FULLTEXT02

Gunnar Berg, som sedan 1970-talet har studerat skolans organisering, skiljer påskolan som byråkratisk organisation å ena sidan och som en professionell organisationå andra sidan (Berg 1981). Dessa skiljer sig åt såtillvida, menar Berg, attden senare i sin verksamhet i första hand leds av de professionella lärarna ochytterst en professionell etik i relation till verksamheten. I en byråkratisk organisationär aktörers handlingar framförallt styrda av formella regelsystem (s. 106).Det som sedan reglerar verksamheten, vare sig det är professionalism eller byråkratiskaformella regelverk, menar Berg utgör skolans institutionella struktur.I denna avhandling ses inte de formella regelverken som det enda som institutionaliserarskolan. Även diskurser om vad skolan är och bör vara antas ha betydelseför hur skolan, dess syfte och verksamhet regleras. Dessa ses utifrån det regleravad skolan (och läraren) kan vara. Ett sådant perspektiv skiljer sig åt från ett merrationellt perspektiv (som Berg förespråkar) och fokuserar i ökad utsträckning”standards of behavior [that] are defined in terms of customs and obligations” somsnarare är ett sociologiskt nyinstitutionellt perspektiv (Powell & DiMaggio 1991,s. 8). 12 Om vi tar betyg som exempel är de formellt reglerade via styrdokument,organisatoriska praktiker och regelverk (som exempelvis betygskriterier, registreringssystemeller tidpunkter för betygsättning), vilka utgör en byråkratisk reglerandeaspekt av skolan. Men, menar jag, betyg är både formellt byråkratiskt regleradei styrdokumenten och informellt reglerade i uppfattningar och värderingarsom gör att vissa betyg, vissa ämnen och vissa egenskaper skattas högre än andra.Betygen används dessutom inte bara formellt vid differentiering inför fortsattastudier utan även när elevers karaktär och sociala status definieras. Utifrån en sådanförståelse är betygen också reglerade i relation till föreställningar och normersom har inflytande över individens handlingsutrymme. Uttrycket en ”MVG”-elevbetyder inte bara att eleven i 1994-års betygssystem hade högsta betyg, utan utgörockså ett omdöme om eleven som person (flitig, lyckad, framgångsrik osv.). Dessutom,vilket är centralt i denna avhandling, menar jag att betygens betydelse i denskolpolitiska diskursen förskjutits mot att även definiera lärarens förmåga ocharbetsinsats. De formella regelverken, tillsammans med den kunskap som producerasoch reproduceras om skolan och läraren, m med Faircloughs terminologi,12Inom den nyinstitutionella teoribildningen finns det olika inriktningar som fokuserar olikadelar av institutionen: historisk, rationella aktörsperspektivet, sociologisk och diskursiv institutionalism(Schmidt 2008). Vad analysen har som mål att förklara avgör vilken inriktning som ärden mest lämpade, även om en kombination av de olika inriktningarna ofta tillämpas. Om syftetexempelvis är att studera institutioners historiska utveckling kanske den historiska inriktningenär lämplig. Men om man är mer intresserad av individers handlingar kan denna inriktnings fokuspå strukturer istället för på individer hindra analysen. Inom det rationella aktörsperspektivetär det istället individens intresse som anses ligger bakom institutioners utformning. Att analyserainstitutioner via paradigmskiften i policyprogram med fokus på hur idéer influerar policyarbeteligger i linje med den sociologiska inriktningen. I denna poängteras idéers betydelse förhur institutioner formas och förändras. Samtidigt har den svårare att hantera idéspridning sominte kan infogas i makrostrukturella normer och föreställningar.26