FULLTEXT02

undersökt utbredningen av standardiserade tester i Storbritannien, menar att kunskapsmätningari syfte att få insyn i hur väl skolor lyckas med undervisningen harökat som konsekvens av en avreglering av skolan under 1980-talet (Ozga 2009). 22De internationella standardiserade testerna har institutionaliserats i nationell skolpolitiki flera länder. Lärarens position och arbetsvillkor står inte isolerade från deinternationella kunskapsmätningarnas inflytande. Forskning inom området pekarpå att kvalitetssäkring och ansvarsutkrävande, accountability, via insyn, standardiseradekunskapstester och utvärderingar av skolor och lärare alltmer ökar iEuropa, inte minst genom internationella aktörers inflytande (Grek et al. 2009).Hur dessa praktiker används i syfte att göra lärarna till föremål för en möjlig ansvarsutkrävningframhålls i forskningen. Biesta menar att sådana praktiker ärtecken på brist på tillit, och att de undergräver lärarens förmåga att agera på ettansvarsfullt och professionellt sätt (Biesta 2011). 23 I flera internationella studierom betygssättning och standardiserade kunskapstester framkommer pedagogiskadilemman i mötet mellan den bedömning lärarna upplever som meningsfull ochden bedömning som snarare handlar om ansvarsutkrävning (Blok, Otter & Roeleveld2002, Hall och Harding 2002, Suurtamm & Kochs 2014).Internationella jämförelser genom PISA, TIMSS och PIRLS utgör exempel därde internationella organisationer som står bakom testerna som OECD, UNESCOoch IEA har fått ett större inflytande i den internationella och nationella policydebatten(jfr Grek 2009, Steiner-Khamsi & Waldow 2012). Den finska pedagogenoch policydebattören Pasi Sahlberg pekar på skillnaden i den finländska attitydengentemot en globalisering av utbildningspolicy (exempelvis standardiserade kunskapsmätningar)i jämförelser med många andra länders inställning i Europa.Sahlberg menar att Finland även har haft en större motståndskraft mot de neoliberalautbildningspolitiska reformer och den deprofessionalisering av lärarkårensom sprider sig i Europa, vilket kan förklara den avvikande hållningen till de standardiseradetesterna (Sahlberg 2012). Det finns dock studier som tvärtemot pekarpå att den policy transfer i termer av neoliberala ideal om hur samhället, och därigenomskolan, ska organiseras har spritt sig till Finland (Kivirauma, Rinne ochSeppänen 2003).Hur kunskapsmätningar får ett allt större inflytande över skolpraktiken och vilkapedagogiska konsekvenser centreringen kring måluppfyllelse riskerar att leda tillhar under senare tid alltmer uppmärksammats (Biesta 2009, Forsberg & Lundahl2006, Forsberg 2008, Lundahl & Waldow 2009). Eva Forsberg pekar på att ökadfokus på redovisning, inspektion och bedömning i skolans verksamhet sker påbekostnad av de delar av läroplanen där ”värden, erfarenheter och kunskaper sombetraktas som viktiga i ett samhälle” betonas (Forsberg 2008, s. 90). Hon menar22jfr Forsberg & Lundahl 2006, Lundahl 201023Se även Lingard 200939