FULLTEXT02

vara en legitim kunskap i läroplanen, men även vad som formuleras vara en önskadelev och en professionell lärare.Diskurser om skolan formeras även på andra arenor än den skolpolitiska. I MatildaWiklunds avhandling där hon analyserar hur läraren konstrueras i tidningen DagensNyheter framkommer att ”den goda läraren” under 1990-talet framställs somen lärare med goda ämneskunskaper som bär samhällets traditioner (Wiklund2006). I en senare analys som Wiklund gör av den skolpolitiska diskursen underdecentraliserings- och avregleringsreformerna under 1990-talet, menar hon att enkompetent lärare konstrueras utifrån formell utbildning och förmågan att vara professionell.Det professionella handlar här enligt Wiklund om att hålla ”ordningoch reda”, ha ett sunt förnuft och känna entusiasm inför sitt arbete (Wiklund 2012,s. 192-293). Under 2000-talets början relateras sedan läraryrket till en skola i kris(Englund 2012). Medias påverkan på den skolpolitiska arenan poängteras även avLindensjö och Lundgren (2000). De beskriver relationen mellan den skolpolitiska”formuleringsarenan” och skolpraktikens ”realiseringsarena” i ett decentraliseratsystem som beroende av hur media beskriver och uppfattar skolpolitiska reformer.Läraren konstrueras med andra ord på olika sätt beroende på arena, vilket enligtTomas Englund (2012) leder till olika subjektspositioner med skilda förväntningar(s.17). Vem ”den goda läraren” förväntas och definieras vara i media, ipolicy och i den faktiska läroplanen förskjuts både över tid och mellan de olikaarenorna. I texter av OECD konstrueras exempelvis en lärare utifrån en uppsättningstandardiserade kriterier på kompetens vilket bland annat lett till rekommendationerom ökad internationell samordning av lärarutbildningen (Wahlström2013, s. 267).Utifrån denna avhandlings syfte är min utgångspunkt att förståelsen av vad enlärare är och bör vara både beror på diskurser om läraren och på reella konsekvenserav skolpolitiska reformer, exempelvis kravet på lärarlegitimation eller Skolinspektionensinrättande, vilka påverkar lärarens position och handlingsutrymme.En annan utgångspunkt, i linje med samtida forskning om utbildningspolicy, äratt det internationella inflytandet över det nationella skolpolitiska reformarbetethar ökat (Daun 2012, Grek 2009, Lingard & Ozga 2007, Robertson 2008, Segerholm2014). OECD:s internationella inflytande över nationers utbildningspolitikbör dock nyanseras då OECD också plockar upp idéer som sedan sprids vidare(Pettersson 2008). Det är således viktigt att ha i åtanke att även om OECD:s ochEU:s inflytande över nationell utbildningspolitik är större idag bör man inte förstårelationen mellan en internationell nivå och den nationella som uteslutande riktadfrån en global nivå mot en nationell nivå.35