FULLTEXT02

samhet utifrån en uttalad föresats att effektivisera och avbyråkratisera den offentligasektorn. De flesta är överens om att NPM härrör ur public-choice teorier ochmanagerialism liksom att idéerna började få spridning i USA och Storbritannienunder slutet av 1970-talet, början av 1980-talet (Clarke, Gewirtz & McLaughlin2000, Gruening 2001), vilket resulterade i reformeringar av offentlig sektor, framföralltinom OECD-området (Hood 1995).OECD:s rankinglistor över länders utbildningssystem har fått genomslag i mångaländers skolpolitik (Grek 2009, Steiner-Khamsi & Waldow 2012). I samband meddessa rankinglistor kopplas ekonomisk konkurrenskraft alltmer explicit till ”nyttan”med utbildning i form av en viss efterfrågad kunskap. Kunskap utgör i dennalogik länders humankapital. 20 Ulf P. Lundgren menar att utbildning sedan efterkrigstidenalltmer blivit en samhällsangelägenhet där skolans funktion handlat omatt möta samhällets behov (Lundgren 1984). Utbildningsteoretikern Gert Biestaunderstryker istället i första hand utbildningens subjektifierande funktion tillsammansmed den socialiserande och kvalificerande funktionen (2011). Denna subjektifierandefunktion belyser andra ”färdigheter” än de som går att enkelt mäta ikunskapsmål och relatera till en tilltänkt samhällsnytta. Biesta poängterar kritiskttänkande och möjligheten för individen att finna sin egen unika särart och förmågasom den subjektifierande funktionen av utbildning (s. 27-33).I Australien är skolans institutionella förändring ett etablerat forskningsområdesom visat att skolpolitiken alltmer övergått mot att fokusera skolresultat och effektivitet(Lingard 2009, 2010). Utbildningssociologen Martin Thrupp forskar omhur skolor i problemområden i England och Nya Zeeland formuleras som policyproblem.Han visar hur behovet av möjliga lösningar och förklaringar till problemenskapar vad han benämner Politics of blame (Thrupp 1998, 2008).The politics of blame involve an uncompromising stance on school performance inwhich the quality of student achievement is seen as the result of school policies andpractices and any reference to broader sociopolitical factors is ruled out as an excusefor poor performance. (Trupp 1998, s. 196)Istället för att diskutera segregation och fattigdom i de utsatta områdena, menarThrupp att lärarnas bristande kompetens och misslyckanden med att få elevernaatt klara av skolan fokuseras i skolpolitiken. Thrupp förklarar det med att problemetmed segregation och fattigdom är för omfattande eller anses politiskt ochekonomiskt omöjliga att göra något åt. Han menar att problem måste anses sommöjliga att lösa för att komma upp på den politiska agendan. Problem vars lösning20I analysen av utbildningspolitiska texter från EU och OECD i del 2, samt i tidigare forskningom EU:s och OECD:s utbildningspolitik (se bl. a. Grek 2009, Ozga & Jones 2006, Robertson2008, 2012b, Steiner-Khamsi & Waldow 2012) framkommer att utbildning i mycket konstruerasi syfte att frambringa vissa efterfrågade kompetenser hos medborgarna, ett humankapital.37