11.07.2015 Views

1328767_den-dubbbla-uppgiften-mariana-sellgren-lic

1328767_den-dubbbla-uppgiften-mariana-sellgren-lic

1328767_den-dubbbla-uppgiften-mariana-sellgren-lic

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

3.5.2. Analys av hur kausala samband realiserasDen andra analysen handlar om att undersöka hur kausalitet realiseras i både skriven text och i<strong>den</strong> muntliga interaktionen. Analysen av kausalitet utgår främst från Martin (1993, 2002) ochMartin och Rose (2007) som beskriver de språkliga resurser som kan användas för att uttryckakausala samband. Dessa samband kan uttryckas kongruent genom konnektiver eller inkongruentsom processer, omständigheter eller nominaliseringar (Martin & Rose 2007). Kongruent avserkausala länkar som realiseras mellan satser med hjälp av konjunktioner, medan däremotinkogruenta kausala länkar realiseras med nominalisering, process eller omständighet inomsatsen (Martin 2002). Kongruenta former är de vi lär först när vi lär språk och det är också deformer som är mer kopplade till det talade språket än till ett skriftspråk (Halliday 1993; Martin1993; Christie 2002).I min definition av konnektiver utgår jag från Nyströms (2001) beskrivningar ochanalyser av satskonnektion. En konnektiv är en markör som visar samband mellan satser ochNyström (2001) menar att de flesta konnektiver hämtas från ordklasserna konjunktion,subjunktion och konjunktionella adverb. Beroende på slag av konnektion för analys av logiskasamband använder Nyström sig av kategorierna additiv, temporal, komparativ och kausalkonnektion. I mitt material hänförs de kongruenta formerna så gott som uteslutande tillgrupperna temporala respektive kausala konnektiver och jag har valt att övergripande användakausala konnektiver som benämning. I gruppen kausala konnektiver placeras också de som haren aspekt av villkor t ex om (Nyström 2001). Dessutom har jag i samma grupp placeratkonnektiver som typiskt uttrycker temporala samband (när-då). Skälet till detta är att dessakonnektiver i mitt material genomgående används för att uttrycka en betydelse som liggermycket nära villkor. De inkongruenta formerna är nominaliseringar och processer. Ett meröverskådligt sätt att presentera detta med exempel från studiens material är:Kongruenta realiseringar av kausala samband• Kausala konnektiver: eftersom, för att, när-då, så att, på grund avInkongruenta realiseringar av kausala samband• Kausala nominaliseringar: en annan orsak, åtgärderna• Kausala processer: gör att, blir, beror på, har lett till, påverkar1414 Frasen på grund av används i svenska för att uttrycka samband både mellan satser och inom en och samma sats.I materialet förekommer båda sätten, men <strong>den</strong> placeras här genom att <strong>den</strong> också har en kongruent användning.30

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!