1328767_den-dubbbla-uppgiften-mariana-sellgren-lic

har ord och ordgrupper som analysenhet och undersöker hur dessa enheter utgör ett led i olikasemantiska ledfamiljer.Analyserna görs i två steg. Först identifieras de ledfamiljer som utgör kärnan i denaktuella texten eller samtalet. När de ord som bedömts höra samman semantiskt i det som iblandbeskrivs som en kedja, en så kallad ledfamilj, fastställs om den enskilda entiteten, i den kontextdär den används, tillhör ett språkbruk som kan anges vara vardagligt och konkret eller abstraktoch tekniskt. De två aspekterna av språkbruk brukar ses som ett kontinuum med succcessivaövergångar från den ena ytterpolen, ett vardagligt/konkret språkbruk till den andra, ett merskolrelaterat register med abstrakta och tekniska benämningar. Därför finns det gränsfall i vissabedömningar av vilket register det bör tillhöra och viktigt att framhålla är att alla ord ellerenheter analyseras utifrån den kontext som de här ingår i. Enskilda led kan också vara svåra attplacera i bara en ledfamilj eftersom dessa kan gå i varandra och vissa led knoppar även av motdet som kan bilda en ny ledfamilj (Nyström 2001; Eggins 2004).För att fastställa semantiska ledfamiljer har tillvägagångssättet varit att studerasemantiska relationer, d v s ”bindningar där de olika leden står i någon etablerad semantiskrelation till varandra” (Nyström 2001:39). Jag utgår från Eggins (2004) och Martin och Rose(2007) i mina bedömningar och kategoriseringar av semantiska relationer. Avgörande är att detfinns ett semantiskt band mellan en entitet på ett ställe i en text med en annan på ett annat ställe isamma text (Eggins 2004:30).Eggins (2004) visar att det huvudsakligen finns tre slag av kohesion i skriven text:referens, konjunktion och lexikal kohesion, där den sistnämnda är det som här behandlas.Lexikal kohesion presenteras vara av två slag: taxonomisk lexikal relation 16 och det som Egginsbenämner expactancy relations (Eggins 2004:43), vilket jag översätter med förväntad relation, dv s det finns en förutsägbar relation mellan process och förstadeltagare eller andradeltagare, bådemellan aktör och den/det som processen berör eller påverkar. Exempel på detta i materialet ärbonden – sår frön, släpper ut – industrier och spolar ner – toaletten. Det kan också vara mellanen process i förhållande till en plats, t ex Östersjön – algblomning.De möjligheter till semantisk relation i form av taxonomisk relation som Martin och Rose(2007) och Eggins (2004) presenterar kan vara repetition, synonymi, kontrast (t ex motsatser),klass/grupp-relation och del-helhetsrelation. I de resultat som presenteras i min studie återfinnsmånga led med taxonomisk relation genom att led i samma klass eller grupp relateras tillvarandra genom över-, under- eller sidoordning. Men jag har också använt mig av Eggins variantav semantisk koppling genom förväntad relation, eftersom det ger möjlighet att länka processeroch deltagare till varandra, vilket är av vikt då det bidrar till att synliggöra mer av textenssemantiska bindningar och på så sätt visa på rörelser mellan olika abstraktionsnivåer. Båda dessahuvudgrupper är alltså användbara i föreliggande analys. Här ges exempel på taxonomiskrelation genom autentiska exempel från materialet:16 Eggins (2004) och Martin & Rose (2007) delar upp och namnger lexikala taxonomiska relationer på något olikasätt men i stort motsvarar de varandra.32