FULLTEXT02

erg & Sundberg 2012, Grek 2009, Lawn 2006, Grek, Lawn & Rinne 2011, Pettersson2008) samt svensk skolpolitiks ökade fokus på betyg och lärarens professionalism(Forsberg 2008, Lundahl 2006, Mickwitz 2011).Med utgångspunkt i detta intresse går det att formulera ett övergripande syfte. Detär att begripliggöra läraren och läraryrkets handlingsvillkor utifrån hur lärarenkonstrueras i skolpolicy och i lärares egna berättelser om skolans praktik. Jagkommer särskilt att koncentrera analysen på hur en professionell och en betygssättandelärare konstrueras på respektive nivå och hur vi kan förstå dessa konstruktioneri relation till varandra. Undersökningen avgränsas av tre reformperioder:decentraliseringen och avregleringen av den svenska skolan runt 1990, periodenmellan de två läroplansreformerna 1994 och 2011 samt av lärarlegitimationsreformen2011.Utifrån denna syftesformulering har ett antal frågor formulerats. Den första frågeställningenhandlar om hur läraren alltmer fokuseras i den skolpolitiska debattenoch hur denna lärare, särskilt den betygssättande läraren, konstrueras i svenskaskolpolitiska dokument under 1990-talet fram till den nya läroplansreformen2011. Frågeställningen handlar också om hur en professionell lärare konstrueras iden skolpolitiska diskursen, något jag anser vara särskilt intressant i och med lärarlegitimationsreformen2011. Mer precist kan den första frågeställningen uttryckaspå följande vis i en analysfråga:Hur konstrueras en betygssättande och en professionell lärare i skolpolitiskadokument i samband med decentraliserings- och avregleringsreformernaunder sent 1980-tal fram till läroplans- och betygsreformerna1994,samt i samband med läroplans- betygs och lärarlegitimationsreformerna2011? Hur förhåller sig den lärare som framträder i texterna till de skolpolitiskareformerna?Avhandlingens andra frågeställning är kopplad till min förståelse av den svenskaskolpolitiska diskursen som en del av en internationell utbildningspolitisk diskurs.Frågan handlar om:hur vi kan begripliggöra och kontextualisera den lärare som framträder isvensk skolpolicy genom att relatera denna till internationella (EU ochOECD) diskurser om utbildning, skola och lärare? 55De internationella utbildningspolitiska dokumenten analyseras från och med 2000-talet ochframåt. Avgränsningen baseras på att fokus i internationell policy sedan 2000 alltmer riktatsmot läraren och lärarens arbete i skolan (Robertson 2012b). Det är också år 2000 som OECDlanserar PISA-mätningarna vars genomslag internationellt överträffar tidigare kunskapsmätningar.17