FULLTEXT02

undervisningsförloppet […] reducerar lärararbetet till lägre komplexitets- ochmedvetenhetsnivå […]. Annorlunda uttryckt: ur denna synvinkel ses lärarna snararesom marionetter än som reflekterande praktiker.” (Lindblad, Linde & Naeslund1999, s. 102).Lindensjö och Lundgren (2000) poängterar dock tvärtemot en sådan bild av lärare,att huruvida skolpolitiska reformer realiseras i skolans verksamhet till stor del berorpå om lärarna uppfattar reformen som väsentlig och att den kommer att innebäraen vinst för dem. De understryker att skolan är en professionell organisationoch att lärarna av tradition äger ”rätt att själv bedöma hur undervisning ska bedrivas”(s. 177). Utvärderingar av skolans verksamhet bör enligt dem därmed genomförasutifrån verksamhetens perspektiv, vilket kan göra beslutsfattare medvetnaom skolans villkor och behov. Kritiken mot ramfaktorteorin och hur läroplansteorinriskerar leda till en ”bristdiskurs” där det dagliga arbetet i skolan ochlärarna reduceras till utförare av skolpolitiska beslut, tror jag kan förstås som enkonsekvens av att teorin används på det sätt Lindblad, Linde och Naeslund (1999)menade ”externaliserade” regleringen av lärarpraktiken. Läroplansteorin i sig harinte denna ansats.Avhandlingens institutionella perspektiv kompletteras, i linje med exempelvisAdolfssons (2013), Lundahls (2006) och Skotts (2009) läroplansteoretiska studier,med diskursanalysen. I mitt fall fann jag dessutom att den nyinstitutionellateorin i mycket har samma perspektiv som läroplansteorin, men erbjuder för minstudie användbara begrepp och perspektiv i synen på relationen mellan regleringoch verksamhet samt hur vi kan förstå institutionell förändring. I det nyinstitutionellaperspektivet är kunskapsprocessen mellan de olika institutionella nivåernaoförutsägbara och komplexa. Jag fann framförallt användbara begrepp för ickerealiseringi det sociologiska nyinstitutionella perspektivets teorier om isärkopplingoch legitimitet.Legitimitet och skolpolitiska reformerEnligt den sociologiska nyinstitutionalismen är legitimitet, snarare än effektivitet,fundamental för en organisations överlevnad. Inom den nyinstitutionella forskningsom växte fram under sent 1970-tal formulerades i linje med detta teorin atten organisations legitimitet i samhället minskar om den inte lever upp till de normeroch föreställningar som institutionaliserar den (Meyer & Rowan 1991). Iakttagelsenbaserades i första hand på studier av offentliga icke-vinstdrivande organisationersom exempelvis skolan. Inom den traditionella organisationsanalysen,däremot, antogs institutioners formella reglering vara basen för en organisationsframgång i linje med ett byråkratiskt och rationellt perspektiv, genom att dessa29