FULLTEXT02

3. Diskursanalys och studier av institutionerDen lärare som står i fokus i avhandlingen är en i språket konstruerad lärare. Meddetta menar jag inte att denna lärare enbart blir till i språket eller stannar i språket.En utgångspunkt som avhandlingens diskursteoretiska förankring medför är attföreställningar om läraren har inflytande över hur vi sedan agerar i relation tilldenna lärare och vad som anses möjligt, omöjligt eller nödvändigt i lärarens praktik.Det teoretiska grundantagande påståendet baseras på är att om vissa praktikeri relation till läraren ska institutionaliseras som nödvändiga eller självklara måsteförst en viss kunskap om läraren etableras (Foucault 2000b, 2002). Diskursteorinfokuserar dock inte bara hur individer förstår sitt handlande utan även hur socialastrukturer i samhället förändras och upplöses (Howarth, Norval & Stavrakakis2000, s. 6). Den kunskapsproduktion som sker både internationellt, nationellt ochlokalt menar jag får manifesta konsekvenser i form av exempelvis skolpolitiskareformer och nya eller förändrade praktiker i skolans dagliga verksamhet (jfr Fairclough2005a, 2006).Fairclough har utvecklat en analysstruktur utifrån det som han betecknar ”organizationaldiscourse”. I denna framhålls vikten av att studier av organisationer ocksåomfattar analyser av diskurser, vilket kräver någon form av textanalys (Fairclough2005a, s. 915, 926-27). Diskursanalysen handlar dock enligt Fairclough inte baraom en analys av diskursen i sig. Istället menar han att syftet är att analysera relationenmellan diskurser och det sociala sammanhang de befinner sig inom. Därigenomargumenterar han för en interdisciplinär forskning.This means that discourse analysis on this view involves working in dialogue withparticular bodies of social theory and approaches to social research, identifying specificresearch questions for discourse analysis within the object of research, andseeking to ensure that relations between discourse and other social elements areproperly addressed. (Fairclough 2005a, s. 927)I en läroplansteoretisk tradition är relationen mellan skolans formella reglering ipolicy och den dagliga verksamheten central. Den sociologiska nyinstitutionellateoribildningen har redan poängterat idéers inflytande över institutionell förändringoch hur politiska reformer skapas och genomförs i denna process (Hall 1993,Meyer & Rowan 1991, Powell & DiMaggio 1991). Däremot förespråkas inte uttryckligendiskursanalysen. Inom nyinstitutionell teoribildning har en inriktning47