusson 2009), en distinktion som här nedanpresenteras närmare.Register är enligt Halliday ”en funktionell variation i ett språk” där språket varierarberoende på situationen och vilken roll det har i en specifik kontext (Halliday 1979). Deaspekter i situationskontexten som påverkar hur språket används är verksamhet, relation ochkommunikationssätt. 2 Verksamheten är innehållet, det som behandlas och som deltagarna ärengagerade i. Relation handlar om vilka som deltar i den aktuella situationen och vilka roller,och grad av närhet de har. Med kommunikationssätt avses vilken roll språket i sig spelar, vadspråket ska ”göra” och det medium som används; skrivet eller talat språk, eller en kombinationav dessa (Halliday & Hasan 1985). Dessa variabler leder till en variation i hur språket används iolika register och varje registervariabel realiseras genom de lexikogrammatiska resurser somspråksystemet erbjuder. Verksamheten realiseras genom ideationella betydelser, relation genominterpersonella betydelser, och kommunikationssätt realiseras genom textuella betydelser(Halliday & Hasan 1985). Språket har alltså tre huvudsakliga funktioner i all språkanvändning:2 På engelska: field, tenor, mode.12