1328767_den-dubbbla-uppgiften-mariana-sellgren-lic

Språkbruket i skolans ämnen rör sig mot en ökad grad av skriftspråklighet ochabstraktion där texter förtätas genom nominalisering; händelser och handlingar blir till ting ochomnämns utan synliggjorda processer och aktörer (t ex motståndet, utsläpp och utvecklingen).Genom att fenomenens betydelse och mening ligger i den specifika tekniska eller abstraktabenämningen är dessa oundgängliga för ämneslärandet.Tendensen genom skolåren är också att information presenteras mer formellt ochobjektivt genom att mycket är fastslagen kunskap som förmedlas expertmässigt från tillförlitligakällor. Det är en språkanvändning som är monologisk genom att texterna i sig ska bärainformation och ämnesinnehåll, vilket även distanserar skribent från läsare. Detta är också detspråkbruk som eleven förväntas använda för att visa egen tillägnad kunskap i ämnet.I ett förslag till en språkbaserad inlärningsteori presenterar Halliday (1993) ett antal steg ibarnets språkutveckling som han anser grundläggande. Dessa steg, som också sker under barnetsfortsatta språkutveckling genom skolan, kan jämföras med registervariablernas kontinuum ovan,och har även de en successiv gång eller rörelse åt höger i figur 2.1. Halliday (1993) beskriver idet sista steget i teoriförslaget två sätt att formulera och kommunicera sina erfarenheter på ochbetonar bådas betydelse för lärande. I det ena använder man sig av en kongruent grammatikkopplad till talat vardagsspråk. Det är det språk det lilla barnet använder för att lära och kan sessom dynamiskt. Men i skolan omstruktureras och systematiseras kunskap och med det förändrasäven grammatiken. Halliday (1994:379) kallar detta en educational discourse innehållande t exnominaliserade former och han menar att “[t]he effect of this is to provide a less dynamic, moresynoptic vision of the world, in which reality is as it were held still, rendered fixed, bounded anddeterminate, so that it could be observed, measured and, if possible, explained” (Halliday1994:380). Halliday (1993) framhåller vikten av fortsatt tillgång till båda dessa grammatiskasystem eftersom de också ger oss möjligheter att se världen och lära oss förstå saker på mer änbara ett sätt. Därför talar han om dem som komplementära, båda behövs och han liknar det helavid en semantisk sfär eller rymd som barnet ska kunna röra sig i för att ha optimal tillgång tilllärande i olika sammanhang.2.3.2 Genreteori och den förklarande genrenGenom att utveckla den systemisk-funktionella språkmodellen med kulturell kontext i ett skikt 3i angränsning till situationskontextens registervariabler kan också genrebegreppet innefattas(Martin & Rose 2008; Martin, 2009). Genrer varierar inte utifrån varje specifik situation utan harmer eller mindre fasta mönster och därmed ger genrebegreppet möjlighet att specificera hur maninom en kultur organiserar och strukturerar betydelse steg för steg för att i slutändan nå ett socialtsyfte (Martin 2009). Enligt Martin och Rose (2007) är genre en social aktivitet och definitionenlyder:3 Svensk benämning för engelskans stratum, enligt Holmberg & Karlsson (2006:19)14